Kvalitetsredovisning - Skola Grundsärskola juni 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning................................................................................................................... 4 1.1 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för bedömning och betyg .......................4 1.2 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för övergång och samverkan ..................4 1.3 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för rektors ansvar ...................................5 1.4 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för skola och hem...................................6 1.5 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för kunskaper .........................................6 1.6 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för ansvar och inflytande .....................10 1.7 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för normer och värden .........................11 1.8 Eleverna utifrån sina förutsättningar, deltar i IUP och LPP skrivandet.....................................12 1.9 De elever som begär betyg från årskurs 6 i grundsärskolan ska få detta. ..................................12 1.10 Alla elever har skriftliga omdömen i Infomentor ......................................................................12 1.11 Samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt gymnasiesärskolor utvecklas ....................................................................................................................................13 1.12 Rektor följer skollagen vad gäller mottagande i grundsärskolan ..............................................13 1.13 Grundsärskolan följer de aktivitetsklockor som upprättas till varje läsår .................................14 1.14 Rektor ansvarar för att personalen får kompetensutveckling utifrån elevernas behov ..............14 1.15 Alla vårdnadshavare har blivit informerade om elevernas utveckling på samtal ......................14 1.16 Grundsärskolan har ett fungerande föräldraråd .........................................................................15 1.17 Bjuda in föräldrar till skolans aktiviteter ...................................................................................15 1.18 Alla elever i grundsärskolan ska utmanas till högre måluppfyllelse .........................................15 1.19 Alla elever i grundsärskolan upplever att de har inflytande över sin utveckling och sitt lärande .......................................................................................................................................16 1.20 alla elever i grundsärskolan ska aktivt motverka att någon behandlas illa och aktivt bidra till allas trygghet ........................................................................................................................17 2 Fritidshem .......................................................................................................................... 17 Bilagor Bilaga 1: psykosocial arbetsmiljö nov 2015 Bilaga 2: föräldraenkät nov 2015 Bilaga 3: Resultat föräldraenkät fritids okt 2015 Bilaga 4: Ann Jansson Bilaga 5: Föräldraenkät okt 2015 resultat skola Bilaga 6: Aktivitetsklocka särfritids Bilaga 7: Aktivitetsklocka särskolan 15-16 Bilaga 8: Aktivitetsklocka Ledningsgruppen 15 16 Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 2(18) Bilaga 9: Aktivitetsklocka rektor Central 1516 Bilaga 10: Aktivitetsklocka Skolans val Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 3(18) 1 Sammanfattning Läsåret har medfört en stor belastning på organisationen, verksamheten och lokaler. Antalet elever har ökat både i skolan och på fritidshemmen. En hel ny fritidsavdelning har inrättats och lokalerna är redan för belastade. Grundskolan och grundsärskolan delar lokaler och när båda verksamheterna växer blir det trångt i nuvarande lokaler. Vårdnadshavarna är väldigt nöjda både med skolans och fritidshemmens verksamhet och elevernas framsteg. Eleverna är trygga i skolan och årets satsning på att fokusera än mer på ett lärande i verksamheten har medfört att personalen är mer uppmärksammad på elevens framsteg. Egna kompetensdagar inriktade på våra elevers behov har medfört en bra kvalité. Idag säljer vi tre platser till andra kommuner. Alla elever har skriftliga omdömen. Undervisningen planeras utifrån LPP och alla elever har IUP. Grundsärskolan är en egen skolenhet från detta läsår och det har medfört en mer koncentrerad utveckling för att stimulera elevernas lärande och sociala utveckling. 1.1 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för bedömning och betyg Resultat: Alla elever har skriftliga omdömen och IUP som är begripliga åtminstone för vårdnadshavarna. Vi arbetar med att se till alla elevers individuella behov för att träna deras förmågor utifrån deras förutsättningar tillgodoses. 8 av 48 elever läser kursplanen ämnen och av dem har en elev begärt betyg. Övriga elever läser enligt kursplanen ämnesområden och där finns det kunskapskrav utifrån elevernas förutsättningar när de avslutat årskurs 9. Bedömningsdiskussioner har skett under hela läsåret i pedagoggruppen och LPP Med mål och bedömningar finns både i skolan och på fritidshemmen. Det har varit svårt att få in skriftliga omdömen från de praktisk estetiska lärarna främst under VT 2016 i HK, textil- och träslöjden. En orsak är vikarier alt. sjukdom. Analys: De skriftliga omdömena läggs in i Infomentor och eleverna har planering, mål och omdömen i alla fem ämnesområden. I att stödja eleverna till att var mer delaktiga använder vi AKK men kan bli bättre på att använda tecken i verksamheten. Vi arbetar mer digitalt men har en del problem med datorer, Activeboards och IPAD som inte fungerar som de ska. Under våren stora problem med uppkoppling mot internet. Slutsats: Skolverkets "Bedömning för träningsskolan" arbetar pedagogerna vidare med. Fortsatt arbete med LPP och att alla ska se ett lärande i alla aktiviteter vi skapar för att nå elevens mål enligt IUP. För att förbättra både kvalitén på undervisning samt att få skriftliga omdömen kommer vi till HT 2016 att träffa de berörda praktisk-estetiska pedagogerna vid skolstarten. 1.2 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för övergång och samverkan Resultat: De berörda pedagogerna arbetar systematiskt med att planera och genomföra övergångar mellan förskola och team F samt mellan team E och särgymnasiet. En aktivitetsklocka inför skolans val mellan förskola och förskoleklass följs. Skolan har samarbete med samordnaren för barn i behov av särskilt stöd och de centrala resurserna för förskolan, specialpedagoger och psykolog, för att fånga upp de barn som tillhör vår målgrupp inför förskoleklassen start. Samverkan mellan Arlanda särgymnasiet och våra berörda elever sker på våren mellan pedagoger. Våra elever har utifrån sina förmågor och förutsättningar inte Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 4(18) deltagit på några aktiviteter som grundskolan organiserat. Undantag är att samverkan sker mellan vår mellanstadiefritids "Vita villan" och grundskolans fritids. Analys: Samverkan mellan förskolor och särgymnasiet fungerar bra. De berörda pedagogerna har gjort ett väl genomfört arbete vid övergångarna. Däremot har vi under året inte haft någon samverkan med Centralskolans grundskola, trots att vi delar hus. Slutsats: Vi behöver arbeta för mer inkludering för de elever som klarar att utmanas i ett eller flera ämnen samt på fritidsliv. Inkludering kan ske mellan våra egna team och fritidshem men även med grundskolans olika verksamheter. 1.3 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för rektors ansvar Resultat: Under läsåret fortsatte Ann Jansson, nu i sin roll som rektor, att vara samtalsledare. Den SUA kursen som förvaltningen ordnade var till stor del på en för hög nivå för våra elever. Vi arbetar med kommunikation och AKK. Under läsåret fick försteläraren mer och mer överta BFL arbetet och då arbetade pedagogerna med observationsbesök enligt John Stenbergs "Att hitta läraren guldstunder" samt att hitta den pedagogiska dialekten. Under våren startade ett stort arbete med bedömning i grundsärskolan för pedagogerna. Rektor följer upp aktivitetsklockorna för ledningsgruppen, skola och fritids. Samarbetsformerna mellan skola och hem, förskolan och gymnasiesärskola fortgår utifrån rutinerna. En dokumentsamling "Centralen" med grundsärskolans hela verksamhet, arbetsplaner och handlingsplaner sammanställs och revideras varje läsår. Likabehandlingsplanen och den årliga planen tas upp och arbetar på under studiedagar. Rektor träffar representanter från den centrala Barn- och Elevenheten en gång i månaden för att säkerställa att eleven får det särskilda stödet och att eleven och vårdnadshavaren får den hjälp de behöver. Ett stort arbete läggs ned varje år för att få till de fyra utredningarna som behövs inför ett mottagande i särskolan. Rektor har genomfört APT med pedagoger och fritidspersonal/assistenter under året och där har det till stor del handlat om arbetsmiljön och hållbar arbetshälsa. Kompetensdagar har genomförts med "eget" innehåll. Det har varit information om utvecklingsstörning, StoCKK ( Stockholm Center för Kommunikativt och KOgnitivt stöd) har pratat om kommunikationsstöd,AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) , studiebesök av pedagoger till grundsärskolor i andra kommuner. Pedagogerna har haft en kompetensdag där de samtalat om Bedömning för träningsskolan. Fritids har under året fått en utvecklingsledare som är med i kommunens nätverk. Rektor har under året visat grundsärskolan för både politiker, tjänstemän samt kommundirektören. Då har man samtalat om grundsärskolans framtid. Analys: Grundsärskolans "Centralen" har fått egna handlingsplaner utifrån att verksamheten är en egen skolenhet nu. Verksamheten växer och det behövs kontinuerligt uppmärksamma personalen på våra planer och rutiner. Information sker på APT. Hållbar arbetshälsa med gemensamma trivselkvällar, en massagestol (som både personal och elever använder) samt rektors kontinuerliga arbete med ADATO och med de samtal med personal som är/varit sjuk har genomförts med bra resultat. Slutsats: Rektor fortsätter att arbeta med arbetsplanen för grundsärskolan, samtala och följa Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 5(18) upp samtalen i ADATO. Arbeta för hållbar arbetshälsa. Genomföra APT och regelbundna elevhälskonferenser både lokalt och centralt. Resursfördela och följa upp elevernas resultat. Vi fortsätter att både ta emot och att åka på studiebesök till andra grundsärskolor. Vi behöver förbereda oss på de framtida förändringarna för grundsärskolan. 1.4 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för skola och hem Resultat : Alla vårdnadshavare har blivit informerade om elevernas utveckling dels på samtal men även i det dagliga mötet vid hämtning och lämning av eleverna. Några har avböjt ett utvecklingssamtal. Skolan använder kontaktbrev, kontaktböcker, loggböcker, LPP, hemsidan samt daglig muntlig kontakt som information till vårdnadshavarna. På föräldrarådet har skolan och vårdnadshavarna tillsammans arbetat för att utveckla skolans framtid. Föräldrar har blivit inbjudna till planerade aktiviteter. Enligt den undersökning som gjordes om skolans verksamhet så har vårdnadshavarna en stor nöjsamhet gällande både informationen skolan ger dem och hur de blir bemötta vid kontakt med skolan. Analys: 93 % av vårdnadshavarna är nöjda med den information de får från skolan. 96 % är nöjda med den kommunikation och bemötande de får av skolans personal. Aktiviteterna som genomfördes var välbesökta och uppskattade. Slutsats: Vi fortsätter att arbeta på olika sätt för att få en bra samverkan mellan skola och hem. Vi gör egna undersökningar till vårdnadshavare gällande trygghet, lärande och nöjsamhet både i skolans verksamhet och på fritids. Vi bjuder in till olika aktiviteter under läsåret. 1.5 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för kunskaper Resultat: Vi uppmuntrar och stödjer elever och tar hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vi kommunicerar med tecken som stöd använder AKK och stimulerar eleverna till samtal. Alla elever har en IUP och sina mål synliga på bänken eller väggen utifrån Dylan Williams nyckelstrategi i arbetet med Sigtunaboxen. Ett par team har team-vägg där LPP: erna görs överskådliga för eleverna och ger eleverna förförståelse inför kommande tema. Vi använder digitala verktyg men har haft problem med fungerande verktyg samt internetuppkopplingen. Vi saknar en IKT tekniker. 93 % av vårdnadshavarna svarar i undersökningen (nov 2015) att skolan har " tydliga mål om vad mitt barn ska kunna i olika ämnen /ämnesområden". 85 % av vårdnadshavarna svarar att " Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande" samt att " mitt barn får det stöd och hjälp som behövs". I undersökningen av verksamheten på fritids svarar 91 % att fritids ser eleven och dess behov Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 6(18) samt att aktiviteterna erbjuds och genomförs på ett bra sätt. Analys: Vi fortsätter med att tydliggöra målen för eleverna och för vårdnadshavarna i elevens IUP. Undersökningarna visar ett gott resultat men att det i varje fråga varit någon/några som svarar "vet ej". Det kan bero på att vårdnadshavaren som svarat inte har kunskap om det. Slutsats: Vi fortsätter att utmana våra elever i ett lärande både i skolan och på fritids. Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 7(18) Indikatorer Utfall Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola Analys 8(18) Andel elever som upplever att fritidshemmets verksamhet bidrar till utveckling och lärande Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola Enkätundersökningen och utvärderingarna från 2015 påvisar att kunskapen om hur fritidsverksamheten bidrar till utveckling och lärande i den totala skolmiljön kunde vara högre. Under 2015 har antalet barn på fritidshemmet ökat och verksamheten växer. Vi har arbetat mycket med kommunikation och relationsskapande då vi fått fler nya elever. FrItids har under året arbetat med att stärka kunskapen om utveckling och lärande som sker på fritidshemmet. Under uppstarts dagarna i augusti lyssnade all personal på föreläsare som talade om AAK (Alternativ Kompletterande Kommunikation). På fortbildningsdagen i januari 2016 togs ämnet upp som fördjupningsämne för personalen och aktiviteterna har även presenterats på föräldrarrådet. Under läsåret har särfritids utökat från en till två verksamhetsledare. Båda verksamhetsledarna sitter med i ledningsgruppen vilket bidrar till fritidshemmets utveckling. Särfritids har fortsatt en bra struktur på planeringsmötena. Mötena har en fast dagordning. Särfritids förstärktes i höstas även med en pedagogisk utvecklingsledare som suttit med i det kommunala nätverket för Sigtuna kommun. Det har bidragit till att lärande och utveckling utifrån uppdrag förstärkts. Under höstterminen var det en utmaning att hitta fungerande rutiner i en växande verksamhet. Efterhand hittade personalen bra struktur och organisation. Avdelningarna har samarbetat med gemensamma aktiviteter som bad och gymnastik. Avdelningarna har också firat traditionella aktiviteter såsom Hallowen, Jul och påsk tillsammans. Arbetet med de pedagogiska planeringarna har utvecklats Fritid har utvecklat lärmiljön både inne och ute. Det har tillkommit pedagogiska planeringar om gårdsmiljö, utelek och socialt samspel. Det har också skrivits pedagogiska planeringar med ankytning till bygg och konstruktion, samt om kommunikation som övergripande arbetssätt. En fast järnvägskonstallation har byggts, miljön har ljuddämpats och anpassats för elever med ljud och synsvårigheter. Skrivandet av pedagogiska planeringar bidrar till 9(18) Indikatorer Utfall Analys att rikta fokus på lärande och utveckling i fritidshemmet. Utvärderingarna från våren visar att leken och samspelet mellan eleverna ökat. Eleverna tar mer egna initiativ till lek och gemensam sysselsättning. Bildstöd och tecken som stöd används mer kontinuerligt under vardagen och har bidragit till att mellanmålet och aktiviteterna blivit lugnare. Utvärderingarna från 2015 påvisar önskemål om mer kunskap om AKK och personlig kommunikation med elever som använder sig av konkreta föremål och bildstöd. Det finns också behov av mer ITkompetens bland personalen. I samband med nya läroplanen för fritidshemmet ökar behovet av mer kunskap om lärande och utveckling i fritidshemmet. Under läsåret har fritidshemmet arbetat med de pedagogiska planeringarna. De har fått en tydligare verksamhetsförankring när de kompletterats med praktiska utvecklingsområde med anknytning till lärmiljön. Deltagandet i de kommunala nätverksgruppen bidrar till att fritidshemmet arbetar med lärande och utveckling som överens stämmer med den kommunala satsningen på fritidshemmet. Det underlättar implementeringen av nya läroplanstexten för fritidshemmet. Under läsåret har personalen utökat kompetens om AKK – pedagogik. De stöttar eleverna i leken. Kramar, lekar, rollek, närhet och eget "space" ger förutsättning för delaktighet och utveckling under fritidsvistelsen. Utmaningarna är individuella. Genom att vara tillsammans i liten grupp kan vi erbjuda fler möjligheter till samspel med en eller få kamrater. Andel föräldrar som anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande Andel elever i årskurs 6 som når kunskapskraven i alla ämnen 1.6 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för ansvar och inflytande Resultat: Eleverna har tränats, utifrån sina förutsättningar att välja i vardagen. Alla elever har Elevens val på schemat. Under vårterminen har flera team använt elevens val tid till teamarbeten. Vi arbetar med gemensamma samlingar, klassråd och elevråd. Under våren 2016 Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 10(18) har vi inte haft elevråd. Eleverna medverkar i utvecklingssamtalen utifrån sin förmåga. Eleverna är utifrån sin förmåga involverad i sin IUP under studierna, förarbetet till IUP och utformningen av mål. I vår undersökning under läsåret har vi inte ställt frågan om elevers inflytande och ansvar utifrån att vi är en grundsärskola med elever som till största del läser ämnesområden. Föräldrarna är dock enligt undersökningen nöjda med det inflytande de har i verksamheten och i sitt barns lärande. Analys: Vi tränar eleverna till att göra olika val under sitt arbete i skolan. Slutsats: Vi fortsätter med att träna eleverna utifrån sina förutsättningar och ålder till att ta mer ansvar för sina studier. Vi fortsätter med klassråd och gör en omstart med elevråd. 1.7 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för normer och värden Resultat: Vi har genomfört vår värdegrundsvecka och värdegrundsarbetet där alla team har jobbat och jobbar kontinuerligt med värdegrunden är en grundbult i vårt uppdrag. Vi arbetar med lågaffektivt förhållningssätt och genom att skapa relationer förebygger vi konflikter. All personal har fått kännedom om Likabehandlingsplanen på den gemensamma planeringsdagen i januari. Likabehandlingsplanen reviderade varje arbetslag i juni. Två elever och en pedagog tillhörde Centralskolans trygghetsgrupp. Vi har skapat möjligheter till gemensamma aktiviteter under läsåret. Vi har haft korvgrillning för att fira FN dagen, vi har genomfört våffelcafé och aktivitetsdag med olika stationer. Lucia och en Pascalkväll genomfördes också. Drop in fika på fritids skedde under höst och vår. På fritidshemmen tar eleverna kort och deltar i den pedagogiska dokumentationen på en av avdelningarna. På en annan är de utifrån individuella förmågor medhjälpare på samlingarna. De kommer med förslag på sånger som ska sjungas och eller. De äldre barnen fungerar som faddrar för de yngre och bjuder in till gemensamma lekar ute på gården eller inne. De vuxna finns med och stöttar i kommunikationen. Alla elever har möjlighet att göra egna val. Det erbjuds planerade aktiviteter men det finns utrymme att leka mer fritt eller tillsammans med en vuxen. Eleverna deltar i tillexempel samlingen bara genom att finnas i rummet utan att sitta med i samlingsringen, och finns med på aktiviteterna utifrån dagsform och intresse. Analys: Föräldraenkäten för skola och fritids visar att 100 % av vårdnadshavarna svarar att de upplever att " mitt barn trivs och känner trygghet". Vi fortsätter att skapa gemensamma aktiviteter på grundsärskolan. Slutsats: Det lågaffektiva förhållningssättet använder vi och vi ska skapa gemensamma aktiviteter. Det är bra om vi kan få till en samverkan med grundskolan. Indikatorer Utfall Analys Andel elever som känner sig trygga i skolan Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 11(18) Indikatorer Utfall Andel elever som känner sig trygg på fritidshemmet Analys Under hösten 2015 gjordes en egen undersökning om trygghet och trivsel på fritids. 85% av föräldrarna svarade och resultatet visade att alla föräldrar upplevde att "barnet trivs och känner trygghet" samt att den varierade lovverksamheten är uppskattad. Vi ser till elevens behov. Aktiviteterna genomförs på ett bra sätt och de är nöjda med bemötandet från personalen vid lämning och hämtning. Andel elever som vet vart de ska vända sig om de råkar ut för en kränkning (%) Andel elever som upplever sig utsatta för mobbing eller kränkning på sin skola i år (%) 1.8 Eleverna utifrån sina förutsättningar, deltar i IUP och LPP skrivandet Resultat: Eleverna medverkar utifrån sina förutsättningar och förmågor i skrivandet av individuella utvecklingsplaner (IUP). Lokala pedagogiska planeringar gör pedagogerna efter att tagit in synpunkter från både personal som arbetar i teamen och använt elevernas erfarenheter. Analys: Våra elever har svårigheter att förstå innebörden i de skrivna LPP och IUP. Däremot förstår eleverna sina egna mål som finns på deras bänk eller på väggen. Målen är illustrerade med bilder. Vi har även i större utsträckning använt bildtavlor, bildnyckelringar för att förstärka elevernas kommunikation Slutsats: Vi använder bilder för att göra elevernas mål och IUP mer begripliga för dem. Vi behöver förbättra vårt AKK användande även utanför klassrummen för att förklara IUP/LPP. 1.9 De elever som begär betyg från årskurs 6 i grundsärskolan ska få detta. Resultat: 16 elever gick i årskurs 6-9 varav hälften läser ämnen enligt kursplanen samt hade kunnat begära betyg. Det var en elev i årskurs 7 som fick betyg. Analys: Få elever begär betyg för en bokstav betyder mindre än de skriftliga omdömena för eleverna. Hälften av eleverna i årskurs 6-9 läser ämnesområden och där sätter vi inga betyg. De praktisk estetiska lärarna skriver omdömen samt sätter ett betyg som lämnas till mentorerna. En elev begärda betyg. Slutsats: De praktisk estetiska pedagogerna fortsätter att sätta betyg ifall eleverna eller deras vårdnadshavare begär det. Vi sätter betyg på de elever som begär detta. 1.10 Alla elever har skriftliga omdömen i Infomentor Resultat: Alla elever årskurs 1-9 har fått skriftliga omdömen. Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 12(18) Analys: De skriftliga omdömena varierar i kvalitet. De skriftliga omdömena utgår från de LPP (lokala pedagogiska planering) varje team arbetat med under läsåret samt elevens IUP. Många elever har en långsam utveckling i sitt lärande. Slutsats: Alla elever har skriftliga omdömen. 1.11 Samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt gymnasiesärskolor utvecklas Resultat: Samarbetet med Arlanda gymnasiesärskola sker varje år när våra elever (2 st) söker plats där. Eleverna får pröva på att delta i Arlanda gymnasiesärskola verksamhet under en vecka VT 2016. Eleverna och deras vårdnadshavare var också inbjudna till Öppet hus samt informationskväll på särgymnasiet. En elev provade på en praktikvecka på Häggviks gymnasiesärskola och en elev får en plats på grymnsiesärskola utanför kommunen där personal från skolan varit på besök i vår verksamhet. Samverkan mellan förskoleklass team F och grundsärskolan team A har skett i olika teman. Trumgrupp och sångstunder regelbundet. Förskoleklassens elever är inkluderade på fritids både i Hajens och Krokodilens verksamhet. Ett nära samarbete har skett under året mellan team D och E. Analys: Det är det gott samarbete mellan pedagoger och personal i de olika teamen. Förskoleklassens elever följer grundsärskolans aktiviteter som musik på Kulturskolan och bad i Midgårdsbadet. Årskurs 9 eleverna gör praktikvecka på gymnasiesärskolan. Samverkan mellan personalen på grundsärskolan och gymnasiesärskolan fungerar och sker genom överlämningssamtal vid behov. Slutsats: Samarbetsformerna fungerar och ger varje elev en möjlighet, utifrån sina förutsättningar, att fortsätta sitt lärande. 1.12 Rektor följer skollagen vad gäller mottagande i grundsärskolan Resultat: Under läsåret mottogs sju elever till årskurs 1 och tre elever till årskurs 7 samt två elever till årskurs 9. Under läsåret mottogs ytterligare två elever i årskurs 7. Två elever flyttade till andra kommuner under läsåret. Processen inför ett mottagande är lång och alla elever ska ha fyra utredningar inför mottagandet. Skolans kurator och skolans psykolog har gjort ett fantastiskt arbete med att få till en social-och en psykologisk utredning inför mottagandet. Pedagogen skriver den pedagogiska utredningen och det medicinska utlåtandet ska vårdnadshavarna ordna. Vår skolläkare skriver remiss till BUMM (Barnläkarmottagningen) men det kan då ta upp till ett år att få den medicinera utredningen. Barn- och Elevenhetens centrala specialpedagoger för förskolan kan vår verksamhet och det medför att många vårdnadshavare har ordnat en psykologisk utredning innan barnet fyllt 5 år. Rektor säkerställer tillsammans med samordnare för barn i behov av särskilt stöd att mottagandet går rätt till. Skolan har idag en elev som ännu inte är mottagen pga. att psykolog, trots tre försök, inte kunnat utreda barnet. Eleven har ÅP, beslut om särskild undervisningsgrupp samt anpassad studiegång. Analys: Ett stort arbete har lagts ned på att få till alla fyra utredningarna för de elever som ska blir mottagna till särskolan. Kurator och psykolog samt skolsköterska har varit fantastiska i detta arbete. Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 13(18) Slutsats: Eleverna är mottagande utifrån skollagen. 1.13 Grundsärskolan följer de aktivitetsklockor som upprättas till varje läsår Resultat: Aktivitetsklockorna för rektor, ledningsgruppen, skolan och fritids följs upp regelbundet och en riktig utvärdering av dessa skedde i juni varje år. Slutsatsen är att vi har följt dem på ett bra sätt. Analys: Vid utvärderingen i juni framkom några få ändringar i aktiviteter. Slutsats: Vi kommer att lägga till en gemensam trivselkväll per termin för att främja arbetshälsan. På fritids lägger vi till LPP med aktiviteter som digitala verktyg för att kunna följa den nya läroplanens intentioner. Annars reviderar vi datum inför nästa års aktivitetsklockor. 1.14 Rektor ansvarar för att personalen får kompetensutveckling utifrån elevernas behov Resultat: Det centrala kompetensutbudet för grundskolan passar inte våra elevers behov. Vi har delvis varit med i Sigtunaboxen och i den utbildning i "Läs och skrivutveckling" samt skickat representant på övriga gemensamma studiedagar. Fritidshemmets studiedag v 44 var representanter med på. För övrigt får vi arrangera och planera eget innehåll. Under en uppstartsdag i augusti lyssnade personalen på en föreläsare från StoCKK i Stockholm. Under dessa dagar fick all personal mer kunskap om utvecklingsstörning utifrån ett föräldraperspektiv. Övriga studiedagar har innehållet handlat om studiebesök till andra grundsärskolor samt kollegiala samtal om bedömning i träningsskolan. Flertal av pedagogerna deltar i olika nätverk som SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) anordnar. Vi har tagit emot studiebesök från andra grundsärskolor och visat upp vår verksamhet för politiker och tjänstemän. Analys: En övergripande satsning på AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation) har medfört att personalen tar en aktiv roll i leken och uppmuntrar barnens interaktioner med kamrater och vuxna på fritids och på raster. När vi är kommunens enda grundsärskola är det viktigt att vi vänder oss utanför kommunen för att få idéer och nya kunskaper om hur man arbetar med elevers måluppfyllande. Slutsats: Vi fortsätter att delta i nätverk på SPSM och vi arrangerar studiebesök till andra grundsärskolor samt bjuder in andra pedagoger som arbetar med elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Planerar" egna" studiedagar. 1.15 Alla vårdnadshavare har blivit informerade om elevernas utveckling på samtal Resultat: Utvecklingssamtal har vi bjudit in till men några vårdnadshavare har vi haft svårt att få till samtal med när de tackat nej. Trots detta har IUP skrivits för alla elever. Vid samtalen har det framkommit en stor nöjsamhet från vårdnadshavarna på det sätt vi arbetar med elevers lärande och eleverna färdigheter samt sociala utveckling. Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 14(18) Fritidshemmens personal har bidragit till utformningen av IUP och delvis deltagit i utvecklingssamtalen. Fritidshemmen har inte haft egna utvecklingssamtal men två" Drop in fika"- tillfällen där spontana samtal förekom. Analys: Alla vårdnadshavare har inte varit på utvecklingssamtal trots flera inbjudningar. Fritidspersonal/assistenter kan delta vid fler tillfällen. Slutsats: All personal kan bidra mer med sina kunskaper om den enskilde eleven vid utvecklingssamtalen. Ska fritids ha egna samtal? 1.16 Grundsärskolan har ett fungerande föräldraråd Resultat: Under detta läsår har föräldrarådet träffats vid tre tillfällen men även i år har vi inte fått till representanter från de sex teamen. Två team, där föräldrar har yngre barn har varit med i rådet. Föräldrarådet har i år haft ett samarbete med FuB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) och arbetet har koncentrerat sig på resultaten av de undersökningar som skett samt hur en framtida grundsärskola kan se ut. Föräldrarådet har haft en deltagande pedagog och en deltagare från assistent/fritidspersonal på mötena. Analys: Det är mycket svårt att få till representanter trots att datumen varit fastställda i god tid samt att vi försökt träffas olika tider på dagen. De äldre elevernas föräldrar har mindre intresse av en framtida skola och verksamhet. Slutsats: Fortfarande svårt att få till representanter men det är viktigt att fortsätta samarbeta med FuB. (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) 1.17 Bjuda in föräldrar till skolans aktiviteter Resultat: Vi har bjudit in föräldrar till bl a Föräldrafika på fritids, Lucia, skolavslutning, musikföreställning (Pascal) skolavslutning. De aktiviteter som fanns i våra aktivitetsklockor genomfördes. Föräldramöte i september och utvecklingssamtal deltog föräldrar på. Analys: Alla planerade aktiviteter har genomförts, det var bra uppslutning och uppskattat. Slutsats: Vi fortsätter att bjuda in föräldrar utifrån de planerade aktiviteterna i aktivitetsklockorna. 1.18 Alla elever i grundsärskolan ska utmanas till högre måluppfyllelse Resultat: Vi utmanar våra elever och tränar dem till högre måluppfyllelse. Resultaten kan gå olika fort. Det är inte enbart träning i skolfärdigheter utan även träning att kunna klara toalettbesök själv eller att kunna klara matsituationen själv. Även att kunna klä och av sig själv kan finnas som mål i en IUP. Allt för att vår verksamhetsidé ska uppnås " En del behöver mer för att få lika mycket". Eleverna medverkar utifrån sina förutsättningar och förmågor i skrivandet av individuella utvecklingsplaner (IUP). Lokala pedagogiska planeringar gör pedagogerna efter att tagit in synpunkter från både personal som arbetar i teamen och använt elevernas erfarenheter. Analys: Våra elever har svårigheter att förstå innebörden i de skrivna LPP och IUP. Däremot förstår eleverna sina egna mål som finns på deras bänk eller på väggen. Målen är illustrerade med bilder. Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 15(18) Vi har även i större utsträckning använt bildtavlor, bildnyckelringar för att förstärka elevernas kommunikation. Slutsats: Vi använder bilder för att göra elevernas mål och IUP mer begripliga för dem. Vi behöver förbättra vårt AKK användande även utanför klassrummen för att förklara IUP/LPP. Vi tränar dem i olika färdigheter för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för ett livslångt lärande och en framtidstro. 1.19 Alla elever i grundsärskolan upplever att de har inflytande över sin utveckling och sitt lärande Resultat: Eleverna har tränats, utifrån sina förutsättningar att välja i vardagen. Alla elever har Elevens val på schemat. Under vårterminen har flera team använt elevens val tid till teamarbeten. Vi arbetar med gemensamma samlingar, klassråd och elevråd. Under våren 2016 har vi inte haft elevråd. Eleverna medverkar i utvecklingssamtalen utifrån sin förmåga. Eleverna är utifrån sin förmåga involverad i sin IUP under studierna, förarbetet till IUP och utformningen av mål. På fritids arbetar man med bildstöd i form av situationskartor vilket ger eleven valmöjlighet vid t ex mellanmålet eller i leken. Nyckelknippor med bilder har använts för att stärka den vardagliga kommunikationen, samt tecken, gester och kroppsspråk. De elever som har behov av egna scheman som bidrar till större delaktighet i rutiner och aktiviteter på fritidshemmen. I samling har konkreta föremål tillkommit för att ytterligare stärka elevens delaktighet. Fadderverksamhet som funnits för de äldre eleverna har utökats mot våra yngre elever. De äldre eleverna är förebilder och leker gärna tillsammans med de yngre eleverna. I vår undersökning under läsåret har vi inte ställt frågan om elevers inflytande och ansvar utifrån att vi är en grundsärskola med elever som till största del läser ämnesområden. Föräldrarna är dock enligt undersökningen nöjda med det inflytande de har i verksamheten och i sitt barns lärande. Analys: Vi tränar eleverna till att göra olika val under sitt arbete i skolan och på fritidshemmen. Slutsats: Vi fortsätter med att träna eleverna utifrån sina förutsättningar och ålder till att ta mer ansvar för sina studier. Vi fortsätter med klassråd och gör en omstart med elevråd. Vi förstärker kommunikationen genom AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation). Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 16(18) 1.20 alla elever i grundsärskolan ska aktivt motverka att någon behandlas illa och aktivt bidra till allas trygghet Resultat: Vi arbetar dagligen med värdegrund och förhållningssätt. Vårt förhållningssätt är att ha eleven i fokus och att vara lyhörda och att alla elever ska få komma till tals varje dag. Vi förebygger när vi ser och bekräftar eleverna. Trygghetsgruppen fortsatte sitt arbete under hösten men under våren var det inga möten då grundskolan beslutade att låta den vila. Grundsärskolan deltog med Försteläraren och två elev från Team E. Likabehandlingsplanen aktualiseras varje terminsstart och där poängteras vårt förhållningssätt som är ett lågaffektivt bemötande. Nästan all personal tillämpar detta med bravur. Våra enkäter till föräldrarna påvisar att vi arbetar mycket med främjande utvecklande arbete med deras barn. Barnen trivs både i skolan och på fritids. En god personaltäthet ger oss möjlighet att stärka elevernas individuella behov av lek och samspel med en vuxen. En god kontakt med föräldrarna finns via dagliga samtal vid hämtning och lämning. Eleverna har också kontaktböcker som skickas mellan skola/ fritids och hemmen vid skolverksamhet och vid lovverksamheten. Vi har också återkommande föräldrafika och öppet hus. På våra ATP finns tid avsatt för att diskutera och följa upp värdegrundsarbetet i personalgruppen. En av fritidsgrupperna har varit inkluderad i grundskolans fritidsverksamhet och det har funnits ett faddersystem mellan eleverna. Analys: En god personaltäthet möjliggör att vi aktivt kan förebygga kränkningar och att främja elevers trygghet. Rastvaktsschemat fungerar. Slutsats: Vi fortsätter att se alla elever och att stödja dem dagligen i sitt mående och i sina kontakter med andra elever och vuxna. Vi fortsätter med ett lågaffektivt förhållningssätt. 2 Fritidshem Indikatorer Utfall Andel elever som upplever att fritidshemmets verksamhet bidrar till utveckling och lärande Andel elever som känner sig trygg på fritidshemmet Andel elever som upplever att fritidshemmets verksamhet bidrar till utveckling och lärande Enkätundersökningen och utvärderingarna från 2015 påvisar att kunskapen om hur fritidsverksamheten bidrar till utveckling och lärande i den totala skolmiljön kunde vara högre. Under 2015 har antalet barn på fritidshemmet ökat och verksamheten växer. Vi har arbetat mycket med kommunikation och relationsskapande då vi fått fler nya elever. FrItids har under året arbetat med att stärka kunskapen om utveckling och lärande som sker på fritidshemmet. Under uppstarts dagarna i augusti lyssnade all personal på föreläsare som talade om AAK (Alternativ Kompletterande Kommunikation). På fortbildningsdagen i januari 2016 togs ämnet upp som fördjupningsämne för personalen och aktiviteterna har även presenterats på föräldrarrådet. Under läsåret har särfritids utökat från en till två verksamhetsledare. Båda verksamhetsledarna sitter med i ledningsgruppen vilket bidrar till fritidshemmets utveckling. Särfritids har fortsatt Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 17(18) en bra struktur på planeringsmötena. Mötena har en fast dagordning. Särfritids förstärktes i höstas även med en pedagogisk utvecklingsledare som suttit med i det kommunala nätverket för Sigtuna kommun. Det har bidragit till att lärande och utveckling utifrån uppdrag förstärkts. Under höstterminen var det en utmaning att hitta fungerande rutiner i en växande verksamhet. Efterhand hittade personalen bra struktur och organisation. Avdelningarna har samarbetat med gemensamma aktiviteter som bad och gymnastik. Avdelningarna har också firat traditionella aktiviteter såsom Hallowen, Jul och påsk tillsammans. Arbetet med de pedagogiska planeringarna har utvecklats Fritid har utvecklat lärmiljön både inne och ute. Det har tillkommit pedagogiska planeringar om gårdsmiljö, utelek och socialt samspel. Det har också skrivits pedagogiska planeringar med ankytning till bygg och konstruktion, samt om kommunikation som övergripande arbetssätt. En fast järnvägskonstallation har byggts, miljön har ljuddämpats och anpassats för elever med ljud och synsvårigheter. Skrivandet av pedagogiska planeringar bidrar till att rikta fokus på lärande och utveckling i fritidshemmet. Utvärderingarna från våren visar att leken och samspelet mellan eleverna ökat. Eleverna tar mer egna initiativ till lek och gemensam sysselsättning. Bildstöd och tecken som stöd används mer kontinuerligt under vardagen och har bidragit till att mellanmålet och aktiviteterna blivit lugnare. Utvärderingarna från 2015 påvisar önskemål om mer kunskap om AKK och personlig kommunikation med elever som använder sig av konkreta föremål och bildstöd. Det finns också behov av mer IT- kompetens bland personalen. I samband med nya läroplanen för fritidshemmet ökar behovet av mer kunskap om lärande och utveckling i fritidshemmet. Under läsåret har fritidshemmet arbetat med de pedagogiska planeringarna. De har fått en tydligare verksamhetsförankring när de kompletterats med praktiska utvecklingsområde med anknytning till lärmiljön. Deltagandet i de kommunala nätverksgruppen bidrar till att fritidshemmet arbetar med lärande och utveckling som överens stämmer med den kommunala satsningen på fritidshemmet. Det underlättar implementeringen av nya läroplanstexten för fritidshemmet. Under läsåret har personalen utökat kompetens om AKK – pedagogik. De stöttar eleverna i leken. Kramar, lekar, rollek, närhet och eget "space" ger förutsättning för delaktighet och utveckling under fritidsvistelsen. Utmaningarna är individuella. Genom att vara tillsammans i liten grupp kan vi erbjuda fler möjligheter till samspel med en eller få kamrater. Andel elever som känner sig trygg på fritidshemmet Under hösten 2015 gjordes en egen undersökning om trygghet och trivsel på fritids. 85% av föräldrarna svarade och resultatet visade att alla föräldrar upplevde att "barnet trivs och känner trygghet" samt att den varierade lovverksamheten är uppskattad. Vi ser till elevens behov. Aktiviteterna genomförs på ett bra sätt och de är nöjda med bemötandet från personalen vid lämning och hämtning. Grundsärskola, Kvalitetsredovisning - Skola 18(18)