Två kooperativa modeller baserade på samhällsutmaningar
Innehåll
I Mondragonkooperativen
I: I José Maria Arizmendlarrleta - en katolsk präst
I: II Mondragon kooperationen idag
I: III Vad betyder en anställning/ ett medlemskap
I: IV Under vårt studiebesök besökte vi
3
3
4
5
6
II Frankrike - medarbetarövertagande
III Deltagare studieresa 18-22 september 2016
7
8
Till vänster: Besök hos LeScoop
I mitten: Ander Etxeberria, kooperativ informatör och vår guide i Mondragon
Till höger: Catherine Friedrich från LesScop Paris
2
Värmlandskooperativen
Bakgrund
Inom ramarna för projektet Kooperativt företagande för inkluderande tillväxt, KIT arrangerades en studieresa
till Biarritz i Frankrike samt Arrasate Mondragon, Spanien.
Resans syftade till att studera kooperativa affärsmodeller baserade på:
1. Medarbetarägande
2. Alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften.
Inom ramarna för projektet finansierades kostnader för medverkande svensk expert, Gordon Hahn,
som tidigare besökt regionen vid fem tillfällen. GH fungerade dessutom som tolk då han utöver engelska också
behärskar franska.
Vi var elva personer som medverkade vid resan varav två från Värmlandskooperativen, KIT projektet.
Kostnader avseende resa, boende och mat bekostades av respektive ”resenär”.
I. Mondragonkooperativen
I:I José Maria Arizmendiarrieta – en katolsk präst
Året var 1941 när José Maria Arizmendiarrieta, JMA i en ålder av 25 år på cykel anlände Arrasate-Mondragón.
JMA var katolsk präst som predikade solidaritet, värdighet, utbildning och vikten av arbete.
I en tid då Francisco Franco efter inbördeskriget 1939 tagit makten över hela Spanien, Spanska staten,
och i tid med pågående världskrig utvecklade JMA sina tankar om att samhället utvecklas bäst om alla har
arbete och alla är delägare. Han formerade Escuela Profesional, en grupp unga män vilka tillsammans studerade
teknik, energi och ideologi mm. Escuela Profesional kom senare att utvecklas och blev Mondragon university
1997.
Fem av dessa studenter startade ULGOR, 1956, vilket blev det
första företaget. Företaget baserades på demokratiska värderingar
som en medlem – en röst och solidaritet i bemärkelse att man
supportade lokalsamhället. Då Franko förbjudit kooperativa
företag undvek man initialt att benämna det som ett
kooperativt företag, även om det konstruerades som sådant.
Efter att ULGUR startats startade man en kooperativ bank, Caja
Laboral och ett eget socialförsäkringssystem, Lagun Aro.
Båda startades 1959 med anledning av att man som kooperativt
företag inte fick tillgång till Spaniens dåtida socialförsäkringssystem och att tillgång till kapital var starkt begränsad. Med tiden
utvecklades flera kooperativa företag, företrädelsevis inom
industriell sektor och år 1987 hölls den första kooperativa
kongressen då Mondragon Cooperativa Group (GCM) bildades.
GCM kan idag närmast beskrivas som en paraplyorganisation vars
ledning tillsätts av medlemmarna, de olika kooperativa företagen,
i demokratiska val vid årliga kongresser. GCM finansieras i hög
grad genom att 10 % av medlemmarnas överskott överförs till
GCM.
Två kooperativa modeller baserade på samhällsutmaningar
3
I:II Mondragon kooperationen idag
Idag, 2016, kan man räkna in 101 kooperativa företag med 75 000 anställda/delägare tillsammans med ett antal
traditionella företag som medlemmar i GMC. Av de 101 kooperativa företagen finns 67 stycken inom
industriell sektor och övriga inom handel, utbildning, jordbruk, service och bank.
Verksamheten beskrivs idag utifrån fyra verksamhetsområden:
1. Bank och finansiering, LABORAL kutxa.
Tillskillnad mot alla kooperativa banker i världen är den inte baserad på konsumentkooperativa värderingar.
Medlemskap baseras likt övriga kooperativa företag i Mondragon i första hand på anställning. Större satsningar
beslutade av kongressen, GMC och finansieras genom LABORAL vilka har principbeslut om att 25 % av
bankens intäkter också ska finansiera sociala projekt och kooperativa sysselsättningsskapande aktiviteter.
2. Socialt försäkringssystem, Lagun Aro
Trots att man numera får tillhöra nationella socialförsäkringssystemet har man valt att bibehålla det egna
systemet. En mindre del är man dock tvungna att betala till det nationella systemet. Då en av Mondragons
bärande idéer (solidaritet) är att ingen ska vara arbetslös har man extremt låg arbetslöshet med följd att man
kan ha lägre arbetsgivaravgifter än i det nationella systemet och ändock tillhandahålla bättre försäkringar.
Sjuklönen är högre och arbetslöshetsförsäkringen bättre liksom pensionsersättningar relaterat till Spaniens
nationella system.
3. Utbildning – Mondragon University
Idag finns tre fakulteter inom Mondragon University; Industri, Innovation och Gastronomi. De tre
fakulteterna är organiserade var för sig men baserade på samma modell med tre lika stora medlemskårer.
Således fördelas styrelseposter utifrån dessa medlemskårer varav 1/3 är studerande, 1/3 anställda och 1/3 GMC.
Övrigt skolväsen inklusive förskolor organiseras efter samma modell med den skillnaden att inte myndiga
personer företräds av föräldrar/förmyndare.
Professor Fred Freundlich som förklarade universitetets organisation
menade också att man inte blir kooperatör i klassrummet – men att man
kan skapa förutsättningar för kooperativ utveckling. Dels menade han att
kooperation är mainstremat i allt som sker inom Mondragonsfären men
att man också håller riktade kurser som i fråga om finansiering,
lagstiftning och kooperativt ledarskap. Freundlich berättar att universitetet
har sju prioriterade ämnesområden i form av 1. energi, 2. företagande
och ledarskap, 3. entreprenörskap, 4. utbildning, 5. media och
kommunikation, 6. gastronomi och 7. kooperation. Man har drygt 3 500
studenter ”i klassrummet” och ytterligare drygt 600 som läser på distans.
Utbildning är också prioriterat i varje enskilt kooperativ. I dessa
sammanhang märks bl.a. återkommande kooperativa utbildningsdagar i
Mondragonkooperativens vackert belägna kursgård, Otalora Aretxabaleta.
Utbildningar erbjuds för alla delägare och en längre kooperatörsutbildning
för nya delägare/medlemmar samt för nyrekryterade arbetsledare/chefer.
4
Värmlandskooperativen
4. Innovation – Saiolan
1984 startade man Saiolan som är Mondragons innovationscentra.
En utgångspunkt i Mondragons innovationsprocesser är att alla har förmågan, alla har kompetenser och alla har
förutsättningar att starta och driva företag –att alla är entreprenörer och innovatörer. Man beskriver fyra viktiga
delar i processen; 1. idén, 2. entreprenören, 3. mentorskap och finansiering samt 4. studerande och
experimenterande.
Saiolan ger möjligheter att utveckla prototyper och längre fram i processen kan man tillhandahålla
företagsinkubator med rådgivning och mentorskap.
Saiolan är vidare kopplad till universitetet som kan erbjuda kompetenser från enskilda utbildare liksom
kompletterande utbildningar. Saiolan finansieras av LABORAL kutaxa och dess fond i samverkan med GMC.
IK4 IKERLAN är ett kompletterande innovativt innovationscentrum som startade 1974 och är inriktad på
teknologiska lösningar för industri. IK4 IKERLAN är ett privatägt ”not for profit” företag som är medlem i
Mondragon Cooperativa. Företaget har grundats av Mondragon Cooperativa och beskriver sig som en
verksamhet mellan universitetet och företagen i syfte att ta vara på högutbildade som lämnar universitetet som
sedan får utreda behov (innovationer), utveckla koncept, produkter etc. och testa för att slutligen
implementera i verksamhet. De område man fokuserar på är energi, elektronik och avancerad tillverkning.
Man är bland annat världsledande på produkter vilka finns på automatiska dörrar, vindkraftverk, hissar och
snabbtåg.
I.III Vad betyder en anställning/ett medlemskap
Principen är att man som anställd ska erbjudas medlemskap inom två år, senast tre år efter anställningen
påbörjats. Anställningsformen för icke medlemmar kallar man kontrakterad form. Som ny medlem måste man
erlägga en medlemsinsats om 15 000 Euro. Har man inte tillgång till det kapitalet kan man, utan undantag,
låna dessa medel från banken, LABORAL, katxa. Man tillämpar en lönepolitik vari den högsta lönen
maximalt kan vara 6 gånger höge än den lägsta. Motsvarande indextal i Spanien är 1- ca: 70 och i USA 1-ca:
270. Skala 1-2,5 gäller de som benämns arbetare medan 2,5-6 gäller chefer på olika nivåer.
I relation till Spanien, dess nationella medellön är medellönen dubbelt så hög inom Mondragonkooperationen.
Av företagens överskott/vinster fördelas 30 % till individuella kapitalkonton, lika för alla. De medel som avsätts
här finns kvar i företaget till den dag man avslutar sin anställning/medlemskap. Kontrakterade arbetare får ut
motsvarande belopp efter att årsredovisning fastställts. Det ska inte förväxlas med pensionssparande då detta
sker inom ramarna för Lagun Aro.
Systemet baseras också på att man inte blir avskedad. De verktyg man har att tillgå relaterat till att enskilda inte
bidrar efter förväntan är att man omplaceras inom företaget och att den indexreglerade lönen kan sänkas.
Överskott/vinster från varje enskilt kooperativ skall utöver att 30 % fördelas på individuella kapitalkonton
fördelas så att 10 % avsätts till utbildning, vilket överensstämmer med kooperativ lagstiftning, samt att 60 %
återinvesteras i verksamheten, fonderas och reserveras. Fördelningen gäller efter att man avsatt 10 % av
överskottet till MGC
Varje kooperativ utser också styrelse utifrån principen en medlem en röst. Kooperativen i relation till antal
anställda/delägare utser representation till Genereral Assembly (årsmöte i Mondragon kooperationens
paraplyorganisation) där man bland annat utser styrelse för Mondragon Cooperativa.
Man har inga problem med att kvalificerade människor söker sig utanför Mondragon med anledning av
lönebegränsning. Man förklarar detta med att utgångspunkten hela tiden varit och är att ”bygga det goda
samhället”, vilket man menar att man gjort. Att man har ett gott liv i Mondragon och att detta räcker för att
bibehålla kompetens. En problematik man lyfter är dock den yngre generationen som tar systemet som för
Två kooperativa modeller baserade på samhällsutmaningar
5
givet. Man har nu en generation som inte upplevt hur man genom hårt arbete, utbildning och solidaritet byggt
det samhälle man nu verkar i.
José Maria Arizmendiarrieta kan kanske ses i perspektiv som ”andlig ledare” eller liknas vid Bill Gate eller Jesus
i form av en förebild. Sådan förebild tillsammans med på vilket vis (arbete, utbildning, solidaritet och
värdighet) man skapat dagens Mondragon överförs inte naturligt eller genom egen upplevelse till yngre
generationer. Man menar att man står inför en utmaning att bibehålla och underhålla det sammanhang man
utvecklats utifrån.
I.IV Under vårt studiebesök besökte vi:
Mondragon Cooperativa - huvudkontor
Otalora Aretxabaleta – MC kursgård
Mondragon universitet, fakultet Business.
Mondragon Cooperativa, SAIOLAN - Innovationscentrum
IK4 IKERLAN – utvecklingscentrum
EROSKI – Mixed kooperativ för dagligvaror, bränsle, m.m. (se nedan)
Maria Ubarretxena Cid är Arrasate, Mondragons borgmästare.
Maria har tidigare varit ansvarig för social ekonomi i Baskien
Government. Maria menade att kooperativt företagande är vanligt i hela
Baskien, bara i Billbao finns cirka 2000 kooperativa företag. Mondragon
Cooperativa är dock motor i processen och att det var hedersamt att
väljas till Borgmästare i Arrasate Mondragon.
Maria menade att samtliga politiska partier i Baskein är positiva till
”kooperativ utveckling”.Vidare att kooperativa formen sätter
människorna i centrum. Hon reflekterade utifrån att här, lokalt, är vårt
samhällsbygge baserat på kooperation normalt och självklart, men att det
inte är så i resten av världen. Att det var viktigt att se och förstå det i ett
lokalt perspektiv, att sätta värde på vad vi åstadkommit och vad vi har.
Maria berättade också att 2018 internationella kooperativa kongress,
ICA kommer att arrangeras i Mondragon och hälsade oss åter välkomna
då.
Eroski
Eroski kan liknas med Coop Sverige med den skillnad att såväl anställda som konsumenter är medlemmar i
kooperativet. Styrelsen för Eroski består av lika många anställda som konsumenter. Ordförandeskapet innehas
alltid av konsumenterna. Den första Eroski butiken som initialt hette Comerco startade 1969.
Idag har man butiker i hela landet och tillhandahåller motsvarande utbud som Coop Sverige. I organisationen
finns också drivmedelstationer, resebyrå och optik.
Junior kooperativ
Baskiens motsvarighet till Ung företagsamhet
”Det finns inga kooperativ utan kooperatörer”
Isabel Uribe
6
Värmlandskooperativen
”José Maria Arizmendiarrieta utbildade i 15 år innan man startade det första kooperativet” Appropå vikten av
utbildning Professor Fred Freundlich vid Mondragon University
II. Frankrike – medarbetarövertagande
I Frankrike finns 13 ”Regional Unions” – LES SCOP samt en nationell sammanhållande unions CG SCOP
för kooperativ utveckling.
Kooperativt företagande är vanligast inom servicesektorn och inom industri men finns också i många andra
områden så som handel, transport, energi och finans.
Faktum är att 80 % av ”fransmännens sparande” idag finns i kooperativa banker såsom t.ex. Credit Cooperatif.
Just att man har stora kooperativa banker har också skapat finansieringslösningar baserade på kooperativa
företags förutsättningar och villkor. Ett exempel på sådan finansieringslösning i samband med
personalövertagande av företag är att företagets överskott kan kopplas till finansieringen och utgöra säkerhet för
lån. Tillsammans med att man också avsätter vanligen mellan 3-5 % av lönen till företagets insatser alternativt
aktiekapital under så lång tid man överenskommer med banken. Modellen betyder att man i samband med
personalövertagande inte behöver gå i personlig borgen för företagets lån.
President Holland införde, i sviterna av finanskrisen, år 2013 ett åtgärdspaket i syfte att underlätta
personalövertagande av företag vilka riskerade att läggas ner. Åtgärdspaketet innehöll förköpsrätt för anställda,
utbildning till konkursförvaltare och rådgivande aktörer om hur man transformerar företag till medarbetarägda
kooperativa företag. Åtgärdspaketet innehöll också finansiella incitament.
Åtgärden avseende förköpsrätt har inte förverkligats. Dock har diskussion och dialog i frågan skapat kännedom
om transformering som alternativ till nedläggningar. Betydelsen av detta ska inte underskattas då man som
anställd i nedläggningshotat företag i Frankrike, tillskillnad mot i Sverige, är medveten om att alternativet att
tillsammans med övriga anställda överta företaget finns och kan förverkligas. Sedan åtgärdspaketet infördes har
LeScop fram till 31 december 2015 varit behjälplig så att 683 företag kunnat transformeras till medarbetarägda
kooperativa företag. Fler än 20 000 arbetstillfällen har på så vis kunnat bibehållas. Av dessa 683 företag har
flertalet, 639 transformerats till s.k. Scop. En Scop kan närmast översättas till ett arbetskooperativ med
innebörden att de anställda tillsammans äger och förvaltar företaget utifrån principen en medlem en röst.
Resterande 44 företag har transformerats till Scic som är ett slags blandkooperativ som är en ganska vanligt
förkommande modell bl.a. i Canada. I en Scic är anställda en medlemskategori som tillsammans utgör delägare.
Andra delägare kan vara andra företag och organisationer med intresse för företagets fortlevnad och utveckling.
Noterbart i den franska modellen är också enkelheten att byta juridiskperson. I princip är det bara att anmäla
till myndigheterna att man beslutat ändra associationsform varpå man erhåller nytt organisationsnummer.
Finansieringen av övertagande kan ske på olika sätt. Typ av företag och geografisk hemvist är två faktorer vilka
skapar skilda förutsättningar.Vanligen bidrar den regionala myndigheten med ett bidrag motsvarande det
belopp de anställda själva går in med. I Frankrike menar man, och motiverar regioners bidrag med att
bevarande av företag och arbetstillfällen är en regional angelägenhet. Ovanstående beskrivna modell med
avdrag på lön och de kooperativa bankernas utlåning är vanligen en del av finansieringen. Utöver dessa
finansieringsalternativ finns vad som närmast kan beskrivas som Almi Finans i olika former administrerad av
olika aktörer.
Två kooperativa modeller baserade på samhällsutmaningar
7
III. Deltagare studieresa 18-22 september 2016
OrganisationNamn
Hela Sverige Ska LevaClaes Becklin
Karlstad universitetHenrietta Huzell
Karlstad universitetGunnel Kardemark
KFOPetter Skogar
KFOJan Edén
KFOTobias Nilsson
RiksbyggenJonas Ekstam
SERUSGordon Hahn
VärmlandskooperativenAnna Tyrén
VärmlandskooperativenLeif Tyrén
8
Värmlandskooperativen
