ill Dig som nybliven förälder... - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

advertisement
Till Dig som nybliven
förälder...
Att vänta barn är för de allra flesta en spännande upplevelse med mycket
glädje och stora förväntningar, av och till blandat med oro. Vanligtvis
räknar man inte med att det väntade barnet har någon missbildning eller
handikapp. När ett barn föds med läpp- käk- gomspalt (LKG) är det därför
oftast en chock för föräldrarna. Många föräldrar har kanske aldrig hört
talas om läpp- käk- gomspalt, ännu mindre sett ett barn med spalt. Det är
emellertid en vanlig och välkänd missbildning som beskrivits redan i
antiken.
I äldre tider användes beteckningen “harmynta” om dessa barn. Ordet
härstammar från den tid då det var vanligt med vidskepelse och skrock.
Man trodde att gravida kvinnor kunde få barn med läpp- käk- gomspalt
efter att ha sett eller blivit skrämda av en hare. I andra kulturer fanns
andra föreställningar om hur spalten bildats.
Orsaken till uppkomsten av läpp- käk- gomspalter är fortfarande inte
fullständigt känd.
-1-
Denna broschyr har utformats för Dig som har ett barn med någon typ av
läpp- käk- gomspalt, för att ge information om missbildningen och dess
behandling, och förhoppningsvis för att ge Dig svar på åtminstone en del
frågor.
Vi är många specialister inom olika områden som Du kommer att möta vid
behandlingen av Ditt barn.
För Göteborgs Läpp- Käk- Gomspaltsteam
Docent Jan Lilja
GÖTEBORGS
TEAM
-2-
Innehållsförteckning
Sidan
Vad är en läpp- käk- gomspalt? ................................................................... 5
Vilka barn får läpp- käk- gomspalt? ........................................................... 6
Varför har barnet fått denna missbildning? ........................................... 6
Allmän skötsel - Matning .............................................................................. 7
Hur kommer behandlingen att ske? ........................................................... 9
Kirurgi ............................................................................................................... 11
1.
2.
3.
4.
5.
Läppspalt (Spalt i enbart läppen) ............................
Läpp- käkspalt (Spalt i läppen och tandvallen) ....
Gomspalt (Spalt i enbart gommen) .........................
Enkelsidig läpp- käk- gomspalt (Spalt i läppen,
käken och gommen) .....................................................
Dubbelsidig läpp- käk- gomspalt (Spalter i
läppen, käken och gommen) .......................................
11
13
17
19
25
Forts…
Sidan
Kirurgiskt behandlingsschema ............................….......……….....
33
Hörsel och öron ...............................................................……….....
34
Tal ........................................................................................………....
37
Tänder .............................................................................……….......
39
LKG-föreningen .............................................................……….......
41
Kvalitetskontroll .......................................................………...........
41
I behandlingsteamet ingår ........................................………........
42
Vad är en läpp- käk- gomspalt (LKG)?
Vanlig missbildning
Läpp- käk- gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända
och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.
Behandlingen har successivt förbättrats och nu står ett helt
behandlingsteam till förfogande för barn med läpp- käk- gomspalt.
Fosterutveckling
vecka 4-12
Läppar, käkar och gom anläggs hos fostret under graviditetens andra
och tredje månad. De bildas av delar som successivt växer samman.
Ibland kan en ofullständig slutning ske och en spalt bildas. Denna kan
uppstå inom olika delar av ansiktet, men den vanligaste lokalisationen
är läppen, tandvallen (käken) och gommen. Ibland blir spalten total
genom alla dessa strukturer; ibland blir endast delar av läppen eller
gommen påverkade. Vidare kan spalten vara enkel- eller dubbelsidig.
LKG-spalter kan således förekomma i många olika former.
Behandlingen omfattar
operationer, käk- och
tandreglering samt
talträning
För varje typ av spaltmissbildning finns väl utvecklade operationsmetoder. De flesta innebär ett flerstegsförfarande, d v s man opererar
barnet vid mer än ett tillfälle. Mellan de olika operationsstegen
förekommer ibland även annan behandling såsom käk- och
tandreglering samt talträning.
.
Tillbaka till innehållsfört
-5-
Vilka barn får läpp- käk- gomspalt?
Alla föräldrar kan få ett barn med spalt och man har ingen
möjlighet att förutsäga vilka barn som kommer att födas
med denna missbildning.
Däremot vet man att
z
ett barn av 500 föds med spalt.
z
föräldrar, som själva har spaltmissbildningar, oftare
än andra får barn med läpp- käk- gomspalt.
z
för föräldrar som fått ett spaltbarn, är risken att nästa
barn också skall få spalt något ökad, men fortfarande
ganska liten.
Varför har barnet fått denna missbildning?
Orsaken är ej
helt klarlagd
.
Tillbaka till innehållsfört
Man kan inte förklara uppkomsten av läpp- käkgomspalt med säkerhet, annat än att det finns ärftliga
faktorer som vi inte känner i detalj. Ärftligheten följer inte
några enkla regler. Anlagen kan ibland vara dolda och
nedärvda under flera generationer utan att
missbildningen uppträder. För att en spalt skall uppstå
måste arvet troligen samverka med andra faktorer, men
dessa är oftast svåra att säkert påvisa.
-6-
Allmän skötsel
Sug- och sväljförmåga
vid LKG
Matning av barn med läpp- käk- gomspalt bör ske på det sätt
som fungerar bäst och med samma sorts mat som andra barn
får. Barnet har som alla andra barn sug- och sväljreflexer, men
kan på grund av spalten ha svårare att på egen hand börja suga
på vanligt sätt.
Om barnet har en läpp- käkspalt kan det gå bra att amma. I
vissa fall fungerar amningen även om babyn har en liten, bakre
gomspalt, d v s om endast en liten del av den mjuka gommen
är kluven. I övriga fall går det oftast bäst att mata med
nappflaska.
Stimulans av sug- och
sväljrörelser stimulerar
utvecklingen av munrörelser
.
Tillbaka till innehållsfört
Barnets tidiga sugande lägger grunden för munrörelsernas
fortsatta utveckling. Barn med LKG kan behöva extra hjälp för
att komma igång att suga och utveckla ett normalt sug- och
sväljmönster. Barnet får gärna använda tröstnapp.
-7-
Flasknappens utformning är viktig. I syfte att
efterlikna bröstets funktion vid amning rekommenderas en bredbasig napp med fem till sex små hål.
Matning med mjuk nappflaska
fungerar oftast bäst
.
Tillbaka till innehållsfört
Det är lättast att börja med en mjuk flaska för att då
kunna trycka lätt på den i takt med barnets sugrörelser,
varvid maten portioneras in i munnen. Med hjälp av en
bröstpump kan modersmjölken utnyttjas.
Matningen underlättas om man håller barnet ganska
upprätt för att undvika att mjölk hamnar i näsan.
Nappens breda bas trycks mot barnets läppar/tandvall
och riktas lite snett nedåt. Vid dubbelsidig spalt får
nappen placeras i medellinjen och vid enkelsidig spalt
något snett in från spaltsidan mot icke-spaltsidan inne
i munnen. Matningen tar i allmänhet längre tid än vanligt.
När nappen har använts länge blir den mycket stor.
Det är därför viktigt att ha många nappar i bruk samtidigt
och byta ut dem successivt.
Efter maten skall man försiktigt göra rent i näsan, där en
del mat gärna fastnar. Det gör man lättast med vatten
och öronpinnar.
Vid matningsproblem kan rådgivning ges av hemortens
logoped eller av logopeden på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel 031-342 25 39
-8-
Hur kommer behandlingen att ske?
Plastikkirurgiska kliniken Barnet kommer genom barnläkarens försorg att remitteras till en
plastikkirurgisk klinik, där man har stor erfarenhet av många liknande
informerar om
patienter.
behandlingsgången
Varje barn behandlas individuellt beroende på vilken typ av spalt som
föreligger.
Patienter med spalt i enbart läppen eller gommen får komma på en
poliklinisk konsultation, där man informerar om missbildningen och dess
behandling.
Barn med totala spalter kommer oftast under andra till tredje levnadsveckan till plastikkirurgiska kliniken, där de får vara på vårdavdelningen
under en dag. Då sker en allmän undersökning och föräldrarna
informeras om barnets skötsel och om behandlingsgången.
Man gör också besök hos tandläkare som kommer att informera om
framtida åtgärder. Denne gör i vissa fall ett första käkavtryck för att
värdera spaltens komplexitet.
Vid denna första kontakt med plastikkirurgen samordnas ibland även ett
besök hos logoped, som ger råd om matning och informerar om den
fortsatta uppföljningen
.
Tillbaka till innehållsfört
-9-
Partiell läppspalt
Enkelsidig total läpp- käk- gomspalt
Gomspalt
Dubbelsidig total läpp- käk- gomspalt
Tillbaka till innehållsfört
.
-10-
Kirurgi
Den kirurgiska behandlingsgången vid de olika
spalttyperna
Operationerna sker i flera steg och skiljer sig något åt
beroende på vilken typ av spalt det rör sig om.
1. LÄPPSPALT
(Spalt enbart i läppen)
Hos patienter med läppspalter utföres definitiv slutning av läppen,
d.v.s läpp- näsvingeplastik, vid 3-6 månaders ålder. Patienterna
följes därefter regelbundet.
Eventuell korrigerande operation sker vid 5 års ålder, före
skolstarten eller senare, och beslutas vid någon av de regelbunda
kontroller som sker upp till vuxen ålder.
.
Tillbaka till innehållsfört
-11-
Läpp- näsvingeplastik
.
Tillbaka till innehållsfört
Resultat vid 3 års ålder
-12-
2. LÄPP- KÄKSPALT
(Spalt i läppen och tandvallen)
Definitiv slutning av Hos patienter med läpp- käkspalter utföres definitiv slutning
läppen göres med en av läppen, dvs läpp-näsvingeplastik, vid 3-6 månaders ålder.
läpp- näsvingeplastik Patienterna följes därefter upp regelbundet och eventuell
korrigerande operation sker vid 5 års ålder, före skolstarten.
Vid 8-9 års ålder utför man en bentransplantation.
Bentransplantation
Bentransplantatet tages från underbenet och överföres till den
till spalten i
kvarvarande spalten i tandvallen.
tandvallen
Bentransplantationen utförs därför att om det saknas ben kan den
lilla permanenta framtanden eller hörntanden inte växa ner till sin
plats, som egentligen är i spaltområdet.
Efter transplantationen har tänderna möjlighet att växa in i
tandbågen, oftast med hjälp av tandreglering.
Bentransplantatet tages från underbenet genom att huden öppnas,
en liten lucka knackas upp ur benbarken, varefter benmärg
gröpes ur. Luckan och huden stänges sedan och kvar blir bara ett
litet ärr strax under knäskålen.
Ev ytterligare
Patienterna kommer därefter på regelbundna kontroller upp till
korrigeringar kan
vuxen ålder. Vid dessa tillfällen diskuteras resultatet av tidigare
göras i sena tonåren utförd kirurgi och man planerar eventuella sekundära korrektioner,
som patienten nu själv kan vara med och ta ställning till.
.
Tillbaka till innehållsfört
-13-
Läpp-
näsvingeplastik
.
Tillbaka till innehållsfört
Resultat vid 3 års ålder
-14-
Bentransplantation till tandvallen
Resultat vid 10 års ålder
.
Tillbaka till innehållsfört
-15-
Barn med läpp- käkspalt
.
Tillbaka till innehållsfört
Samma barn vid 15 års ålder
-16-
3. GOMSPALT
(Spalt enbart i gommen)
Gomplastik av mjuka gommen
Restspaltsslutning av spalten
i hårda gommen göres i en
separat operation
Talförbättrande operation
utföres ibland, oftast en
s k svalglambå
.
Tillbaka till innehållsfört
Hos patienter med gomspalter opereras den
mjuka gommen vid 5–6 månaders ålder,
ibland även hårda gommen samtidigt.
Hos barn med bred spalt som involverar
även den hårda gommen kommer det att
efter operationen kvarstå en spalt i den
främre hårda gommen.
Den kvarstående spalten i hårda gommen
kommer emellertid successivt att bli allt
mindre och oftast kvarstår vid 3 års ålder
endast en obetydlig springa, som då kan
slutas med en mindre operation.
TALFÖRBÄTTRANDE OPERATION
Utöver de nämnda operationerna kan man
ibland, p g a problem med talet, få göra en
förlängning av gommen med hjälp av en s k
svalglambå. Den utföres i så fall oftast innan
skolstarten.
-17-
Slutning av mjuka gommen
.
Tillbaka till innehållsfört
Restspaltslutning
-18-
4. Enkelsidig
LÄPP- KÄK- GOMSPALT
(spalt i läppen, käken och gommen)
Gomplastik av mjuka gommen
och definitiv slutning av läppen
med läpp- näsvingeplastik
göres vid ett operationstillfälle
Restspaltsslutning av spalten
i hårda gommen göres i en
separat operation
Vid enkelsidiga totala spalter utföres slutning av läppen
vid 3 månaders ålder. Den mjuka gommen sluts vid 5-6
månaders ålder. Det kommer efter gomoperationen att
kvarstå en spalt i den främre hårda gommen. Att man inte
opererar även där beror på att tillväxtundersökningar, som
utföres kontinuerligt på barnen med läpp- käk- gomspalt,
har visat att operationer i hårda gommen hindrar normal
tillväxt av överkäken. Detta kan resultera i underbett i
vuxen ålder. Den kvarstående spalten i hårda gommen
kommer emellertid successivt att bli allt mindre och oftast
kvarstår efter en tid endast en obetydlig springa, som då
kan slutas med en mindre operation.
Hos patienter med total enkelsidig spalt sluter man den
kvarstående öppningen i hårda gommen vid 1-1,5 års
ålder.
.
Tillbaka till innehållsfört
-19-
Läpp- näsvingeplastik
.
Tillbaka till innehållsfört
Resultat vid 3 års ålder
-20-
Slutning av mjuka gommen
Resultat vid 3 års ålder
.
Tillbaka till innehållsfört
-21-
Restspaltsslutning
.
Tillbaka till innehållsfört
-22-
Bentransplantation till
spalten i tandvallen
Talförbättrande operation
utföres ibland, oftast en
s k svalglambå
Ev ytterligare korrigeringar
kan göras i sena tonåren
.
Tillbaka till innehållsfört
Den sista planerade operationen för patienter med enkelsidig
genomgående läpp- käk- gomspalt äger rum vid 8-9 års ålder, då
man utför en bentransplantation. Bentransplantatet tages från
underbenet och överföres till den kvarvarande spalten i
tandvallen. Bentransplantationen utförs därför att om det saknas
ben kan den lilla permanenta framtanden eller hörntanden inte
växa ner till sin plats, som egentligen är i spaltområdet. Efter
transplantationen har tänderna möjlighet att växa in i tandbågen,
oftast med hjälp av tandreglering. Bentransplantatet tages från
underbenet genom att huden öppnas, en liten lucka knackas upp
ur benbarken varefter benmärg gröpes ur. Luckan och huden
stänges sedan och kvar blir bara ett litet ärr strax under
knäskålen.
TALFÖRBÄTTRANDE OPERATION
Utöver de nämnda operationerna kan man ibland, p g a problem
med talet, få göra en förlängning av gommen med hjälp av en s
k svalglambå och den utföres i så fall oftast före skolstarten.
Efter bentransplantationen är den planerade plastikkirurgiska
behandlingen färdig. Patienterna kommer dock för uppföljning
och kontroller vid 10, 13, 16 och 19 års ålder. Man diskuterar
vid dessa tillfällen resultatet av tidigare utförd kirurgi och
planerar eventuella sekundära korrektioner, som patienten nu
själv kan vara med och ta ställning till.
-23-
Bentransplantation till tandvallen
Resultat vid 9 resp 16 års ålder
.
Tillbaka till innehållsfört
-24-
5. Dubbelsidig
LÄPP- KÄK- GOMSPALT
(Spalter i läppen, käken och gommen)
Läppadaptationen är en
första slutning av läppen
Gomplastik
Tillbaka till innehållsfört
.
Vid totala dubbelsidiga spalter sker den första operationen då
barnen är 2-3 månader gamla. De skall då väga minst 4 kg och
naturligtvis vara helt friska utan förkylning. Den första operationen syftar till att sluta läppen, s k läppadaptation. Man syr
därvid ihop läppen utan försök till finjustering av symmetrin.
Även näsan korrigeras i viss mån vid detta tillfälle.Vid
dubbelsidiga spalter kan det hända att läppslutningen måste ske
vid två tillfällen. Först ena sidan och sedan den andra. Ibland
måste man före operationen använda ett elastiskt drag
(premaxillan), för att hålla tillbaka mellankäken som kan stå
mycket långt fram och hindra läppoperationen.
Nästa operation är gomplastiken, som görs vid ca 6 mån ålder.
Man sluter vid detta tillfälle endast mjuka gommen. Det kommer
således efter operationen att kvarstå en spalt i den främre hårda
gommen. Att man inte opererar även där beror på att tillväxtundersökningar, som utföres kontinuerligt på barn med läpp- käkgomspalt, har visat att operationer i hårda gommen hindrar normal
tillväxt av överkäken. Detta kan resultera i underbett i vuxen
ålder. Den kvarstående spalten i hårda gommen kommer
emellertid successivt att bli allt mindre och oftast kvarstår vid 3
års ålder endast en obetydlig springa.
-25-
OPERATION 1
Läppadaptation dubbelspalt
vid 2 månaders ålder
.
Tillbaka till innehållsfört
(Gomoperation utföres vid 6 månaders ålder)
-26-
Slutning av mjuka gommen
Resultat vid 3 års ålder
.
Tillbaka till innehållsfört
-27-
Restspaltsslutning
.
Tillbaka till innehållsfört
-28-
Restspaltslutning
Då patienten är 2-3 år kommer den kvarstående spalten
i hårda gommen endast att synas som en obetydlig
springa och denna kan då slutas med en eller två
mindre operationer.
Läpp- näsvingeplastik
Hos patienter med totala dubbelsidiga läpp- käkgomspalter utföres korrigering av läppen och näsan, så
att detta blir symmetriskt och i balans, vid 1 års ålder.
Man försöker då att normalisera läpp och näsa så
mycket som möjligt. Näsöppningarna tillåts ofta vara
något vidare än normalt. Detta beror på att man i
framtiden vill ha möjlighet att korrigera näsan till exakt
symmetri och det är svårt om näsöppningarna är för
små. För att understödja näsans symmetriska tillväxt
under de tidiga barnaåren insättes ibland en s k
näspropp redan en vecka efter läpp- näsoperationen.
Omedelbart efter operationen i läppen är ärret ofta rött
och man känner en hård bula i operationsområdet. Man
ser en uppdragning av det läppröda. Detta beror på
utvecklingen av ärrvävnad som successivt kommer att
normaliseras. Det kan dock dröja ett till två år innan
läppen mjuknat och man kan se det slutliga resultatet.
.
Tillbaka till innehållsfört
-29-
OPERATION 2
vid 1 års ålder
.
Tillbaka till innehållsfört
-30-
Bentransplantation till
spalterna i tandvallen
Ytterligare korrigeringar
kan göras i tonåren
De sista planerade operationerna för patienter med dubbelsidig
genomgående läpp- käk- gomspalt äger rum vid 8-9 års ålder, då
man utför en bentransplantation från underbenet till de kvarvarande spalterna i tandvallen. Först på ena sidan och 3 månader
senare på den andra. Bentransplantationen utförs därför att om det
saknas ben kan den lilla permanenta framtanden eller hörntanden
inte växa ner till sin plats, som egentligen är i spaltområdet. Efter
transplantationen har tänderna möjlighet att växa in i tandbågen,
oftast med hjälp av tandreglering. Bentransplantatet tages från
underbenet genom att huden öppnas, en liten lucka knackas upp ur
benbarken varefter benmärg gröpes ur. Luckan och huden stänges
sedan och kvar blir bara ett litet ärr strax under knäskålen.
Efter det att den planerade plastikkirurgiska behandlingen är färdig
kommer patienterna för uppföljning och kontroller vid 10, 13, 16
och 19 års ålder. Man diskuterar vid dessa tillfällen resultatet av
tidigare utförd kirurgi och planerar eventuella sekundära korrektioner, som patienten nu själv kan vara med och ta ställning till.
Talförbättrande operation TALFÖRBÄTTRANDE OPERATION
utföres ibland, oftast en
Utöver de nämnda operationerna kan man ibland, p g a problem
s k svalglambå
med talet, få göra en förlängning av gommen med hjälp av en s k
svalglambå. Den utföres i så fall oftast före skolstarten.
.
Tillbaka till innehållsfört
-31-
Bentransplantation till tandvallen göres en sida i taget
.
Tillbaka till innehållsfört
Resultat vid 10 års ålder
-32-
Kirurgisk
behandling
av patienter med Läpp- Käk- Gomspalt
Spalttyp
Information
Operation 1
L
Inom 1 månad
Polikliniskt
besök
4-6 mån
Läpp-näsvingeplastik
LÄPP
LK
LÄPP/KÄK
G
GOM
LKG
LÄPP/KÄK/GOM
ENKELSIDIG
LKG H V
LÄPP/KÄK/GOM
DUBBELSIDIG
Operation 2
Operation 3
Operation 4
Operation 5
Operation 6
4-6 mån
Inom 1 månad
7-9 år
Läpp- näsvingePolikliniskt
Ev. Benplastik
besök
transplantation
Inom 1 månad
Polikliniskt
besök
5-6 mån
Bakre
gomplastik
6 mån
1-3 v
Bakre gomspalt
Info
Läpp- näsvingeVårdavdelning
plastik
1-3 v
Info
Vårdavdelning
.
Tillbaka till innehållsfört
6 mån
Bakre
gomplastik
+ läppslutning
18 mån
Ev. slutning av
restspalten
18 mån
7-9 år
Slutning av
Benrestspalt transplantation
1 år
Läppnäsvingeplastik
7-9 år
18 mån
7-9 år
BenSlutning av
Benrestspalt transplantation transplantation
-33-
H örsel
och öron
Hörseln är viktig för taloch språkutvecklingen och
bör testas tidigt och
regelbundet
Barn med gomspalt
löper stor risk att få
öronproblem
Hörseln är viktig för alla barns tal- och språkutveckling. Barn
med läpp- käk- gomspalt löper stor risk att få öronproblem och
måste tidigt få hörseln testad, så att åtgärder omgående kan
vidtagas om hörseln är nedsatt.
Hos barn med läpp- käk- gomspalt medför den kluvna gommen
ofta att örontrumpetens funktion störs. Örontrumpeten går mellan
svalget och mellanörat och den reglerar trycket i mellanörat. Är
detta normalt står trumhinnan i rätt läge och hörseln är normal.
Om inte örontrumpeten fungerar normalt kan en s k öronkatarr
Öronkatarr kan uppkomma uppkomma. Då uppstår ett undertryck i mellanörat och vätska
bildas. Vanligen kan vätskan ses bakom trumhinnan, som är
om örontrumpeten inte
indragen, och med en enkel metod kan även undertrycket mätas.
fungerar normalt
Öronkatarren ger nedsatt hörsel av varierande grad. Den är vanlig
hos barn med läpp- käk- gomspalt men kan också förekomma hos
barn utan spalter.
Ofta går öronkatarren över av sig själv men ibland ges
näsdroppar som behandling. Om öronkatarren kvarstår länge
måste man sticka hål på trumhinnan, så att vätska kan sugas ut
och trycket normaliseras. Ibland räcker inte heller denna åtgärd
utan trumhinnan måste hållas öppen en längre tid.
Behandling med plaströr
.
Då läggs ett plaströr in, som ibland får sitta kvar många månader.
Denna behandling måste göras under narkos.
Tillbaka till innehållsfört
-34-
Hörselnedsättning p g a
öronkatarr kan vara
svårupptäckt
Hörselnedsättning p g a
inneröre- mellanöreskada
.
Det är inte alltid lätt att märka en hörselnedsättning av den
typ som öronkatarr ger. Ofta har barnen varken ont eller
några andra besvär. Men eftersom hörselnedsättning kan
påverka språk- och talutvecklingen ogynnsamt och
öronkatarr är särskilt vanligt bland barn med spalt, bör en
öronläkare regelbundet kontrollera öron och hörsel under
uppväxttiden, även om barnet ej har några symptom.
Öronproblemen förbättras mestadels efter gomoperation och
med ökande ålder.
Vissa barn med LKG har en hörselskada p g a att innerörat
och/eller mellanörat kan vara missbildat. Detta bör
undersökas så tidigt som möjligt med olika typer av
hörselprov. Ibland behövs även en undersökning med
datoriserad skiktröntgen (datortomografi - CT). Om en
hörselnedsättning p g a inneröre- mellanöreskada upptäcks,
så kan denna behandlas med olika typer av hörhjälpmedel
eller operation.
Tillbaka till innehållsfört
-35-
Om örontrumpeten täpps till bildas vätska i mellanörat.
Vätskan försvinner efter insättning av plaströr.
.
Tillbaka till innehållsfört
-36-
Tal
Logopeden ger tidig
information om
matning, munmotorik
och tal
Hemortslogopeden
följer upp tal- och
språkutvecklingen
regelbundet under
uppväxten
Inspelning och bedömning
av talet och gommens
funktion görs av logoped
vid regionsjukhuset
vid flera tillfällen i
samband med kontroller
hos plastikkirurg
och/eller tandläkare
.
Hemortens logoped besöker barnet på BB och ger en första
information om matning och om den fortsatta uppföljningen.
Familjen får därefter ytterligare information av logopeden
om:
ƒ matning och om munmotorisk utveckling
ƒ tal- och språkutveckling och om hur en läpp- käkgomspalt kan påverka talet
Samtliga barn med en spalt som omfattar gommen kallas vid
12 månaders ålder till logoped i LKG-teamet vid
Sahlgrenska Universitetssjukhuset för information och
bedömning av jollerutvecklingen.
Samtliga barn med läpp- käk- gomspalt kontrolleras också
fortsättningsvis hos logoped i LKG-teamet vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Dessa kontroller sker i samband med
operation eller kontrollbesök hos plastikkirurg eller
tandläkare. Logopeden spelar in och bedömer talet och
funktionen i gommen.
Ibland behöver man göra en förlängning av gommen p g a
problem med talet. En sådan operation, en s k
svalglambåplastik, föregås alltid av en noggrann utredning
av funktionen i gommen och svalget som görs av logoped,
röntgentandläkare och foniater.
Tillbaka till innehållsfört
-37-
P B
T D
K G
Normal ljudbildning
.
P B
T D
K G
Ändrad ljudbildning hos patient med LKG
Tillbaka till innehållsfört
-38-
Tänder
Egentlig tandreglering
startar vid 7-8 års ålder.
Ett behandlingsuppehåll
görs därefter till
12-14 års ålder då slutlig
tandreglering utföres
.
Vid beskrivningen av den kirurgiska behandlingen nämndes
att tandläkaren värderar käk- och bettutvecklingen från
patientens tidiga barnaår. Den egentliga tandregleringen
startar oftast först i 7-8 års åldern, då bettet justeras före
bentransplantationen. Därefter blir det i regel ett uppehåll
tills alla permanenta tänder kommit fram (12-14 år). Då får
så gott som samtliga patienter med läpp- käk- gomspalt en
tandreglering med fastsittande tandställning. Hos en del
patienter saknas en tand i spaltregionen. Den saknade tanden
kan i vissa fall ersättas med implantat vid 18-20-års ålder.
Tillbaka till innehållsfört
-39-
Slutlig tandreglering görs då alla
permanenta tänder kommit fram
.
Tillbaka till innehållsfört
-40-
LKGföreningen...är en nationell intresseorganisation för personer med läpp- käk- gomspalt,
föräldrar till barn med LKG, andra anhöriga samt övriga intresserade.
Föreningen försöker följa upp utvecklingen inom LKG-vård och behandling
genom att anordna olika tematräffar för medlemmarna. Information kommer
också medlemmarna till del genom föreningens tidning “Spalten”.
LKG-föreningen strävar efter att det skall finnas en kontakt-förälder på varje
BB-avdelning. En kontaktförälders främsta uppgift är att informera och stödja
nyblivna föräldrar till barn med LKG utifrån sina egna erfarenheter.
Aktuella namn på kontaktföräldrar och kontaktperson till LKG-föreningen kan
finnas på BB-avdelningarna och skall finnas på vårdavdelningen på
Plastikkirurgiska Kliniken
Kvalitetskontroll
Samtliga spaltcentra i Sverige deltager i en gemensam kvalitetskontroll,
Nationellt Kvalitetsregister för Läpp- Käk- Gomspaltsbehandling. Man
registrerar samtliga barn med läpp- käk- gommissbildning som genomgår
kirurgisk och annan behandling vid spaltenheterna vid regionssjukhusen i
Sverige.
Behandlingens kvalitet utvärderas med avseende på omedelbara
operationsresultat, sena komplikationer, växt av mellanansikte, bett- och
talutveckling.
.
Avpersonifierade data samlas i ett centralt register.
Tillbaka till innehållsfört
-41-
I behandlingsteamet ingår...
ƒ
Jan Lilja; Anna Elander
ƒ
Catharina Hagberg; Sara Rizell
Anette Lohmander; Christina Persson; ƒ
Christina Havstam; Rose-Marie Elfström
ƒ
Hans Dotevall
ƒ
Radi Jönsson
Plastikkirurgi
Käkortopedi
Logopedi
Foniatri
Öron/Hörsel
Vid förfrågan kring information om operationsplanering och
tidsbeställning kontakta patientkoordinator Elisabet Tillander
tel 342 3623 tisd/onsd 10-11.30 torsd 13-15.
För övriga frågor kontakta LKG-koordinator Ulla-Maria Fernandez
tel 342 3149 tisd 9-14, övriga dagar finns telefonsvarare.
.
Tillbaka till innehållsfört
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Plastikkirurgiska kliniken
Gröna stråket 8
413 45 GÖTEBORG
Telefon 031-342 10 00
Telefax 031-342 12 09
www.sahlgrenska.se/su/plastikkirurgi
GÖTEBORGS
TEAM
-42-
GÖTEBORGS
.
Tillbaka till innehållsfört
TEAM
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards