Våldsförebyggande
arbete med män
– en kunskapsöversikt
Maria Eriksson
25 april 2012
Innehåll
1. Från ”privatsak” till politiskt problem och
kunskapsområde
2. Perspektiv på mäns våld
3. Att förebygga våldets uppkomst
4. Upptäckt och bedömning av mäns våld
5. Insatser riktade till våldsutövande män
6. Särskilt inriktade insatser
7. Avslutning, uppföljning, samverkan och utvärdering
8. Att implementera ett systematiskt våldspreventivt
arbete
9. Några exempel på verksamheter som arbetar
med män som utövar våld
1
Dagens seminarium
• Varför ska man arbeta med män?
• Varför är genusperspektiv viktiga?
• Varför ska man arbeta förebyggande?
• Varför ska man arbeta systematiskt
med upptäckt och bedömning?
• Varför ska man anpassa insatser till
olika grupper?
• Varför ska man arbeta systematiskt
med utvärdering och kvalitetssäkring?
Enligt FN deklarationen omfattar våld
mot kvinnor (men är inte begränsat till):
a) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer
inom familjen, innefattande misshandel, sexuellt
utnyttjande av minderåriga flickor i hushållet, våld
relaterat till hemgift, våldtäkt inom äktenskapet, kvinnlig
könsstympning och andra traditionella seder som är
skadliga för kvinnorna, våld utövat av annan än make och
våld i samband med utnyttjande,
b) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer ute i
samhället inklusive våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt
ofredande och hotelser i arbetet, inom
utbildningsinstitutioner och på andra platser, handel med
kvinnor och tvångsprostitution,
c) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld förövat eller tolererat
av staten, varhelst det förekommer (Artikel 2).
2
Enligt artikel 22 i den europeiska
deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor
och män ska kommuner och regioner:
•
•
•
•
inrätta eller stödja särskilda stödstrukturer för
offren, informera allmänheten, på de i området
vanligast förekommande språken, om den hjälp
som finns att få på området;
se till att specialistteam får utbildning i att
identifiera och stödja offren;
se till att de berörda myndigheterna, till exempel
polisen, hälso- och sjukvårdsmyndigheterna och
boenderelaterade myndigheter, är effektivt
samordnade;
främja upplysningskampanjer och
utbildningsprogram riktade till potentiella och
verkliga offer och förövare.
Könsblind forskning
- Psykologi
- Kriminologi
Könsteoretisk
forskning
Integrering ?
3
Feministiska och pro-feministiska
perspektiv på mäns våld
•Att förklara mäns våld mot kvinnor som socialt
fenomen
– Strukturella förklaringar; fokus på makt och
ojämlikhet
•Att se och teoretisera omfattningen av kvinnors
erfarenhet av våld från män
– Jfr. Kelly (1988) Våldets kontinuum
•Att se och teoretisera våldets betydelse för
relationer mellan kvinnor och män
Samhället: problemskapare
eller problemlösare?
•”Den goda viljans diskurs” (se Steen s 117)
– Utgår från att det goda livet är den rådande ”normala”
ordningen
– Sociala problem betraktas som individuella & de bör
därför lösas på individnivå
– Samhällets institutioner (t. ex. socialt arbete) rättar till
och löser, men orsakar inte problem…
•Kritiska perspektiv: samhället (den sociala ordningen)
skapar sociala problem
– Det ”normala” livet är ofta allt annat än det goda livet
– Sociala problem kan inte lösas på (endast) individnivå
– Samhällets institutioner är präglade av samma krafter
som skapar de problem som de ska hantera…
4
IDAP: Teoretisk bas (Bronfenbrenner; Dutton)
Förklaringsmodell
Makrosystem
T. ex. Normer & värderingar,
lagstiftning
(Exosystem)
Ej direkt deltagande
Mesosystem
Länkar mellan mikrosystem
Mikrosystem
Direkt deltagande
Ontogen nivå
Interventionsmodell
Makrosystem
Intervenerar ej direkt
(Exosystem)
Alla regionala aktörer delar
plattform
Mesosystem
Koordinerad intervention
Mikrosystem
T. ex. Partnerkontakt
Ontogen nivå
KBT, pedagogik
”Struktur” eller ”ekologi”?
Sociala maktrelationer
Makrosystem
T. ex. Normer & värderingar,
lagstiftning
(Exosystem)
Ej direkt deltagande
Mesosystem
Länkar mellan mikrosystem
Mikrosystem
Direkt deltagande
Ontogen nivå
5
Domäner av politik & praktik
Jfr Steen om två diskurser – könsmakt resp. avvikelse
Våld i nära
relationer
•
•
•
•
Våldet ett brott
Straffrätten utgångspunkt
Säkerhet för kvinnor (och
barn?)
Könsperspektiv: mäns våld
mot kvinnor & kön och
makt i fokus
Behandling
•
•
•
Våldet uttrycker och/eller
orsakar ohälsa
Mannen ”patienten” /
”klienten”
Individ- eller familjefokus
samt avvikelseperspektiv;
inte köns(makts)perspektiv
Hur förutsäga framgångsrik
intervention? (Scott)
•Feminstiska teorier - ??
•Systemteorier - ??
•Individfokuserade teorier
– Personlighetsdrag – kanske
– Social inlärningsteori – kanske
– Anknytningsteori - ??
6
Hur förutsäga… (Scott forts)
Förändring i steg (Proschaska & DiClemente)
– Förnekande (före begrundan)
• Att synliggöra våldet för mannen
– Kris och utforskande av förändring (begrundan)
• Kris på grund av våldet; omvärdera för- och
nackdelar, osv.
– Förberedelse
• Pröva förändringsstrategier
– Aktion
• Att ta ansvar för våldet & sig själv
– Livslångt arbete (upprätthållande)
Betydelsen av perspektiv
”Val av perspektiv på mäns våld mot kvinnor
har implikationer för de konkreta insatserna
för att förebygga våld. De betyder att vissa
frågor hamnar i centrum, medan andra
förblir oproblematiserade. Till och med valet
att explicit tala om ”mäns våld” eller inte
(och i stället exempelvis formulera
uppdraget som att arbeta med ”familjevåld”)
är i sig ett ställningstagande som riskerar få
oavsedda negativa konsekvenser för det
våldsförebyggande arbetet med män.”
7
Olika traditioner?
• Individ men inte kön i arbetet med
sexuellt våld?
• Våld i hederns namn: Kultur, kön eller
samverkande ojämlikheter?
• Unga mäns våld: Kön eller kritik av
heteronormativitet?
Olika former av prevention
1. Universell
1. Viktigt att genomföra breda
satsningar - lönar sig på sikt.
Men svårt att mäta resultat
eftersom ”alla” är med.
2. Selektiv
2. Riskgrupper
3. Indikativ
3. Redan kända problem
8
Internationell prevention
• Preventionsforskning ett stort fält
• Sökord: violence, prevention, youth, boys,
men, universal, selective, indicative, program
• WHO-rapporter – sammanställt universell
prevention riktat till män – fokus hälsa
•
Program med en kritisk ansats till kön är
mest effektiva
• Även internationellt – få evidensbaserade
program
Universellt preventionsarbete unga
Få evidensbaserade program
•
Olweus antimobbningsprogram ett välanvänt
undantag – utan ett kritiskt könsperspektiv
Erfarenhetsbaserade program
• Ofta frivillig sektorn
• Välfungerande – deltagarna uppskattar
programmet
• Teoretisk bas – genus- & normkritiska teorier
• Dock ej utvärderade
• Våld i nära relationer blir sexuellt våld
• Även annat våld än nära relationsvåld
9
Universell prevention - vuxna
• Finns inte mycket – görs mer för unga
• Blir kampanjer både internationellt &
nationellt
• Förslag om etniska minoriteter –
introduktionen till flyktingar och
asylsökande
Selektiv prevention
• Fler beforskade program finns – men inte
fokus på våld i nära relationer
•
Det finns dock program inriktade på våld i
hedersrelaterade sammanhang
• Fler insatser fokus på unga än vuxna män
•
Trots kunskap om att ex. separation & första
gången-pappa verkar vara risk-situationer
för våld mot partners
10
Upptäckt och bedömning av
mäns våld
•
•
•
Att fråga om våld
Att kartlägga våldet
Bedömningar av risk för upprepat våld
•
•
•
•
•
•
•
SARA, PATRIARK, SAM
Risker ur barnperspektiv
Risk för sexuellt våld
Risk och kvinnor och barns upplevelser av
trygghet
Säkerhetsplanering med våldsutövande män
Våldsutövande mäns omsorgsförmåga
Bedömning av lämpliga insatser
”I början hade gruppen mycket
diskussioner om hur vi skulle fråga om
våld. Det var en process i sig med
mycket motstånd. Då handlade rädslan
mycket om vad handläggarna skulle göra
med den kunskap vi fick genom att fråga.
Det är tungt att ta del av och ta emot
berättelserna, att ”få dem i knäet”. Idag
menar gruppen att vi har redskap att
hantera det, och det känns helt naturligt
att fråga” (Gävle kommun, 2005:20).
11
Insatser riktade till
våldsutövande män
•
•
Hjälper insatserna?
Påverkansprogram
•
•
Andra insatser i grupp
•
•
•
•
•
•
IDAP
Inspiration från ATV
Inspiration från CIRV
Individuella insatser
Motiverande samtal och förändring i flera
steg
Arbete med par
Kvinno- och barnstöd
Särskilt inriktade insatser
•
Sexuellt våld
•
•
•
Våld mot funktionshindrade kvinnor
Våldsutövande pappor
•
•
•
•
Pappornas behandlingsbehov
Exemplet Caring Dads
Unga män
Män med minoritetsbakgrund
•
•
•
•
Unga mäns sexuella våld
Kultursensitiva & kulturellt fokuserade
Våld i hederns namn
Missbruk
Psykisk ohälsa
12
Avslutning, uppföljning,
samverkan och utvärdering
•
•
Att avsluta och följa upp kontakter
Samordnade insatser och samverkan
•
•
•
Utvärdering
•
•
Socialtjänstens och hälso- och
sjukvårdens samverkansansvar
Strategier för samverkan
Utvärdering av samverkan och
samordnade insatser
Att ta tillvara brukares perspektiv
•
•
Även kvinnor och barn som brukare
Från intressent till expert genom
erfarenhet
”Duluthmodellen”
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Ett konsekvent förhållningssätt med de utsattas säkerhet i
centrum.
En gemensam policy för ”bästa praktik” och riktlinjer till alla
myndigheter/organisationer.
Nätverksbyggande mellan hjälpare.
Dokumentation och uppföljning integrerade i
verksamheterna.
Att säkerställa en stödjande infrastruktur för våldsutsatta
kvinnor.
Att se till att det finns straff för våld och möjligheter för
förövare att förändra sitt beteende.
Att läka den skada som våld mot kvinnor orsakat hos barn.
Att utvärdera den samordnade interventionen med
utgångspunkt i de utsattas säkerhet.
13
Att implementera ett systematiskt
våldspreventivt arbete
•
•
•
•
•
•
•
•
Snabb intervention och tydlig intervention vid första
anmälan.
Screening för svåra psykiatriska problem och
alkoholmissbruk.
Intensiv intervention de första 1-2 månaderna (3-4 gånger
per vecka snarare än bara 1 gång) för dem som utövat
grovt våld och tidigare begått andra former av brott.
Könsbaserade KBT program (”konventionella” program)
förefaller lämpliga för de flesta våldsutövande män.
Regelbunden uppföljning för att säkra snabb respons vid
avbrott i programmet.
Pågående riskhantering med män.
Uppföljning och stöd till kvinnor och barn (kontinuerlig
säkerhetsplanering).
Snabb och tydlig respons vid upprepat våld.
Att implementera…
• Ledningsansvaret
•
Stöd till lärande i vardagen
• Ackreditering ett sätt att säkra
kvalitet?
•
Kriminalvården som exempel
• Ansvaret för universell och selektiv
prevention?
14
