Läpp-Käk-Gomspalt (LKG)
Beskrivning och orsak
Gomspalter uppstår tidigt vid övergången från embryo till foster. Vid 7 veckors ålder som
embryo ska vi normalt ha en spalt. 3veckor senare vid 10 veckors ålder då det mänskliga
embryot har nått fosterstadiet ska 3 olika segment i munhålan ha närmat sig varandra, ett
uppifrån och ett från vardera sidan och smält samman till ett gomtak och två näsgångar.
Det är när sammanvävningen av de 3 olika segmenten inte nått ända fram under denna period
som gomspalten permanentats
Gomspalter kan vara olika stora. Det kan röra sig om små förändringar där endast vissa
muskler i gomseglet inte har fäst vid varandra på det vis som de ska, submukös gomspalt. Det
kan också röra sig om en tydligt synlig spalt som går delvis eller helt genom gom, överkäke
och läpp. Ibland går spalten genom ena sidan av nässkiljeväggen och kallas då unilateral spalt
den kan även gå på båda sidorna om nässkiljeväggen och kallas då bilateral spalt.
Det finns en tydligt ärftlig komponent men även andra orsaker spelar in. På så vis så löper
föräldrar som själva har gomspalt större risk än de föräldrar som inte har, att föda barn med
gomspalt. Det är dock inte givet att föräldrar med LKG föder barn med LKG. Liksom det
även är fullt möjligt för föräldrar utan historia av LKG i släkten ändå föder barn med LKG.
Funktionshinder kopplade till LKG:
I de fall där endast muskulaturen i gomseglet är påverkat så orsakar detta en försvagning i
gomseglet som i sin tur kan leda funktionsnedsättningar. De två vanligaste problemen som då
uppstår är:
• Man klarar inte av att öppna örontrumpeten vilket i sin tur leder till
vätska i mellanörat som i sin tur för med sig hörselnedsättning och
eventuellt även öroninflammation.
• Man får mer eller mindre svårt att stänga den nasala andningsvägen.
Detta leder till en öppet nasal talklang samt risk till nasalt läckage. Det
nasala läckaget kan visa sig på två olika vis:
o När man sväljer så får man upp mat i näsan som irriterar
o När man ska tala så pyser vissa ljud ut genom näsan, nasalt
luftläckage.
Det går exv bra att säga ”mamma” eftersom det är ljud som ska ut
genom näsan men när man ska säga ”pappa” så blir ”p” otydligt då
man har svårt att få upp tillräckligt med tryck i munnen för att få till
ett tydligt ”p”
I de fall det rör sig om en tydligt synlig gomspalt så har man normalt lagt märke till det vid
ultraljudsundersökningarna eller ser det vid förlossningen. Funktionshindren som då uppstår
är av samma typ men är mer uttalade än vid mer diskreta gomspalter. När det gäller nasalt
läckage av mat så blir inte sällan amningen problematiskt. Stora problem med nasalt
luftläckage i talet resulterar ofta till andra språkliga avvikelser än då läckaget endast är
lindrigt. Istället för nasala biljud som de med lindrig LKG så reagerar barnet ofta med att
antingen tystna eller vanligare helt byta ut de svåruttalade konsonanterna med andra ljud,
(kompensatorisk artikulation). Man flyttar då ofta artikulationen ner i halsen och använder
glottala ljud, ljudstötar från stämbanden eller ”h”, som blir svåra att tolka.
Utredning:
I de fall då en påtaglig spalt någonstans i läpp, käke och gom föreligger så upptäcks den
normalt vid födseln eller tidigare med Ultraljudsundersökning. Barnet kommer då att erbjudas
specialistvård hos LKG-teamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala som har ett program för
hur barn med LKG omhändertas se länk till UAS (sidan finns ej i dagsläget är under
utveckling. Det är i Uppsala som operationerna för att så långt som möjligt skapa ett normalt
ansikte med fungerande bett och normal andningsfunktion med möjlighet att stänga och
öppna upp till näsan.
På BB i Falun kommer personal bedöma hur matningen fungerar. En logoped kommer
normalt på besök och hjälper till med undersökningen. Logopeden gör en bedömning om
barnet kan ammas normalt eller provar ut en lämplig specialnappflaska.
Det första året kommer matningen och oralmotoriken vara i fokus. Det är viktigt att läppar
och tungspets stimuleras inte bara för födointaget utan även för att etablera god grund för
talutvecklingen.
I de fall en lindrigare form av gomspalt föreligger så upptäcks de ofta senare i samband med
att talet inte utvecklas som förväntat varvid remiss skickas till logopeden.
Logopedens uppgift blir då att konstatera huruvida det går att stänga och öppna upp till den
nasala andningsvägen med befintlig anatomi och fysiologi.
Detta undersöks genom tal- och språktest samt oral inspektion och lekar med
ljud- mimik- och blåsövningar.
Om det bedöms möjligt att åstadkomma en förbättrad artikulation går man
vidare med artikulatoriskt övningsprogram i annat fall skickas remiss till
Uppsalas LKG-team för ytterligare utredning av gomfunktionen med
ställningstagande lämplig åtgärd.
Behandlingsplan LKG.
Logopedens övergripande mål:
Att säkerställa ett fungerande födointag. Se även barnsvälj
Att hjälpa Pat hitta ett tryckstarkt uttal befriat från nasalt luftläckage och kompensatorisk
artikulation.
Delmål
Att stimulera oralmotoriken: Läpp och tungspetsmotorik blir ofta understimulerade när man
har gomspalt. Detta behandlas med sug-, blås- och ljudhärmande övningar
Att öka medvetandet och kontrollen av möjligheten till att växla från nasal till oral luftväg.
För att uppnå det används även här blåsövningar.
Att överföra kunskapen och förmågan att åstadkomma en oral luftström till förmågan att
åstadkomma orala språkljud som kräver att man kan åstadkomma ett lufttryck i munnen exv:
”f”, ”s”, ”p” ”t” ”k”
Att gå vidare från att kunna uttala språkljud isolerat och sedan ta steget till att integrera dessa i
ord och fraser.
