Lokal arbetsplan
Grundsärskolan
2014-2015
Innehållsförteckning
Inledning
sid.1
1. Grundsärskolan
sid.2-4
1.1 Kursplaner/ämnen/ämnesområden
sid.2-3
1.2 Timplan
sid.3-4
1.3 Betyg
sid.4
2. Nationella mål
sid.5
3. Kommunala mål
sid.5-6
4. Grundsärskolans prioriterade mål
sid.6-7
5. Hälsa och livsstil
sid.8
6. Barn i behov av särskilt stöd
sid.8
7. Barn med annat modersmål än svenska
sid. 8-9
8. Plan mot diskriminering och kränkande
sid. 9
behandling
9. Utveckling och lärande
sid.10-11
10. Ansvar och inflytande
sid.11-12
11. Skola och hem
sid.12
12. Elevdokumentation
sid.13
13. Rutiner för gymnasieval
sid.13
14. Utvärdering
sid.13-14
15. Källor
sid.14
Inledning
I läroplan för grundsärskolan (2011), Lgr sär 2011, anges vilka värden som ska prägla skolans
verksamhet och de mål och riktlinjer som ska gälla för grundsärskolan. Kursplanerna
uttrycker i sin tur de krav som ställs på de olika ämnena. Lgr sär 2011 konkretiseras i skolans
lokala arbetsplan. Den lokala arbetsplanen ska ange hur läroplanens mål ska förverkligas på
respektive skola och utformas i verksamheten. Den beskriver hur arbetet på skolan ska
gestaltas och vilka mål som finns för skolans verksamhetsutveckling och förbättring. Den
lokala arbetsplanen är således en del av skolans kontinuerliga systematiska kvalitetsarbete
som främst syftar till att nå de nationella målen. I Lgr sär 2011 framgår tydligt skolans
ansvar:
”Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhällets
gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling”
Vidare sägs:
”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för
att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer
beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.”
För att den lokala arbetsplanen ska bli ett levande dokument måste den beröra den enskilda
skolans verksamhet. Frågor behöver ställas och utvärderas årligen för att genom denna
reflektion kunna nå kunskaps- och verksamhetsutveckling samt lättare nå de kunskapskrav
som tecknats ned i läroplanen. Frågor som:
· Vad ska eleverna lära sig?
· Vilka förmågor ska eleverna utveckla?
· Vilken värdegrund gäller för den enskilda skolan?
· Vilken metod ska användas för att nå de uppställda målen?
Såväl personal som elever och vårdnadshavare utgör underlaget för den lokala läroplanen.
1. Grundsärskolan
Storfors kommun har tre skolor; Bjurtjärns skola, Kroppaskolan och Vargbroskolan. Den
första är en årskurs f-6 skola, Kroppaskolan en f-3 skola och Vargbroskolan en 4-9 skola.
Grundsärskolan är en del av Vargbroskolans rektorsområde. En rektor samt en biträdande rektor
på 0.5 tjänst ansvarar för grundsärskolan. Grundsärskolan ska ge elever utbildning som i så stor
utsträckning som möjligt motsvarar grundskolan. Grundsärskolan följer Lgr sär 2011.
Grundsärskolan utgår från att eleverna behöver längre tid för sitt lärande och undervisningen
anpassas efter elevens förutsättningar. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning kallad
träningsskola, för elever som inte klarar av att uppnå målen i grundsärskolan. Träningsskolan
har en annan kursplan än grundsärskolan. Grundsärskolan består av ett arbetslag, uppdelat i
två enheter – grundsärskolan (Lyan) och träningsskolan (Violen). Arbetslaget består av
speciallärare (1,0 tjänst) specialpedagog (1,0 tjänst), tidigarelärare (1,0 tjänst) och två
skolassistenter (1,55 tjänst).
Lyan och Violen är en grundsärskola för elever från årskurs 1 till 9. Eleverna skrivs in i
grundsärskolan enligt utarbetade rutiner för mottagande till grundsärskolan. Eleverna
undervisas i mindre grupper utifrån grundsärskolans läroplaner och individuella
utvecklingsplaner. Elever har kompisklasstillhörighet och deltar efter egen förmåga i
grundskolans undervisning. Violens undervisning utgår ifrån grundsärskolans läroplan med
inriktning träningsskola (estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter
och verklighetsuppfattning). Läsåret 2014-2015 är sju elever inskrivna i grundsärskolan.
Lyans elevunderlag är: en elev i årskurs 4, en elev i årskurs 5, en elev i årskurs 8 och en elev i
årskurs 9. Utöver dessa elever är två grundskoleelever integrerade i grundsärskolans
verksamhet, en elev i årskurs 4 och en elev i årskurs 7. Violens elevunderlag: en elev i årkurs
7 och två elever i årkurs 8. Inom Vargbroskolan finns ett elevhälsoteam, skolbibliotek och
skoldatatek. Skolläkar- och psykologtjänst köps in via avtal.
1.1 Kursplaner/ämnen/ämnesområden
Grundsärskolan har enligt Lgr sär 11 möjlighet att läsa 13 ämnen: bild, engelska, hem-och
konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, naturorienterade ämnen (biologi, fysik,
kemi), samhällsorienterade ämnen (geografi, historia, religionskunskap och
samhällskunskap), slöjd, svenska, svenska som Andraspråk och teknik. Utöver dessa ämnen
ska det finnas modersmål för elever som ska erbjudas det. Samt elevens val.
Kursplanen anger vilka mål eleven ska ha uppnått efter sjätte respektive nionde årskurs.
Träningsskolan arbetar efter ämnesområde; estetisk verksamhet, kommunikation, motorik,
vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Modersmålsundervisning ryms inom
kommunikation. Kursplanerna anger vilka kunskapskrav eleven, efter sina förutsättningar,
ska ha uppnått efter det nionde skolåret.
1.2 Timplan
Efter genomgången grundsärskoleutbildning ska varje elev ha fått undervisning i minst det
totala garanterade antalet timmar, 6785 timmar.
Tabell 1 Timplan för Grundsärskolan i Storfors kommun
Åk
1
2
3
4
5
6
7
8
9
1-5
6-9
Bild
40
40
40
40
40
40
40
40
40
118,7
94,9
213,6
Hemk.
0
0
0
120
120
150
150
180
180
142,4
391,6
534
Idrott o
hälsa
120 120
120
120
120
120
180
180
180
356
391,6
747,6
Musik
90
90
90
60
60
60
60
60
60
231,4
142,4
373,8
Slöjd
60
60
90
150
150
180
180
180
180
302,6
427,2
729,8
Svenska
180 210
210
270
270
270
270
270
270
676,4
640,8
Engelska
0
0
40
40
40
60
60
60
47,5
130,5
Matematik 180 180
180
180
180
180
210
210
210
534
480,6
SO
120 120
120
120
120
120
150
150
150
356
338,2
694,2
No o
teknik
120 150
150
150
150
150
150
150
150
427,2
356
783,2
Elevens
val
40
40
40
40
40
40
40
40
118,7
94,9
213,6
Summa
950 1010 1040 1290 1290 1350 1490 1520 1520 3310,8 3488,8
0
40
178
För inriktningen träningsskola fördelas tiden enligt:
Tabell 2 Timplan för träningsskolan i Storfors kommun
Estetisk verksamhet
995
Kommunikation
995
Motorik
995
Vardagsaktiviteter
995
Verklighetsuppfattning
995
Elevens val
190
Fördelningsbar undervisningstid
1 500
Total garanterat antal timmar
6 665
Avvikelser från timplan ska ske enligt anpassad studiegång eller integrerad undervisning.
1.3Betyg
Om elev eller vårdnadshavare begär, ska betyg sättas i grundsärskolans ämnen. I annat fall
skrivs omdömen. Betyg sätts i slutet av varje termin med start från och med årskurs 6 och när
ett ämne avslutats. Betyg sätts enligt beteckningarna E, D, C, B och A där E är lägsta betyg.
För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska betyg inte sättas i ämnet.
När skolplikten upphör får eleven slutbetyg. Slutbetyget kan inte användas för att söka till
gymnasiet. Om elev har läst efter grundskolans kursplan kan elev eller vårdnadshavare begära
att betyg ska sättas efter grundskolans krav. Efter avslutad skolgång ska eleverna få intyg om
den utbildning de gått igenom.
2. Nationella mål
I Lgr sär 2011 anges, såsom nämnts inledningsvis, vilka värden som ska prägla skolans
verksamhet och de mål och riktlinjer som ska gälla för grundsärskolan.
Grundsärskolan ska sträva efter att varje elev:
· kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om
mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter,
· respekterar andra människors egenvärde,
· tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt
medverkar till att hjälpa andra människor,
· kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen, och
· visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
3. Kommunala mål
2010-04-17 antogs av kommunfullmäktige en skolplan vilken ska följas upp årligen i den
kommunala kvalitetsredovisningen. Skolplanen är ett politiskt styrdokument för Storfors
kommuns förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskolansindividuella program, svenska för invandrare, individuellt program introduktionskurs samt
vuxenutbildning. I skolplanen framkommer kommunens vision att ”Storfors skola skall vara
regionens bästa skola” och ledstjärnor för skolverksamheten:
”I Storfors kommun är skolan ett viktigt redskap för det livslånga lärandet. Barnet/eleven och
hans eller hennes behov ska stå i centrum. Här ska möjligheter till kreativitet, utveckling och
lust till lärande utvecklas. Förutsättningar ges till framtidstro. Samarbete mellan skola,
föräldrar, föreningar och näringsliv intensifieras. En skola för alla där jämställdhet är en
ledstjärna i det dagliga arbetet, där ingen ställs utanför beroende av kön, sexuell läggning,
etnisk tillhörighet, trosuppfattning, ålder, könsöverskridande identitet eller funktionshinder”
I skolplanen påvisas mål för personalens utbildningsnivå, utveckling, lärande kunskap,
inflytande och delaktighet, samverkan skola-arbetsliv-förälder-socialtjänst och integration.
Den politiska nämnden i kommunen har inför läsåret 2014-2015 framställt mål för förskola,
grundskola och gymnasieskola:

Inget barn i Storfors ska fara illa. Färre anmälningar ska göras till Individ och
familjeomsorgen (IFO)

Flera elever ska klara nationella prov i årskurs 3 i matematik. Våren 2016 ska 80% klara
de nationella proven.

Flera elever ska klara nationella proven i årskurs 3 i svenska och svenska som andra
språk. 2013 nådde 42% kraven för svenska . 2016 ska 80% klara kraven.

Andelen elever som klarar läsförståelsedelen i provet ska öka.

Meritvärdet i årskurs 9 ska öka från 195, år 2013, till 200, våren 2015

Gymnasieavhoppen ska minska, från att det idag tar i snitt 3,5 år för kommunens elever att
klara gymnasiet, till våren 2016 ska tiden minska till 3,2 år.
4. Grundsärskolans prioriterade mål – Estetisk verksamhet
Läsåret 2013-2014 valdes estetisk verksamhet som prioriterat område för att vidga elevernas
sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. I Lgr sär 2011 påtalas att det åligger
skolan att eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Det skapande arbetet och leken
är väsentliga delar i elevernas aktiva lärande. Under läsåret fick skolan besök av Framtidsfrön
som satt igång ett entreprenörsanpassat lärande, där det beslöts att införliva fler ämnen.
Målsättningen att eleverna får skapa och utvecklas genom bild, musik och slöjd, att ge
eleverna möjlighet att nå mål genom fler uttryckssätt samt att eleverna ska få uppleva olika
uttrycksformer såsom teater, film, musikal och utställningar uppnåddes tämligen väl.
Kommunens alla skolor har erhållit intäkter från ”Skapande skola” vilka använts under läsåret
till just estetisk verksamhet. Grundsärskolan har arbetat ämnesövergripande med fler ämnen.
Ett samarbete har skett med musik, bild, teckenspråk och slöjdlärare på grundskolan. Besök
har gjorts på Värmlands museum 1001 inventions av såväl personal som elever.
Grundsärskolan har besökt lokala konstnärer och deltagit med egna alster på en
konstutställning i kommunens Kulturhus. Extern input har kommit personal och elever till del
genom Framtidsfrön och film i Värmland. Fler kompetensutvecklingsdagar för personal har
tillägnats Framtidsfrön och Film i Värmland. Det entreprenöriella tänkesättet har lyfts upp
genom just Framtidsfrön och utställningen på Värmlands museum. Elevens val har använts till
estetiska aktiviteter där eleverna haft möjlighet att välja musik, bild, animering och slöjd en
gång i veckan. Digitala verktyg har använts i undervisningen, bland annat kameror,
filmkameror, smartboard och datorer. Skolans kulturella mångfald visades upp på Öppet Hus
i oktober. Integrering i klass av nyanlända elever med utländsk bakgrund har skett enligt
rutiner vid mottagande av elever till ”Slussen” och plan för Introduktion. (Se vidare kap 7)
Under kommande läsår väljs åter estetisk verksamhet som prioriterat område. Arbetet inom
främst ämnet musik eller teater önskas ytterligare utvecklas. Musik och teater kan bidra till
utvecklad kreativitet, nyfikenhet och skapande förmåga hos eleverna inom grundsärskolan.
Mål

Att eleverna får skapa och utvecklas genom bild, musik, teater och slöjd.

Ge elever möjlighet att nå mål genom fler uttrycksätt.

Eleverna ska få uppleva olika uttrycksformer såsom teater, film, musikal och
utställningar.
Metod

Ökat samarbete med lärarna på Vargbroskolan och andra skolor inom den estetiska
verksamheten.

Arbeta mer ämnesövergripande och få in det estetiska i fler ämnen.

Schemalägga estetiska ämnen med ämnesbehörig personal

Besöka kulturevenemang som till exempel Lars Wallins utställning i Kristinehamn.

Externa kulturbesök på skolan.

Entreprenöriellt lärande.

Fortsatt arbete med Film i Värmland.

Digitala verktyg i verksamheten anpassade efter elevens förutsättningar.

Öppet hus där skolans kulturella mångfald visas.
Det prioriterade området utvärderas och revideras av såväl elever som personal i slutet av
varje läsår. Under läsåret ska skriftliga och muntliga utvärderingar göras för vidare
kartläggning av verksamheten.
5. Hälsa och livsstil
Grundsärskolan deltar på grundskoleverksamhetens friluftsdagar, men har även egna
friluftsdagar som till exempel en fiskedag, DM i friidrott för grundsärskolan och en egen
vandring för träningsskolans elever. Den senare har varit ett led i förberedelserna inför
läsårets resa till Dovre för årskurs 7. Träningsskolan har uteverksamhet inlagt i schemat en
dag i veckan. Grundsärskolan har idrott en gång i veckan samt bad vid ett tillfälle i veckan.
Dagliga promenader efter lunch har lagts in för Lyans elever. Vargbroskolan serverar frukost
varje morgon i skolans caféteria, utan kostnad. Träningsskolan har en fruktstund inlagd på
schemat varje dag. Pedagogerna deltar aktivt under skollunchen. Under läsåret kommer en
kompetensutvecklingsdag för personal att tillägnas kost och hälsa. En arbetsgrupp har tillsatts
som i samarbete med kommunens kostchef ska verka för att höja skolmatens status. En
hälsovecka ska hållas under höstterminen där bland annat måltidens dag inplanerats.
6. Barn i behov av särskilt stöd
Grundsärskolan uppmärksammar, utreder och sätter in åtgärder för barn i behov enligt
utarbetade rutiner för åtgärdsprogram. Utvärderingar hålls kontinuerligt. Stöd för elever som
behöver det för att nå målen i verksamheten, sätts in utan att åtgärdsprogram skrivs enligt de
allmänna råd skolverket ger. Stödet är en given förutsättning för att eleven ska kunna
utvecklas efter sina förutsättningar. Grundsärskolan samarbetar utifrån behov med
grundskolan, elevhälsoteam, LSS (Lag om stöd och service), barnhabilitering, BUP (Barn och
ungdomspsykiatri), socialtjänst, SPSM (Specialpedagogiska Myndigheten) och IT-ansvarig
för skoldatateket. Skoldatateket kvalitetssäkrar åtgärdsprogrammen med kompensatoriska
hjälpmedel som ska användas i den dagliga verksamheten och efter elevens behov.
Elevgrupper i ämnen anpassas efter elevernas behov. Varje elev möts där de befinner sig i sin
utveckling, undervisningen tillrättaläggs och anpassas. Eleverna arbetar efter individuella
scheman. Skolan erbjuder eftermiddagsskola vid två tillfällen i veckan där barn kan få stöd
med läxläsning och skolarbete av två pedagoger. Skolan har även sedan fler åt tillbaka
erbjudit elever ferieskola.
7. Barn med annat modersmål än svenska
Eleverna erbjuds undervisning i sitt hemspråk förutsatt att minst fem elever önskar läsa
språket och att lämplig lärare finns att tillgå. Eleverna undervisas i svenska som andraspråk.
Studiehandledning ges i fler språk, som till exempel spanska, arabiska, karen, dari, persiska,
somaliska och farsi. Utvecklingssamtal och föräldramöten förs med tolk om behov föreligger.
För nyanlända elever med knapp kunskap i det svenska språket sker placering i den så kallade
”Slussen” enligt utarbetade rutiner med kommunens Integrationskontor. Barn undervisas efter
individuellt tidsperspektiv innan placering sker i klass enligt Plan för Introduktion. Dock
högst tre månader. En lärare samt ett språkstöd i arabiska undervisar på Slussen.
8. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Grundsärskolan arbetar utifrån demokratiska värden där alla ska trivas, känna trygghet och
arbeta med glädje och nyfikenhet i skolans miljö. Vårdnadshavare ska känna delaktighet i
elevernas och skolans arbete. Verksamheten baseras på grundsärskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Grundsärskolan har en egen plan, vilket
även årkurs 4-6 samt årskurs 7-9 har på Vargbroskolan. Planen skall syfta till att främja
elevers lika rättigheter, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga trakasserier och annan kränkande
behandling. För att planen ska fungera som ett verktyg för att förebygga och förhindra
diskriminering eller annan kränkande behandling skall den årligen revideras. Det är av största
vikt att såväl vårdnadshavare, elever och all personal är delaktiga i det förebyggande arbetet.
Vid en utvärdering våren 2014 framkommer att ingen elev inom grundsärskolan upplever sig
ha blivit diskriminerade eller utsatt för kränkande behandling. Eleverna uppger att de trivs och
känner sig trygga på grundsärskolan. Eleverna i grundsärskolan integreras i grundskolan och
samhället, efter sina förutsättningar för att få en likvärdig utbildning och möjlighet till en
vidare social samvaro. Eleven ska vidga det sociala nätverket och sina sociala kompetenser,
utveckla förståelse för hur andra tycker och tänker, förstärka respekten för allas lika värde och
respektera att alla är olika. Under föregående läsår deltog elev med funktionshinder, som
erhöll sin undervisning på grundsärskolan, till en resa till Polen som Vargbroskolan anordnar
som ett led i skolans arbete med demokrati. Kommande läsår ska träningsskolans elever delta
på skolans resa till Dovre. Grundsärskolan ska under läsåret söka ge eleverna mer stöd vid
integration. Skolan har alltid minst två pedagoger som rastvärdar. Kommande läsår utökas det
till tre rastvärdar för att ytterligare förstärka skolans arbete för elevernas trygghet och trivsel.
9. Utveckling och lärande
”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är
nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt
utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet
och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna
strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt” (Lgr sär 2011)
Skolans uppdrag är enligt läroplanen för grundsärskolan att främja lärande där individen
stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Läroplanen anger mål, riktlinjer
och kunskapskrav vilka styr inriktningen på skolans arbete. Det åligger skolan att eleverna ges
den möjlighet som behövs för att uppnå detta. En skriftlig individuell utvecklingsplan (SIUP)
för årskurs 1- 6 och träningsskolan skrivs under utvecklingssamtal tillsammans med elev och
vårdnadshavare. En individuell arbetsplan görs till grundsärskolans elever i årskurs 7-9.
Åtgärdsprogram skrivs om eleven riskerar att inte nå kunskapsmålen. Planeringar görs utifrån
kursplanernas centrala innehåll. Utvärderingar görs kontinuerligt. Vargbroskolan erbjuder
eftermiddagsskola vid två tillfällen i veckan där barn kan få stöd med läxläsning och
skolarbete av två pedagoger. Samt ferieskola.
Arbetslaget inom grundsärskolan har som målsättning under läsåret 2014-2015 att den
specialpedagogiska kompetensen ska öka i arbetslaget. Samt kompetens inom läs-och
skrivutveckling, kommunikation och matematik. Under läsåret ska personal
kompetensutvecklas genom RUC:s (Regional utvecklingscentrum) ”En läsande klass”.
Kommunen ska ansökan om deltagande inom det så kallade ”Läslyftet” som anordnas av
skolverket.
Målet är givetvis att alla elever inom grundsärskolan ska nå samtliga mål enligt Lgr sär 2011
för årskurs 6-9.
10. Ansvar och inflytande
Eleven ska ges inflytande över sina studier och sin arbetsmiljö. De ska stimuleras att aktivt
delta i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Detta genom att ges möjlighet till
planering och utvärdering av den egna insatsen. Eleverna får visa sina kunskaper på olika sätt
och kan presentera hur de nått målen på det sätt som passar dem bäst. Eleverna i
grundsärskolan har även möjlighet att få inflytande över sitt lärande på elevens val. Här väljer
eleven ämne utifrån intresse 40-60 minuter/vecka beroende på årskurs. För elevers inflytande
finns olika råd med elevrepresentation såsom klassråd och matråd. Eleverna på
grundsärskolan följer skolans ordnings- och trivselregler. Dessutom skapas tillsammans med
personalen specifika ordnings- och trivselregler för Lyan och Violen. Eleverna tränas i att
aktivt delta i sitt eget utvecklingssamtal efter en dagordning. Grundsärskolan genomför enligt
utarbetade rutiner praktik efter ålder och mognad. Elever i årskurs 9 genomför praktik på
gymnasiesärskola. Oftast provar eleverna på fler gymnasiesärskolor tillsammans med
personal. Se vidare kap 13.
Eleverna ska få redskap för ett livslångt lärande och utveckla sin sociala kompetens.
Grundsärskolan utför fler resor och studiebesök såväl lokalt som utanför kommunen för att
eleverna ska få tillfälle att nå ett lärande utanför skolans värld och lära känna sin omvärld.
11. Skola och hem
I Lgr sär 2011 framkommer att ”Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för
elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars
utveckling och lärande” Skola och hem ska tillsammans verka för att på bästa sätt få eleverna
att trivas och nå målen i skolan samt verka för att förebygga mobbing, diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Information mellan skola och hem anpassas individuellt efter behov exempelvis via sms,
dagbok, telefonkontakt eller veckobrev. Föräldramöten hålls under läsåret. Utvecklingssamtal
hålls minst en gång varje termin där kunskapsutveckling, trivsel och skolsituation diskuteras
och en SIUP författas. Dessutom hålls under läsåret en så kallad samkvämskväll med
vårdnadshavare, elever och skolans personal. Kalendarium över läsåret, plan mot
diskriminering och kränkande behandling, elevens schema och annan aktuell information
skickas hem.
Frånvarorapportering sker enligt utarbetade rutiner. Eventuell frånvaro skickas hem via sms
om sjukanmälan inte gjorts. Rutiner kring oroväckande frånvaro har utarbetats. Forum för
vårdnadshavare uppfylls genom en anordnad ”Fråge – och diskussionskväll”. Vargbroskolan
arbetar utifrån motto att personal och ledning alltid ska vara tillgängliga. Vårdnadshavare
genomför enkäter för att bli delaktiga i verksamheten.
12. Elevdokumentation

SIUP

Skriftliga omdömen/ betyg

Elevutvärderingar

Åtgärdsprogram

Utvecklingssamtal

Individuell arbetsplan

PMO
13. Rutiner för gymnasieval
Rutiner för val till gymnasiet sker i samarbete mellan rektor för vuxenutbildninggymnasieskolan i kommunen och Vargbroskolans studie- och yrkesvägledare enligt:

Vägledningssamtal nr 1 sker i maj under årskurs 8. Närvarande: mentor,
studievägledare, elev och vårdnadshavare.

Besök på särgymnasium i september-oktober under årskurs 9. Närvarande: mentor,
studievägledare, elev och vårdnadshavare.

Vägledningssamtal nr 2 sker i november-december i årskurs 9. Närvarande: mentor,
elev och vårdnadshavare.

Inloggningsuppgifter för gymnasieval skickas till vårdnadshavarna, önskas hjälp
kontaktas ansvarig för rektor för vuxenutbildning/gymnasieskolan.

Gymnasiepraktik för elev i januari-februari i årskurs 9. Ovan nämnde rektor ansvarar
för att kontakt med särgymnasiet och arrangerar besöket. Mentor följer med eleven
under praktiken utifrån behov.

Gymnasieansökan sker i Dexter. Ett exemplar undertecknas och lämnas till
studievägledaren.
Rutinerna har fungerat väl under föregående läsår. Rutinerna ska revideras under
kommande läsår.
14. Utvärdering
Eleverna utvärderar under läsåret hur de trivs i skolan och vad som kan förbättras. Eleverna
utvärderar även skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärdering
sker i samråd mellan elev och personal från grundsärskolan, och ligger till grund för såväl
lokal arbetsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling och skolans
kvalitetsredovisning. Utvärderingar och uppföljningar av SIUP och lokal arbetsplan görs
kontinuerligt under läsåret. Utvecklingssamtalen utgår från elevernas SIUP vilken utvärderas
nästkommande samtal. Eleverna utvärderar också genomförda arbetsområden och dess
arbetssätt. För elever med åtgärdsprogram genomförs kontinuerliga utvärderingsträffar.
Personal utvärderar på schemalagda konferenser och elevgenomgångar.
15. Källor
Offentligt tryck
Författningar m.m
Arbetsmiljölag (1977:1160) (AML)
Socialtjänstlag (2001:453) (SoL)
Diskrimineringslagen (2008:567) (DiskrmL)
Skollag (2010:800) (SkolL)
Skolplan 2010-2015 Storfors kommun antagen av kommunfullmäktige 2010-04-17
Myndighetsföreskrifter
Läroplan för grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). Västerås: Edita
Litteratur
Skolverkets Allmänna råd (2012). Arbete mot diskriminering och kränkande behandling.
Stockholm: Fritzes
Skolverkets Allmänna råd (2012). Systematiskt kvalitetsarbete- för skolväsendet. Stockholm:
Fritzes
Skolverkets Allmänna råd (2013). Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan
Stockholm: Fritzes