03 2012
T i d s k r i f t f ö r S v e n s k A m at ö r A s t r o n o m i s k F ö r e n i n g o c h a n s l u t n a l o k a l f ö r e n i n g a r .
PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2012
ISSN 1 6 5 1 - 6 3 4 6
Nr . 3 2012
Årgång 31
LEDARSIDan
Telescopiumredaktionen
SAAF:s ordförande Johan Warell är en mångsysslare inom astronomin, från visningar och teleskopbygge till visuella och digitala
observationer av objekt i när och fjärran. Telescopiumredaktionen
(från vänster i bild ovan) består av redaktörerna Jan Persson,
Fredrik Silow och Johan Warell som även är ansvarig utgivare.
Innehåll
PÅ HIMLEN I JULI, AUGUSTI
OCH SEPTEMBER 2012
4 –13 GALLERI
Framsidan: Norrsken över norrland.
Fotograferat 2012-09-04, kl. 00:34.
Exponeringstid: 5×2 s. Kamera: Nikon D3s,
objektiv: Sigma 8/3,5 Circular Fisheye.
Fotograf: Göran Strand. Läs mer om bilden på
www.astronet.se.
14
Telescopium möter Fokus
Övre bilden: Ett ögonblick i Venuspassagen.
Bilden är en mosaik av sex bilder. Fotograferad
2012-06-06 06:01:00. Exponering: 6×350/2200.
Teleskop: Coronado Solarmax II 90. Kamera:
Basler Ace1300mg. Fotograf: Jonas Grinde.
Detta nummer av Telescopium har en något annorlunda gestaltning än vanligt. Huvuddelen
utgörs av den populära Stjärnhimlen med information om astronomiska händelser de tre
Undre bilden: Venus framför Solen klockan
05:32 den 6 juli 2012. Teleskop: Objektiv 70200/2,8. Kamera: Canon Eos 5DMkII. Fotograf:
Peter Rosén. Läs mer om bilden på www.
astronet.se.
kommande månaderna. En annan skillnad är att den bara publiceras digitalt.
Anledningen är att SAAF samtidigt publicerar det första numret av Fokus, en serie
med handledningar i amatörastronomi. Fokus nr. 1 handlar om teckning av astronomiska
objekt och har skrivits av Johan Kärnfelt.
SAAF, Svensk AmatörAstronomisk Förening, är
en rikstäckande förening vars verksamhet syftar
till att främja praktisk amatörastronomi och att
sprida intresset för astronomi i landet. SAAF
är en ideell förening, vars medlemmar arbetar
utan ekonomisk vinning. Alla med astronomiskt
intresse är välkomna som medlemmar.
Anslutna föreningar. Följande föreningar har
Telescopium som medlemstidning: Astronomiska
Sällskapet Aquila Kristianstad, Avesta
Astronomisällskap, Borås Astronomisällskap,
Grönhögens Astronomiska Förening, Norrköpings
Astronomiska Klubb, Uppsala AmatörAstronomer,
Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening.
Mer information och kontaktuppgifter finner du på
SAAF:s hemsida www.saaf.se
Medlemskap i SAAF. Du blir medlem i Svensk
AmatörAstronomisk Förening genom att betala
in årsavgiften på plusgironummer 904 56-5.
Mottagare av betalningen är SAAF. Som medlem i
SAAF erhåller du våra skrifter Telescopium och
Fokus, totalt fyra nummer per år. Som medlem
kan du även ansluta dig till SAAF:s sektioner.
Medlemsavgift. Vuxna (över 18 år): 220 kr (1 år),
400 kr (2 år), 600 kr (3 år). Ungdomar (18 år eller
yngre): 110 kr (1 år), 200 kr (2 år), 300 kr (3 år).
Europa och världen: 330 kr (1 år).
Sektioner. Solsystemet. Johan Warell, Lindby 229,
274 93 Skurup, 0706-49 47 31, e-post: solsystemet@
saaf.se. Variabla stjärnor. Chris Allen,
Jordgubbsgränd 3, 386 31 Färjestaden, 048548220, e-post: [email protected]. Publicerar
Variabelbulletinen. Läs mer om sektionerna på
www.saaf.se/sektioner.
Styrelse. Ordförande. Johan Warell, Lindby
229, 274 93 Skurup, 0706-49 47 31, e-post: johan.
[email protected]; Vice ordförande & kassör. Jan
Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, 031277820, e-post: [email protected]; Sekreterare.
Anders Wettergren, Carl Bergstens gata 17,
603 78 Norrköping, 011-171976, e-post:anders.
[email protected]; Ledamöter. Chris Allen,
Jordgubbsgränd 3, 386 31 Färjestaden, 048548220, e-post: [email protected]; Ingela
Henriksson, Fröbol Hagen, 671 93 Arvika, tel. 057026001, e-post: [email protected]; Gunnar
Lidström, Ringensons Väg 12G, 731 43 Köping,
0221-23198, e-post: [email protected];
Anders Lindquist, Mariatorget 5, 2tr., 118 48
Stockholm, 08-6412955, e-post: anders.lindquist@
saaf.se; Fredrik Silow, Karl XI-gatan 19B, 222 20
Lund, 0762-615162, e-post: fredrik.silow@saaf.
se; Göran Strand, Byvägen 20, 832 45 Frösön,
0703-449046, e-post: [email protected];
Robert Wahlström, Klintens väg 6, 44141 Alinsås,
073-423 26 32, e-post: [email protected].
Hemsida. www.saaf.se. Redaktörer: Robert
Wahlström och Johan Warell.
Systemadministratör: Anders Lindquist.
Diskussionsforum. Astronet.se, separat forumdel
för SAAF. Administratör: Robert Wahlström.
SAAF på Facebook. www.facebook.com/
SvenskAmatorAstronomiskForening.
Administratör: Fredrik Silow.
Fortsättningsvis kommer Fokus då och då att ersätta Telescopium. Samtidigt
publiceras en del av det innehåll som traditionellt har förekommit i Telescopium istället på
SAAF:s webbsida. Exakt vad som ligger i utgivningsplanen berättar
vi på webbsidan, www.saaf.se och på diskussionsforumet Astronet.se.
Titta in där med jämna mellanrum!
Anledningen till denna omdaning är, som i allt vi gör, att
SAAF vill bjuda sina medlemmar på så intressant, användbar
och utvecklande amatörastronomi som möjligt. I serien Fokus
kommer ämnen av vitt skilda slag att avhandlas, som alla berör
praktisk och aktiv amatörastronomi i Sverige. Författarna är svenska
amatörastronomer, innehållet är på svenska och anpassat för den
svenska horisonten! Som medlem får du antingen Telescopium eller
Telescopium. © 2012 Telescopium och respektive
författare. Årgång 31. Redaktion: Jan Persson,
Fredrik Silow och Johan Warell, e-post: redaktion@
saaf.se. Ansvarig utgivare och faktagranskning:
Johan Warell. Grafisk formgivning & bildredaktör:
Fredrik Silow. Redaktörer för ”På himlen”: Anders
Wettergren och André Franke. Korrektur. Gunnar
Lidström. Tryck. Vindspelets Grafiska, Borås.
Bidrag till tidningen. SAAF, c/o J. Persson,
Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, eller till
e-postadressen [email protected]. Redaktionen
förbehåller sig rätten att korta ner och redigera
insända bidrag. Insänt material kan komma att
publiceras på SAAF:s hemsida (www.saaf.se) eller
i SAAF:s andra publikationer, om inte annat är
överenskommet.
Annonser. [email protected]. Manusstopp.
Nr 1: 1 jan. Nr 2: 1 april. Nr 3: 1 juli. Nr 4: 1 okt.
Utgivningsplan. Nr 1: 10 mars. Nr 2: 10 juni.
Nr 3: 10 sept. Nr 4: 10 dec. Provexemplar.
SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, 431 49
Mölndal, 031-277820, e-post: jan.persson@saaf.
se. Adressändring. Meddela SAAF:s kassör,
kontaktuppgifter ovan.
Fokus, fyra gånger per år.
Vi är väldigt spända på att få höra din åsikt om Fokus. Vi hoppas att den kommer
att inspirera dig att utveckla ditt intresse, prova nya saker i astronomin och ha kul under
stjärnorna!
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
3
På
himlen
Anders Wettergren och
André Franke NAK /SA AF
Anders Wettergren är en driven observatör med konstnärliga talanger.
När han inte gör väderkartor på SMHI, skriver han artiklar och ritar
stjärnkartor till Telescopium. Anders är medlem i Norrköpings
Astronomiska Klubb. André Franke jobbar liksom Anders på SMHI
och kan ibland höras i P4. Även André är medlem i Norrköpings
Astronomiska Klubb och gör grafik för aktuella händelser på himlen.
På himlen i OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2012
REDAK TÖR OCH Skribent: Anders Wettergren, CA RL BERGSTENS GATA 17, 60 3 78
NORRKÖPING, TEL: 011-17 19 76. E-POST: A .C.WE T TERGREN@TELIA .COM. Illustrerade
stjä rnkartor: A nders Wettergren. Grafik: André Franke.
Venus avlutar nu sin uppvisning 2012 med en morgonshow. Där på morgonen
väntar ett trevligt planetmöte i november med Saturnus, som är på väg tillbaka
efter en tid bakom solen. Även Merkurius är där i en kort vända vid den tiden.
På natthimlen är det Jupiter som dominerar och fullmånen kommer riktigt nära
under några tillfällen. Passa på att samtidigt se asteroiderna Ceres och Vesta. Det
är också tid för Uranus och Neptunus, även om det sker mer i skymundan. Den
enda planet som vi inte får se är Mars, som tagit ledigt inför nästa års konjunktion
med solen. För övrigt har vi en blek månförmörkelse i november och några
meteorsvärmar. Geminiderna kan rekommenderas.
V i b ör j a r m e d att
nämna två viktiga saker
att hålla reda på under
hösten:
1) Vintersolståndet
2012 inträffar den 21
december kl 12:11.
2) Sommartid slutar
2012 natten mellan
den 27 och 28 oktober.
Timman som vi lade till
i våras ska nu lämnas
tillbaka. Som bonus
kan vi sova en timme
längre.
4
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
01
Merk urius morgonfin
02
till för sta a dv ent
M e r k u r i u s bj u de r på en
fördelaktig morgonelongation under
perioden och det är i månadsskiftet
november/december. Maximal västlig
elongation infaller den 5 december
med 21 graders vinkel från solen.
F ör at t s e Merkurius behöver
man vara ute strax efter klockan
7 och leta lågt i sydost. Man får
då även avnjuta Venus (-3,9) och
Saturnus (+0,6). Den förra är en
utmärkt hjälp för att hitta rätt då den
ligger mindre än 10 grader nordväst
om Merkurius (-0,5). Lite längre bort
ligger sedan Saturnus. De tre bildar
en linje. Om man även ser en fjärde
stjärna i linjens förlängning västerut
så är det Spica i Jungfrun (+1,1), (se
bild 2).
03
V enus avsluta r sin
show 2012
De t g oda V e n u s å r e t 2012 går
mot sitt slut. Den största morgonelongationen, på maximalt 46 grader
väster om solen, inföll den 15 augusti.
Från vår horisont sett nådde den
största höjden över horisonten lite senare, i september tack vare en bättre
banvinkel mot horisonten. Under
perioden vänder Venus alltså sakta
tillbaka in mot solen men den kommer alltjämt att dominera himlen i
ost eller sydost ett par timmar före
soluppgången. Vi kan avnjuta Venus
till slutet av december, men sedan är
det slut för den här gången.
04
V enus i fin kon j unk tion
med Saturnus
Planeternas visibilitetsdiagram för norra Europa, FJÄRDE KVARTALET 2012. Svart betyder
att planeten inte är observerbar och vit att den går bra att observera. För Merkurius till Saturnus avser
diagrammet observationer med blotta ögat, för Uranus och Neptunus med kikare eller litet teleskop.
V e n u s r ör s ig till en början
genom stjärnbilden Lejonet och
passerar bara 0,1 grader söder om
Regulus på morgonen den 3 oktober.
I november inträder
Må n e n " n ä r a" J u p i t e r :
den i Jungfrun och
Datum
Timme
Avst från
Väderstreck Månens höjd
närmar sig Saturnus
månkanten
som just börjat visa
5 oktober
21 1,5 grader ONO 55 grader
2 november
01
1,2 grader SSO
49 grader
sig på morgonkulan.
29 november 02
1,0 grader SV
46 grader
I mitten på månaden
26 december 02
0,8 grader VSV
33 grader
passerar Venus norr
om Spica och den 27
november når den så
december och befinner sig därför i
fram till Saturnus i en fin konjunkretrograd rörelse under perioden, dvs
tion. De två planeterna ligger då bara backande västerut relativt stjärnorna.
en halv grad från varandra.
J u pi t e r s y ns h e l a nätterna
V i d de n h ä r tiden börjar man
eftersom dess deklination är nära nog
också skymta Merkurius när den
maximal. Kulminationen i söder sker
borgerliga skymningen börjar. Den
till en början sent på natten men i
ligger drygt 10 grader närmare solen. samband med oppositionen i decemVenus närmar sig ytterligare efter att
ber tidigareläggs kulminationen till
den har passerat Saturnus. Avståndet
midnatt (eftersom den då befinner sig
sjunker till ca 6 grader strax efter
mittemot solen).
Merkurius maximala elongation
den 5 december. Men sedan ökar
U n de r pe r iode n h a r vi i
avståndet mellan planeterna igen. Se
samma himmelstrakt även Ceres och
även bild 2.
Vesta, två av de ljusaste asteroiderna.
Se nedan.
Ma r sledigt
M a r s l e v e r n u m e r a en
undanskymd tillvaro i kvällssolens
glans. Till en början hinner det inte
bli mörkt innan den går ner. Något
bättre blir det faktiskt i december
när det finns en chans att se glimt
efter den borgerliga skymningens slut
(solen 6 grader under horisonten).
Banplanets vinkel mot horisonten
blir då något större. Men det är bara
tillfälligt för Mars närmar sig hela
tiden solen från jorden sett. Senare
i april nästa år inträffar konjunktionen.
05
Guldl äge för Jupiter
J u pi t e r k a n ob s e r v e r a s som
en nattplanet och befinner sig mitt
i Oxens stjärnbild, i en fin omgivning nära Hyaderna och Plejaderna.
Jupiter intar sin opposition den 3
06
Må nen och J upiter
M å n e ns b a n a k or s a r just nu
ekliptikan söderut i stjärnbilden
Väduren, dvs inte långt från Jupiters
position. Därav den ockultation som
skedde i juli. För våra latituder blir
det ingen ny ockultation under den
här perioden men månen kommer
nog så nära ändå. Dessutom sker det
under en bra tid på dygnet ur vår
synvinkel. Månen är vid tillfällena
full eller nära full. Bild 6 återger
tillfället den 26 december.
Ob s ! T i l l fä l l e t de n 29 november sker i mycket nära anslutning
till fullmånen. Den inträffar dagen
före kl 15.46 och då är det också en
partiell månförmörkelse. (bild 11).
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
5
På
himlen
Anders Wettergren och
André Franke NAK /SA AF
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus,
månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
01
05
03
06
02
04
6
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
7
På
himlen
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus,
månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Anders Wettergren och
André Franke NAK /SA AF
07
Saturnus återkommer på
morgonhimlen
S at u r n us (+ 0,6 ) k a n
inte ses till en början eftersom den
finns bakom solen från oss sett.
Konjunktionen med solen infaller
den 25 oktober i östra Jungfrun. I
början på november dyker Saturnus
på morgonhimlen i sydost och stiger
sedan snabbt. Den kommer fram
strax nedanför till vänster om den
ljusstarka Venus (-3,9). Saturnus och
Venus bildar förresten en fin kombination med månskäran som passerar
11 och 12 november.
De n 27 nov e m be r möter
Saturnus upp Venus, som är på väg
åt motsatt håll. Den passerar bara en
halv grad norr om Venus. Se bild 4.
S at u r n us b ör j a r bl i lätt i
december och kan ses i sydost redan
några timmar före gryningen. Vid
juletid hinner den till och med nå
meridianen innan det ljusnar. När vi
skriver december lämnar Saturnus
stjärnbilden Jungfrun för att gå in
Vågen.
08
Ur a nus och Neptunus
09
bä st till
B å de U r a n us o c h
Neptunus ligger bra till för observationer under perioden. Uranus (+5,7)
har sin opposition den 29 september
(ligger mittemot solen relativt oss)
och befinner sig i backande retrograd
rörelse i Fiskarnas stjärnbild. Den
vänder strax före jul.
I s a m b a n d m e d oppositionen
kulminerar Uranus i söder mitt i natten och efter det sker det allt tidigare.
Vid årsskiftet sker kulminationen
redan vid 18-tiden.
8
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
N e p t u n u s (+7,8) opp o s i t ion
inträffade ca en månad före Uranus
i stjärnbilden Vattumannen. Den
vänder också tillbaka i sin vanliga
direkta rörelse en månad tidigare.
Neptunus når fortfarande inte så
högt ens i söder så det är omkring
kulminationen som den är lämplig
att observera. Under perioden är
Neptunus kvällsobjekt och man har
till årsskiftet på sig att se den.
10
A steroidern a Cere s
och V e sta i sa mordn a d
m a növ er
De t vå lj u s a s t e asteroiderna är 1
Ceres och 4 Vesta och båda går under
2012 i opposition i december, närmare bestämt 18 december respektive
9 december. De gör sina sedvanliga
loopar vid oppositionen i trakten
Oxen/Tvillingarna och därmed inte
långt från Jupiter.
Pa s s a på at t följa dem runt
oppositionen. En fältkikare räcker för
att nå dem.
V e s t a bl i r s om ljusast magnitud
6,4 medan Ceres når magnitud 6,7.
Ceres så är nästan så ljus som den
över huvudtaget kan bli. Vesta har
däremot en sina ljussvagaste oppositioner. Skillnaden mellan deras
ljusstyrkor är med andra ord sällsynt
liten vid detta tillfälle.
No t e r a at t C e r e s passerar
bara ca 3 bågminuter från den röda
stjärnan eta Geminorum (+3,3) den 5
novemer och sedan nära stjärnhopen
M35 den 25 november.
11
K nepig pa rtiell m å n förmörk el se den
28 nov ember
V i d f u l l m å n e n på eftermiddagen den 28 november sker en partiell
månförmörkelse. Det är en så kallad
halvskuggeförmörkelse (en partiell
solförmörkelse från månen sett).
Jor de ns k ä r ns k ug g a m i s s a r och sveper förbi strax norr om
månen. Inte heller kommer hela
ytan in i halvskuggan men det är
ändå tillräckligt för att man ska
kunna antyda en mörkare övre del av
månskivan timmen runt maximum
som sker kl 15.33. I praktiken blir
det lättast strax efter maximum
eftersom det håller på att mörkna och
månen behöver komma upp en bit
i ostnordost. Bilden visar läget när
solen är 6 grader under horisonten
(den borgerliga skymningens slut) ca
kl 15.50.
Pe r iode n ok t obe r-de c e m be r
bj u de r på många meteorsvärmar.
Här är några:
Dr a konidern a?
E n k or t va r ig o c h mycket
variabel meteorsvärm som träffar
jorden 6-10 oktober. Drakoniderna
har som namnet antyder sin radiant
i Draken, närmare bestämd vid dess
huvud. Det är rester efter moderkometen 21P/Giacobini-Zinner som
har en period på 6,6 år. Vi hade ett
bra år 2011 i samband med kometens
perihelium gångna februari men i
år tyder inget på aktivitet utöver det
vanliga, dvs bara några få meteorer
i timmen. Men man vet aldrig
med dessa variabla meteorsvärmar.
Baserat på senaste årens ankomsttider
så verkar natten till den 8 oktober
vara den bästa. Den natten är månen
närvarande som halv avtagande.
Ha lle ys Orionider
E f t e r k l o c k a n 16 blir det
mörkt men då tonar skuggan i
överkanten sakta bort. Det slutliga
utträdet, som inte är möjligt att
observera, sker kl 17.51.
M å n f ör mör k e l s e n i n t r ä f fa r i fint sällskap med Jupiter som
ligger ca 4 grader bort. Senare under
natten passerar månen bara en grad
söder om Jupiter. (se avsnittet om
månen och Jupiter)
Or ion i de r n a ä r e f t e r l ä mn a de stoftrester från den berömda
Halleys komet och jorden rör sig
genom området varje år mellan
14 och 31 oktober. Den största
aktiviteten nås 20-23 oktober med
flera olika maxima som kan komma
med mer än 20 meteorer per timme.
Radianten ligger vid gränsområdet
Orion och Tvillingarna och går upp
under kvällen. Under den 20-23
oktober går man i år till stor del fri
från störande måne. Halvmånen går
ner ungefär samtidigt som radianten
går upp.
Låga förvä ntninga r på
Leonidern a
L e on i de r n a e l l e r ”no v e m be r m e t e or e r n a” kan ses
perioden 14-20 november och har en
historia av flera kända meteorstormar
under de senaste 200 åren. Till skillnad från Geminider och Perseider så
har den mycket ojämn aktivitet år
från år och mestadels är den långt
ifrån imponerande. Vanligtvis blir
det sådär 15 meteorer i timmen som
mest.
stjärnan Castor i Tvillingarna och är
uppe hela den mörka tiden på dygnet.
Särskilt trevligt blir det i år då det
blir helt månfria förhållanden.
Mode r k om e t e n 55P/T e m pl e T u t t l e pa s s e r a de perihelium
1998 och det gav fina uppvisningar
1999, 2001 och 2002. Leoniderna har
fortsatt visa tidvis oväntad aktivitet
efter det, som 2008 och 2009, men
i år väntas ingen aktivitet utöver det
vanliga.
M a x i m u m l ig g e r k vä l l e n/
n at t e n 17 till 18 november,
möjligen i två omgångar. Eftersom
radianten går upp först vid 22 så vi
kan missa början. Enligt IMO kan
det finnas ännu ett maximum natten
till den 20 november.
Äv e n om pr o g no s e r n a inte
är så positiva så kan det vara värt att
titta. Det blir månfria förhållanden.
Månen är ny bara några dagar före
Leoniderna och man ser månskäran
gå ner tidigt på kvällen före radiantens uppgång.
Sat sa på m å nfri a Geminider
De n vä l k ä n da m e t e or s vä rm e n Geminiderna som kan ses
7-17 december, men är som bäst
vid Luciatid. Geminiderna är en
tillförlitlig svärm som under ett
maximum på ett dygn kan ge upp
mot 100 meteorer på en timme, varav
många är ljusa. Prognosen är bäst
för oss i Europa kvällen/natten 13/14
december. Radianten ligger nära
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
9
På
himlen
Anders Wettergren och
André Franke NAK /SA AF
07
08
10
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus,
månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
09
11
10
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
11
På
himlen
Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus,
månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Anders Wettergren och
André Franke NAK /SA AF
NORR
S TJÄRNHIMLEN , L AT. 6 0 ° N
MÅNEN
Under hösten och tidiga vintern dröjer fortfarande
Sommartriangeln kvar i sydväst så snart det mörknat,
men sedan går den ner under kvällens lopp. Samtidigt
närmar sig höstens stjärnbilder sin högsta position i
söder. Central för höstens stjärnbilder är ”Kvadraten
i Pegasus” och med den som utgångspunkt kan
man alltid hitta till stjärnbilderna runt omkring,
Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen med flera.
Rakt ovanför i zenit syns dessutom Kassiopejas sicksackrad. Men vi kan också se vinterstjärnbilderna gå
upp vid östra horisonten. Orion går upp allt tidigare
på kvällen sent under hösten och mot slutet av året
går den upp redan tidigt på kvällen för att kulminera
lagom till midnatt. Bland höststjärnbilderna återfinns
som vanligt Uranus och Neptunus. Jupiter har tagit
plats bland vinterstjärnbilderna och ligger numera i
Oxen i fint sällskap med Plejaderna och Hyaderna.
Månens faser i oktober, november och december 2012. Svensk
sommartid markeras: SST. I övrigt
gäller svensk normaltid.
Stjärnkartan gäller för dessa tidpunkter och visar
även eventuella planeter. Observera att månen inte
finns med.
1 oktober
15 oktober
1 november
15 november
1 december
15 december
1 januari
kl 01 (sommartid)
kl 00 (sommartid)
kl 22
kl 21
kl 20
kl 19
kl 1
ö
V
Fullmåne
Sep 30
05:19 SST Sista kvarteret
Okt 08
09:34 SST Nymåne
Okt 15
14:03 SST Första kvarteret Okt 22
05:32 SST Fullmåne
Okt 29
20:51 Sista kvarteret
Nov 07
01:36 Nymåne
Nov 13
23:08 Första kvarteret Nov 20
15:32 Fullmåne
Nov 28
15:46 Sista kvarteret
Dec 06
16:32 Nymåne
Dec 13
09:42 Första kvarteret
Dec 20
06:19 Fullmåne
Dec 28
11:20 3
PLANETERNA
1
Bilderna visar planeternas relativa storlekar och
orienteringar vid bästa observationstid. Planeterna
återges rättvända i ett ekvatoriellt koordinatsystem,
norr är uppåt. Diagram för planeternas synlighet finns i början av artikeln.
4
KLO T I HÄS T
M 15 är en klotformig stjärnhop i Pegasus, en boll
bestående av hundratusentals stjärnor. Det är en av
de ljusare i sin klass, lätt för kikaren, men som med
alla sådana hopar måste man åtminstone ha ett mindre
teleskop för att börja kunna lösa upp några av dess
stjärnor.
2
1
2
Merkurius 7,3” [Dec 01, 08:00]
Venus 16,0” [Okt 01, 06:30]
Jupiter 48,0” [Dec 01, 00:00]
Saturnus 16” [Dec 31, 07:00]
Uranus 3,7” [Okt 31, 22:00]
Neptunus 2,3” [Okt 01, 23:00]
Mars 4,8” [Ej synlig]
FÖRMÖRKELSEVA RI A B EL
Algol är en variabel stjärna, dvs den förändrar sin
ljusstyrka. Det finns flera skäl till ljusförändringar men
i Algols fall rör det sig om två stjärnor som växelvis
passerar framför varandra. När det sker med knappt
tre dygns mellanrum, avtar ljusstyrkan tillfälligt under
några timmar.
3
DU B B ELT U P P
Dubbelhopen i Perseus ligger mellan Perseus och
Cassiopeja och kan lätt ses som en fläck för blotta ögat.
I kikare och teleskop visar det sig vara två stjärnhopar,
därav namnet. Dubbelhopen är ett tacksamt objekt för
alla teleskop och som man gärna återkommer till.
4
GUL OCH B L Å
Almaak i Andromeda hör till himlens finaste dubbelstjärnor och är lämplig för teleskopet, oavsett storlek.
Almaak har mycket likheter med Albireo i Svanen. Den
ena ljusa stjärnan är klart gulaktig medan den andra
svagare går i blått.
12
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
SÖDER
1:A MAGNITUDEN
GALAX
2:A MAGNITUDEN
ÖPPEN STJÄRNHOP
3:E MAGNITUDEN
KLOTFORMIG STJÄRNHOP
4:E MAGNITUDEN
PLANETARISK NEBULOSA
5:E MAGNITUDEN
NEBULOSA
Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 12
13
PORTO B E TA LT
Avsändare: SAAF, c/o Jan Persson
Begränsad eftersändning. Vid definitiv eftersändning återsänds
Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal
försändelsen med nya adressen på baksidan.
B R O R D U K T I G . C O M
B
S V E R I G E
