Föreningen för Rättvisemärkt

GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-06-15
UPPDRAG TILL STADSKANSLIET ATT UTREDA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR
ATT GÖTEBORG SKA BLI EN FAIRTRADE CITY.
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen förklarar stadskansliets uppdrag från 2005-12-14 ” att utreda
förutsättningarna för att Göteborg ska bli en Fairtrade City,” fullgjort.
SAMMANFATTNING
Sedan konsumentnämnden tillskrev kommunen om att utreda om Göteborgs kommun ska bli en
Fairtrade City har förutsättningarna avsevärt förändrats. Föreningen Rättvisemärkt, som saknar
officiell status som certifieringsorgan, har ensidigt fastställt omfattande kriterier för att en
kommun ska kunna bli diplomerad. I nuläget är dessa kriterier otydligt utformade varför ett
engagemang från kommunens sida bedöms bli oklart.
Målet för engagemanget är att stödja arbetare och producenter i Syd i enlighet med ILO:s åtta
kärnkonventioner. Föreningen Rättvisemärkts kriterier anger bl.a. att kommunens konsumtion
av Rättvisemärkta produkter successivt ska öka. Föreningen accepterar inte annan
miljömässig/etisk märkning eller ILO:s åtta kärnkonventioner som alternativ till
”Rättvisemärkt”. Ovan nämnda innebär en uppenbar risk att kommunen kan komma att bryta
mot såväl Kommunallagens 2 kap 1§ som Lagen om offentlig upphandling (LOU). Vidare
stämmer inte intentionerna överens med kommunens inköps- och upphandlingspolicy och är
inte anpassade till kommunens principer för styrning och ledning.
Enligt kriterierna skall en styrgrupp som speglar samhällets mångfald tillsättas utanför
kommunen. Denna styrgrupp har bl.a. till uppgift att bedriva kampanjer samt årligen göra en
omfattande uppföljning av resultaten av engagemanget. Styrgrupp blir således inte en del av den
kommunala organisationen utan förutsätter avtal mellan de medverkande parterna.
Kommunens engagemang som Fairtrade City ska, enligt kriterierna, tydligt framgå på
kommunens hemsida med länk till Föreningen Rättvisemärkt. I nuläget har kommunens
hemsida inte information om eller länkar till varumärken eller ideella organisationer.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar att arbeta för att Göteborgs kommun
ska bli en Fairtrade City bedöms den direkta kostnaden för första årets arbete med etablering av
styrgrupp, kampanj och uppföljningsarbete till 2,5-3 mkr och därefter ca 1,0 mkr per år.
ÄRENDET
Mot bakgrund av skrivelse från konsumentnämnden, stadskansliets tjänsteutlåtande i ärendet
samt remissvar från Göteborgs Upphandling AB, beslutade kommunstyrelsen 2005-12-14 att
uppdra åt stadskansliet ”att utreda förutsättningarna för att Göteborg ska bli en Fairtrade City”
(protokollsutdrag bil 1).
BAKGRUND
Konsumentnämnden föreslog kommunstyrelsen i en skrivelse 2005-06-09 att styrelsen skulle ge
ett uppdrag ”att utreda förutsättningarna för att Göteborg skall bli en så kallad Fairtrade City.”
När konsumentnämnden beslutade att tillskriva kommunstyrelsen med förslag om att Göteborg
ska bli en Fairtrade City förelåg inga kriterier för Sverige utan beslutet byggde på erfarenheter
från bl.a. England. Meningen var att, i likhet med engelska städer, processa fram kriterier för
Göteborg tillsammans med lokala aktörer. Tonvikten skulle ligga på attitydpåverkan med
kommunen som förebild. Genom att informera göteborgarna, företag, m.fl. skulle var och en
göra sitt aktiva val vid köptillfället. I slutet av december 2005 utarbetade Föreningen
Rättvisemärkt i Sverige på eget initiativ kriterier för Sverige, vilka nästan omedelbart
reviderades efter att Stockholms kommun kontaktat föreningen. De svenska kriterierna, till
skillnad från de engelska, fokuserar till stor del på den offentliga upphandlingen.
Attitydpåverkan i samhället som helhet framtonar inte lika mycket. Således har
förutsättningarna förändrats avsevärt sedan konsumentnämndens tog sitt beslut.
VAD KRÄVS FÖR ATT BLI EN FAIRTRADE CITY?
Fairtrade City kallas den diplomering som den ideella föreningen Rättvisemärkt kan dela ut till
kommuner som uppfyller föreningens villkor i kriterier för Fairtrade City (bil 3). Syftet med
Fairtrade City är att fungera som en språngbräda och ett första steg mot att intensifiera och
samordna arbetet med etisk upphandling. Fakta om Rättvis handel, Rättvisemärkt samt andra
märksystem för etisk handel mm finns i stadskansliets utredning (bil 2).
Nedan har stadskansliet sammanfattat de väsentligaste kraven i kriterierna för Fairtrade City
samt dess konsekvenser för Göteborgs kommun.
Förutsättningar
Konsekvenser för Göteborgs kommun
Föreningen Rättvisemärkt har utfärdat obligatoriska kriterier för
kommuner som vill bli ”Fairtrade
City”.
Kriterierna sammanfattas nedan. Stadskansliet har
granskat kriterierna och även diskuterat med föreningen
för att nå klarlägganden. Slutsatsen är att kriterierna inte
är anpassade för en kommun samt till sin utformning
otydliga.
Föreningen Rättvisemärkt utfärdar
diplomeringen av kommun som får
Fairtrade Citystatus.
Göteborgs kommuns motpart är en ideell förening utan
insyn för kommunen. Föreningen har inte status av
officiellt certifieringsorgan. Föreningen förbehåller sig
rätten att ensidigt ändra kriterierna vilket innebär oklart
åtagande inför framtiden.
Föreningen Rättvisemärkt kräver
inköp av produkter märkta
”Rättvisemärkt”.
Kriteriet innebär att kommunen ska teckna ramavtal så att
”Rättvisemärkta” produkter erbjuds. ”Rättvisemärkt” är
ett varumärke. Lagen om offentlig upphandling tillåter
inte upphandling där särskilt varumärke anges som krav.
Föreningen Rättvisemärkt godkänner inte annat
märkningssystem som arbetar med etisk handel, global
miljö eller ILO:s kärnkonventioner som alternativ vid
upphandling.
Målet för engagemanget är att
stödja arbetare och producenter i
Syd i enlighet med ILO:s åtta
kärnkonventioner.
En kommuns agerande i enlighet med Fairtrade Citykriterierna kan bedömas som ett utrikespolitiskt
engagemang vilket är i strid med kommunallagens 2 kap 1
§.
KF/KS ska se över möjligheten att Kriteriet stämmer inte överens med inköps- och
börja agera som en etisk konsument upphandlingspolicyn. Merkostnaden för inköp av
i alla sina inköp.
rättvisemärkt kaffe och bananer beräknas med nuvarande
konsumtion bli ca 4,5 mkr.
Ett grundkriterium är att en styrgrupp tillsätts utanför kommunen
med en representation som speglar
samhällets mångfald.
Styrgruppen är inte en del av den kommunala
organisationen. Avtal om samverkan och intentioner med
övriga medverkande blir därför en förutsättning.
Fairtrade City är en diplomering för Diplomeringen har ingen juridisk status.
kommuner.
Fairtrade Citydiplomeringen ska
I nuläget finns inga varumärken eller länkar till ideella
tydligt framgå på kommunens
hemsida med länk till Rättvisemärkts hemsida.
föreningar på kommunens hemsida.
Fairtrade Citystatus kräver att
styrgruppen genomför kampanjer,
uppföljning och årlig rapportering
över resultatet till Föreningen
Rättvisemärkt.
Kostnaden för styrgrupp, implementering, kampanjer,
uppföljning och rapportering har grovts bedömts till 2,5-3
mkr första året och därefter ca 1 mkr årligen.
KRITERIER FÖR ATT UPPNÅ FAIRTRADE CITYSTATUS.
Föreningen Rättvisemärkts kriterier för att uppnå Fairtrade Citystatus är uppbyggda kring en
obligatorisk del och två frivilliga delar. Under respektive rubrik finns ett eller flera specificerade
delkrav.
Obligatoriska kriterier:
Grundkriterium
Stöd från kommunen
Styrgrupp för arbetet
Utbud i butik
Företags och organisationers konsumtion av Rättvisemärkta produkter
Medialt utrymme
Krav om kontinuerlig förbättring
Uppföljning och kontroll
Frivilliga kriterier:
Särskild uppmaning till kommuner
Kommunen uppmuntras av rättvisemärkt till att:
(åtföljs av 6 detaljerade punkter som delvis överlappar de obligatoriska kriterierna).
SAMMANFATTNING AV STADSKANSLIETS UTREDNING
Kommunens motpart är en ideell förening som saknar officiell status som certifieringsorgan.
Föreningen har ensidigt fastställt de omfattande kriterierna för Fairtrade Citydiplomering av
kommuner. Kriterierna är i nuläget otydliga och inte anpassade för kommunens verksamhet.
Stadskansliet bedömer därför att ett engagemang får en oklar status och i övrigt inte blir
anpassat till kommunens principer för styrning och ledning. Vidare förbehåller sig föreningen
att ensidigt ändra kriterierna.
Ett grundkriterium är att kommunen ska teckna ramavtal så att rättvisemärkta produkter erbjuds
och att konsumtionen successivt ökas. Andra liknande märkningar om etiskt och miljömässigt
arbete eller ILO:s åtta kärnkonventioner accepteras inte som alternativ. Målet för engagemanget
är att stödja arbetare och producenter i Syd i enlighet med ILO:s åtta kärnkonventioner. Detta
innebär en uppenbar risk att kommunen bryter mot såväl Lagen om offentlig upphandling som
Kommunallagens 2 kap 1§ om den kommunala kompetensen.
En styrgrupp utanför kommunen skall enligt kriterierna tillsättas med en sammansättning som
avspeglar samhällets mångfald. Denna styrgrupp blir således inte en del av den kommunala
organisationen utan förutsätter avtal med de medverkande. Styrgruppens årliga kampanj- och
uppföljningsarbetet bedöms bli omfattande
För att fullfölja föreningens kriterier skall det framgå på kommunens hemsida att kommunen är
en Fairtrade City och arbetar i ”Rättvisemärkts” anda. Länk till föreningens hemsida skall
finnas. I nuläget har kommunens hemsida inte information om eller länkar till varumärken eller
ideella organisationer.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Boende, näringsliv, fritid och kultur
Christine Lindeberg
Björn Johansson
Bilaga 1 Kommunstyrelsens beslut 2005-12-14
Bilaga 2 Stadskansliets utredning
Bilaga 3 Föreningen Rättvisemärkts kriterier för diplomering till Fairtrade City.
Bilaga 1
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum 2005- 12-14
Stadskansliets tjänsteutlåtande den 9 september 2005, reviderat den 28 november 2005.
Skrivelse från mp, s och v den 14 december 2005.
BESLUT
Enligt förslaget från mp, s och v med instämmande av fp och kd:
Som svar på konsumentnämndens förslag 2005-06-07 beslutas
att stadskansliet får i uppdrag att utreda förutsättningarna för
att Göteborg skall bli en Fairtrade City.
Bilaga 2
STADSKANSLIETS UTREDNING
Metod
Stadskansliet har genomfört utredningen genom att arbeta med en arbetsgrupp med företrädare
för Göteborgs stads upphandlingsbolag (UHB), Konsument Göteborg samt juridiska enheten på
kansliet. Arbetsgruppen har tagit fram fakta om dagens konsumtion av rättvisemärkta produkter
som tillhandahålls av kommunens leverantörer. Föreningen Rättvisemärkts kriterier har
noggrant diskuterats och prövats till innehåll och om de kan fungera i kommunens modell för
styrning och ledning. En legalitetsprövning av frågan har gjorts i förhållande till
kommunallagen och Lagen om offentlig upphandling. Vidare har kontakter tagits med några
andra kommuner samt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Delar av arbetsgruppen har
träffat representant för Föreningen för Rättvisemärkt för att få klarläggande om kriterierna.
Nuläget
Utbudet av socialt och etiskt märkta produkter i Sverige är mycket begränsat. Det beror, enligt
regeringens konsumentproposition, bl.a. på svårigheten att säkerställa efterlevnaden av sociala
kriterier på ett tillräckligt förfinat och resurseffektivt sätt. Konsument Göteborg konstaterar att
efterfrågan inte är stor bland göteborgarna1 vilket också påverkar utbudet. I nuläget finns 13
rättvisemärkta produktgrupper på den svenska marknaden. De största produktgrupperna är
choklad, kaffe och bananer. Ute i Europa och särskilt i England är utbudet betydligt större.
Göteborgs kommuns leverantörer med ramavtal kan erbjuda rättvisemärkt kaffe och bananer.
Fakta och omvärldsutblick
Rättvis handel och Rättvisemärkt.
I konsumentnämndens skrivelse anges att Rättvis handelrörelsen kan definieras som ett
handelssamarbete mellan producenterna i Syd och importörer, butiker och konsumenter i Nord
som bygger på öppenhet, ömsesidighet samt respekt för samtliga parter. Drivkraften bakom
samarbetet är att skapa ett mer jämlikt handelsutbyte mellan Syd och Nord som gynnar den
enskilde arbetaren och/eller odlaren:
- arbetare och odlare får skäligt betalt för sitt arbete och produktion
- barnarbete motverkas
- demokrati och organisationsrätt främjas
- diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro motverkas
- ekologiskt odlande uppmuntras
- produkterna ska ha god smak och kvalitet
Producenten ska garanteras en långsiktig affärsrelation och ett pris som ligger över respektive
varas produktionskostnad. Små producenter ska ges möjlighet till förskottsbetalning.
”Rättvisemärkt” är ett exempel på initiativ som tagits inom rättvis handelrörelsen. Föreningen
Rättvisemärkt syftar till att skapa en etisk och social märkning som garanterar producenterna
”rättvisa villkor” och ger konsumenterna information vid val av produkt. Rättvisemärkt är enligt
föreningen ett varumärke. Certifieringsprocessen av producenter går ut på att gå in i små
produktionsenheter och styra upp produktionen samt påverka och förändra förhållandena i det
lokala samhället.
Rättvisemärkta varor finns att köpa i 19 länder i Europa samt i Nordamerika, Australien, Nya
Zeeland och Japan. Samarbete, utvecklingsarbete samt kontroll av efterlevnaden sker inom
Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) med säte i Bonn. Företag som vill sälja
Rättvisemärkta produkter åtar sig att betala ett minimipris som motsvarar produktionskostnaden
och som alltid överstiger världsmarknadspriset. Därutöver betalas en premie som skall gå till
ekonomisk eller social utveckling. Om producenten begär det, betalas en del av priset i förskott,
långvariga handelsförbindelser upprättas och en extra premie för ekologiskt odlat betalas. För
1
Konsument Göteborg Omnibusundersökning 2005.
konsumenten finns en internationell märkning som garanterar att varan är rättvist producerad
enligt uppsatta kriterier. Däremot regleras inte förädling, transportled och import i märkningen.
Andra aktörer som arbetar med etiska, sociala och miljömässiga villkor i produktionen är ”Rena
Kläder”, ”Fairtrade Center”, ”Världsbutikerna” samt olika importörer. Aktörerna arbetar olika.
Ett exempel är ”Rainforest alliance” (gröna grodan) med huvudkontor i USA, som garanterar att
råvarorna är producerade under värdiga och miljövänliga förhållanden. Märket har fokus på att
skona miljön till gagn för producenter, arbetare och invånare inom ett större område. Den årliga
kontrollen omfattar bl.a. arbetsförhållanden och sociala förhållanden som ska vara i linje med
internationella mänskliga rättigheter och arbetsvillkor
Organisationen Rättvisemärkt i Sverige består av en förening och ett bolag. Föreningen för
Rättvisemärkt är en ideell verksamhet som ägs av ett 20-tal medlemsorganisationer
(medlemslista se www.rattvisemarkt.se - om rättvisemärkt i Sverige).
Föreningen har som främsta uppgift att bedriva informationsarbete om rättvis handel och
”Rättvisemärkt” och främjar därmed även försäljningen av rättvisemärkta varor. Därtill
diplomerar föreningen kommuner som blir Fairtrade City. Föreningen finansieras av sina
medlemsorganisationer, ett årligt bidrag från jordbruksdepartementet fram till år 2006 samt
sökta projektmedel från Allmänna arvsfonden och Sida.
Rättvisemärkt i Sverige AB ägs av Svenska kyrkan och Landsorganisationen, LO. Bolaget
utfärdar licenser till svenska företag som säljer Rättvisemärkta produkter, så kallade
licenstagare, samt kontrollerar att företagens köp- och säljredovisning stämmer överens och att
märkningen brukas korrekt. Dessutom arbetar bolaget med att introducera nya produktgrupper
på den svenska marknaden.
Fairtrade City och diplomering
Fairtrade City är Föreningen Rättvisemärkts diplomering för kommuner som vill förbinda sig att
arbeta för att öka kommunens konsumtion av Rättvisemärkta varor och sprida information om
”Rättvisemärkt” i samhället och inom företag. Föreningen Rättvisemärkt är inte ett officiellt
certifieringsorgan. Produktionen av Rättvisemärkta varor styrs av ILO:s åtta kärnkonventioner1.
(Mer information www.lotcobistand.org). Föreningen Rättvisemärkt har ensidigt fastställt regler
för att få diplomeringen. Av dessa framgår inte diplomeringens formella status eller utformning.
(Enligt Sv. Akad. ordlista är diplom ett urkund, intyg eller brev på en värdighet). Vid
granskning av regelverket och efter kontakt med Föreningen Rättvisemärkt har stadskansliet
funnit att regelverket innehåller många oklarheter och att frågekomplexet rör sig. Bedömningen
är att regelverket kommer att förändras. I förhållande till Konsumentnämndens förslag är
regelverket snävt därför att det bara omfattar ”Rättvisemärkta” produkter och utesluter andra
former av märkning och arbete för etisk konsumtion.
Diplomeringen bygger på en obligatorisk del. Till denna följer också en ”särskild uppmaning”
till kommuner samt ”uppmuntran till kommuner”.
Regeringens proposition om den Framtida konsumentpolitiken
I regeringens proposition 2005/2006:105 om den framtida konsumentpolitiken anges bl.a.
”Regeringen kommer fortsatt att verka för en ökning av etisk konsumtion genom att främja
företagens sociala och miljömässiga ansvar. Regeringen avser att fortsätta att finansiellt stödja
Föreningen Rättvisemärkt för sitt arbete att bedriva en aktiv opinionsbildning om etisk
konsumtion. Information om etisk och social märkning bör utökas på Konsumentverkets
webbplats.” ….”Genom informativ märkning om en produkts innehåll ges konsumenter en ökad
möjlighet att fatta informerade beslut.
1
Förenings- och förhandlingsrätt (nr 87 och 98), barnarbete/minimiålder (138), diskriminering och lika
lön (111 och 100), förbud mot tvångs- och slavarbete (29 och 105) samt om de värsta formerna av
barnarbete (182).
Vidare föreslår regeringen att konsumentverket får i uppdrag att utöka sin information till
konsumenterna om företagens sociala och miljömässiga ansvar och olika typer av etisk och
social märkning.
I konsumentverkets remissvar till regeringens proposition om den framtida konsumentpolitiken
anger verket bland annat att ”när det gäller förslaget om att staten ska föregå med gott exempel
och upphandla kaffe, te och bananer som är rättvisemärkta/Fairtrade är konsumentverket
tveksamt till att det med hänsyn till Lagen om offentlig upphandling är möjligt att kräva att
produkterna ska ha en viss märkning.
Sveriges kommuner och landsting (SKL)
Stadskansliet har kontaktat SKL och fått underhandsinformation i frågan. SKL gör
bedömningen att kommunen inte kan kräva ”Rättvisemärkt” i en upphandling då
”Rättvisemärkt” är ett varumärke och varumärke får inte villkoras i en upphandling. Vidare var
SKL tveksamt om huruvida Fairtrade City-kriterierna överensstämmer med den kommunala
kompetensen i kommunallagen (KL). En kommuns engagemang i sociala förhållanden och
arbetsförhållanden i andra länder kan komma att bedömas att kommunen ägnar sig åt
utrikespolitik vilket strider mot KL. Frågan är inte färdigbehandlad inom SKL.
Andra kommuner
Några kommuner har fattat beslut om att köpa in Rättvisemärkt kaffe till kommunhuset. Några
kommuner har också fattat beslut om att starta ett arbete för att bli en Fairtrade City medan
andra avvaktar utvecklingen. Malmö kommun har arbetat med frågan i ett par år och blev som
första kommun i Sverige i maj 2006 diplomerad som Fairtrade City. Kommunen arbetar för
närvarande med en handlingsplan för implementeringen. Samrådsgruppen är bildad och består
av tre representanter för kommunen samt en representant för vardera Världsbutiken, Rättvis
handel inom Röda Korsets ungdomsförbund, företaget ”Morot & annat” samt en journalist som
också är styrgruppens sekreterare.
Vad innebär det för kommunen att bli en Fairtrade City?
Stadskansliet har försökt klarlägga innehållet i kriterierna, utrett de legala förutsättningarna i
förhållande till kraven/kriterierna för att bli en Fairtrade City, hur kraven stämmer med
kommunens modell för styrning och ledning samt vilken status en diplomering har.
Som ett led i arbetet med att uppnå och bibehålla Fairtrade Citystatus gör staden ett åtagande
som innebär att ramavtal ska tecknas och inköpen av rättvisemärkta produkter ökas årligen.
Kommunen ska informera om Fairtrade City genom kampanjer samt på sin hemsida och ha en
länk till ”Rättvisemärkts” hemsida. En uppföljningsrapport ska utarbetas årligen vilken sedan
bedöms av Föreningen Rättvisemärkt för att avgöra om kommunen kan erhålla/bibehålla
diplomeringen.
Lagen om offentlig upphandling
Av lagen om offentlig upphandling, LOU, följer att en upphandling ska stå i överensstämmelse
med principerna om objektivitet, likabehandling, ickediskriminering, proportionalitet,
förutserbarhet och transparens. I de nämnda principerna ligger att upphandlande enhet inte fritt
kan bestämma om olika krav som skall vara uppfyllda för att en intressent skall kunna komma
ifråga som leverantör eller bli aktuell för tilldelning av kontrakt. Kraven måste stå i
överensstämmelse med LOU och gemenskapsrätten. Vid upphandling av varor skall de krav
som ställs på en vara kunna kopplas till produktens egenskaper. Att därför ställa krav på att en
vara skall ha en viss märkning, såsom ”Rättvisemärkt”, är inte förenligt med LOU.
Vid kontakt med Föreningen Rättvisemärkt har stadskansliet erfarit att föreningen inte
accepterar generella krav på etisk märkning utan att det ska vara ”Rättvisemärkt” i
produktsortimentet om kommunen vill bli en Fairtrade City. Föreningen Rättvisemärkt skyddar
således sitt varumärke och sin grundsyn om prissättning, social premie och sociala villkor mm.
Kommunallagen
I kommunallagen 2 kap 1§ anges att kommuner själva får ha hand om sådana angelägenheter av
allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar och som inte
ska handhas av staten eller någon annan. För den allmänna kommunala kompetensen gäller att
kommunalt bistånd till främmande länder inte får lämnas utan stöd av speciallag och att
utrikespolitiken uteslutande är en statlig angelägenhet.
Föreningen Rättvisemärkts syften är ett globalt hållbart samhälle med skydd för arbetare i
produktionen, handel på lika villkor och rättvis betalning, skydd mot barnarbete mm.
Rättvisemärkt handlar således om en handelspolitik som inte bygger på den traditionella
marknadsekonomins villkor. Kriterierna bygger på att kommunen ikläder sig ett ansvar för att
främja arbetstagares i andra länder rätt till skäliga anställningsvillkor m.m. Dessa båda villkor
bedöms vara utrikespolitiska angelägenheter och innebär en utvidgning av kommunallagens
ramar som i dagsläget inte är tillåtet. Om engagemanget däremot grundar sig på att framhäva
staden som en etisk konsument för att öka stadens attraktivitet talar det för att engagemanget
eventuellt faller inom den kommunala kompetensen.
Diskussioner pågår om att införa sociala hänsyn i upphandlingslagstiftningen. Stadskansliet kan
inte utesluta att en sådan förändring framledes kommer till stånd.
Föreningen Rättvisemärkts kriterier för att bli en Fairtrade City.
Diplomeringen bygger på att kommunen uppfyller de obligatoriska kriterierna vilka kan
sammanfattas till:








Grundkriterium om politiskt stöd och en styrgrupp utanför kommunen
Stöd från kommunen i form av ramavtal med Rättvisemärkta produkter, ökad
konsumtion av ”Rättvisemärkt” mm.
Styrgruppens arbete med kampanjer, information, kontroll och uppföljning.
Utbud i butik
Företags och organisationers konsumtion av rättvisemärkta produkter
Medialt utrymme innebärande att bilda opinion för ”Rättvisemärkt”, information på
kommunens hemsida mm.
Krav om kontinuerlig förbättring.
Uppföljning och kontroll som ska ske årligen.
Föreningen Rättvisemärkts kriterier för Fairtrade City återfinns i sin helhet i bilaga 3. Till
kriterierna finns också en guide på www.rattvisemarkt.se.
Slutligen finns de frivilliga kriterierna som omnämns som uppmaning och uppmuntran till
kommunen:


Särskild uppmaning till kommuner
Kommunen uppmuntras av rättvisemärkt till att:
Åtföljs av sex detaljerade punkter som delvis överlappar de obligatoriska kriterierna.
Utredningens slutsatser
Stadskansliet gör efter ovanstående utredning följande bedömning:

Kommunens motpart är en ideell förening som kommunen inte har insyn i. Föreningen
saknar officiell status som certifieringsorgan. Föreningen förbehåller sig rätten att
ensidigt ändra kriterierna för Fairtrade Citydiplomering. Kriterierna är i nuläget otydligt
utformade varför stadskansliet bedömer att ett engagemang blir oklart. En kommun av
Göteborgs storlek behöver tydliga regelverk för att kunna fungera optimalt. Ett
grundkriterium är att en styrgrupp utanför kommunen skall tillsättas. Denna styrgrupp
blir således inte en del i den kommunala organisationen. Det förutsätter avtal med de
medverkande samt mandat för kommunens representant/-er för att sätta ramarna för
arbetet. Det årliga uppföljningsarbetet bedöms bli omfattande och kostsamt (2,5-3 mkr
år 1, därefter ca 1 mkr per år) och ligger inte i paritet med merkostnaden för inköp av
rättvisemärkta produkter (4,5 mkr). Slutligen konstateras att andra liknande märkningar
och etiskt arbete utesluts av Föreningen Rättvisemärkt, vilket inte gagnar saken eller
kommunen.

Om kommunen ska uppfylla kriterierna för Fairtrade City innebär det en uppenbar risk
att kommunen bryter på Lagen om offentlig upphandling och mot Kommunallagen.

Kommunens modell för styrning och ledning bygger på att varje nämnd och bolag
själva beslutar om sina inköp och val av produkter inom kommunens ramavtal.
Föreningen Rättvisemärkts kriterier bygger på att kommunfullmäktige och
kommunstyrelse detaljstyr nämnders och bolags inköp i större utsträckning än vad som
sker i Göteborgs kommun idag. Detta stämmer inte överens med kommunens inköpsoch upphandlingspolicy.

Diplomeringen innebär en utmärkelse men bedöms inte ha någon juridisk status. För att
fullfölja föreningens kriterier skall det framgå på kommunens hemsida att kommunen är
en Fairtrade City och arbetar i Rättvisemärkts anda. Länk till föreningens hemsida skall
finnas. I nuläget har kommunens hemsida inte varumärken eller information om och
länkar till ideella organisationer.
Bilaga 3
Kriterier Fairtrade city
Reviderade
Föreningen för Rättvisemärkt
Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm
Telefon: 08 - 505 756 95
Hemsida: www.rattvisemarkt.se
Senast uppdaterad 2006-03-27
Kriterier för Fairtrade city
Inledning
”Fairtrade city” är en diplomering för de kommuner och/eller orter som vill förbinda sig till att
arbeta för en etisk konsumtion2. Konceptet Fairtrade city riktar sig till de kommuner/orter som
har ambitionen att arbeta aktivt för att öka kännedomen, utbudet och konsumtionen av
Rättvisemärkta produkter inom kommunen och/eller orten. Syftet med Fairtrade city är att
fungera som en språngbräda och ett första steg mot att intensifiera och samordna arbetet med
etisk upphandling.
Fairtrade cities syfte är även att ge kommunen/staden positiv feedback på det arbete med etisk
konsumtion som redan bedrivs samt att uppmuntra fortsatt arbete. Genom en diplomering finns
fördelen att få medial uppmärksamhet på ett annat sätt än om insatser sker utanför en samlande
ram. Som en del i arbetet med Fairtrade city uppmuntras en bred samhällsförankring, d v s att
organisationer, tjänstemän, politiker och företag samarbetar kring arbetet för ökad konsumtion
av Rättvisemärkta produkter.
Konceptet bör framförallt ses som en förändringsprocess. Arbetet bedrivs genom ett aktivt
informationsarbete för en ökad kännedom om etisk konsumtion och ökad försäljning av
Rättvisemärkta produkter. Eftersom ”Fairtrade city” ses som en process är kriterierna för att
uppnå en diplomering relativt lågt ställda. Syftet är att diplomeringen ska uppmuntra och
motivera en löpande förändring och förbättring. Därför ingår krav om att kontinuerligt
vidareutveckla arbetet och höja den etiska konsumtionen inom den offentliga sektorn om
diplomeringen skall kvarstå.
Historik
Konceptet Fairtrade city kommer ursprungligen från Storbritannien. Initiativet togs av ideella
krafter inom den engelska biståndsorganisationen Oxfam och den första Fairtrade-staden
Garstang diplomerades 1999. Idag är ca 160 städer i Storbritannien diplomerade. Konceptet har
även spridits till andra europeiska länder, bland annat Finland. Norges motsvarighet till
Rättvisemärkt kommer 2006 att lansera diplomeringen Fairtrade city.
Vinster med Fairtrade city
Att driva ett arbete för en Fairtrade city diplomering ger, för det första ett incitament för olika
aktörer att inleda ett samarbete kring etisk konsumtion, ett incitament att samla resurser,
engagemang och möjliggöra mer riktade informationsinsatser lokalt. För det andra ger det en
tydlig image för staden/kommunen som ansvarstagande för sin konsumtion samt aktivt agerande
lokalt och påverkan globalt. Kommunens/stadens ”varumärke” laddas med positiva värden i och
med en Fairtrade city diplomering. Genom diplomeringen tar kommunen/staden ett tydligt steg
på vägen mot ett mer etiskt och långsiktigt hållbart användande av kommuninvånarnas
skattepengar.
Vem initierar och driver arbetet?
Vem som helst, såväl medborgare som politiskt förtroendevalda, frivilligorganisationer och
företagsrepresentanter kan initiera ett arbete för att nå en ”Fairtrade city” diplomering, staden
diplomeras när uppsatta kriterier uppnåtts. Dock är ett av Fairtrade citys kriterier att en
styrgrupp tillsätts för att driva arbetet med diplomeringen. Inom styrgruppen måste kommunal
representation finnas med. Det är styrgruppens ansvar att driva arbetet med Fairtrade city.
Tillsammans med styrgruppen kan olika aktörer driva arbetet, exempelvis kommunen, frivilliga
organisationer eller privat sektor.
2
Många av de varor som upphandlas och konsumeras i Sverige produceras i utvecklingsländer.
Med etisk konsumtion menas konsumtion av produkter där hänsyn tagits ILOs åtta
kärnkonventioner under produktionen vilket stärker FNs deklaration om de mänskliga
rättigheterna. Rättvisemärkt är ett alternativ som dessutom garanterar producenten skäligt betalt.
Vad krävs för att bli en Fairtrade city?
För att börja jobba mot en Fairtrade city status krävs två saker:
1. Ett politiskt stöd från kommunen enligt det första kriteriet nedan
2. En styrgrupp som samordnar och driver arbetet framåt samt ansvarar för att rapportera
till Föreningen för Rättvisemärkt.
Kriterier för Fairtrade city
För att en diplomering sedan ska kunna utfärdas krävs att Fairtrade citys fem kriterier är
uppfyllda
1. Stöd från kommunen:
 Inom kommunens relevanta ramavtal, eller på annat sätt, kan Rättvisemärkta produkter
erbjudas i de kategorier där Rättvisemärkt finns som alternativ (t ex kaffe, te och
bananer)
 Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen beslutar att se över möjligheterna för
kommunen att börja agera som en etisk konsument i alla sina inköp.
 Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen utser en representant som ska sitta
med i den lokala styrgruppen för Fairtrade city.
2. En styrgrupp för arbetet
 En lokal styrgrupp tillsätts för att säkerställa fortsatt stöd för att uppnå Fairtrade citystatus och för att kontrollera att kriterierna efterlevs. Rapportering årligen till
Föreningen för Rättvisemärkt är obligatorisk.
 Styrgruppen bör spegla en samhällelig mångfald med representanter från t.ex. ideell
sektor, företag, politiker samt kommunala tjänstemän. Minst en representant från den
kommunala organisationen ska finnas med i styrgruppen.
 En kontaktperson utnämns.
3. Utbud i butik
 Ett utbud (se nedan) av Rättvisemärkta produkter ska finnas tillgängligt för
konsumenter i livsmedelsaffärer och på kaféer, restauranger och hotell. Som en del av
informationsarbetet bör det eftersträvas att dessa varor är markerade med
Rättvisemärkts hyllvippor och dekaler i butiken eller kaféet.
Tätort med befolkning över 5000 - Ett utbud, totalt av minst 5
Rättvisemärkta produkter fördelat i 1 butik, minst 1 kafé, restaurang
eller hotell serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 10 000 - Ett utbud, totalt av minst 20
Rättvisemärkta produkter fördelat i 3 butiker, minst ett kafé,
restaurang eller hotell serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 20 000 - Ett utbud, totalt av minst 25
Rättvisemärkta produkter fördelat i 4 butiker, minst 1 kafé,
restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 50 000 – Ett utbud, totalt av minst 35
Rättvisemärkta produkter i minst 5 dagligvarubutiker, minst 2 kaféer,
restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 100 000 – Ett utbud, totalt av minst 50
Rättvisemärkta produkter fördelat i minst 7 dagligvarubutiker, minst 3
kaféer, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe
Tätort med befolkning över 500 000 – Ett utbud, totalt av minst 70
Rättvisemärkta produkter, fördelat i minst 10 dagligvarubutiker, minst
8 kaféer, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe
4.
Företag och organisationers konsumtion av Rättvisemärkta produkter
 Ett visst antal, enligt nedan, lokala arbetsplatser, organisationer, fackförbund och kyrkor
ska använda sig av Rättvisemärkta produkter t ex kaffe eller te och visa detta genom
exempelvis Rättvisemärkts informationsmaterial eller på arbetsplatsens hemsida.
Tätort med befolkning över 5000 - Minst 5 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt
Tätort med befolkning över 10 000- Minst 10 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt
Tätort med befolkning över 20 000- Minst 20 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt
Tätort med befolkning över 50 000- Minst 30 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt
Tätort med befolkning över 100 000 – Minst 50 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt samt 10 utav dessa ska
minst ha två produkter
Tätort med befolkning över 500 000 – Minst 75 arbetsplatser ska
konsumera minst en Rättvisemärkt produkt samt 25 utav dessa ska
minst ha två produkter
5. Medialt utrymme
 Arbets-/styrgruppen arbetar aktivt (med att exempelvis skicka pressmeddelande) för att
få medial uppmärksamhet och bilda opinion kring Fairtrade city
 En kampanj av någon form anordnas som ökar kännedomen om Rättvisemärkt, gärna i
samordning med Rättvisemärkts kampanjer
 Information publiceras, på kommunens hemsida om Fairtrade city samt kommunen eller
staden/ortens ställningstagande, kontaktuppgifter till styrgruppen samt en länk till
Rättvisemärkts hemsida
Särskild uppmaning till kommuner
Om en kommun vill arbeta aktivt för att framgångsrikt uppnå Fairtrade city status uppmanas
kommunen att arbeta för att sprida information kring Rättvisemärkt och etisk konsumtion.
Kommunen uppmuntras till att:
 Tilldela medel för informationsinsatser för att öka kännedomen och medvetenheten om
Rättvisemärkt.
 Servera Rättvisemärkt kaffe och te i den centrala förvaltningen, d v s på möten, i
kaffeautomater samt vid offentliga sammanhang.
 Arbeta för att fler arbetsplatser inom den offentliga förvaltningen också konsumerar
Rättvisemärkta produkter, när så är möjligt, samt anta en målsättning för hur mycket
Rättvisemärkt som ska konsumeras.
 Anordna ett ”showroom” med Rättvisemärkts informationsmaterial samt produkter i en
lämplig offentlig lokal som besöks av medborgare i kommunen
 Arbeta aktivt för att ett ökat utbud av Rättvisemärkta produkter även finns i de butiker,
caféer, restauranger och hotell utanför den eller de centrala tätorterna.
 Arbeta aktivt för att även arbetsplatser utanför den eller de centrala tätorterna
konsumerar Rättvisemärkta produkter.
Krav om kontinuerlig förbättring
Efter en diplomering finns krav om kontinuerlig förbättring/utveckling. För att behålla sin
Fairtrade city status krävs det att kommunen, varje år, ökar sin konsumtion av Rättvisemärkta
produkter.
Obligatoriskt krav;
 Årlig ökning av kommunens offentliga konsumtion av Rättvisemärkta varor. (När den
offentliga konsumtionen, inom de produkter där Rättvisemärkta alternativ finns, består
till 50 procent av Rättvisemärkta varor är detta ett frivilligt krav)
Dessutom krävs det att styrgruppen väljer att utveckla sitt informationsarbete.
Diplomering
Kontroll av att kriterierna efterlevs sker av styrgruppen själv. Styrgruppen ansvarar för att
utvärdera enligt ett formulär som finns i ”Guide för Fairtrade city”. När staden lever upp till
samtliga kriterier skall ansökan skrivas under av två av styrgruppens medlemmar samt den
utsedda kommunala representanten och skickas in till Föreningen för Rättvisemärkt. När
Föreningen för Rättvisemärkt godkänner utvärderingen kan staden tituleras Faitrade city.
Styrgruppen ansvarar också för att kontinuerligt utvärdera hur uppsatta kriterier efterlevs. I
december varje år ska en ny utvärdering lämnas in. Denna används som underlag när
Föreningen för Rättvisemärkt avgör om staden får behålla sin diplomering eller inte.
Observera att Föreningen för Rättvisemärkt tar sig rätten att ändra kriterier om det finns behov
av utveckling av kriterier i framtiden. Redan etablerade Fairtrade cities kommer meddelas i god
tid för att kunna anpassa sig till nya kriterier.
Kort om Rättvisemärkt
Kan man verkligen göra världen mer rättvis genom att äta en banan eller dricka en kopp kaffe?
Svaret är ja! De val av produkter vi gör berör nämligen inte bara oss själva utan också de
människor på andra sida jorden som producerar dem och genom att välja Rättvisemärkt kan
konsumenten göra skillnad!
Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga
rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från
de grundläggande ILO konventionerna3 som i sin tur stärker FN s konvention om de mänskliga
rättigheterna.
Fundamentalt för Rättvisemärkt är också själva betalningen producenten får för sin vara.
Producenterna garanteras en långsiktig affärsrelation och ett pris som ligger över respektive
varas produktionskostnad. Småproducenter ges även möjligheter till förskottsbetalning.
Rättvisa, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter skall vara grundläggande principer för
handelssamarbetet. Arbetet sker inom ramen för FLO (Fairtrade Labelling Organizations
International), ett internationellt samarbetsorgan.
Därför bidrar Rättvisemärkt till att:
 Arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför
 Motverka barnabete
 Främja organisationsrätten
 Motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro
 Uppmuntra ekologiskt odlande
3
Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO konventionerna, ( Förenings- och
förhandlingsrätt (87 och 98), barnarbete / minimiålder (138), diskriminering och lika lön (111 och 100) och
förbud mot tvångs och slavarbete (29 och 105 samt 182 om de värsta formerna av barnarbete)), som i sin
tur stärker FN s konvention om de mänskliga rättigheterna.
Idag kan svenska konsumenter köpa Rättvisemärkta bananer, apelsiner, kaffe, te, kakao, choklad
i matbutiker som ICA, COOP, Hemköp, Vi samt vin på systembolaget. Dessutom finns
Rättvisemärkt ris, juice, honung, socker, kompositprodukter och fotbollar i Världsbutikerna.
Internationellt finns fler produktgrupper som tropiska frukter, snittblommor och nötter. I många
Europeiska länder som Schweiz, Holland och England, är man faktiskt mycket bättre på att
konsumera Fairtrade varor. Det är en anledning till att sortimentet också är bredare än i Sverige.
För när efterfrågan ökar, ökar också utbudet av Rättvisemärkta produkter.
Rättvisemärkt består av en förening och ett bolag. Föreningen för Rättvisemärkt i Sverige är en
ideell organisation som vars syfte är att förverkliga visionen om att det självklara valet för
konsumenter ska vara en rättvis handel som stärker mänskliga rättigheter och motverkar
fattigdom. Föreningen verkar i samarbete med sina medlemsorganisationer för att skapa
kännedom, medvetenhet och efterfrågan av Rättvisemärkta produkter.
Rättvisemärkt i Sverige AB är ett bolag som utfärdar licenser till svenska företag samt arbetar
för att öka produktsortimentet i Sverige. Bolaget ägs av Svenska kyrkan och
Landsorganisationen, LO. Föreningen har ett nära samarbete med Rättvisemärkt i Sverige AB
för att uppnå det gemensamma målet: Att öka konsumtionen av Rättvisemärkta produkter.
Rättvisemärkt/Fairtrade omfattar över 500 certifierade producentorganisationer med mer än 1,2
miljoner producenter, arbetare och deras familjer i ett 50 - tal länder i Latinamerika, Afrika och
Asien.