Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning
Grundsärskola
2014/2015
1 Sammanfattning
Under läsåret 2014/2015 har elevantalet varierat mellan 39-41 elever i sex team från F - 9.
Det har fördelats på 24 pojkar och 17 flickor. Under året har verksamheten tagit emot tre nya
elever i skiftande åldrar och funktionsnedsättningar. En elev har flyttat söderut och en elev
fick en skolgång utanför kommunen. Detta läsår har vi kunnat sälja platser i team B till två
elever. 30% av eleverna läser ämnen enligt grundsärskolans läroplan och 70% läser
ämnesområden enligt träningsskolans kursplan. 35% av eleverna har ett annat
modersmål.72 % av eleverna har fritidsplats. Fritids finns för eleverna F-6 på Centralskolan
och för de äldre eleverna på Draken i Sigtuna. 60% av våra elever åker skolskjuts till och från
verksamheten och mer än hälften av eleverna har ett eller flera tilläggshandikapp.
Fem elever lämnar årskurs 9 och fyra av dem går vidare till Arlanda särgymnasiet och en elev
till Häggvik särgymnasie. Centralskolan har haft en integrerad elev i en grundskoleklass,
årskurs 6. Den eleven har fått betyg enligt grundsärskolans kursplan. Övriga elever har
skriftliga omdömen och IUP. Vi utmanar våra elever uifrån deras förutsättningar!
2 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för
normer och värden
Indikatorer
Utfall 2015
Kommentar
Andel elever som känner sig trygg
på fritidshemmet
Andel elever som känner sig
trygga i skolan
Bedömning enligt BRUK av det
systematiska arbetet för
läroplanens mål för normer och
värden (skala 1-4)
Grundsärskolan deltar inte i kommunens BRUK undersökning utan vi har egna enkäter.
(bifogas) Antalet elever som känner sig trygga på fritidshemmen är enligt vår undersökning
100 %.
Gällande tryggheten i skolan är, enligt vårdnadshavarna, alla elever trygga i skolan.
När vi undersökte vad elevernasjälva tyckte så var det svårt för dem att svara på och förstå
frågorna och ord som t ex trygg. Av de elever som svarade så instämmer 85% av elevrna i
påståendet att " Jag känner mig trygg i skolan". Två elever hade svarat vet ej på frågan.
Resultat
Vi har arbetat efter demokratiska principer men har utifrån elevernas förutsättningar och
funktionshinder haft svårt att diskuterar grundläggande demokratiska värderingar och dess
konsekvenser för det personliga handlandet med eleverna. Det är oftast på en mycket konkret
nivå.
Likabehandlingsplanen med anvisningar om utredning, åtgärder etc och har använts och den
tas fram vid varje läsårsstart och revideras. Genomgång av planen sker under första månaden i
de olika APT grupperna.
Enhetsmål har varit att: "Alla elever i grundsärskolan ska aktivt motverka att någon
behandlats illa och aktivt bidra till allas trygghet". Målen har varit att alla elever i
grundsärskolan känner igen varandra och personalen samt att alla elever känner sig trygga.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
2(17)
Aktiviteter vi gör för att åstadkomma detta:
Varje läsår startas upp med ett värdegrundsarbete som sedan genomsyrar verksamheten under
hela läsåret.
-Vi skapar möjligheter för gemensamma aktiviteter under året tex gemensamt tema,
rastaktiviteter, aktivitetsdagar, lektioner.
-Vi har julpyssel , luciatåg ,vi firar alla-hjärtansdag med våffelcafe och har gemensamma
friluftsdagar.
-Vi arbetar aktivt med förebyggande arbete; rastvaktsschema, förhållningssätt
-Delta i trygghetsgruppens aktiviteter
Resultat:
Team A
Har pågått hela läsåret. Har arbetat med att eleverna ska känna förtroende för varandra och
med personal.
Team B
Har pågått hela läsåret. Har isolerat sig mer och arbetat med trygghet i gruppen som har
bestått av nya elever.
Team C
Har pågått hela läsåret.
Har arbetat med trygghet och samarbetsuppgifter i gruppen och gjort övningar från materialet
”Jag vill säga något”.
Team D
Startade hösten med ett tema om alla är olika men ändå lika. Pågående värdegrundsarbete
under hela året. Gemensamma klassregler.
Team E
Startade hösten med ett tema om alla är olika men ändå lika. Pågående värdegrundsarbete
under hela året. Har fått positiva uppdragskort där eleverna får i uppgift att visa att de är en
bra kamrat. Gemensamma klassregler. En representant i trygghetsgruppen.
Team F
Startade upp med värdegrundstema. Arbetar dagligen med socialt samspel och gemensamma
gruppstärkande aktiviteter.
Samtliga team
D och E har haft två gemensamma teman. Inga planerade rastaktiviteter.
Aktivitetsdag har genomförts i Äppelparken. A och F, D och E har haft gemensamma
lektioner.
A, B, C och F har haft trumgrupp en lektion per vecka.
Julpyssel: har genomförts.
Lucia: Har genomförts.
Våffelcafe har genomförts.
Inga gemensamma friluftsdagar.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
3(17)
Lunken har några team varit med om.
Alla har ett fungerande rastvaktsschema.
Vi strävar att ha ett förhållningssätt som innebär att elever känner sig sedda varje dag.
De som hade möjlighet har deltagit i aktiviteten som har erbjudits. Det har erbjudits ett
material från trygghetsgruppen ”jag vill säga något”.
Analys
Julpyssel: Upplägget med blandade grupper och olika pyssel fast i samma klassrum var bra.
Lucia: Bra upplägg lite dålig ljussättning av tåget. Mer teckenstöd till sångerna. Eleverna
behöver mikrofonträning.
Våffelcafet: Det blev ingen gemensam aktivitet eftersom alla skötte sitt. Det behöver planeras
på annat sätt.
Friluftsdagar: Vi vill också ha friluftsdagar med friidrott.
Äppelparken: roligt med blandade grupper, bra organiserad med start och slut och på ett
lämpligt avstånd.
Slutsats
Vid läsårsstarten informeras personal om sekretess och tystnadsplikten samt reviderar
Likabehandlingsplanen.
Vi fortsätter med att ha klassråd och elevråd samt representanter i grundskolans
trygghetsgrupp.
Vi planerar för en aktivitetsdag varje termin.
Vi genomför en friidrotts dag i samplanering med grundskolan och dess idrottslärare.
Vi fortsätter att arbeta med rastvaktschema och att all personal har ett förhållningssätt som
innebär att eleverna blir sedda varje dag och att eleverna känner sig trygga.
3 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för
kunskaper, utveckling och lärande
Indikatorer
Utfall 2015
Kommentar
Andel elever som upplever att
fritidshemmets verksamhet bidrar
till utveckling och lärande
Andel elever i årskurs 6 som når
kunskapskraven i alla ämnen
Bedömning enligt BRUK av det
systematiska arbetet för
läroplanens mål för kunskaper
(skala 1-4)
Resultat
Fem elever fick skriftliga omdömen i Infomentor när de slutade årskurs 9 för att till hösten gå
till särgymnasiet. En integrerad elev i årskurs 6 fick betyg. 12 elever läser enligt
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
4(17)
grundsärskolans kursplan övriga (70 %) läser ämnesområden.
Med Sigbox har kvalitén ökat på att konkretisera målen för eleverna. Utifrån sin förmåga och
förutsättningar utmanar vi eleven i sitt lärande. Med en vuxentäthet tränas eleverna i sociala
sammanhang och i samhället. Många elever har tränats i beteenden och i socialt samspel.
Särfritids har förstärkats med en verksamhetsledare för att möta det växande omsorgsbehovet.
Utbildning av personal: " Tecken som stöd" utbildningarna fortsatte för att öka
kommunikationen med elever. Fyra pedagoger går Lärarlyftet II, avancerad nivå speciallärare
med inriktning mot utvecklingsstörning för att få nya rön om grundsärskolans möjlighet till
lärande och utveckling. En pedagog är klar specialpedagog.
Sigbox fortsätter men det blev inte så mycket SUA utifrån kommunens intentioner för
grundskolans elever däremot mycket kommunikation och AKK (kommunikationsstöd) i egen
regi. Språkbiten som utvecklingsprojekt har varit givande i team D och E elever årskurs 3-9)
Pedagogerna har genomfört observationsbesök hos varandra vid ett tillfälle/ termin. Det har
medfört en större kunskap och förståelse på de utmaningar som pedagogerna står inför.
Kollegial handledning har startat upp under året och det fortsätter vi med under nästa läsår.
Bedömningskonferenser med de praktisk-estetiska pedagogerna har genomförts för att
säkerställa bedömningsgrunderna men det skulle behövas fler tillfällen utifrån att dessa lärare
inte ännu är förtrogna med grundsärskolans läroplan.
Enhetsmålet var att : Alla elever i grundsärskolan ska utmanas till högre måluppfyllelse med
målen desaa tre mål: Undervisningens mål ska vara begripliga för eleven. Varje elevs
individuella mål ska vara begripliga för eleven. Varje elev ska äga sin kunskap.
Resultat:
Team A
LPP och IUP begripliga för personal och föräldrar, elever mer oklart. Mer AKK än SUA
beroende på den elevgruppen. Använder Ipad dagligen i huvudsak för pedagogisk träning.
Aktivboard används flera gånger i veckan med pedagogiska program. Två elever använder
dator i skolarbetet.
Team B
LPP och IUP begripliga för personal och föräldrar, elever mer oklart. AKK- användning med
konkret material och schemastock med ljud och föremål på olika språk. Använder Ipad
dagligen med trycka – hända program vilket även ger motorisk träning. Används även för att
lyssna på musik.
Team C
LPP och IUP begripliga för personal och föräldrar, elever mer oklart. Arbetar mycket med
kommunikation och språkutvecklande arbetssätt. Använder Ipad, dator, aktivboard i
undervisningen.
Team D
Vi synliggör LPP med en temavägg bestående av bilder och text tillsammans med eleverna
innan arbetet påbörjas. Den fylls på vartefter under arbetets gång. Alla elever har sina mål
synliga med bild och text, de används till att eleverna kan göra egna val i det individuella
arbetet. Arbetet med SUA och kommunikation används under hela dagen på olika sätt.
Använder Ipad, dator, projektor i undervisningen. Talsyntes används dagligen för att eleverna
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
5(17)
ska bli mer delaktiga i skrivprocessen. Blogg finns och används varje vecka.
Temavecka i svenska.
Team E
LPP och IUP begripliga för personal och föräldrar, förenklad till eleverna som påminns under
arbetets gång. Arbetet med SUA och kommunikation används under hela dagen på olika sätt.
Arbetar individbaserat utifrån Språkbitens metod. Använder Ipad och dator dagligen, talsyntes
används individbaserat dagligen, ibland i grupp.
Temavecka i svenska.
Team F
IUP begripliga för föräldrar och personal. Målen är synliga på väggen. Arbetar med
kommunikation och socialt samspel. Personalen modellerar för eleverna via leken.
Ipad och dator används dagligen under avslappning/lugn period. Då får eleverna välja tex.
spel eller musik. Projektorn används en dag i veckan.
Analys
Jämför samma årskurs med tidigare år
De 5 eleverna som gick ur grundsärskolan i år begärde inte betyg utan fick skriftliga
omdömen. Föregående år lämnade 3 elever grundsärskolan med skriftliga omdömen.
Jämför olika ämnen för att se mönster
En fördel är att vi på grundsärskolan har utbildade pedagoger som också arbetar på
grundskolan i idrott, hemkunskap och i de båda slöjdarterna. De har fått sätta sig in i
kursplanerna för grundsärskolan och vi kan se att pedagogerna har kommit olika långt i att
bedöma eleverna och att finna lämpliga aktiviteter.
Jämför utifrån kön
Ingen jämförelse görs.
Analysera skillnaden mellan elevernas nationella prov och betyg
Eleverna i grundsärskolan genomför inte Nationella prov.
Analysera resultaten för elever med svårigheter och som riskerat att inte nå målen
Eleverna i grundsärskolan utmanas i sitt lärande utifrån grundsärskolans ämnen alt
träningsskolans ämnesområden. Eleverna utvecklas i sin egen takt utifrån förmågor och
förutsättningar.
Analysera vad resultaten betyder för kommande läsår
Vid slutat av läsåret 2015/2016 kommer 4 elever att avsluta grundsärskolan och gå vidare till
särgymnasiet. Två elever läser ämnen och är mottagna i grundsärskolan till HT 2015 i årskurs
9. Två elever kommer att få skrifliga omdömen utifrån att de läser ämnesområden och kan få
bedömning utifrån grundläggande färdigheter alt fördjupade färdigheter allt efter elevens
förutsättningar. Prognosen är att en elev inte kommer att nå upp till grundläggande
färdigheter.
Analysera hur BFL har använts och skulle kunna användas för att höja måluppfyllelsen
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
6(17)
Arbetet med Sigbox har medfört att auskultation och observationsbesök har skett hos varandra
i de olika teamen. Grundsärskolan har en egen samtalsledare.
BFL och den egna "Handlingsplanen för formativ bedömning" har fått pedagogerna att arbeta
konkretare med att göra eleven medvetna om sitt lärande. Eleverna har satt mål och dessa mål
visar konkret på arbetsplats,i loggböcker/ utvärderingsböcker och/eller på väggen i
klassrummet. Samtliga team har gjort observationsbesök samt tagit emot besök av kollegor..
Samtalsledaren kommer att följa upp kvaliteten på IUP och LPP. AKK används på alla
möjliga olika sätt utifrån hur eleverna kommunicerar.
Analysera hur IKT har använts och skulle kunna användas för att höja måluppfyllelsen
Arbetet med färdighetsträning på IPAD har medfört att våra elever har en större motivation
till träning.
Liber Espresso har använts flitigt i team D och E. IPAD och kamera har använts till
filmning/foto för elevdokumentation.
Vi fick behålla alt fick nya datorer med CD rom för att kunna använda de pedgogiska spelen
och läromedlen vi använder via CD.
Fritidshemmet har bidragit till att höja måluppfyllelsen på följande sätt
Fritidshemmens personal är väl insatta i elevernas IUP och arbetar aktivt med att stödja
elevernas utveckling.
De arbetar med olika aktiviteter för att träna beteenden och socialt samspel. Taktil massage,
Röris, trumgrupp och lekar både ute och inne. Mycket stöd ges i kommunikationen, både
genom bildstöd och "tecken som stöd".
Särfritids växer. Fritidshemmet har ett ökat antal elever och eleverna har allt längre
omsorgstider. Den verksamhetsledare som tillsattes från särfritids till ledningsgruppen har
medfört att fritidshemmets uppdrag har lyfts fram på agendan. Den pedagogiska ledaren
organiserar och genomför verksamheten utifrån pedagogiska planeringar och fritidshemmens
målområden som varit: ansvarstagande, skoj och trygghet samt leklådor. De har skapat fler
organiserade planeringar med aktiviteter utifrån fritidshemmets uppdrag. Fler elever har fått
träna socialt samspel i grupp samt kommunikation.
Slutsats
Vår strävan att ha en röd tråd i de olika teamen har givit ett gott resultat och det fortsätter vi
att arbeta för. Vi arbetar för ett gemensamt tema per läsår. Vi behöver bli än bättre på att
använda olika kommunikationssätt( AKK) i arbetet med eleverna Observationsbesök och
auskultation fortsätter i de olika teamen. Kollegial handledning fortsätter.
Fortsatt utbildning i "tecken som stöd" för personal för att förstärka elevernas möjlighet till
kommunikation. Fortsatt utbildning i AKK ( Alternativ och Kompletterande Kommunikation.
Fördjupning i diagnosen utvecklingsstörning, autism och Downs syndrom. Vi fortsätter att ta
emot studiebesök och att åka på studiebesök till andra grundsärskolor.
Skolverkets bedömningskonferens i september utifrån kursplanen för ämnesområden ska alla
pedagoger delta på.
Elevernas utvecklas olika utifrån sina individuella förmågor och förutsättningar. Flertalet av
eleverna läser ämnesområden och har stort omsorgsbehov. Alla elever har en IUP planering
att starta med till hösten 2015.Vi kan utmana våra elever än mer!
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
7(17)
4 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för
ansvar och inflytande
Indikatorer
Utfall 2015
Kommentar
Bedömning enligt BRUK av det
systematiska arbetet för
läroplanens mål för ansvar och
inflytande (skala 1-4)
Resultat
Enhetsmålet var att: "Alla elever på grundsärsklan upplever att de har inflytande över sin
utveckling och sitt lärande".
Alla elever upplever att deras synpunkter är viktiga och alla elever ska ha inflytande över
innehållet i sin IUP var målen för grundsärskolan. Eleverna har tränat sin förmåga att t ex i
vardagen välja grönsaker eller färg när vi målar. Alla elever har elevens val på schemat. Vi
arbetar med samtal, klassråd och elevråd. Eleverna tränas i fördjupningar inom ämnet
och/eller arbetssätt.Eleverna har involverats efter sin förmåga i sin IUP under studierna,
förarbetet till IUP och utformning av nya mål.
Alla elever har en IUP planering inför hösten och med BFL arbetat har elevens mål
synliggjorts på olika sätt. Vi utformar den framåtsyftande planeringen så att den utgår från
elevens förmågor, intressen och uttrycker positiva förväntningar på eleven. Detta i ett
samarbete med elevens vårdnadshavare.
Det är självklart för oss att eleven får pröva olika arbetsätt och arbetsformer, så att de får
förutsättningar för inflytande och för att kunna välja.
Analys
I samtliga team tränar eleverna sin förmåga att välja i vardagen. De äldre eleverna i team D
och E utvärderar tillsammans och skriver i loggböckerna hur arbetat fortskrider. Vid läsårets
början får eleverna berätta vad de vill lära sig under året.
Grundsärskolan arbetar aktivt med samtal, kommunikation och att eleverna är medskapande,
utifrån sina förutsättningar, till sin IUP och alla elever är delaktiga, efter sin förmåga i
utvecklingssamtalen.
Ett elevråd och i några team ett aktivt klassråd möjliggör att elevernas synpunkter tillgodoses.
Tyvärr har inte varje team en representant i elevrådet.
Att synliggöra målen för eleverna, inom Sigtunaboxens arbete, har givit resultat i deras
delaktighet. Varje elev får successivt ett större inflytande över sin utbildning.
I skolans trygghetsgrupp har grundsärskolan representanter både från personal och elever.
Slutsats
Undersökningen visar att alla elever känner trygghet och att de, utifrån sina förmågor,
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
8(17)
upplever att de har inflytande över sin utveckling och sitt lärande. Resultaten ser olika ut i de
olika teamen eftersom eleverna har olika förutsättningar. Teamens arbete med klassråd och
elevråd samt representanter i skolans trygghetsgrupp har givit att grundsärskolans elever blir
synliga och fått göra sin röst hörd. Vi försöker få till en representant från alla team i elevrådet
nästa läsår.
Det BFL arbetet som pedagogerna genomfört hittills har visat att eleven tillsammans med
pedagogen har synliggjort och tydliggjort elevens mål på olika sätt. Grundsärskolan är en
målstyrd skola. Vi fortsätter att genomföra utvecklingssamtal där eleven, utifrån sin förmåga,
är delaktig.
.
5 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för
skola/förskola och hem
Indikatorer
Utfall 2015
Kommentar
Bedömning enligt BRUK av det
systematiska arbetet för
läroplanens mål för skola och hem
(skala 1-4)
Resultat
Skolans personal träffar vårdnadshavare flertal gånger i veckan i team A;B;C;F. I samtal kan
både skolan och hemmet rapportera om hur eleven mår och hur elevens dag har varit. I
samtalet kommer man överens om vilka åtgärder/ aktiviteter som både hemmet och skolan
kan träna elev i utifrån ett socialt samspel och ADL. Eleverna är delaktiga i
utvecklingssamtalen. Alla utom en elev har haft ett utvecklingssamtal under läsåret.
I Team D,E med våra äldre elever blir det spontana telefonkontakter flera gånger i veckan. I
samtalet kommer man överens om vilka aktiviteter/åtgärder som hem och skola kan träna
eleven tillsammans i. Alla elever har haft utvecklingssamtal under läsåret..
Föräldramöte genomfördes i september med en presentation av grundsärskolan, genomgång
av likabehandlingsplanen och information om föräldraråd.
Under detta läsår har vi haft ett eget föräldraråd med representanter från 5 av 6 team. Vi har
genomfört tre möten med få deltagare.
Planerade aktiviteter under året har skett där vi bjudit in vårdnadshavarna. Pascalkväll, drop in
på särfritids och luciafirande för att nämna några aktiviteter. Drop in fika på särfritids blev en
succe. Många föräldrar deltog.
I år startade vi blogg i team D och på särfritids för att göra vårdnadshavarna mer delaktiga.
De undersökningar vi gjort under läsåret visar att vi har ett mycket gott samarbete med
vårdnadshavarna i samtal om barnens utveckling och färdigheter. Undersökningen visar att vi
bemöter barnen på ett mycket bra sätt och att vi har en god kontakt med vårdnadshavarna.
Analys
Många vårdnadshavare har behov av att få stöttning, råd och tips runt sitt barns utveckling
främst beteendemässigt och i det sociala samspelet. Personalen har en god kompetens och
kunskap för att i samtal lyssna in och stötta vårdnadshavarna. Vid några tillfällen har vi kallat
till elevhälsokonferens då kommunikationen inte varit tillfredställande mellan hem och skola.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
9(17)
Nätverksmöten har också genomförts beroende på att eleven har ett stort nätverk runt sig med
BUP, Autismcenter, social myndigheter och kommunens centrala elevhälsoteam.
Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att ta kontakt med oss när de har frågor eller när de vill
informera skolan om något som berör deras barn.
Slutsats
Personalens kompetens och kunskap ska förstärkas ytterligare genom utbildning i den nya
forskningen om utvecklingsstörning, autism och ADHD under hösten 2015. Många
vårdnadshavare har behov av stöd och hjälp.
Utvecklingssamtalen ska vi försöka förstärka elevens delaktighet utifrån elevens förmåga.Vi
använder av oss av blogg, loggböcker och kontaktbrev. Vi fortsätter att tydliggöra och
synliggöra mål och pedagogiska planeringar (LPP). Vi fortsätter att lägga ut våra LPP på
hemsidan.
Föräldrarepresentanter väljs på föräldramötet i september. Vi vill förstärka samarbetet med
vårdnadshavarna och har som mål att få ett fungerande föräldraråd. Målet är att samarbeta
med vårdnadshavarna för att tillsammans utveckla skolans innehåll och verksamhet.
6 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för
övergång och samverkan
Indikatorer
Utfall 2015
Kommentar
Bedömning enligt BRUK av det
systematiska arbetet för
läroplanens mål för övergång och
samverkan (skala 1-4)
Resultat
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem har utvecklats med målet att
berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samverkan mellan teamen har
förstärkts genom Sigtunaboxens arbete. Vi utbyter kunskaper och erfarenheter både mellan
oss själva och med personal på andra berörda skolformer samt HAB, BUP, socialtjänsten och
Autismcenter.
Vid övergångar är vi noga med att uppmärksamma elevens funktionsnedsättning och behovet
av särskilt stöd för fortsatt utveckling och lärande.
Vi har nått ett samarbete med förskolor, skolor och SAM Edda för att stödja elevernas
utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet har skett med de gymnasiala
utbildningar som eleverna fortsätter till. Däremot har kommunens inköpta SYV tjänst arbetat i
det tysta och utan att samarbete med oss. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och
riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.
Grundsärskolan deltog inte på grundskolan aktivitetsdagar som vi hade trott. Vi deltog på en
av trygghetsgruppens planerade aktiviteter under läsåret.
Föräldramöte med skolår 9 elever i höstas genomfördes med endast en föräldrarepresentant.
Fem av våra skolår 9 elever inskolades i sär gymnasiets verksamhet. Samarbetet fungerade
mellan grundsärskolan och Arlanda sär gymnasie. Nätverksmöten med all personal
genomfördes en gång per termin som planerat.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
10(17)
Analys
Ett nära samarbete mellan personal har skett i övergången mellan elevernas skoldag och
omsorgstid. Personal arbetar i teamen under skoldagen och följer sedan med eleverna till
omsorgen. Det innebär en stor trygghet för våra elever. De elever som har förmågan att vara
inkluderade i grundskolans fritidshem har med sig personal som stöd.
Samarbetet med grundskolan har detta år varit litet utifrån flera orsaker. Stora barngrupper,
mycket arbete med konflikthantering och ledarskap i klassrummen på grundskolan.
En elev har inkluderats i grundskolans förskoleklass under året. Sex elever har varit
inkluderade i grundskolans mellanstadiefritids. Ett faddersystem har utarbetats för våra
inkluderade elever.
Vi strävar mot att elever som har förutsättningar att inkluderas får möjlighet till det även nästa
läsår.
Slutsats
Samverkan Team F och förskolorna förstärks ytterligare.
Nätverksmöte med Smedby skola, Arlanda särgymnasiet och grundsärskolan kommer att
fortsätta med träff en gång per termin.
Fortsatt samverkan mellan grundsärskolans Team E och sär gymnasiet Arlanda.
Vi måste förändra samarbetet med kommunens inköpta SYV tjänst. Det måste bli ett närmare
samarbete.
.
7 Alla skolor arbetar systematiskt med läroplanens mål för skolan
och omvärlden
Indikatorer
Utfall 2015
Kommentar
Bedömning enligt BRUK av det
systematiska arbetet för
läroplanens mål för skolan och
omvärlden (skala 1-4)
Resultat
Alla teamen använder närmiljön och närliggande lekområden och kommersiella verksamheter
i undervisningen. Det lokala kulturlivet och det nyöppnade biblioteket inom gångavstånd
besöktes regelbundet och vid flertal tillfällen under läsåret. Skolan har inget eget
skolbibilotek. Däremot har vi datorer med CD spel och program samt ett frekvent användande
av IPAD och dess möjligheter.
Kulturskolans musik, dans och rytmik lektioner varje vecka uppskattas och utvärderingen
visade att den håller god kvalitet.
Flertalet av eleverna promenerade dagligen i närområdet med syfte att träna motorik samt att
lära sig vägen till och ifrån skolan.
Samarbete har skett med ridskolor så att eleverna på särfritids och i team B fått chans att rida.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
11(17)
Kommunens rehab bassäng på Midgårdsbadet har används tre gånger i veckan där olika
elevgrupper fått chans att känna sig fria i vattnet och träna simning.
Team D och E har inför varje nytt projekt besökt museum eller andra instanser i samhället.
Kommunens SYV tjänst som vi nyttjar har inte tillgodosett våra elevers behov av vägledning
inför val av framtida utbildning-och yrkesverksamhet. Vi saknar en diskussion med SYV om
hur våra olika roller kan bidra till att eleven utvecklar sin förmåga att genomföra val av
studier och yrke.
Pedagoger har genomfört studiebesök på två andra grundsärskolor och en träningsskola. Vi
har haft beök av pedagoger från Nacka och assistenter från Sollentuna. En pedagog har varit
med i en studie runt vår "Hopp och lek".
Analys
Inblicken i närsamhället och dess förenings- och kulturliv för våra elever är olika beroende på
elevens förmåga och förutsättning. De äldre eleverna har via kommunala medel besökt både
Stockholm och Sigtuna och varit på lägerskola i Fjällnora. De yngre eleverna har rört sig mer
i närområdet.
Våra elever finns mycket "här och nu" så att arbeta med valmöjligheter för fortstta studier och
möjligheten att utbilda sig vidare i andra länder förekommer inte hos oss. Vi försöker ge dem
valmöjligheter ju äldre de blir.
Slutsats
Utifrån läroplansmålen arbetar vi med att eleverna, utifrån sina förmågor, så att de får inblick
i närsamhället. De äldre eleverna får kunskap om särgymnasiet och får ta ställning, utifrån
förmåga, till frågor som rör den egna framtiden.
Eleverna behöver få mer inblick i samhället och därför har vi som mål att eleverna får göra
studiebesök till olika arbetsplatser.
Vi fortsätter samarbetet mellan olika grundsärskolor för studiebesök hos varandra.
Samarbetet med den inköpta SYV tjänsten måste förbättras och tydlighetsgöras.
8 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för
uppföljning, utvärdering och utveckling, samt bedömning och
betyg
Indikatorer
Utfall 2015
Kommentar
Bedömning enligt BRUK av det
systematiska arbetet för
läroplanens mål för bedömning
och betyg (skala 1-4)
Resultat
I skollagen står det:
”Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen
i slutet av varje termin i årskurs 6 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 och när ett 'ämne har
avslutats". En inkluderad elev begärde betyg. Den elev har fått betyg i årskurs 6 i alla ämnen.
Ingen av de fem eleverna som slutade årskurs 9 begärde betyg.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
12(17)
Alla elever har skriftliga omdömen utifrån den läroplan eleven läser efter. Grundsärskolans
läroplan med ämnen( ca 12 elever) alt träningsskolan med ämnesområden. (ca 28 elever)
Någon elev har läst utifrån båda kursplanerna. Fyra elever går i den "inte obligatoriska"
förskoleklassverksamheten.
De äldre har varit delaktiga i utformandet av LPP. Alla elever har sina konkreta mål väl
synliga vilket medför att de kan bedöma sina egna resultat. Det har medfört att elevern har
varit mer delaktiga.
Analys
Eleverna har genom personalens BFL arbete utvecklats, efter sina förutsättningar och
förmågor, sitt ansvar för sina studier.
Grundsärskolan deltog inte i brukarenkäten pga att det var för få elever i de utvalda
årskurserna.
Slutsats
Sigtunaboxens arbete fortsätter och den formativa handlingsplanen för pedagoger kommer att
efterlevas och detta arbeta kommer att utmynna att vi utmanar våra elever än mer. Vårt arbete
med att tydliggöra ochh synliggöra elevens IUP och teamens LPP fortsätter.
9 Alla verksamheter arbetar systematiskt med läroplanens mål för
rektors/förskolechefs ansvar
Indikatorer
Utfall 2015
Kommentar
Bedömning enligt BRUK av det
systematiska arbetet för
läroplanens mål för rektors ansvar
(skala 1-4)
Resultat
De aktivitetsklockor (bifogas) som finns har utvärderats och slutsatsen är att de har följts på
ett mycket bra sätt. Rutiner och uppföljningar samt utvärderingar fungerade under året. Vi har
prioriterat våra utvecklingsområden och följt upp och utvärderat effekterna av insatserna. LPP
och IUP är dokument som vi arbetat med. Vi använder verktyget Infomentor.
Den elevhälsan som grundsärskolan haft tillgång till har fungerat mycket bra i sina uppdrag.
Både kurator och skolpsykolog har genomfört utredningar inför elevers mottagande till
grundsärskolan. Däremot har tillgång till skolsköterska varit undermålig.
Det finns tillräcklig med IKT verktyg däremot är personalens kompetens om hur man ska
nyttja dessa verktyg skiftande.
Den medarbetarenkät som kommunen genomförde under läsåret visade att medarbetarna har
en större motivation och lär sig nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete bättre en
kommungenomsnittet. Undersökningen visar vidare att ledarskapets och styrningens index
ligger högre än kommungenomsnittet. Medarbetarna upplever att chefen visar förtroende för
dem och att arbetsplatsens mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt.
Under läsåret har en delegation givits till biträdande rektorn att ha ekonomi, personal och
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
13(17)
verksamhetsansvar på grundsärskola.
Grundsärskolan hade sex olika team organiserade utefter elevernas ålder och förmågor i ett
F-9 perspektiv. Personalen i de olika teamen har arbetat tillsammans i minst 2 år. Det medför
att arbetet med att utveckla elevernas lärande både kunskapsmässigt och socialt har fungerat
bra. Arbetsformen utvecklar ett aktivt elevinflytande och en samverkan mellan teamen.
Arbetsmiljön med ett eget träningsskolehus med alla tänkbara hjälpmedel är bra. Teamen D
och E befinner sig gemensamt i ett annat hus vilket har gynnat undervisningen i olika ämnen
och ämnesområden samt undervisningen i olika ämnesövergripande kunskapsområden. Team
F har lokalmässigt varit inkluderat i närheten av grundskolans förskoleklasser vilket har
gynnat samarbetsformerna mellan förskoleklasserna.
Med en personaltäthet får eleverna stöd när de uppstår problem och svårigheter för eleven och
många kontakter tas mellan hem och skola ,ibland dagligen, för att tillsammans samtala om
hur vi tillsammans kan arbeta för att barnet/eleven utvecklas.
Undervisningen är utformad så att elev får det stöd och den hjälp de behöver.
Alla föräldrar( förutom en) har haft utvecklingssamtal där elevens utveckling informeras och
där eleven, utifrån sina förutsättningar, deltagit. På samtalet sätts nya mål.
Analys
Organisationen av grundsärskolan fungerar men det finns en otydlighet om vem som har
ansvar för grundsärskolan. Centralskolans rektor, som delegerat delar av ansvaret till en bitr
rektor eller är det den biträdande rektorn som är "chef"?
Grundsärskolans elever tenderar att ha större och större omsorgsbehov och mer än en diagnos.
Flertal elever läser utifrån träningsskolans ämnesområden. De ekonomiska resurser som finns
har medfört att det är en god personaltäthet men att inte resurser har funnits till
kompetenshöjande utbildningar för personal, inköp av hjälpmedel och ett behov av att öka
IKT verktygens antal.
Kommunens gemensamma kompetensdagar har till största del ett innehåll som inte kan
appliceras på grundsärskolans kursplaner. Detta läsåret fick grundsärskolan inget ekonomiskt
bidrag för att kunna ordna egna kompetensdagar.
De praktisk estetiska lärarna som vi köper in från grundskolan har tyvärr en bristande
kompetens gällande våra elever och vår läroplans kunskapskrav. Musiken har inte fungerat
alls.
Slutsats
Aktivitetsklockor, dokument och planer revideras under hösten.
Skolsköterskans tid för grundsärskolan behöver förstärkas och tydlighetsgöras. Främst
konsultationstid till team B. Där våra elever med svårast handikapp och
funktionsnedsättningar befinner sig.
Under nästa läsår köper vi in musikundervisning från Kulturskolan för team D och E samt
FMT för team B.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
14(17)
Grundsärskolan fick läsåret 2014/2015 för första gången en skolpeng och ett tilläggsbelopp i
två nivåer. Det medför att vi mycket tydligare kan följa den ekonomiska utvecklingen. Ett
fortsatt arbete på förvaltningsnivå att skapa fler behovsgrupper för att i framtiden lättare
kunna köpa och sälja platser inom grundsärskolan eftersträvas. Det måste bli ett jämförbart
resurssystem.
Ett nämndbeslut om att grundsärskolan blir en egen skolenhet och därigenom kunna ha en
egen rektor/ "chef" har skett. En rektor är tillsatt från den 1/7 2015.
När grundsärskolan blir ett eget rektorsområde ska handlingsplaner och dokument revideras
för att passa vårt uppdrag. Vidare är det viktigt att tillsammans med alla medarbetare jobba
fram en vision och en verksamhetsidé för Sigtuna kommuns grundsärskola. Ett förslag är att
skolenheten byter namn till Sigtuna kommuns grundsärskola.
10 Fritidshem
Indikatorer
Utfall 2015
Kommentar
Andel elever som känner sig trygg
på fritidshemmet
Andel elever som upplever att
fritidshemmets verksamhet bidrar
till utveckling och lärande
Grundsärskolan deltar inte i kommunens BRUK undersökning utan har egna undersökningar.
Den undersökningen som gjordes på särfritids under hösten 2014 där föräldrarna som svarade
(72%) visade att alla föräldrar upplever att "sitt barn trivs och känner trygghet´"samt att vi
erbjuder en varierad lovverksamhet. Vi ser till elevens behov. Aktiviteterna genomförs på ett
bra sätt och de är nöjda med bemötandet från personalen vid lämning och hämtning.
Resultat
Projektet att skapa en gård med olika upplevelser har genomförts. Bl a finns det idag en
vattenlek och ett vindspel.
Under läsåret har särfritids haft en verksamhetsledare som även suttit i ledningsgruppen. Det
har medför att fritidshemmets utveckling, utifrån uppdraget, har förstärkts. Särfritids har en
struktur på planeringsmötena och att det har skapats ett årshjul med aktiviteter som utvärderas
utifrån ett kvalitativt systematiskt arbete. Alla pedagoger har bjudits in för att pratat om sina
fritidsbarn på särfritids planeringsmöten. Mötena har haft en en fast dagordning.
All personal på särfritids deltog i den för kommunen gemensamma utvecklingsdagen om
Fritidshemmens uppdrag i oktober 2014. Därefter arbetade verksamheten med att skriva ned
sina aktiviteter i pedagogiska planeringar. Under året har särfritids arbetat utifrån fyra
planeringar. ”Motorik och rörelse”, ”Pyssel och bak”, ”Sagostund” och ”Rytmik, dans och
musicerande”. Dessa fyra LPP:na utvärderades i januari och i juni. Vid utvärderingen visade
det sig att planeringarna var för ambitiösa. Vi hade många tankar och idéer som ej blev av. Vi
genomfört LPP till viss del. Under perioderna där vi har kunnat vara ute har aktiviteterna fallit
bort. Det har blivit fler spontana aktiviteter. Det bästa med planeringarna är att vi har nyttjat
fler lokaler och att eleverna har fått träna mer i olika gruppkonstellationer.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
15(17)
Den omstukturering av anslagstavlan som skedde, efter att personal varit på besök på "Klara
Mera" lägenheten på Rosenlunds sjukhus, har medfört att verksamhetens planering är mer
synlig och tydlig.
Särfritids har arbetat med olika aktiviteter där eleverna, utifrån sina förutsättningar, deltagit
dels i grupp eller enskilt. Några elever har behov av ett ”eget” vuxenstöd under fritidstid
andra har kunnat träna sina färdigheter i liten grupp. Särfritids har under året haft en god
personaltäthet vilket medfört att eleverna har varit trygga och mått bra på eftermiddagarna.
Den föräldraundersökning som genomfördes under hösten 2014 (bifogas) visade att föräldrar
har en stor nöjsamhet i allt vi mätte men framförallt stor nöjsamhet vad gäller barnens trivsel
och trygghet samt lovverksamheten.
Fler och fler elever har under året haft utökat behov av omsorg. Alla medarbetare som arbetar
på fritidshemmen deltog i den kommunövergripande kompetensdagen. Eleverna har i
verksamheten fått möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och
färdigheter.
Under året har personalen på särfritids har haft en bokcirkel där man har fördjupat sig i
kommunikation och kommunikationsstöd, AKK (alternativ och kompletterande
kommunikation).
Det förhållingssät toch strategier som personalen använt utifrån lågaffektivt bemötande har
medfört ett lugnare klimat.
Analys
Hur har fritidshemmet utvecklat barnen emotionellt, socialt, fysiskt och intellektuellt:
Dagligen arbetar vi med att läsa av elevernas sinnesstämningar och kan anpassa dagen efter
detta. Vi har arbetat mycket med lekar, rollekar, kramar, närhet samt trygghet. Vi har tränat
eleverna utifrån sina förutsättningar i ADL och i olika lekar. Ibland har vi styrt lekarna men
ändå kunnat se när de vill ha sitt ”space”. Det sociala samspelet tränas på i bl a samling,
aktiviteterna och vid Mellis.
När vi under våren skapade ett målarrum så har den taktila verksamheten fått stå tillbaka.
Flertal av personalen är utbildade i taktil massage så vi får fundera på var vi ska ha
massagebänken.
Tack vare att vi är många vuxna kan barnen få välja lite vad de vill göra och på så sätt tränar
vi deras självständighet. Turtagning har tränats.
Intellektuellt har vi utmanat elevernas lärande vid t ex av- och påklädning, bygga pussel, bre
en smörgås. Utmaningarna är väldigt individuella.
Elevernas motorik tränas genom att vi regelbundet tar promenader, badar, har uteaktiviteter på
vår inhägnade gård och har aktiviteten ”Röris” och är i gymnastiksalen en gång per vecka.
Hur har verksamheten anpassats utifrån barnens olika åldrar, mognad, kön, intressen och
erfarenheter?
Verksamheten på särfritids är anpassad utifrån elevernas förutsättningar. De elever som
behöver ”en till en” har det. Övriga elever är i en grupp med ca 2-4 personal. Detta gör att vi
kan anpassa verksamheten bättre efter barnens behov och utveckling. Detta har fungerat
jättebra. En anpassning efter elevernas intressen och behov har även fungerat bra för de
inkluderade eleverna. Man lär av varandra och de vuxna är bra förebilder. Alla elever blir
sedda och lyssnade på
Hur gör vi så att barnen skapar nära och positiva relationer till såväl kamrater som personal?
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
16(17)
Vi försöker hela tiden att läsa av eleverna och para ihop personal och elev så att det blir bra
personkemi. Vi hjälper elever som fungerar ihop att ”leka” med varandra- ibland korta
stunder.
Personalen är bra förebilder och arbetar med modellering när många av våra elever inte har ett
verbalt språk. Personalen runt de inkluderande eleverna är delaktiga i elevers lekar och spel
samt visar intresse för elevernas initiativ. Personalen gör ”ungefär lika”. Ett faddersystem har
skapats där grundskolans elever har varit faddrar till våra inkluderade elever.
Slutsats
Fler och fler elever har under året haft utökat behov av omsorg. Totalt har grundsärskolan haft
13 elever inskrivna på särfritids F-3 samt 6 elever i årskurs 4-6 som har varit inkluderade i
grundskolans mellanstadiefritids.Till nästa läsår utökas särfritids till 22 elever. Det är de
yngre eleverna som är 6-7 år som ökar i antal. Det ger oss en stor utmaning.
Den kommunövergripande kompetensdagen har medfört att fler medarbetare är förtrogna med
fritidshemmets uppdrag. Personalen på fritids ser värdet av det egna uppdraget och vikten av
att se och bekräfta varje elev. De är duktiga på att avläsa elevernas sinnesstämningar.
Eleverna har i verksamheten fått möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika
kunskaper och färdigheter. Vi kommer att arbeta mycket med kommunikation och skapande
samt att nyttja våra gårdar för att träna motorik.
Till nästa läsår fortsätter vi med att skriva pedagogiska planeringar (LPP) där målen är
kommunikation, social kompetens och självständighet. Vi kommer att arbeta mycket med
elevers trygghet, samspel och inflytande.
Det vi kan bli bättre på är ”läsa av” eleverna och att prata med dem om deras beteende och
modellera för att hjälpa eleven till en förändring. Vi kommer att fördjupa kunskapen utifrån
kommunikationsboken.
Vi kan bli bättre på överlämning och avrapportering då personal börjar eller slutar med en
elev. Det gör vi genom schematiderna.
Nyanställda får en bättre introduktion och att det utses en mentor.
Särfritids kan under nästa läsår än bättre komplettera ”skolans jobb” på fritidstid.
Bli bättre på att vara med och ”leka".
Vi kan utmana våra elever mera.
Grundsärskola, Kvalitetsredovisning
17(17)