Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin
och praktiken.
Forskningsbasering som
förhållningssätt
• Forskningsbasera i processen - hur
• Forskningsbasera inom områden - vad
Forskningsbasering enligt
skollagen
Grunden i skolans arbete bör vara ett forskningsbaserat
arbetssätt med utgångspunkt i skollagens skrivning kap. 1 § 5:
’All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet’
Vetenskaplig grund
Beprövad erfarenhet
Kritiskt granska, pröva och sätta
enskilda faktakunskaper i ett
sammanhang.
Prövad, dokumenterad och
genererad under en längre
tidsperiod och av många.
Att problematisera är viktigt för ett
vetenskapligt förhållningssätt.
För att få benämna att en erfarenhet
är beprövad så måste den
användas av ett större flertal och
den måste vara dokumenterad.
Verka för att bygga kunskap och
synlighet.
Gäller alla områden inom skolan!
Det som en lärare eller lärarna gjort
på en skola är inte liktydigt med
beprövad erfarenhet.
Form och sak
Formen – Hur
Sakfråga/Ämne/Område – Vad
Rätt vald kompetensutveckling är ett viktigt exempel på
en del i ett forskningsbaserat arbetssätt.
Skollagen
Forskningsbaserat
arbetsätt
Form + innehåll
Evidens
Bästa tillgängliga
tillgängliga
Bästa
kunskap
kunskap
Vetenskaplig
grund
Beprövad
erfarenhet
Klassiskt framtagen
empiri
Annan systematiskt
framtagen kunskap
Forskningsbasering och SKA
Forskningsbaserat arbetssätt bygger på ett undersökande
anslag med brett syfte. Öka kunskapen inom ett relevant
område för en skola.
SKA utveckla verksamheten för att lösa någon sorts problem.
Stödet ska vara forskning eller beprövad erfarenhet.
Andra skillnader mellan
forskning och SKA
Begreppsapparaten
Vetenskapligt arbete och forskning rör sig med ett metaspråk.
Inom SKA mer otydlig. Kvalitet definieras olika.
Validiteten
SKA är mer 'administrativt' i sin karaktär och är oftare mer
kontextuellt baserat än ett vetenskapligt arbete och uppvisar
därmed en starkare lokal förankring.
Forskning är mer kontextlös- går att flytta från en miljö till en
annan- generaliserbarhet. Extern validitet.
Faktorer som ger god
undervisning
Tillit – förtroende mellan aktörer i skolsystemet.
Inkludering – ett förhållningssätt på hur relationen mellan individ och
gemenskap bör gestaltas. Olikheter är en tillgång.
Pedagogiskt ledarskap – rektor leder processer som hör till frågor med
koppling till elevers lärande och utveckling.
God undervisning
Formativ bedömning (förhållningssätt)– framåtsyftande, fokus på
återkoppling, självreglering.
Kollegialt lärande – strukturerat och återkommande samarbete med
återkoppling som ett centralt inslag.
21st century skills – kritiskt tänkande, problemlösning, kreativitet,
innovation, kommunikation.
God undervisning
Metakognition – Hur vet jag att jag lär mig? Hur kändes det när jag lärde
mig?
Metakognitiva frågor:
Vad handlar det här om? Har jag löst liknande problem tidigare? Hur
gjorde jag då? Varför har jag fastnat? Behöver jag ytterligare information?
Kan jag lösa detta problem på ett annat sätt?
Äga sitt lärande – självreglering – motivation
Change mindset!
Motivation, emotion och kognition hänger verkligen ihop.
Fokusera mer på kognitivt, metakognitivt och socioemotionellt
lärande till en helhet.
Balans mellan dessa komponenter.
Hur vet du att eleverna lär sig?
?
Hur vet eleverna att de lär sig
Didaktiska grundfrågor
Vem ska lära sig? Varför ska individen lära sig?
Vad ska individen lära sig? För vad ska individen lära sig?
När ska individen lära sig?
Med vem ska individen lära sig?
Var ska individen lära sig?
Hur ska individen lära sig?
Genom vad ska individen lära sig?
Forskningsbasering för god
undervisning (form)
1) Se till att med huvudmannen skapa organisatoriska förutsättningar.
2) Elevdelaktighet på olika nivåer.
3) Insatserna utgår från skolans resultat och måluppfyllelse.
4) Gör all berörd personal delaktiga.
5) Sätt upp tydliga och få mål.
6) Arbeta långsiktigt.
7) Arbeta med kollegiala strukturer i kompetensutvecklingen.
Tänk helhet och inte stuprör!
De didaktiska grundfrågorna måste processas med hjälp av ett
forskningsbaserat arbetssätt.
Ett forskningsbaserat arbetssätt som är långsiktig, fokuserad,
relevant för verksamheten och kollegial är det som kommer att
gagna elevernas lärande och utveckling oavsett skolform, ämne,
område.
Tack!