Bilaga

Kriterier Fairtrade city
Föreningen för Rättvisemärkt
Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm
Telefon: 08 - 505 756 95
Hemsida: www.rattvisemarkt.se
Senast uppdaterad 2006-03-27
Kriterier för Fairtrade city
Inledning
”Fairtrade city” är en diplomering för de kommuner och/eller orter som vill förbinda sig
till att arbeta för en etisk konsumtion1. Konceptet Fairtrade city riktar sig till de
kommuner/orter som har ambitionen att arbeta aktivt för att öka kännedomen,
utbudet och konsumtionen av Rättvisemärkta produkter inom kommunen och/eller
orten. Syftet med Fairtrade city är att fungera som en språngbräda och ett första steg
mot att intensifiera och samordna arbetet med etisk upphandling.
Fairtrade cities syfte är även att ge kommunen/staden positiv feedback på det arbete
med etisk konsumtion som redan bedrivs samt att uppmuntra fortsatt arbete. Genom
en diplomering finns fördelen att få medial uppmärksamhet på ett annat sätt än om
insatser sker utanför en samlande ram. Som en del i arbetet med Fairtrade city
uppmuntras en bred samhällsförankring, d v s att organisationer, tjänstemän, politiker
och företag samarbetar kring arbetet för ökad konsumtion av Rättvisemärkta
produkter.
Konceptet bör framförallt ses som en förändringsprocess. Arbetet bedrivs genom ett
aktivt informationsarbete för en ökad kännedom om etisk konsumtion och ökad
försäljning av Rättvisemärkta produkter. Eftersom ”Fairtrade city” ses som en process
är kriterierna för att uppnå en diplomering relativt lågt ställda. Syftet är att
diplomeringen ska uppmuntra och motivera en löpande förändring och förbättring.
Därför ingår krav om att kontinuerligt vidareutveckla arbetet och höja den etiska
konsumtionen inom den offentliga sektorn om diplomeringen skall kvarstå.
Historik
Konceptet Fairtrade city kommer ursprungligen från Storbritannien. Initiativet togs av
ideella krafter inom den engelska biståndsorganisationen Oxfam och den första
Fairtrade-staden Garstang diplomerades 1999. Idag är ca 160 städer i Storbritannien
diplomerade. Konceptet har även spridits till andra europeiska länder, bland annat
Finland. Norges motsvarighet till Rättvisemärkt kommer 2006 att lansera
diplomeringen Fairtrade city.
1
Många av de varor som upphandlas och konsumeras i Sverige produceras i utvecklingsländer. Med
etisk konsumtion menas konsumtion av produkter där hänsyn tagits ILOs åtta kärnkonventioner under
produktionen vilket stärker FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt är ett
alternativ som dessutom garanterar producenten skäligt betalt.
2
Vinster med Fairtrade city
Att driva ett arbete för en Fairtrade city diplomering ger, för det första ett incitament
för olika aktörer att inleda ett samarbete kring etisk konsumtion, ett incitament att
samla resurser, engagemang och möjliggöra mer riktade informationsinsatser lokalt.
För det andra ger det en tydlig image för staden/kommunen som ansvarstagande för
sin konsumtion samt aktivt agerande lokalt och påverkan globalt.
Kommunens/stadens ”varumärke” laddas med positiva värden i och med en Fairtrade
city diplomering. Genom diplomeringen tar kommunen/staden ett tydligt steg på
vägen mot ett mer etiskt och långsiktigt hållbart användande av kommuninvånarnas
skattepengar.
Vem initierar och driver arbetet?
Vem som helst, såväl medborgare som politiskt förtroendevalda,
frivilligorganisationer och företagsrepresentanter kan initiera ett arbete för att nå en
”Fairtrade city” diplomering, staden diplomeras när uppsatta kriterier uppnåtts. Dock
är ett av Fairtrade citys kriterier att en styrgrupp tillsätts för att driva arbetet med
diplomeringen. Inom styrgruppen måste kommunal representation finnas med. Det är
styrgruppens ansvar att driva arbetet med Fairtrade city. Tillsammans med
styrgruppen kan olika aktörer driva arbetet, exempelvis kommunen, frivilliga
organisationer eller privat sektor.
Vad krävs för att bli en Fairtrade city?
För att börja jobba mot en Fairtrade city status krävs två saker:
1. Ett politiskt stöd från kommunen enligt det första kriteriet nedan
2. En styrgrupp som samordnar och driver arbetet framåt samt ansvarar för att
rapportera till Föreningen för Rättvisemärkt.
Kriterier för Fairtrade city
För att en diplomering sedan ska kunna utfärdas krävs att Fairtrade citys fem kriterier
är uppfyllda
1. Stöd från kommunen:
 Inom kommunens relevanta ramavtal, eller på annat sätt, kan Rättvisemärkta
produkter erbjudas i de kategorier där Rättvisemärkt finns som alternativ (t ex
kaffe, te och bananer)
 Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen beslutar att se över
möjligheterna för kommunen att börja agera som en etisk konsument i alla
sina inköp.
 Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen utser en representant som
ska sitta med i den lokala styrgruppen för Fairtrade city.
3
2. En styrgrupp för arbetet
 En lokal styrgrupp tillsätts för att säkerställa fortsatt stöd för att uppnå
Fairtrade city-status och för att kontrollera att kriterierna efterlevs.
Rapportering årligen till Föreningen för Rättvisemärkt är obligatorisk.
 Styrgruppen bör spegla en samhällelig mångfald med representanter från t.ex.
ideell sektor, företag, politiker samt kommunala tjänstemän. Minst en
representant från den kommunala organisationen ska finnas med i
styrgruppen.
 En kontaktperson utnämns.
3. Utbud i butik
 Ett utbud (se nedan) av Rättvisemärkta produkter ska finnas tillgängligt för
konsumenter i livsmedelsaffärer och på kaféer, restauranger och hotell. Som
en del av informationsarbetet bör det eftersträvas att dessa varor är
markerade med Rättvisemärkts hyllvippor och dekaler i butiken eller kaféet.
Tätort med befolkning över 5000 - Ett utbud, totalt av minst 5
Rättvisemärkta produkter fördelat i 1 butik, minst 1 kafé, restaurang
eller hotell serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 10 000 - Ett utbud, totalt av minst 20
Rättvisemärkta produkter fördelat i 3 butiker, minst ett kafé,
restaurang eller hotell serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 20 000 - Ett utbud, totalt av minst 25
Rättvisemärkta produkter fördelat i 4 butiker, minst 1 kafé,
restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 50 000 – Ett utbud, totalt av minst 35
Rättvisemärkta produkter i minst 5 dagligvarubutiker, minst 2 kaféer,
restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 100 000 – Ett utbud, totalt av minst 50
Rättvisemärkta produkter fördelat i minst 7 dagligvarubutiker, minst 3
kaféer, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 500 000 – Ett utbud, totalt av minst 70
Rättvisemärkta produkter, fördelat i minst 10 dagligvarubutiker, minst
8 kaféer, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe
4
4.
Företag och organisationers konsumtion av Rättvisemärkta produkter
 Ett visst antal, enligt nedan, lokala arbetsplatser, organisationer, fackförbund
och kyrkor ska använda sig av Rättvisemärkta produkter t ex kaffe eller te och
visa detta genom exempelvis Rättvisemärkts informationsmaterial eller på
arbetsplatsens hemsida.
Tätort med befolkning över 5000 - Minst 5 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt
Tätort med befolkning över 10 000- Minst 10 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt
Tätort med befolkning över 20 000- Minst 20 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt
Tätort med befolkning över 50 000- Minst 30 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt
Tätort med befolkning över 100 000 – Minst 50 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt samt 10 utav dessa ska
minst ha två produkter
Tätort med befolkning över 500 000 – Minst 75 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt samt 25 utav dessa ska
minst ha två produkter
5. Medialt utrymme
 Arbets-/styrgruppen arbetar aktivt (med att exempelvis skicka
pressmeddelande) för att få medial uppmärksamhet och bilda opinion kring
Fairtrade city
 En kampanj av någon form anordnas som ökar kännedomen om
Rättvisemärkt, gärna i samordning med Rättvisemärkts kampanjer
 Information publiceras, på kommunens hemsida om Fairtrade city samt
kommunen eller staden/ortens ställningstagande, kontaktuppgifter till
styrgruppen samt en länk till Rättvisemärkts hemsida
Särskild uppmaning till kommuner
Om en kommun vill arbeta aktivt för att framgångsrikt uppnå Fairtrade city status
uppmanas kommunen att arbeta för att sprida information kring Rättvisemärkt och
etisk konsumtion.
5
Kommunen uppmuntras till att:
 Tilldela medel för informationsinsatser för att öka kännedomen och
medvetenheten om Rättvisemärkt.
 Servera Rättvisemärkt kaffe och te i den centrala förvaltningen, d v s på
möten, i kaffeautomater samt vid offentliga sammanhang.
 Arbeta för att fler arbetsplatser inom den offentliga förvaltningen också
konsumerar Rättvisemärkta produkter, när så är möjligt, samt anta en
målsättning för hur mycket Rättvisemärkt som ska konsumeras.
 Anordna ett ”showroom” med Rättvisemärkts informationsmaterial samt
produkter i en lämplig offentlig lokal som besöks av medborgare i kommunen
 Arbeta aktivt för att ett ökat utbud av Rättvisemärkta produkter även finns i de
butiker, caféer, restauranger och hotell utanför den eller de centrala tätorterna.
 Arbeta aktivt för att även arbetsplatser utanför den eller de centrala tätorterna
konsumerar Rättvisemärkta produkter.
Krav om kontinuerlig förbättring
Efter en diplomering finns krav om kontinuerlig förbättring/utveckling. För att behålla
sin Fairtrade city status krävs det att kommunen, varje år, ökar sin konsumtion av
Rättvisemärkta produkter.
Obligatoriskt krav;
 Årlig ökning av kommunens offentliga konsumtion av Rättvisemärkta varor.
(När den offentliga konsumtionen, inom de produkter där Rättvisemärkta
alternativ finns, består till 50 procent av Rättvisemärkta varor är detta ett
frivilligt krav)
Dessutom krävs det att styrgruppen väljer att utveckla sitt informationsarbete.
Diplomering
Kontroll av att kriterierna efterlevs sker av styrgruppen själv. Styrgruppen ansvarar
för att utvärdera enligt ett formulär som finns i ”Guide för Fairtrade city”. När staden
lever upp till samtliga kriterier skall ansökan skrivas under av två av styrgruppens
medlemmar samt den utsedda kommunala representanten och skickas in till
Föreningen för Rättvisemärkt. När Föreningen för Rättvisemärkt godkänner
utvärderingen kan staden tituleras Faitrade city.
Styrgruppen ansvarar också för att kontinuerligt utvärdera hur uppsatta kriterier
efterlevs. I december varje år ska en ny utvärdering lämnas in. Denna används som
underlag när Föreningen för Rättvisemärkt avgör om staden får behålla sin
diplomering eller inte.
6
Observera att Föreningen för Rättvisemärkt tar sig rätten att ändra kriterier om det
finns behov av utveckling av kriterier i framtiden. Redan etablerade Fairtrade cities
kommer meddelas i god tid för att kunna anpassa sig till nya kriterier.
Kort om Rättvisemärkt
Kan man verkligen göra världen mer rättvis genom att äta en banan eller dricka en
kopp kaffe? Svaret är ja! De val av produkter vi gör berör nämligen inte bara oss
själva utan också de människor på andra sida jorden som producerar dem och
genom att välja Rättvisemärkt kan konsumenten göra skillnad!
Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de
mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för
Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO konventionerna2 som i sin tur stärker
FN s konvention om de mänskliga rättigheterna.
Fundamentalt för Rättvisemärkt är också själva betalningen producenten får för sin
vara. Producenterna garanteras en långsiktig affärsrelation och ett pris som ligger
över respektive varas produktionskostnad. Småproducenter ges även möjligheter till
förskottsbetalning. Rättvisa, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter skall vara
grundläggande principer för handelssamarbetet. Arbetet sker inom ramen för FLO
(Fairtrade Labelling Organizations International), ett internationellt samarbetsorgan.
Därför bidrar Rättvisemärkt till att:
 Arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför
 Motverka barnabete
 Främja organisationsrätten
 Motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro
 Uppmuntra ekologiskt odlande
Idag kan svenska konsumenter köpa Rättvisemärkta bananer, apelsiner, kaffe, te,
kakao, choklad i matbutiker som ICA, COOP, Hemköp, Vi samt vin på
systembolaget. Dessutom finns Rättvisemärkt ris, juice, honung, socker,
kompositprodukter och fotbollar i Världsbutikerna. Internationellt finns fler
produktgrupper som tropiska frukter, snittblommor och nötter. I många Europeiska
länder som Schweiz, Holland och England, är man faktiskt mycket bättre på att
konsumera Fairtrade varor. Det är en anledning till att sortimentet också är bredare
än i Sverige. För när efterfrågan ökar, ökar också utbudet av Rättvisemärkta
produkter.
2
Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO konventionerna, ( Förenings- och förhandlingsrätt
(87 och 98), barnarbete / minimiålder (138), diskriminering och lika lön (111 och 100) och förbud mot tvångs och
slavarbete (29 och 105 samt 182 om de värsta formerna av barnarbete)), som i sin tur stärker FN s konvention
om de mänskliga rättigheterna.
7
Rättvisemärkt består av en förening och ett bolag. Föreningen för Rättvisemärkt i
Sverige är en ideell organisation som vars syfte är att förverkliga visionen om att det
självklara valet för konsumenter ska vara en rättvis handel som stärker mänskliga
rättigheter och motverkar fattigdom. Föreningen verkar i samarbete med sina
medlemsorganisationer för att skapa kännedom, medvetenhet och efterfrågan av
Rättvisemärkta produkter.
Rättvisemärkt i Sverige AB är ett bolag som utfärdar licenser till svenska företag samt
arbetar för att öka produktsortimentet i Sverige. Bolaget ägs av Svenska kyrkan och
Landsorganisationen, LO. Föreningen har ett nära samarbete med Rättvisemärkt i
Sverige AB för att uppnå det gemensamma målet: Att öka konsumtionen av
Rättvisemärkta produkter.
Rättvisemärkt/Fairtrade omfattar över 500 certifierade producentorganisationer med
mer än 1,2 miljoner producenter, arbetare och deras familjer i ett 50 - tal länder i
Latinamerika, Afrika och Asien.
8