SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET
Höglandsskolan 2013
1
Innehåll
INLEDNING .............................................................................................................................. 3
SKOLBIBLIOTEKSPLAN ........................................................................................................ 4
Mål ......................................................................................................................................... 4
Handlingsplan............................................................................................................................. 6
Läsutveckling ......................................................................................................................... 6
Informationskompetens .......................................................................................................... 6
Utvärdering................................................................................................................................. 7
Styrdokument och lagar ............................................................................................................. 7
Referenser................................................................................................................................... 8
2
INLEDNING
Vad är målet med utbildning?
Hur kan vi påverka elevernas läsutveckling?
Hur ska vi hjälpa dem att bli duktiga i informationssökning?
Vem ansvarar för att eleverna får de kunskaper och färdigheter de behöver?
Läsning är nyckeln till lärande.
Utgångspunkten för Höglandsskolans skolbiblioteksplan är Lgr11, UNESCO’s skolbiblioteksmanifest
och riktlinjerna från Utbildningsförvaltningen Ett skolbibliotek i världsklass. Maud Hells Utveckla
skolbiblioteket och Skolbiblioteksutveckling – skolutveckling har också bidragit till insikt om aktuell
forskning och grunderna för ett tillgängligt och strukturerat skolbibliotek.
3
SKOLBIBLIOTEKSPLAN
Mål
Skolbiblioteket ska spela en aktiv roll i undervisningen genom att engagerat stimulera eleverna till:
lustfyllt läsande och utveckla läsandet på ett individuellt plan
utveckla och hantera information på ett adekvat sätt anpassat efter ålder
Skolbiblioteket ska vara en kreativ lärmiljö som kan erbjuda både tysta/lugna arbetsplatser och
grupparbeten.
Bok- och mediebeståndet ska vara aktuellt och avspegla skolans estetiska profil samt erbjuda plats
för både grupparbeten och enskilt arbete.
Alla elever ska ges möjlighet att ta del av bibliotekets resurser utifrån vars och ens egna
förutsättningar.
Skolbiblioteket ska belysa frågor om jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Generösa öppettider
Eleverna ska ges handledning och träning i informationssökning och tillgång till ett kritiskt perspektiv
på informationsmängden. Detta arbete ska bedrivas i anslutning till ämnena av lärare och bibliotekarie
i samarbete.
Mål för tal- läs- och skrivutveckling
Skolbibliotekarien bör bidra till att skapa en kreativ, utvecklande miljö i skolan genom att erbjuda
biblioteket inte bara som rum för bokutlåning och läsning, utan även för samtal, skrivande och
berättande. Skolbiblioteket ska vara en språkstimulerande plats där man läser, skriver, talar och
lyssnar på varandra. Att på olika sätt ta del av varandras upplevelser bidrar till en fördjupning av dessa
förmågor.
Tillsammans med läraren ska bibliotekarien bidra till att skapa lust och förståelse för språket. Varje
elev ska ges möjlighet att utifrån sin förmåga få känna tillfredsställelse i att göra framsteg och
övervinna svårigheter t ex med hjälp av olika läsprogram och skrivprojekt i skolan. I glädjen över att
kunna förstå något stimuleras eleverna att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa
problem.
Förutom att vara ett språkrum ska skolbiblioteket ska också vara en lustfylld mötesplats där eleverna
får ta del av vårt kulturarv. Att skriva till och eventuellt få möta en författare, titta på en utställning eller
själva få förbereda och ansvara för en kulturell aktivitet bidrar till personlig utveckling och mognad hos
eleverna.
Mål för informationskompetens – fem övergripande färdigheter
Eleven bör
- ha förmåga till faktagranskning och problemdefinition
- förståelse för de problem och möjligheter som dagens massiva informationsflöde innebär
- förmåga att finna lämpliga metoder för planering, insamling, bearbetning och presentation
- förtrogenhet med såväl tryckta som elektroniska informationskällor som verktyg
4
- fantasi, kreativitet och flexibilitet inför arbetsuppgiften.
Delmål som elever ska ha uppnått i år 5 i grundskolan
Eleven bör
- kunna använda uppslagsverk och fackböcker.
- ha kunskap om olika typer av medier.
- kunna förstå enkla sökstrategier på Internet.
- förstå att fackböcker är placerade efter ämne.
- behärska enklare sökningar i bibliotekskatalogen.
- kunna söka i enkla databaser.
- kunna jämföra och kritiskt granska fakta från olika källor.
- kunna skriva ner sina källor och veta varför.
Delmål som eleverna bör ha uppnått i år 9 i grundskolan
Eleven bör
- kunna formulera frågor utifrån vad man vill veta.
- förstå hur referensverk och uppslagsböcker fungerar (tryckta och elektroniska).
- kunna söka i en bibliotekskatalog och på hemsidor.
- ha prövat olika sökmetoder och informationskällor på Internet.
- ha tränat olika sökord och sökvägar i artikel- och ämnesdatabaser.
- ha arbetat med att kritiskt granska information.
- ha förstått värdet av att skriva ner sina källor.
5
Handlingsplan
Läsutveckling
Läsning är grunden för all kunskapsinhämtning. Förutom att språket utvecklas stimuleras även
fantasin och empatin. Vid återkommande boksamtal i bibliotek eller klassrum, allt efter ålder och
mognad skapas läslust och läsvana. Detta är bibliotekspersonalens viktigaste upp-gifter.
Från år 1 kan elever få egna lånekort och komma och låna på egen hand eller tillsammans med sin
lärare. Ta då och då med nya böcker och presentera dem i klassrummet. Berätta om böcker för
eleverna och inspirera till samtal. Ha ett aktuellt och stimulerande bokbestånd som lockar till läsning.
Erbjud ett attraktivt bibliotek och engagera eleverna i förbättringar – visa att de är betrodda. Bokprata i
år F-2 en timme varannan vecka för alla klasser i biblioteket.
Ha schemalagda tider för samarbete med eleverna i år 3-5. Bjud in dem till en ttf-timme i biblioteket en
gång varannan vecka och låt eleverna berätta om böcker för varandra. Utbilda två elever från varje
klass i år 3-5 till biblioteksvärdar. De blir snabbt ansvarstagande och kan rekommendera böcker till
sina klasskamrater, muntligt eller t ex genom bloggar.
Samarbeta mycket med klasslärarna i år 6-9. Bjud in klasserna till bokpresentationer. Man kan även
låna ut klassuppsättningar via lånekorten för att göra klassikerna mer tillgängliga. Utse en
biblioteksgrupp med elever som får vara med vid inköp av litteratur och som även får tycka till om
bibliotekets miljö.
Samarbeta även med eventuella speciallärare särskilt när det gäller elever med läs-och
skrivsvårigheter och underlätta bokförsörjningen med utlån av talböcker och lättläst litteratur till denna
grupp. Bjud in en författare att berätta för några olika åldrar om sig själva och sitt skrivande någon
gång per läsår. Före besöket kan barnen få mejlväxla med författaren ifråga, något som brukar ge en
extra dimension åt mötet.
Informationskompetens
För att ge eleverna och lärarna stöd i undervisningen så kan man erbjuda sökhjälp, sökundervisning
och källkritik i datasalen och biblioteket för alla klasser år 1-9. Detta kan gärna få ske i början av
exempelvis ett projektarbete. För att detta skall fungera krävs samplanering med lärare. Man kan med
fördel börja med 7-åringarna. De yngsta barnen lär sig snabbt hur Internet fungerar.
Kvalitetsgranskade och utvalda sidor bör erbjudas istället för någon större sökmotor på nätet för
undvikande av oönskat resultat på tvivelaktiga sidor.
I år 1-3 kan detta ske i form av lite enklare övningar såsom genomgång av hyllorna i biblioteket,
sökningar i uppslagsverk för barn, sökningar i bibliotekets katalog och enkla länksamlingar på Internet
såsom Annas länkburkar och Unga fakta. Eleverna kan få söka på det de är intresserade av t ex ett
husdjur, någon sportgren eller en seriefigur. Tanken är att ju tidigare eleverna lär sig, ju säkrare blir de
när de får i uppdrag att söka material till skolarbeten.
I år 4-6 kan man använda spel från t ex UR där eleverna får lära sig grunderna i hur man söker
information och är källkritisk, samt hur man söker och hittar böcker med hjälp av bibliotekskatalogen.
Vidare är det bra att lära sig använda Länkskafferiet inför ett skolarbete, slå i ett uppslagsverk och
söka i databasen Alex författarlexikon.
I år 7-9 ska eleverna träna ytterligare källkritik och använda uppslagsverk t ex NE. Vidare bör de lära
sig använda specialdatabaser t ex Presstext, Mediearkivet, Artikelsök och Landguiden samt hur en
sökmotor fungerar exempelvis Google. Hur man formulerar en sökfråga, hittar rätt ämnesord och
väljer rätt sökkälla till sitt arbete behöver eleverna ofta hjälp med. Förutsättningen för en sådan
sökundervisning är att eleven har ett mål med sin faktainsamling och en formulerad frågeställning,
vilket läraren helst skall ha förberett dem med.
6
Utvärdering - Hur vet vi om vi har uppnått målen?
En årlig utvärdering behövs för att mäta verkställandet av övergripande skolbiblioteksmål. Då kan man
mäta några huvudområden såsom resurser, användning, kvalitet och kostnader. Vid regelbundna
biblioteksmöten med skolledning och lärare kan biblioteksarbetet även fortlöpande under läsåret
utvärderas mot skolans behov.
Har vi tillräckliga resurser?
- Bibliotekarienärvaro.
- Samlat bokbestånd.
- Antal datorer.
- Antal tidskrifter.
Hur används biblioteket?
- Antal lån per elev och lärare.
- Antal biblioteksbesökare
- Utlån per media.
- Referensförfrågningar.
- Datoranvändning.
Ger vi kvalitet?
- Användarundersökning.
- Elevenkäter.
- Samrådsaktiviteter.
- Ämnesgrupper
Är vi kostnadseffektiva?
- Funktioner, tjänster, aktiviteter
- Personalkostnad
- Bibliotekskostnad i % av skolbudgeten
- Mediekostnad i % av bibliotekskostnaden
Vi har kommit en bit på väg när
- lärarna tar initiativ till samarbete med biblioteket både när det gäller barnens låneböcker och
informationssökning.
- eleverna ställer frågor och använder biblioteket i sitt sökande och utnyttjar olika informationskällor.
- eleverna kan hantera ett massivt informationsflöde, har förstått att processen påverkar resultatet och
att det är vägen som är det egentliga målet.
- eleverna arbetar målmedvetet i biblioteket och tar ett personligt ansvar för sina studier.
- bibliotekarien deltar i projekt inte endast under arbetets gång utan redan på planeringsstadiet och
även uppföljningen och biblioteket därmed blir en integrerad och naturlig del av hela
lärandeprocessen.
Styrdokument och lagar
Ur UNESCO’s skolbiblioteksmanifest:
”Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och
kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande.
Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som
medborgare.”
7
Lgr 11
Referenser
http://www.skolbibliotek.se/ost/ (2013-01-15)
Ett skolbibliotek i världsklass, Medioteket – Utbildningsförvaltningen
Hell, Maud Utveckla skolbiblioteket!,2008
Hell, Maud Skolbiblioteksutveckling- skolutveckling, 2011
8
