Etnoastronomi
20131001
Grekland
Vi ser olika stjärnor olika tider på året
Ett varv för jorden definierar året
Sommarstjärnor,
till exempel Svanen
Vinterstjärnor,
till exempel Orion
Strålning med mer energi än det synliga ljuset
Strålning med mindre energi
än det synliga ljuset
Endast strålning i det optiska fönstret och i radiofönstret passerar genom jordens atmosfär
Sirius i Stora Hunden ligger
närmast av de kvällsstjärnor
vi ser från Sverige, 8.6 ljusår
Här är vi
Solen
VINTERGATAN
ANDROMEDAGALAXEN
Hubbleteleskopet
Grekernas geocentriska världsbild under 2000 år
Aristoteles (384-322 f Kr)
• Jord
• Vatten
• Luft
• Eld
plus
• Eter
Ur Schedelsche Weltchronik
1493
Europa och tjuren, Stora Torg, Halmstad
Poseidon, Götaplatsen, Göteborg
Carl Milles (1875 – 1955)
Callisto, Stora Björnen
Uranometria 1603, Johannes Bayer (1572 – 1625)
Galileo Galilei såg
fyra månar runt Jupiter
i sitt teleskop
januari 1610
Io
Europa
Ganymedes
Callisto
Io
Ganymedes
Europa
Callisto
Sonden Galileo vid Europa
Andreas Cellarius, Harmonia Macrocosmica, 1660
Andreas Cellarius, Harmonia Macrocosmica, 1660
Helios
Trundholmsvagnen, Solvagnen
Nationalmuseum i Köpenhamn
The Fall of Phaeton, Sir Peter Paul Rubens (1577-1640)
National Gallery of Art, Washington
Geocentrisk
Jupiter
Solen
Mars
Månen
Merkurius
Venus
SAASTEC 2002
Saturnus
Heliocentrisk
Jupiter
Månen
Mars
Merkurius
Venus
SAASTEC 2002
Saturnus
Några viktiga gudar
Grekiska
Romerska
Zeus
Hera
Hermes
Poseidon
Afrodite
Ares
Hades
Helios
Selene
Kronos
Uranos
Jupiter
Juno
Merkurius
Neptunus
Venus
Mars
Pluto
Apollo/Sol
Diana/Luna
Saturnus
Uranus
den högste guden
Zeus maka, beskyddade äktenskapet
gudarnas snabbfotade budbärare
havets gud
kärlekens och skönhetens gudinna
krigets gud
mörkrets och underjordens gud
ljusets gud
mångudinnan
tidens gud
himlens gud
(1846)
(1781)
(1930-2006)
Mars
Jorden
Jupiter
Saturnus
Venus
Merkurius
Uranus
SAASTEC 2002
Neptunus
Pluto
Solen – Söndag – Sunday - Dimanche
Månen – Måndag – Monday -Lundi
Mars – Tisdag – Tyrs dag – Tuesday - Mardi
Merkurius–Onsdag–Odens dag-Wednesday-Mercredi
Jupiter – Torsdag – Tors dag -Thursday - Jeudi
Venus – Fredag – Frejas dag - Friday - Vendredi
Saturnus – Lördag – lögardagen – Saturday -Samedi
Planeterna av Gustav Holst
Mars – krigets gud (krigets budbärare)
Venus – skönhetens och kärlekens gudinna (fredens budbärare)
Merkurius – den snabbfotade budbärarens gud (den bevingade bu
Jupiter – himmelens och jordens herre (glädjens budbärare)
Saturnus – Jupiters far (ålderdomens budbärare)
Uranus – Saturnus far (magikern, trollkarlen)
Neptunus – havsguden (mystikern)
Precession
Polaxeln “wobblar”
ett varv på 25 800 år.
Precessionen får
polaxeln att peka i
olika riktningar
på stjärnhimlen
Olika ”polstjärnor”
pga precessionen
Thuban i Draken
2 000 f Kr
Dagens polstjärna
och om
26 000 år igen
Deneb i Svanen
om 7 000 år.
Vega i Lyran
om 13 000 år
Den blåprickade
linjen markerar
Polcirkeln
Ekliptikan är den bana på himlen
som solen ser ut att flytta sig utmed
under året.
Egentligen markerar den jordens
bana runt solen.
Solen ser ut att flytta sig bland de
stjärnbilder som ingår i zodiakens
djurkrets. Även månen och
planeterna ser ut att flytta sig utmed
ekliptikan.
Himmelsekvatorn är projektionen av
jordens ekvator på himlen, och den
utgör gränsen mellan norra och
södra stjärnhimlen.
SHP
Skärningspunkterna mellan
himmelsekvatorn och ekliptikan
markerar vårdagjämning och
höstdagjämning.
Solen syntes med Oxen
bakom sig, ”i Oxen”, vid
vårdagjämning på
egypternas tid
Solen syntes i
Väduren vid
vårdagjämning
på grekernas tid
I vår tid syns
solen i Fiskarna
den 21 mars,
vårdagjämning
Om ytterligare några hundra år
syns solen i Vattumannen,
”The Age of Aquarius”
Farnese Atlas
Arkeologiska museet
Neapel
