Om Marks kommun som en Fair Trade City-kommun - S-info

1
Om Marks kommun som en Fair Trade City-kommun
Synpunkter på Marks kommunstyrelsekontors skrivelse 2006-10-16 om Lisa
Dahlbergs motion
Den som konsumerar rättvisemärkta produkter bidrar bland annat till att:
 Arbetare och odlare för skäligt betalt för sitt arbete
 Barnarbete motverkas
 Organisationsrätten främjas
 Diskriminering på grund av kön, hudfärg och religiös tro motverkas
 Ekologiskt odlande uppmuntras
Vi menar att ett etiskt förhållningssätt när det gäller upphandling är en trend som
växer sig allt starkare, inte bara i Sverige.
Malmö och Munkfors är de två första kommunerna i landet som diplomerats som
Fair Trade Cities.
Flera andra svenska kommuner är på gång: Karlstad har målet att bli diplomerade
2008. I Borås är två motioner, en från vardera majoriteten och oppositionen, under
behandling.
I andra länder är det här en omfattande rörelse. Storbritannien verkar ha kommit
längst med 160 Fair Trade Cities och bortemot 1000 rättvisemärkta produkter i
handeln.
Städer som Amsterdam, Barcelona och Aberdeen har infört ILO:s kärnkonventioner
i sina upphandlingspolicies.
En internationell konferens om hållbar stadsutveckling kommer att hållas i Malmö
12-14 september 2007.
Fackförbundet SKTF har under hösten 2006 genomfört en kurs för upphandlare.
Tre budskap är centrala i arbetet för att få svenska kommuner att låta diplomera
sig:
 Vi vill ha mänskliga rättigheter för våra skattepengar.
Det är helt enkelt oacceptabelt att mina skattepengar kan gå till att köpa in
varor som producerats med hjälp av systematiska kränkningar av mänskliga
rättigheter. Och i vår globaliserade värld finns det inga garantier.
Förhållanden som är upprörande avslöjas titt som tätt i alltfler branscher,
förutom kaffeodling och bananodling också t.ex. konfektions- och
hemtextilindustri.

Näringslivet arbetar redan aktivt med etiska frågor, eller CSR, Corporate
Social Responsability.
Många stora företag, t.ex. H&M arbetar aktivt med uppförandekoder och
inspektioner av sina underleverantörer. Men det visar sig vara ett mycket
svårt arbete eftersom även H&M då och då misslyckas.
Här i Mark finns företagsnätverket Forma framtiden.
2

En etisk upphandling ökar kommunens attraktionskraft.
Malmö och Munkfors ser det som en del av en profil som handlar om att
bygga en hållbar utveckling. I Mark som varit och är hemtextilindustrins
hjärta i Sverige borde det finnas ett särskilt intresse att värna om villkoren i
branschen sedan den blivit globaliserad.
Kommentarer till kommunledningskontorets skrivelse:
Var finns den politiska viljeinriktningen för framtidens Mark?
Skrivelsen svarar bara på vad som är juridiskt möjligt. Men vilka var de politiska
motiven för avslaget? Det räcker inte att bara tala om en rättvisare värld. Man
måste också agera i den riktningen. Just upphandling är ett av kommunernas
bästa sätt att stimulera en hållbar utveckling.
En opinionsyttring på det utrikes- och biståndspolitiska området?
I vår globaliserade värld hänger allting samman. De beslut jag som enskild
konsument tar när jag står i butiken för att handla dagligvaror kan ha betydelse
för människors levnadsvillkor på andra sidan jorden.
Därför är det svårt att se att kommunallagen skulle vara aktuell överhuvudtaget.
Det handlar knappast om vare sig utrikes- eller biståndspolitik utan snarare ett
etiskt förhållningssätt till omvärlden. Att ställa samma krav på etisk produktion
som vi ställer på svenska varor vi köper.
Eftersom det rör sig om hur kommunen hanterar allas våra skattepengar så har
det självklart också bäring på det egna området.
De villkor som föreningen Rättvisemärkt ställt upp kan när som helst
förändras
Det är en del av poängen att diplomeringen ska vara en viljeyttring från
kommunens sida. Det handlar ju inte bara om kaffe, bananer, kakao, te och
O´boy utan på sikt alla de varor kommunen köper in. Inte minst arbetskläder till
de anställda.
Men grundkravet är tämligen blygsamt: Det enda kravet är att man ska servera
rättvisemärkt kaffe i kommunhusets café. Sedan ska det ske en ökning.
Men det är inget livslångt kontrakt som skrivs med föreningen Rättvisemärkt.
Skulle man tycka att ambitionsnivån blir för hög går att reagera eller hoppa av.
Dessutom är Rättvisemärkt en demokratisk förening som kommunen kan välja
att bli medlem i och därmed vara med och påverka besluten.
En otroligt hög ambitionsnivå
Det är glädjande att skrivelsen börjar med en otroligt hög ambitionsnivå med 1,5
miljoner kronor det första året! Annars är det bara riktigt stora projekt som får
så mycket pengar. Men detta är naturligtvis inte alls nödvändigt. Det mesta av
arbetet torde kunna göras inom ramen för tjänster som redan finns.
Konsumentvägledaren gör ju redan en hel del av dessa uppgifter på ett
förträffligt sätt.
När det gäller beräkningen av kommunens merkostnad för inköp av vissa
rättvisemärkta varor utgår den från att allt som köps in ska vara rättvisemärkt.
3
Återigen är det positivt med en hög ambitionsnivå, men det är alltså inget krav.
Det kommer naturligtvis ändå att uppstå en merkostnad för kommunen, men
den kan inte ses i ett sådant snävt perspektiv.
För det första ska den ses i relation till omfattningen av kommunens totala
upphandling.
För det andra är ju själva poängen med rättvisemärkning att garantera att
producenten får en skälig ersättning som ger henne/honom en möjlighet att leva
ett anständigt liv.
Borås och Glokala Sjuhärad hade 11 november besök av Neil Kearney,
ordförande i den internationella textilarbetarfederationen ITGLWF (International
Textile Garment and Leather Workers Federation) med säte i Bryssel.
- Det finns inga billiga produkter, sa han. Om du köper billiga varor så är det
någon annan som får betala priset!
Tanken med rättvisemärkt är just att försöka förhindra denna typ av
exploatering!
Rent allmänt kan man säga att det behövs en mycket begränsad höjning av en
varas pris för att den som tillverkar den i ett fattigt land ska få en lön som hon
eller han kan leva på.
När vi t.ex. köper en sportsko för cirka 900 kr går bara cirka 4:50 eller en halv
procent till arbetslön för att tillverka skon. En fördubbling av denna lön skulle
betyda mycket för arbetaren men påverkar slutpriset på produkten mycket
marginellt.
Sedan är det förstås så att själva rättvisemärkningen kostar en del, men är det
inte värt det?
Icke en kommunal angelägenhet
I sina överväganden menar kommunledningskontoret att det här handlar om ”en
icke kommunal angelägenhet”. Det är emellertid problematiskt idag att hävda att
det skulle finnas strikt ”kommunala angelägenheter”! Vare sig vi vill det eller ej
så hänger hela världen samman!
Otillbörligt stöd till enskild
Argumentet att rättvisemärkningen skulle utgöra ”otillbörligt stöd till enskild” är
svårt att förstå. Föreningen Rättvisemärkt tjänar ingenting på arrangemanget.
Inte mer än en viss opinionsmässig skjuts tack vare exponering av föreningens
logotype. Det förtjänar då att påpekas att föreningen är bred, ideell och
partipolitiskt obunden med följande medlemsorganisationer:
Caritas
Diakonia
Finansförbundet
Forum Syd
Handelsanställdas förbund
JAK Medlemsbank
Konsumentföreningen Norrort
Konsumentföreningen Solidar
Konsumentföreningen Stockholm
Konsumentföreningen Svea
4
Konsumentföreningen Väst
Kooperation Utan Gränser
Kooperativa Förbundet (KF)
Landsorganisationen (LO)
Lärarförbundet
Plan Sverige
Röda Korsets Ungdomsförbund
SKTF
Svenska kommunalarbetareförbundet
Svenska kyrkan
Svenska kyrkans Miljövärn Göteborgs Stift
Svenska kyrkans Unga
Svenska Missionskyrkans Ungdom
Svenska Missionsrådet
Svenska Röda Korset
Sveriges Kristna Råd
Tjänstemannaförbundet HTF
Världsbutikerna för Rättvis Handel
Marks kommun har tidigare bedrivit kampanjer tillsammans med andra
organisationer, t.ex. SNF utan att det varit diskussioner om ”otillbörligt
gynnande”.
Förslag till beslut
Med utgångspunkt från vad som sagts ovan och de brister som
kommunstyrelsekontorets skrivelse har så föreslås att frågan om Lisa Dahlbergs
motion återremitteras för ytterligare utredning.
 Marks kommen bör då ta kontakt med Malmö och Munkfors kommuner för
att höra hur de resonerat.
 Ett seminarium med en företrädare för Rättvisemärkt och
kampanjgruppen Mina skattepengar med kommunens politiker borde
också genomföras.
 Marks kommun skulle kunna ta på sig samordnarrollen. Miljökontoret vill
enligt uppgift anställa en halvtidstjänst för information. Kanske kan dessa
uppgifter rymmas där i samarbete med konsumentvägledaren.
Med vänliga hälsningar,
Kampanjgruppen Mina skattepengar
(En del av föreningen Glokala Sjuhärad)
gm Anders Hjorth