Forskningsbaserat arbetssätt
och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken
Jonas Andersson
Anna Lindblom
Upplägg
13:00 – 15:00
Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
15:00 – 15:30
Fika
15:30 – 16:50
Workshop
Utmaningar (def. 2015)
Tre stora utmaningar i svensk skola idag
• Motivation – lust att lära
• Likvärdighet
• Professionsutveckling
Forskningsbasera arbetet för att optimera lärandet för eleverna
och skapa fokus i undervisningspraktiken.
Skollagen 1 kap. 5 §
Utbildningen ska vila på
vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet.
Med det menas både undervisning och utbildning!
…vila på vetenskaplig grund
och beprövad erfarenhet
• Använda nya forskningsrön
• Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt
• Bygga kunskap
• Verka för genomskinlighet
Använda nya forskningsrön
Två exempel på systematiska översikter:
• John Hattie – Synligt lärande
• Håkansson & Sundberg – Utmärkt undervisning
OBS!
Systematiska översikter ger inga färdiga svar men pekar ut en
riktning, ger vägledning för hur man kan gå till väga.
Olika svar beroende på perspektiv.
Förfina frågeställningen
Öka förståelsen för en situation.
- Vad blir det rätta i en specifik situation?
Vetenskapligt förhållningssätt
• Självständigt urskilja, formulera och lösa problem
• Verka för att bygga kunskap och synlighet
• Kritiskt granska resultat
Professionell ansvarsskyldighet. Att fatta beslut ingår i den
professionella autonomin.
Bygga kunskap
Beprövad erfarenhet – Skolverkets hållning
• Prövad, dokumenterad och genererad under en längre
tidsperiod och av många.
• För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste
den användas av ett större flertal och den måste vara
dokumenterad.
• Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte
liktydigt med beprövad erfarenhet.
Evidens - Skolverkets hållning
• Den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns inom ett
givet fält.
• Tas fram genom en sytematisk kritisk granskning utifrån en
given uppsättning kriterier.
…vila på vetenskaplig grund
och beprövad erfarenhet
• Använda nya forskningsrön
• Arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt
• Bygga kunskap
• Verka för genomskinlighet
Forskningsbaserat arbetssätt
Beprövad
erfarenhet
Vetenskaplig
grund
Forskningsbaserat arbetssätt
Ett forskningsbaserat arbetssätt innebär att forskning, dvs
vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet, är den grund
på vilken arbetssätt vilar.
- Inte att forskningen är något parallellt som knyts till
arbetssättet.
Ett forskningsbaserat arbetssätt leder till en forskningsbaserad
undervisning.
Helen Timperley (2008)
Teacher professional learning and development
Hur utveckla verksamheten?
• Ha ett mål – ett syfte (utifrån er kunskap om den egna
verksamhetens behov)
• Använd ”SKA-hjulet” som metod/process att nå syftet
• Fyll SKA-arbetet med ny kunskap, baserad på vetenskap från
akademin eller beprövad erfarenhet från professionen
• Bygg på – aggregera för att kunna utveckla
• Dokumentera – synliggör – sprid
Viktiga påverkansfaktorer
Evidens för påverkansfaktorer med möjlighet till stor positiv
effekt på elevers resultat:
Pedagogiskt ledarskap
Instruktivt ledarskap
(Större effekt på elevers lärande enligt Hattie)
•
Vad får genomslag på elevers lärande?
•
Så lite som möjligt får störa lärandet
•
Har höga förväntningar på sina lärare
•
Besöker klassrum
•
Är intresserade av att analysera vad och hur man lär sig på
skolan
•
Bygger ett tillitsfullt klimat
Pedagogiskt ledarskap
Annan forskning visar:
• Vara tydlig
(skapa ett gemensamt pedagogiskt språk)
• Skapa delaktighet
(samverkan, dialog, gränssättning)
• Ha fokus på elevers lärande och måluppfyllelse
(ta reda på elevers upplevelser och vad de lärt)
• Vara långsiktig
Tillitsfullt klimat
• … ett förhållningssätt
• En kombination av fokus på lärande och omsorg
• Att ha fel och göra misstag välkomnas av alla och ses som ett
tillfälle för lärande
• Det handlar om förtroende
Enligt Timperly utvecklas tillitsfullt klimat om vi arbetar med att
undersöka, enligt hennes lärandecirkel.
Kollegialt lärande
• Olika former av professionsutveckling
• Strukturerat och återkommande samarbete där återkoppling
är ett centralt inslag.
• Bygga in system/rutiner i verksamheten för kollegiala
samtal/kollegialt lärande.
Förstärks om det finns regelbundna inslag av ”göra/pröva”
moment.
Inkludering
Formativ bedömning
• Sker under själva undervisningsprocessen
• Kartlägger och synliggör var eleverna befinner sig i sitt
lärande så att också undervisningen kan anpassas
• Är också en bedömning av undervisningen
Formativa nyckelstrategier
•
Klargöra, förstå och dela lärandemålen
•
Skapa effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som
ger bevis för lärande
•
Ge återkoppling som leder lärandet framåt
•
Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra
•
Aktivera eleverna att bli ägare av sitt lärande
Effektiv återkoppling
• Generaliserbar till andra uppgifter
• Hjälper eleven att stärka sin förmåga att driva det egna
arbetet framåt (s.k. självreglering)
Forskningsbaserat arbetssätt
Konkretisera ett forskningsbaserat arbetssätt och stöd på så
sätt elevernas lärande
• Fokusera några mål/områden och nå djup.
• Arbeta långsiktigt så det ni arbetar med får fäste.
• Bygg en gemensam kunskapsbas inom de områden som
fokuseras.
• Arbeta strukturerat kollegialt.
Systematiskt kvalitetsarbete
• Skolans systematiska kvalitetsarbete
• Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete
• BRUK
• Stöd på Skolverkets hemsida
Systematiskt kvalitetsarbete
4 kap 3-8 §§ Varje huvudman, förskole- och skolenhet ska
systematiskt och kontinuerligt planera,
följa upp och utveckla utbildningen
Huvudman, rektor och förskolechef
ansvarar för
• Att alla har kunskap och
kompetens
• Att det finns rutiner och
strukturer
• Stöd och resurser
Kvalitetsarbetets roll för
utveckling av utbildningen
•
Synliggöra vad undervisningen leder till - kvalitet och
likvärdighet.
•
Skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse,
utvecklingsbehov och åtgärder.
•
•
Bidra till ett kollegialt lärande och tillitsfullt klimat.
Identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse.
När skolans kvalitetsarbete brister är det ytterst den enskilda eleven
som blir lidande och inte får sina rättigheter tillgodosedda.
(Skolinspektionen)
Filmer
Systematiskt kvalitetsarbete avseende språk-, läs- och
skrivutveckling
Följa upp för att veta var vi är
För att kunna bedriva ett utvecklingsarbete
behövs kunskap om alla nivåer
• Resultat och måluppfyllelse (individ)
• Arbetsprocesser/undervisning (process)
• Förutsättningar och organisering av
undervisningen (struktur)
I relation till mål och krav i skollag och
läroplaner
Sammanställ till en nulägesbeskrivning
Vilka underlag
har vi?
Vad visar de?
Vad saknar vi
information om?
Analysens olika former
1. Jämföra mellan grupper, över tid m.m.
2. Tolka för förståelse, hitta mönster och tendenser
3. Förklara för att hitta orsaker och påverkansfaktorer
4. Problematisera och kritiskt granska
- inhämta ny kunskap och vidga perspektiven
Sammanställ till en nulägesbedömning
Analysera ”bakåt” för att förstå
Vad orsakar och påverkar resultat och
måluppfyllelse?
• Hur har arbetssätt och arbetsformer
Analysen måste
ske i dialog.
Fråga eleverna!
lärandeklimat, och förväntningar påverkat elevers
lärande och utveckling? (BRUK)
• Hur har organisering, resursfördelning,
kompetens m.m. påverkat?
• Vilka variationer finns och varför?
(likvärdighet)
Analysera ”framåt” för att vet vad
som behövs
Vad behöver utvecklas för att uppfylla
de nationella målen?
• Utifrån analysen av vad som påverkat
resultat och måluppfyllelse
• Utifrån vetenskap och beprövad
erfarenhet
• Prioritera utvecklingsområden,
konkretisera och formulera mål; vad vill
vi ska hända
Analysen måste
ske i dialog.
Fråga eleverna!
Hur gör vi?
Utgår från analysen samt låter insatser vila på
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Planera insatser
•
•
•
Mål ”Vad vill vi ska hända?”
Hur och vad? Arbetssätt och arbetsformer
Hur elever ska bli delaktiga
Genomför insatser
Hur blev det?
Följ upp och analysera igen
• Förutsättningar
• Undervisning – elevernas lärande
• Utveckling
• Måluppfyllelse
”Hände det vi ville skulle hända?”
Dialog för delaktighet
•
• Planerar och genomför
undervisningen
• Följer upp och analyserar
elevernas kunskapsresultat på individ- och
gruppnivå
• Anpassar undervisningen
Lärare
• Efterfrågar skolresultat
Rektor
• Efterfrågar resultat på
grupp- och klassnivå
• Analyserar och gör
förbättringsinsatser
• Rapporterar till
huvudmannen
• Leder utvecklingsarbetet
• Analyserar och beslutar om långsiktiga
förbättringsinsatser
utifrån varje skolas
resultat
• Ger förutsättningar i
form av ramar och
resurser
Huvudman
Kvalitetsarbete på huvudmannanivå
Strukturer för vad i verksamheten som ska följas upp och
utvärderas i förhållande till nationella mål
Rutiner för
•
hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på
huvudmannanivå
•
hur enheternas kvalitetsarbete ska tas
tillvara - vad behöver vi fråga efter och
vad ska vi låta bli?
Se till att det vidtas åtgärder för förändring
och förbättring, när brister synliggörs.
Diskussion i grupper
Hur kan din roll som språk-, läs- och skrivutvecklare se ut i det
systematiska kvalitetsarbetet?
Systematiskt och kontinuerligt
BRUK
BRUK
Med allas medverkan
BRUK
• är ett verktyg för självskattning av kvaliteten som underlättar
det systematiska kvalitetsarbetet
• utgår ifrån nationella styrdokument d.v.s. skollagen,
läroplanerna och allmänna råd
• finns för samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer
• kan användas av ett arbetslag, förskole- eller skolenhet, eller
huvudman.
• synliggör och stödjer analyser av hur arbetssätt och
arbetsformer påverkar resultat och måluppfyllelse
• stödjer ett kollegialt lärande
Strukturen i BRUK
BRUK bygger på skollagen och läroplanernas första avsnitt:
1. Skolans värdegrund och uppdrag
2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
Vad omfattar BRUK?
Område
Indikatorer
Sammanställning av skattning
Användning av BRUK
Lärare/förskollärare/annan personal:
1. Skatta enskilt
2. Skatta tillsammans i arbetslag och gör nulägesbedömningen
3. Använd som en del i nulägesanalysen för att komma fram till
och prioritera åtgärder
Rektor/förskolechef: - skatta förutsättningar - initiera och använd
skattningar som utgångspunkt för dialog med lärare om
undervisningen
På huvudmannanivå: - skatta förutsättningar - initiera och använd
skattningar som utgångspunkt för dialog med rektorer
Workshop
1. Vilket är vårt 2. Antaganden –
problemområde Vad tror vi att det
och hur vet vi
beror på?
det.
Det är för få
av våra
elever som
når höga
resultat
Struktur:
Vi lärare har inget
gemensamt forum
att diskutera
gemensamma
pedagogiska
problem i.
Process:
Vi lärare har låga
förväntningar på
eleverna.
Individ:
Eleverna har låga
krav på sig själva.
3. Vad hittar vi som
stödjer våra
antaganden?
4. Återkoppling. Vad 5. Olika sätt att
tar vi med oss från komma till rätta
andras respons på med problemet.
vårt resonemang.
Struktur:
Process:
Workshop för att förstå processen
Problemområde:
”Pojkar som grupp presterar lägre resultat än de borde”
• Samtala om och formulera flera olika antaganden om orsaker på
olika nivåer (2 och 3): individ-, process- och strukturnivå. (20 min)
• Dela upp gruppen på två – ena halvan flyttar ett steg åt höger
Grupp A beskriver sina antaganden. (5 min)
Grupp B återkopplar, fördjupande och utmanande frågor. (10 min)
Byt – (15 min)
Anteckna de nya perspektiv ni fått. (4)
• Gå tillbaka till hemgruppen dela nya tankar och gör 5:an (20 min)
Forskningsbaserat arbetssätt
i undervisningen
Kollegialt
lärande
Formativ
bedömning
Tillit
Inkludering
Metakognition
Vetenskaplig
grund
Beprövad
erfarenhet
VIKTIGA PÅVERKANS FAKTORER
Vetenskaplig
grund
Evidens
Evidens
Pedagogiskt
ledarskap
Beprövad
erfarenhet
Skollag – kunskaper och värden
Kurs- och ämnesplaner
Skolverkets stöd
Allmänna råd
Kunskapsöversikter
Webbstöd för huvudmannens
Bevakade områden
Kvalitetsarbete ”I praktiken”
Teman
www.skolverket.se/kvalitetsarbete
Reportage
Filmer
www.skolverket.se/forskning
Skolverkets stöd
Skolverkets internationella samarbete
speciellt inriktat mot förskolan:
En databas med kvalitetsgranskad skandinavisk forskning på
förskoleområdet: http://nb-ecec.org
