Ståndpunkts PM Datum: 2016-11-07 Dnr: 1.1.1-2016 084386 Läkemedelsverkets syn på användning av läkemedel utanför det regulatoriska godkännandet Sammanfattning Godkänt läkemedel med godkänd indikation bör vara förstahandsval. Dokumenterad vetenskap och beprövad erfarenhet ska ligga till grund för användning av ett godkänt läkemedel på icke-godkänd indikation, s.k. ”off-label” användning. Behandlingen sker på den förskrivande läkarens ansvar. Bakomliggande dokumentation granskas inte av Läkemedelsverket vid användning utanför godkänd indikation och den strukturerade uppföljning som verket gör vid ett formellt godkännande saknas. Omfattande användning utanför det regulatoriska godkännandet bör ske inom ramen för klinisk forskning för att bidra till vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. -------------------------------------------------------------------------------------------------------Bakgrund Termen ”off-label” användning definieras enligt Socialstyrelsens termbank som användning som avviker från den godkända produktresumén, såsom användning på icke godkänd indikation, avvikande dos eller avvikande administrationssätt. Detta dokument fokuserar på användning på icke godkänd indikation (1). All förskrivning under den s.k. fria förskrivningsrätten, så som förskrivning av godkända läkemedel utanför godkänd produktinformation eller av licensläkemedel, sker på den förskrivande läkarens ansvar och ska alltid kunna motiveras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Läkemedelsverket värnar den fria förskrivningsrätten Den fria förskrivningsrätten, det vill säga rätten att baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet förskriva läkemedel utanför godkänd indikation, är viktig för att möjliggöra för den enskilde förskrivaren att ge adekvat läkemedelsbehandling till enskilda patienter även om behandlingen inte helt uppfyller produktresuméns uppsatta kriterier men förväntas ge medicinsk nytta. Särskilt inom områden med få godkända alternativ kan det finnas behov av att använda den fria förskrivningsrätten. Vid behandling av barn används till exempel ofta läkemedel godkända enbart för behandling av vuxna. Dokumentation för behandling av barn kan saknas eller vara otillräcklig för ett regulatoriskt godkännande, alternativt finns sådan dokumentation men någon ansökan för godkännande för barn har ej lämnats in av berört företag. I många fall har sjukvården emellertid stor erfarenhet av att behandla med icke godkända alternativ. Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0) 18 17 46 00 Fax: +46 (0) 18 54 85 66 Internet: www.lakemedelsverket.se E-mail: [email protected] 1 (3) Den fria förskrivningsrätten ger en nödvändig möjlighet att behandla sjukdomstillstånd och patienter i denna situation. För läkemedel som inte är godkända i Sverige kan Läkemedelsverket ge tillstånd för försäljning via licens i de fall då godkända läkemedel saknas eller inte kan användas. Både användning av läkemedel ”off-label” och på licens sker på den förskrivande läkarens ansvar och ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Läkemedelsverket anser att när läkemedel med regulatorisk godkännande för en indikation finns tillgängliga ska dessa användas i första hand. En ansökan om regulatoriskt godkännande av ett läkemedel för en viss indikation innehåller dokumentation som gör det möjligt att värdera läkemedlets nytta och risker. Ett godkännande innebär att det för angivna indikationer finns dokumenterad kvalitets-, effekt- och säkerhetsprofil som stödjer en positiv nytta-riskbalans. När det gäller effektdata så värderas generellt sådan information endast för indikationer som företaget söker godkännande för. För säkerhetsfrågor värderasall relevant evidens, oavsett om data genererats före eller efter ett godkännande, vilken part som genererat data och om användningen skett på godkänd indikation eller inte. Den regulatoriska godkännandeproceduren är principiellt viktig för att på ett långsiktigt och trovärdigt sätt tillförsäkra hälso- och sjukvården läkemedel med väl dokumenterad nytta-riskbalans. För godkända läkemedel tillhandahålls faktagranskad produktinformation riktad till förskrivare och patienter. Godkännandet innebär att systematisk riktad säkerhetsuppföljning och upprepad bedömning av nytta-riskbalansen görs, framför allt i form av obligatoriska periodiska säkerhetsrapporter och förnyat godkännande. Vid behov kan en mer riktad uppföljning ske. Vid förskrivning av icke godkända läkemedel är dessa möjligheter begränsade. Enbart spontanrapportering av biverkningar är i allmänhet ett otillräckligt redskap för en strukturerad säkerhetsuppföljning. Saknas vetenskap och beprövad erfarenhet bör användning ske i form av kliniska studier och/eller att marknadsförande företag utreder om tillgängliga studier är tillräckliga för att ansöka om ett godkännande. Vid mer omfattande användning utanför det regulatoriska godkännandet som kan motiveras av vetenskap och beprövad erfarenhet vill Läkemedelsverket betona vikten av adekvat säkerhetsuppföljning, t.ex. via register, och att misstänkta biverkningar anmäls. En övergripande nyttariskvärdering kan Läkemedelsverket göra först i samband med en ansökan om ett regulatoriskt godkännande. 2 (3) ”Off-label” användning och Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer Det ligger i Läkemedelsverkets uppdrag att förmedla producentoberoende information. Grundprincipen – att i första hand ska godkända behandlingsalternativ användas – är giltig även här. Läkemedelsverket kan dock inte bortse ifrån att användning som avviker från godkänd produktresumé är nödvändig i vissa fall. Utgångspunkten är att Läkemedelsverket i sådana situationer inte ger rekommendationer eftersom en övergripande nytta-riskvärdering saknas. I stället, undantagsvis och när det bedöms lämpligt, beskrivs den kunskap som finns tillgänglig i form av kliniska studier och de externa experternas samlade kliniska erfarenhet. Referenser: 1. http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=793 3 (3)