Demokrati och välfärd, förtryck och
konflikter i en globaliserad värld
Det är svårt för att inte säga omöjligt att memorera alla fakta och sakpåståenden som finns i en
bok. Eftersom det är fråga om en översiktskurs, är det de stora dragen och utvecklingslinjerna
som är centrala. Dessa avgör vilka ”fakta” som är relevanta att lära in.
Ett sätt att arbeta är att utgå ifrån bokens struktur. Litteraturen är probleminriktad och inleds med
problem som sedan diskuteras. Periodiseringen visar vidare vad författaren menar är viktigt.
Tänk på att kapitelrubriker och avsnittsrubriker har ett innehållsvärde och i sig kan fungera som
en utgångspunkt för att skapa egna instuderingsfrågor.
Till boken Det svenska samhället 1720-2000 finns instuderingsfrågor på förlagets hemsida,
www.studentlitteratur.se.
Första världskriget
 Vilka var krigets centrala ekonomiska konsekvenser?
 På vilket sätt ledde första världskriget till revolutioner och imperiers fall?
 Hur formades världen av första världskriget? Detta kan t.ex. studeras utifrån de olika
fredsavtal som genomfördes.
 På vilket sätt var ryska revolutionen relaterat till första världskriget? Hur viktigt var
världskriget för revolutionen?
 Ryska revolutionen ses ofta som en väsentlig historisk händelse under 1900-talet. Varför och
hur startade och genomfördes den? Vilka var revolutionens konsekvenser på kort sikt
(omkring 25 år) och på längre sikt (omkring 50 år) för Ryssland, för Europa och för världen?
 Vad innebär sovjetkommunismen, hur kan en jämförelse med Kina se ut?
Mellankrigstiden:
 Vilka var relationerna mellan de starkaste staterna i Europa under mellankrigstiden?
 Ett demokratiskt styrelsesätt är i dag i allmänhet oomtvistat. Men vad innebär ett sådant
styrelseskick? Vilka utmaningar ställdes ett sådant inför under mellankrigstiden?
 Vilken var innebörden, som en del av den ryska historien omedelbart efter den ryska
revolutionen, i Lenins genomförda Nya Ekonomiska Politik?
 Vad innebär ett konservativt auktoritärt styre och en radikalt totalitär diktatur? Ge exempel.
 Vilka var depressionens konsekvenser i olika länder (studera exempel), i Europa och i
världen?
 Vilka samband finns mellan andra världskriget och det kalla kriget?
Det andra världskriget
 Varför fascism? Hur förklara det?
 Varför världskrig? Hur förklara det? Vilka orsaker är viktiga? Är enbart tysk politik central
eller bör även fransk, brittisk, amerikansk och sovjetisk politik tas upp?
 Vilket var krigets förlopp?
 Hur påverkades samhällen av krigen?
 Vilka var krigets politiska konsekvenser?
 Hur kan vi förklara förintelsen? Vilken är skillnaden mellan den ”intentionalistiska” kontra
den ”funktionalistiska” förklaringen?
 Vilka konsekvenser hade det andra världskriget under efterkrigstiden


a. för internationell politik,
b. för förhållanden i Europa samt
c. för Europa i världen?
Vilka samband finns mellan världskriget och det kalla kriget?
Hur formades världen av kriget? Hur kan detta studeras utifrån fredsavtal?
Det kalla kriget
 Varför ett ”kallt” krig? Vad innebär att det var ”kallt”? Hur kan man förklara det kalla kriget
start? Var och när startade det?
 Varför olika nivåer av spänning och avspänning?
 Vad innebär det kalla krigets globalisering?
 Hur och varför slutade det? Hur kan sovjetsystemets sönderfall förklaras?
 Hur påverkades Sverige/Norden av kriget?
Avkoloniseringen
 Vad innebär avkoloniseringen?
 Hur kan avkoloniseringen förklaras?
 Vilka samband finns mellan det kalla kriget och avkoloniseringen?
Efter det kalla kriget
 Vad innebar det kalla krigets slut för Europa?
 Vilken är innebörden i följande brytpunkter i europeisk historia: 1968 – 1975 – 1989?
 Vad innebar det kalla krigets slut för Afrika?
Afrika
 Vad är kolonialism? Hur definieras begreppet?
 Hur påverkades Afrika av första världskriget?
 Vad innebar det afrikanska idékomplexet négritude?
 Vid självständigheten: vilka problem har funnits när man under post-koloniala tiden har
försökt utveckla samhällen? Ge exempel från olika länder. Vilka politiska och ekonomiska
system valdes och varför dessa? Vilka nackdelar innebär det? Ge exempel från olika länder.
Asien
 Varför stärktes nationalismen i Asien under mellankrigstiden?
 Ge exempel på hur nationalismen har haft en splittrande funktion i statsbildningar i Asien.
 Hur förändras den japanska utrikespolitiken från första t.o.m. andra världskriget?
 Hur förändras kontrollen över statsledningen i Kina från omkring tiden för första
världskrigets början till nutid?
 Hur förändras den ekonomiska politiken i Kina från omkring 1945 till nutid?
 Vilken var vägen till självständighet från det brittiska imperiet på indiska halvön till dagens
Indien och Pakistan? Hur utvecklades den nationalistiska rörelsen och varför blev det två
separata länder?
Europa
 Varför var den ekonomiska återhämtningen besvärlig i Europa efter första världskriget?
 Utifrån ett utvecklings- och industrialiseringsperspektiv: vad innebar och vilka konsekvenser
fick stalinismen i Sovjetunionen fram till Stalins död?




Vilka politiska och ekonomiska skillnader och likheter fanns mellan östra och västra Europa
under tiden efter 1945?
Varför fanns en så pass snabb ekonomisk återhämtning i Europa trots det andra världskriget?
Vilka var relationerna till supermakterna? Exempel på självständighet kontra avhängighet?
Ge exempel på integration resp. disintegration i Europa? Presentera orsaker till detta.
Krig och kriser
 Varför Suezkrisen? 1967 års krig? 1973 års krig? Vilka konsekvenser fick dessa krig?
 Varför Kubakrisen? Vilka konsekvenser fick det?
 Varför Koreakriget? Vilka konsekvenser fick det?
 Varför Vietnamkriget? Vilka konsekvenser fick det?
 Varför invasion av Afghanistan? Konsekvenser?
Latinamerika
 Vilka var politiska och ekonomiska relationer mellan Latinamerika och Europa under 1800och 1900-talen och hur förändras de? Vad innebar den s.k. exportekonomin/”ny”kolonialismen?
 Vilka politiska och ekonomiska konsekvenser fick depressionen för Latinamerika?
 Vilken påverkan hade den kubanska revolutionen på länder i Latinamerika?
 Vad innebar importsubstitutionsstrategin (ISI-strategin) och vilka problem fanns med den?
Mellanöstern
 Varför och på vilket sätt är Sykes-Picotöverenskommelsen samt Balfourdeklarationen
viktiga? Vad betydde de för de efterföljande decenniernas politik?
 Under vilka omständigheter bildades Irak, Jordanien och Syrien? På vilket sätt är världskriget
centralt i dessa länders historia vad gäller tillkomst och vidare politisk situation?
 Hur påverkades Turkiet av första världskriget? På vilket sätt är världskriget centralt för
Turkiets historia vad gäller tillkomst och vidare politiska situation?
 Varför och hur startade Israel-Palestinakonflikten?
 Vilken var bakgrunden till den iranska revolutionen? Vilka konsekvenser fick denna?
Norden
 Varför uppstod inbördeskriget i Finland? Vilka konsekvenser fick det?
 Vilka exempel på fascism fanns i Norden? Hur pass politiskt viktig var denna ideologi?
 Hur viktig var ”folkhems”-tanken i Norden?
 Vad innebar det svenska ”folkhemmet”? Ta upp åtminstone befolknings- och
bostadsfrågorna samt förändringar på arbetsmarknaden.
 Hur påverkades de nordiska länderna av andra världskriget?
 Hur förändrades de olika länderna ekonomiskt och socialt efter andra världskriget?
 Hur förändrades de olika länderna politiskt och säkerhetspolitisk efter andra världskriget?
 Hur har partisystemet förändrats i de nordiska länderna efter 1945?
 På vilka sätt har nordiska samhällen blivit mångkulturella efter andra världskriget? Vilka
skillnader finns vad gäller det mångkulturella mellan nordiska länder?
Sverige
 Hur har involverade politiska och andra grupperingar sett på relationen stat, företagsamhet
och arbete i Sverige?
 Hur demokratiserades Sverige?
 Vad innebär den svenska ”modellen”?

Varför och hur har arbetarrörelsen kunnat uppnå ett så pass starkt inflytande under 1900talet? Varför och hur har detta inflytande avtagit?
Underutveckling i ”tredje världen”
 Hur har länder i ”tredje” världen försökt undkomma underutveckling? Vilka vägar till
utveckling har prövats? Ge exempel från olika länder.
 Varför har städer vuxit så pass snabbt i ”tredje” världen? Vad innebär storstäderna för dess
invånare.
Vilka var de samhälleliga omständigheterna vid följande händelser eller då följande beslut antogs?
 Bandunkonferensen 1955
 Brattsystemet 1917
 COMECON 1947
 European Free Trade Agreement 1960
 Europeiska Ekonomiska Gemenskapen 1958
 European Recovery Programme 1947/48
 Helsingforsavtalet 1975
 Kol- och stålunionen 1951
 Krisuppgörelsen 1932
 Locarnopakten 1925
 Nordatlantpakten 1949
 The New Deal 1933
 Saltsjöbadsavtalet 1938
Vilka samhälleliga insatser förknippas följande personer med?
 Frederick Winslow Taylor
 Emma Pankhurst
 Alva Myrdal
 Léopold Sédar Senghor
 Thorvald Stauning
 Margaret Thatcher
 Ernst Wigforss
 Indira Gandhi
 Muhammad Reza Pahlavi
 Nelson Mandela
 Frederik de Klerk
 Gamal Abdel Nasser
 Mikhail Gorbatjov