Skolområde Norr
Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan,
Malmö Stad
Sagor, humor, romantik
Dämpad akustik
Möten med dynamik
Bokryggsmosaik
Ett rum att trivas
Där kunskap införlivas
Plats för samtal
Plats för bokmal
Schack, utställningar, datorer
Nyfikenhet som pyser ur alla porer
Tid, både lång och kort
En plats att drömma sig bort
Som Ferdinand under sin korkek
Allt detta ska finnas
Så vill vi barnen ska minnas
Sitt skolbibliotek
Nadja Olsson
Handlingsplanen är upprättad vårterminen 2017
Den är upprättad av bibliotekspedagog i samråd med skolutvecklingsgruppen,
personal och elever på Österportskolan. Handlingsplanen ska utvärderas och
revideras inför vårterminen 2019.
Innehåll
Styrdokument....................................................................................................................................... 2
Forskning och litteratur kring skolbibliotekets verksamhet ................................................. 3
Nulägesbeskrivning – årsstart 2017 ................................................................................................ 3
Stärka elevinflytande och deltagande ......................................................................................... 4
Öka elevernas läslust och läsförmåga ......................................................................................... 4
Utveckla användandet av IKT i undervisningen ....................................................................... 4
Integrera skolbiblioteket i skolans skiftande verksamheter – skolbiblioteket som
pedagogisk resurs ........................................................................................................................... 4
Läslust och läsförmåga ................................................................................................................... 5
IKT i undervisningen ...................................................................................................................... 6
Skolbiblioteket som pedagogisk resurs ...................................................................................... 6
Personalens och elevernas uppfattning om biblioteket .............................................................. 7
HANDLINGSPLAN FÖR SKOLBIBLIOTEKET 2017-2019 ............................................................... 8
ELEVINFLYTANDE OCH DELTAGANDE......................................................................................... 8
LÄSSTIMULERANDE INSATSER – AKTIVITETER ........................................................................ 8
IKT – AKTIVITETER ......................................................................................................................... 9
BIBLIOTEKET SOM PEDAGOGISK RESURS – AKTIVITETER ..................................................... 9
Referenser........................................................................................................................................... 10
1
Styrdokument
Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Detta regleras i Skollagen.
Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.
(Skollag, 2010:800, 36 §)
Men enbart ”tillgång till” betyder inte per automatik högre måluppfyllelse.
Verksamheten måste planeras för att främja elevernas måluppfyllelse och
personliga utveckling. Denna handlingsplan är en plattform i detta arbete.
Skolbibliotekets verksamhet bör utgå från internationella, nationella och lokala
mål och styrdokument. Redan 1949 utarbetade Unesco och IFLA (International
Federation of Library Associations) ett Folkbiblioteksmanifest, och 1999 antogs
därtill ett Skolbiblioteksmanifest.
Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att
främja läs och skrivkunnigheten och förmågan att söka information.
Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande:
Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning
och läroplaner.
Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli
biblioteksanvändare.
Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg
till kunskap, förståelse, fantasi och glädje.
Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett
form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikations former
(Unescos Folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest, 1/2006)
Vidare framhålls skolbibliotekens uppdrag i nationella styrdokument, såsom i
Bibliotekslagen och i Malmö Skolplan.
Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och
ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier
anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till
läsning.
(Bibliotekslag, 1996:1596, 9 §)
2
Skolbibliotek
• Skolbibliotekets funktion ska preciseras i skolans styrdokument.
• Skolbiblioteksverksamheten ska vara förankrad i Malmö Skolplan och i
den enskilda skolans styrdokument likaväl som i skolans
kvalitetsredovisning.
• Skolbiblioteken ska ha ett brett spektrum av olika medier såsom böcker,
tidningar, tidskrifter och databaser sorterade så att de fungerar pedagogiskt i
undervisningen och som ett stöd för ett aktivt och livslångt lärande.
• Medieutbudet ska vara anpassat till elevernas behov och skolans inriktning.
• Skolbiblioteket ska erbjuda elever och lärare vägledning, handledning och
undervisning i informationssökning likaväl som en god läs- och skrivmiljö.
(Malmö Stads biblioteksplan)
Forskning och litteratur kring skolbibliotekets verksamhet
Monica Nilsson återger i boken Informationsfärdighet i praktiken (2007) Bernt
Gustavssons syn på bildning: ” … en förening av komponenter där tradition och
kulturarv, kommunikativ kompetens, kritisk förmåga, skapande fantasi och
kreativ förmåga ingår” (s. 16). Detta citat kunde lika gärna varit en beskrivning
av skolbibliotekets verksamhet. Mångfasetterad och utmanande. Vid planerandet
av biblioteket och dess verksamhet bör vi ta hänsyn till alla ovanstående
aspekter.
Nulägesbeskrivning – årsstart 2017
Österportskolan ligger i centrala Malmö med gångavstånd till många kulturella
evenemang och sevärdheter. Skolan tillhör skolområde Norr. Det är en 3parallellig F-5-skola med ca 470 elever.
Skolbiblioteket är beläget på nedersta våningen nära stora entrén. Det är ett
rymligt rum. Bokbeståndet är tämligen stort och i biblioteket finns även 26 st.
datorer, 30st. Ipad, 10 st. Ipod samt 20 st. mp3 för utlåning. Elever i årskurs 2 -5
har dessutom blivit tilldelade varsin ChromeBook som inte ingår i bibliotekets
bestånd. Österportskolan använder utlåningssystemet Sierra. Biblioteket är
bemannat på 100%.
Läsåret 16/17 har skolbiblioteket en budget på 16 000kr.
3
Syfte och mål
Syftet med denna handlingsplan är att öka våra elevers måluppfyllelse, med
skolbibliotekets verksamhet som utgångspunkt. Handlingsplanen 2017-2019
fokuserar på fyra mål.
Stärka elevinflytande och deltagande
Elevernas medverkan och inflytande i skolbibliotekets verksamhet ska fortsatt
utvecklas och ytterligare förankras.
Öka elevernas läslust och läsförmåga
Läsförmåga är grundläggande för god måluppfyllelse inom skolans alla
teoretiska ämnen. På Österportskolan bedrivs ett aktivt arbete med olika
lässtrategier och ökat läsintresse ute i verksamheten. Biblioteket bör bli ett nav i
denna utveckling. Vårt mål är att biblioteket ska bidra till ökad läslust och ökad
läsförståelse i samverkan med undervisningen.
Utveckla användandet av IKT i undervisningen
Skolbiblioteket ska arbeta ur ett jämlikt och demokratiskt perspektiv inom IKT,
informations- och kommunikationsteknik. Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011, LGR 11, lyfter fram denna kompetens i
sina övergripande mål för eleven: ” kan använda modern teknik som ett verktyg
för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande…” (kap.2.2).
Skolbiblioteket ska verka för att alla elever får grundläggande kunskaper och ett
klokt förhållningssätt till IKT.
Integrera skolbiblioteket i skolans skiftande verksamheter –
skolbiblioteket som pedagogisk resurs
Slutligen lyfter vi skolbiblioteket som mötesplats och kunskapscenter vilket kan
bidra till att öka måluppfyllelse för elever i alla skolans ämne. Biblioteket ska
bidra till att utveckla elevernas förmåga att söka och hantera information.
Bibliotekspedagogen och lärarna bör därför i större utsträckning samplanera
delar av undervisningen och målet är att skolbiblioteket i ökande omfattning får
en stödfunktion i undervisningen. Vi vill även öka samverkan mellan
skolbiblioteket och föräldrarna. Dessutom vill vi att skolbiblioteket ska bistå
personalen i dess fortbildning.
4
Elevinflytande och deltagande
Aidan Chambers, i Böcker inom oss och omkring oss, betonar att man genom att
skapa platser tydligt ämnade för läsning, visar hur högt man prioriterar läsning.
Det bör vara bekvämt och inbjudande. Både vi och eleverna upplever att vårt
bibliotek uppfyller dessa mål.
Chambers lyfter vidare vikten av att skylta med böckerna, att göra reklam för
dem och skapa visuell dragningskraft. Även Maud Hell (2008) poängterar
betydelsen av att skylta och göra reklam för biblioteket. ”Man ska lockas in i
biblioteket, där första intrycket blir positivt!” (Hell, 2008, s.55). Hur man
organiserar böcker efter signum är en annan aspekt Hell tar upp. Det bör vara
lättförståeligt och anpassat efter verksamheten. För stora avvikelser från SABsystemet kan förvirra barn då de besöker andra bibliotek. Att bestämma och
tillverka etiketter är något som eleverna med fördel kan engageras i menar Hell.
Hell påpekar också att biblioteket som rum bör planeras för ett vidgat
användande. Det ska finnas praktiska arbetsplatser, både för enskilda elever och
för elever i grupp.
Läslust och läsförmåga
En gynnsam läsutveckling bidrar till högre måluppfyllelse i andra ämnen. God
läsförmåga hos våra elever är en av bibliotekets högsta prioritering.
Chambers arbete med boksamtal har varit banbrytande. Att dela läsupplevelsen
med andra, att klä sina tankar i ord och att få höra andras funderingar ger
läsningen fler dimensioner. (Chambers, 2011). Att verka för att öka boksamtal i
verksamheten känns angeläget. Men innan man kommit dit ligger utmaningen i
att hitta boken att läsa. Bokprat är väl beprövat. ”Ett bokprat kan fungera på
samma sätt som en trailer för en film eller ett tv-program: några små glimtar av
handlingen, stilen, personerna – en aptitretare som lockar till fördjupad kontakt
vid ett senare tillfälle.” ( Hervor Svenonius i På tal om böcker, 2005, s. 40) Väl
förberedda bokprat kan ha stor genomslagskraft.
5
IKT i undervisningen
I Sveriges läroplan, LGR 11, står att läsa: ”Eleverna ska kunna orientera sig i en
komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb
förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny
kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin
förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna
av olika alternativ.” (LGR 11, kapitel 1)
Forskningsrapporten Textflytt och sökslump (Alexandersson, 2007) visar på
brister och svårigheter i informationssökning på webben i undervisningen. Bl.a.
tar själva sökningen mycket tid i anspråk, och reflektion och sammanställning
blir då lidande. Källkritik förekommer endast sparsamt. Författarnas slutsats är
att om eleverna ska bli kompetenta informationssökare måste lärare och
bibliotekarie mycket aktivt medverka till detta.
Carol Collier Kuhlthau visar på den komplexitet informationssökning innebär
för elever i projektarbete (Informationssökningsprocessen, 2006) Hon betonar,
inte bara den intellektuella, utan även den känslomässiga process eleven
genomgår. Kuhlthau beskriver informationssökningen som en process i sex
stadier, där varje stadie medför nya tankar, känslor och handlingar. Denna
process måste synligöras för eleverna och medvetenhet om den måste finnas hos
alla pedagoger som planerar sökprojekt för elever. Det finns en vilja i
Österportskolans personalgrupp att utveckla både den egna kompetensen inom
IKT, och vidare den gemensamma pedagogiken.
Skolbiblioteket som pedagogisk resurs
Skolbiblioteket är en ämnesövergripande resurs som kan göra stor skillnad för
elevers måluppfyllelse i samarbete med övrig undervisning. Louise Limberg i
Skolbibliotekets pedagogiska roll – en kunskapsöversikt lyfter fram forskning
som visar på skolbibliotekets viktiga funktion i elevers kunskapsutveckling. En
av hennes huvudslutsatser är att ”skolbiblioteket som gränsöverskridande mellan
skolans tradition av styrning och kontroll och bibliotekets tradition av frihet och
självständighet rymmer en potential för vidare utveckling av undervisning och
lärande i skolan” (Limberg, 2002, s.91). Hon refererar till tidigare
skolbiblioteksforskning, bl.a. Merchants studier från 1984 visade att
skolbibliotek i hög grad bidrog till högre skolprestationer (Limberg, 2002, s.
41). Vidare pekar hon på Loertschers forskning som har påvisat att störst utslag
på elevers kunskapsutveckling gav en mångsidig läs- och litteraturundervisning
med stöd av biblioteket (Limberg, 2002, s.41).
6
Personalens och elevernas uppfattning om biblioteket
Efter en utvärdering av förra handlingsplanen framkom att personalen har en
mycket positiv bild av biblioteket och dess funktion.
Läxhjälpen värderas högt
Schemalagd bibliotekstid önskas fortsatt, men att det är bra att eleverna
även kan komma utanför sin egen tid.
Bokprat ger märkbar effekt i klasserna, och att små läsfrämjande insatser
som tex bokmärken uppskattas av eleverna.
IT-undervisningen som biblioteket genomför fungerar väl ur ett
elevperspektiv, och upplevs dessutom som en god stöttning inför fortsatt
undervisning som pedagogerna ska ansvara för.
Rummet upplevs som välkomnande och bokbeståndet har förbättrats ur
urvalssynpunkt.
Det framkom även önskemål från personalen.
En önskan om mer elevaktivitet gällande att boktipsa varandra.
Mer boktips för pedagoger
En önskan om inspiration och kunskap i hur man kan nyttja Ipads i
undervisningen.
Elevenkäten visar även den att biblioteket upplevs som mycket positivt.
98 elever valde att skriva förbättringsförslag för biblioteket. Av dessa handlar 72
kommentarer om att eleverna önskar vissa speciella böcker. De andra
kommentarerna lyfter
Fler öppettider, gärna öppet under rasttid och efter skoldagen.
Ännu fler sköna sittplatser.
Ytterligare aktiviteter som tex bokklubb och filmklubb.
Styrdokument, forskning samt personals och elevers förväntningar på
skolbiblioteket sammantaget mynnar ut i vår Handlingsplan för skolbiblioteket.
7
HANDLINGSPLAN FÖR SKOLBIBLIOTEKET 2017-2019
ELEVINFLYTANDE OCH DELTAGANDE
Elevernas åsikter om vilka böcker biblioteket ska köpa in, styr större delen av bibliotekets
inköp.
Inför förändring eller önskan om förändring av biblioteksverksamheten tillfrågas eleverna via
klassrådet.
Under tidsrymden för handlingsplanen initieras extra elevinflytande på frivillig basis i
elevgruppen, i form av en biblioteksgrupp utanför skoldagen. Denna grupp samarbetar med
bibliotekspedagogen.
ANSVAR
UTVÄRDERING
Bibliotekspedagog och pedagogerna
ansvarar för att eleverna blir delaktiga.
Eleverna utvärderar årligen biblioteket
och dess verksamhet i enkätform.
LÄSSTIMULERANDE INSATSER – AKTIVITETER
Biblioteksgruppen bestående av lärarrepresentanter arbetar tillsammans med
bibliotekspedagogen för att utveckla läsfrämjande verksamhet. Bland annat organiserar gruppen
gemensamma läsdagar och författartävlingar på skolan.
Alla klasser åk 2-5 schemaläggs i biblioteket 20 minuter/vecka. Förskoleklasser schemaläggs 30
minuter/vecka.
Bibliotekspedagogen bokpratar i alla klasser minst 1 gång/termin. I samband med detta lånas
litteraturlådor ut till klasserna.
Bibliotekspedagogen verkar för bokinspiration i olika former för personalgruppen.
Skyltning och reklamplatser för läsning skapas på flertal platser i skolan.
Alla klasser undervisas i bibliotekskunskap under läsåret.
Projektet ”Bokjuryn” syftar till ökat läsengagemang och ökad kommunikation kring
läsupplevelser.
Rummet inreds löpande för att ytterligare skapa en läsvänlig miljö.
Föräldrar bjuds in till bokprat minst en gång under skoltiden.
ANSVAR
Personalgruppen och
Biblioteksgruppen ansvarar för de
gemensamma läsaktiviteter som
skolan genomför.
Bibliotekspedagogen ansvarar för
de löpande lässtimulerande
aktiviteterna.
UTVÄRDERING
Återkommande lässtimulerande aktiviteter såsom
läsdagen, utvärderas både i personalgruppen och i
barngrupperna i direkt anknytning till aktiviteten.
Återkopplas till Biblioteksgruppen.
Lånestatistik uppförs och årligen för att
åskådliggöra lån- och lästrender.
Biblioteket och dess lässtimulerande verksamhet
utvärderas årligen i enkätform.
8
IKT – AKTIVITETER
Skolan IKT-plan, som antogs höstterminen 2104, skrivs om under vårterminen 2017 för att
bättre passa nuvarande situation, då majoriteten av elever har tillgång till en ChromeBook..
Bibliotekspedagogen håller grundkurser i informationssökning och källkritik i samverkan med
undervisande pedagoger i enlighet med IKT-planen.
ANSVAR
IKT-gruppen och bibliotekspedagogen
upprättar ny IKT-plan
UTVÄRDERING
Bibliotekspedagog och undervisande lärare
samarbetar i IKT-undervisning kopplad till
biblioteket.
Undervisande lärare meddelar IKTgruppen hur IKT-planen fungerar. IKTgruppen genomför ändringar vid behov.
Bibliotekspedagogen och de
undervisande lärarna utvärderar efter
genomförd undervisning.
Utvärderingarna sammanställs av
bibliotekspedagog.
BIBLIOTEKET SOM PEDAGOGISK RESURS – AKTIVITETER
Skolan anordnar läxhjälp i biblioteket vid minst två tillfällen/vecka
Bibliotekspedagog samarbetar med slöjdlärare om ett projekt/läsår.
Bibliotekspedagog bistår i undervisningen med pedagogisk kompetens, material och annat efter
önskemål.
Biblioteket anordnar fortbildning för kollegiet efter önskemål.
ANSVAR
UTVÄRDERING
Skolans pedagoger och bibliotekspedagog
ansvarar för att biblioteket används som
pedagogisk resurs i skolarbetet.
Arbetslagen, tillsammans med
bibliotekspedagogen, utvärderar den
genomförda undervisningen
SKUG organiserar läxhjälpen och skolans
pedagoger genomför den.
Bibliotekspedagogen sammanställer
närvarostatistik för läxhjälpen.
Läxhjälpen diskuteras på Skolrådet.
9
Referenser
Litteratur:
Berglind, Wallmo m.fl. (2005) På tal om böcker. Gdansk Polen: BTJ Förlag
Chambers, Aidan. (2011) Böcker inom oss och omkring oss. Litauen: X Publishing AB
Hell, Maud (2008) Utveckla skolbiblioteket! Lund: BTJ Förlag
Kuhlthau, Carol Collier (2006) Informationssökningsprocessen: En lärande
process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus.
Lund: BTJ förlag.
Limberg, Louise (2002) Skolbibliotekets pedagogiska roll – en kunskapsöversikt. Stockholm:
Skolverket
Nilsson, Monica (2007) Informationsfärdighet i praktiken. Gdansk Polen: BTJ Förlag
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes
Alexandersson, Limberg, Lantz-Andersson och Kylemark (2007), Textflytt och sökslump:
Informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Länkar
Unescos skolbiblioteksmanifest 1/2006
http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2012/05/Unesco.pdf
Hämtad 2013-11-20
Skollag 2010:800, 36 §
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/
Hämtad 2013-11-20
Bibliotekslag 1996:1596 9§
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Bibliotekslag19961596_sfs-1996-1596/
Hämtad 2013-11-20
Malmö Stads biblioteksplan
http://www.malmo.se/download/18.310a371d1217d1474fa8000619/biblioteksplan+Malm%C
3%B6.pdf
Hämtad 2013-11-20
10
