L E K T I O N 8 : På flykt undan kriget
Att fly undan krig vänder upp och ner på en människas liv.
Man tvingas lämna sitt hem, sitt hemland, sitt uppehälle, sin skola
och en stor del av sin egendom. Ofta blir familj och släktingar kvar.
Lektion 8:
PÅ FLYKT UNDAN KRIGET
60
Även krig har regler.
L E K T I O N 8 : På flykt undan kriget
MÅL
• Eleverna förstår hur flykt undan krig påverkar en människas liv.
• Eleverna går igenom sådana svåra situationer och beslut som människor på
flykt undan krig ställs inför.
LÄROMATERIAL
FÖR HÖGSTADIER
OCH GYMNASIER
• Eleverna förstår att flyktingar efter att ha undkommit de omedelbara hot som
ett krig innebär ofta tvingas hantera nya utmaningar i en främmande miljö.
Civila i krig
Inverkan av krig på civilpersoners liv är
betydligt större idag än de var förr. När
världens stater i mitten av 1800-talet
började skriva avtal om krigets lagar var
målet att förbättra situationen för de
sårade på slagfälten. Först efter andra
världskriget förhandlade man fram det
första avtalet som helt fokuserade på
skydd av civila (Fjärde Genèvekonventionen, 1949). Det skyddet ville man stärka, vilket resulterade i två tilläggsprotokoll år 1977.
Krig driver människor ur sina hem
och orsakar stor humanitär nöd. Ofta är
civilbefolkningens lidande en följs av att
de stridande parterna inte har respekterat krigets lagar: avsikten med reglerna
är att begränsa krigföringen på så sätt
att civila och deras egendom helt lämnas utanför fientligheterna och effekterna av striderna. Problemet är alltså inte
en brist på regler, utan hur de verkställs.
Det är uppenbart att människor i en
sådan situation är mycket sårbara. De
måste få tak över huvudet, näring och
någon slags inkomstkälla så att de kan
trygga sina egna och sin familjs behov.
Det första målet är att komma i trygghet
undan det direkta hot som kriget utgör
och att hålla familjen samman. Många
tvingas bosätta sig på ett nytt, främmande ställe där nya utmaningar väntar.
Skydd av människor
på flykt undan krig
De människor som flyr undan krig skyddas av flera regler inom internationell
rätt. Krigets lagar skyddar interna flyktingar och evakuerade personer (eng.
internally displaced persons). De människor som flyr från ett krigshärjat område till ett annat land omfattas i sin tur
av den så kallade flyktingkonventionen.
Tillsammans strävar de här internationella bestämmelserna efter att lindra de
problem som människor på flykt undan
krig möter i sitt vardagliga liv.
Flyktingkonventionen från år 1951
och dess tilläggsprotokoll från år 1967
definierar flyktingarnas rättigheter. Flyktingskap som fenomen är inte enbart
förknippat med krig, men krig är en betydande orsak till flyktingskap. Flyktingar
har samma grundläggande och mänskliga rättigheter som alla andra utlänningar som lagligt är bosatta i ett land. Enligt
flyktingkonventionen kan flyktingar inte
återsändas till ett land där deras liv eller
frihet är hotade eller de inte får tillräckligt skydd.
För att en människa ska definieras
som flykting måste han eller hon enligt
flyktingkonventionen ha flyktingstatus.
Flyktingstatus beviljas i allmänhet av nationella myndigheter på basis av en asylansökan och intervju.
Alla personer som söker skydd i ett
främmande land beviljas inte flyktingstatus, men om förhållandena i deras eget
hemland är alltför otrygga eller om de
i sitt hemland kan hotas av omänsklig
behandlig kan de beviljas uppehållstillstånd. Endast en bråkdel av asylsökande beviljas flyktingstatus i enlighet med
flyktingkonventionen. Till Finland kommer betydligt färre asylsökande än till
andra länder, till exempel Sverige.
När det gäller så kallade kvotflyktingar beviljas flyktingstatus av FN:s flyktingorgan UNHCR. Kvotflyktingar väljs i allmänhet ut på flyktingläger.
På flykt undan krig kommer många
ifrån sina familjemedlemmar. Enligt krigets lagar bör varje part i konflikten
så snart omständigheterna medgiver
och senast vid upphörandet av de aktiva fientligheterna efterforska de personer som av en motpart rapporterats vara
saknade. Parterna är skyldiga att vidta
alla lämpliga åtgärder för att återförena
familjer som tillfälligt blivit åtskilda. Parterna i ett krig är också skyldiga att underlätta biståndsorganisationers arbete
till förmån för civilbefolkningen. (Mer information och uppgifter om biståndsarbete och återförening av familjer i Lektion 9.)
Krigsflyktingar i Finland
och i världen
Enligt FN fanns det år 2007 mer än 26
miljoner interna flyktingar som flytt undan väpnade konflikter på olika håll i
världen. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR
(United Nations High Commissioner for
Refugees) fanns det år 2006 ungefär 11
miljoner människor på flykt undan krig
eller förföljelse som klassificerades som
egentliga flyktingar.
Största delen av flyktingarna rör sig
från ett land till ett annat i världens fattigaste länder och det är inte många av
dem som kommer till ett västland. Armenien, Demokratiska republiken Kongo,
Serbien-Montenegro, Djibouti och Zambia är länder som har tagit emot mest
flyktingar i världen i relation till sin egen
folkmängd.
Flyktingar kan tvingas tillbringa flera år i flyktingläger och där är förhållandena i allmänhet ytterst bristfälliga. I ett
främmande land måste en flykting lära
sig det nya landets seder och språk. Anpassningen kan vara långsam och utgöra
en stor utmaning, i synnerhet om en del
av familjen eller släkten har hamnat någon annanstans.
Finland tog emot de första flyktingarna på 1970-talet. Fram till år 2007
hade sammanlagt 29 550 flyktingar anlänt till Finland. Flest flyktingar har Finland tagit emot från Iran, Irak, Somalia
och det före detta Jugoslavien.
En flykting som bor i Finland kan om
han eller hon så önskar få sina närmaste
anhöriga till Finland enligt principen om
familjeåterförening. (Mer information om
Röda Korsets familjeåterföreningsarbete i Lektion 9.)
Även krig har regler.
61
