2015
Könsskillnader i
skolprestationer
Tydliga könsskillnader i PISA, TIMSS och PIRLS
(Heikkilä 2015a.)
2006
Det har länge varit så att flickor sammantaget har haft bättre resultat i
skolan än pojkar. Det här är inget nytt fenomen som nyligen uppstått,
utan det handlar om de senaste cirka 30 åren som det varit så.
Det som är skillnaden från tidigare är att flickor nu har bättre resultat i de
flesta ämnen och så har det inte alltid varit. Pojkar har varit bättre i
matematik, idrott och hälsa och teknik än flickor, men idag har pojkar
endast bättre resultat i idrott och hälsa än vad flickor har.
I SOU 2009:64 (delbetänkande från Delegationen för jämställdhet i skolan
som fanns 2008-2010) finns mycket detaljerade beskrivningar och
tabeller med statistik av könsskillnader i skolprestationer (s.117 ff). I
diagrammet nedan illustreras hur skillnaderna ser ut när grundskolan
avslutas. Diagrammet visar att både flickors och pojkars skolresultat har
försämrats men att pojkar som grupp har markant lägre skolresultat än
flickor som grupp.
Temarapport max 18 – 2015 (Barnombudsmannen)
https://max18.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/max18/tematiska-rapporter/konsskillnader-i-skolresultat-ochpsykisk-ohalsa.pdf
Skolresultat.
81 procent av flickorna och 76 procent av
pojkarna uppnådde grundskolans mål 2014.
Granskar vi läsförståelse så har nio av tio
15-åriga flickor en god läsförståelse, medan
ungefär sju av tio pojkar uppnår denna nivå.
Internationellt sett är könsskillnaden i
medelvärdespoäng på läsprovet större i
Sverige än OECD-genomsnittet.
Enligt barnkonventionens 28:e artikel har alla barn rätt till
utbildning, den ska vara tillgänglig och i den 29:e handlar det om
utbildningens syfte, att varje elev ska få utveckla sin unika
personlighet, anlag samt fysiska och psykiska förmåga. Fokus både på
kunskaper, förmågor som att ta ansvar, lösa konflikter. Förbereda
barnet på ett ansvarsfullt liv i ett fritt, jämlikt samhälle (mellan könen).
I Skollagen framhålls att alla barn och unga har rätt att få en utbildning
av god kvalitet och lika förutsättningar för lärande och utveckling
oavsett könstillhörighet.
Att mäta skolresultat
• Resultat i skolan kan mätas på flera sätt. Betyg används vanligtvis för att ge en
bedömning av elevers kunskaper och färdigheter.
• Betyg påverkas av lärares subjektiva bedömningar och andra faktorer än
elevernas faktiska kunskaper i ämnen, till exempel ansträngningar i skolämnen,
kommunikation och samarbetsförmåga.
• Betyg har generellt höjts i Sverige. Denna ”betygsinflation” är störst i praktiskaestetiska ämnen och minst i de teoretiska ämnen där nationella prov
förekommer.
• Under 90-talet förändrades betygssystemet från en relativ skala till att kopplas till
specifika kunskapsmål. Förändringen kan ha haft en effekt på skillnader mellan
flickors och pojkars slutbetyg. Nuvarande betygsskala med A-F infördes 2011 i
grundskolan.
• Olika prov som avser att mäta ämneskunskaper och tester för att mäta kognitiva
förmågor är ett sätt att mäta skolprestationer. Nationella utvärderingar. PISA.
Resultat i olika skolämnen
Sammanfattningsvis visar resultaten att flickor i genomsnitt presterar
bättre i skolan än pojkar. Det är en högre andel av flickorna som uppnår
grundskolans mål och som är behöriga till gymnasiet och till högskolan.
Resultaten visar också att könsskillnaderna ser olika ut inom olika
skolämnen. I matematik är könsskillnaderna små medan de är större i
läsförståelse.
Hur ser det ut i Höör?
Åk 6
POJKAR som uppnått A-E i FLICKOR som uppnått A-E i
alla ämnen (%)
alla ämnen (%)
2014
82,9
(Skåne 74,9)
84,6
(Skåne 76,4)
86
(Skåne 75,1)
2015
2016
89,6
(Skåne 81,2)
92,6
(Skåne 83,3)
91
(Skåne 81,6)
Åk 9
Pojkar som uppnått
A-E i alla ämnen (%)
Flickor som uppnått
A-E i alla ämnen (%)
2012
66,7
85,9
2013
68,4
79,1
2014
62,7
77,9
2015
75,3
84,7
2016
72,2
91,3
Förklaringar till könsskillnader i skolresultat
Faktorer och förklaringar som påverkar elevers skolresultat:
• Familjens utbildningsnivå och socioekonomiska förhållanden har stor betydelse
• Ökad bostads- och skolsegregation
• Förändringar i skolans arbetssätt
maktrelationer
Pojkars genomsnittliga lägre prestationer förklaras utifrån
. Dessa teorier fokuserar framför allt på de
normer och förväntningar som riktas mot pojkar.
Egenskaper som anses vara feminina blir viktiga att ta avstånd från för att
. Utifrån detta
teoretiska perspektiv kan pojkars sämre skolresultat förstås som ett resultat av att
pojkar måste förhålla sig till rådande normer kring manlighet och undvika
beteenden som uppfattas som feminina.
inom och mellan könen
bekräfta den maskulina identiteten
Förklaringar till könsskillnader i skolresultat
Strukturella samhällsförändringar
Förändrade normer och värderingar i samhället kring kön.
Utökade utbildningskrav på arbetsmarknaden.
…bör ha betydelse för flickors
och pojkars ambitioner och
hur de uppfattar
skolresultatens betydelse för
deras framtid.
Mellan 1968 och 2000 ökade den genomsnittliga utbildningslängden med 50
procent. De med låg utbildning tävlar med dem med högre för arbeten utan krav på
hög utbildning.
Utbildningsvalen och arbetsmarknaden är i Sverige i
högsta grad könssegregerad. Det innebär att pojkar och
flickor ofta inte konkurrerar om samma arbeten.
Kvinnodominerade yrken (i vård och utbildning) kräver
högskoleutbildning, då blir det rationellt att försöka nå
resultat som leder till högre utbildning. Gymnasiets
yrkesprogram har låg andel kvinnliga elever.
Förklaringar till könsskillnader i skolresultat
Antipluggkultur
Många pojkar tycker att det är viktigt att
inte vara en ”pluggis”.
Det finns dock studier som säger att detta är en alltför förenklad förklaring. Att pojkar verkar hitta strategier för
att kunna balansera bilden av en cool kille och att klara av skolarbetet.
Pojkar kunde till exempel i ena stunden bryta mot skolans regler, men strax därefter vara engagerade i ett
skolprojekt och klara av skoluppgifter. Strategierna kan ta sig olika uttryck beroende på en rad förhållanden, till
exempel hur det ser ut i den lokala skolmiljön och elevens sociala bakgrund.
så
I en studie uttryckte pojkar i årskurs 9 att det är möjligt att vara populär i skolan om man får bra betyg
. Att vara duktig i skolan kan accepteras inom den manliga identiteten,
men att arbeta och anstränga sig för att uppnå resultat uppfattades som normbrytande.
Både pojkar och flickor 13-14 år i en brittisk studie uttryckte rädsla för att misslyckas i skolan. Båda markerade
vikten av att dölja sina egna ansträngningar när man misslyckades. Däremot erkändes ens ansträngningar om
man lyckades på ett prov eller skolarbete.
länge man inte pluggar
Det kan handla om olika försvarsmekanismer mot att misslyckas i skolan, mekanismer som hänger ihop med
ökad konkurrens och ett ökat ansvar för det egna misslyckandet.
Förklaringar till könsskillnader i skolresultat
Genus och skolämnen
Många pojkar uppfattar vissa ämnen i skolan som typiskt kvinnliga, att det är tråkigt att läsa och att
litteratur och språk är feminina ämnen. Humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen hamnar i
konflikt med de manliga normerna.
Hur mycket man anstränger sig och hur målorienterad man är varierar mellan könen, beroende på
intresse för skolämnet. Pojkar är ofta mer intresserade av naturvetenskap och teknik, flickor av språk
och humaniora.
Det finns även könsskillnader i fråga om självförtroende och självuppfattning, som kan kopplas till
normer. Under tonåren är det vanligare att pojkars självförtroende stärks och att flickor ofta
undervärderar sina förmågor.
Förklaringar till könsskillnader i skolresultat
En skola anpassad för flickor?
Vissa forskare framhåller att kunskapsmål och arbetssätt i skola har anpassats efter förmågor som
flickor generellt är bättre på, till exempel språkligt reflekterande kompetens.
Sedan 1990-talet har det i skolan utvecklats mot en ökad individualisering, det förekommer mer eget
arbete som lägger större ansvar på den individuella eleven. Flickor verkar generellt vara bättre på att
organisera sitt eget arbete.
Det är också möjligt att lärare i sin betygssättning utgår från andra faktorer än enbart studieresultat,
till exempel beteende i klassrummet eller studiemotivation, vilket skulle kunna gynna flickor.
Lärarens roll
Lärare spelar en avgörande roll för elevers kunskapsutveckling och trivsel i skolan. De har därför ett
stort ansvar för att underlätta inlärning utifrån elevens individuella förutsättningar. Lärarens
kvalificerade återkoppling till eleven är viktig enligt bla a Hattie. Höga förväntningar på alla elever är
viktigt.
Det kan vara svårt för skolpersonal och lärare att helt frikoppla sig från samhällets normer kring
genus, vilket troligtvis ger upphov till olika förväntningar på flickors och pojkars beteende i skolan. Om
lärare utgår från att pojkar presterar sämre än flickor kan detta leda till att pojkarna upplever att de
inte kan eller bör anstränga sig i skolan. Låga förväntningar förstärker låga resultat.
Studier visar att lärare ofta kommunicerar på olika sätt med pojkar och flickor. Pojkar får ofta mer
uppmärksamhet, men den kan vara negativ, lärare markerar och påtalar brister hos pojkarna.
När man frågar eleverna om hur de upplever att lärare behandlar dem
framgår vissa könsskillnader. Flickor anger att de får emotionellt stöd från
lärare i större utsträckning än pojkar, medan pojkar anger att de får mer stöd
i det praktiska skolarbetet och mer feedback och uppskattning från lärare.
Lärarens kön
Vissa menar att lärarens kön kan påverka elevernas resultat genom att elever
och lärare har mer gemensamt i form av intressen, personlighetsdrag och
erfarenheter och därmed kan förstå varandra bättre.
Lärarens könstillhörighet kan ha betydelse för vilka undervisningsmetoder de
väljer och att uppgifter som kvinnliga lärare väljer skiljer sig från dem som
manliga lärare väljer.
Den kvinnliga andelen i lärarkåren har inte ökat nämnvärt de senaste 25
åren, däremot andelen kvinnliga skolledare.
Kamrateffekter
Kamrateffekter har betydelse för elevers skolresultat. Särskilt lågpresterande
elever gynnas av att befinna sig i klasser med högpresterande elever. Flickor
påverkas mer av sina kompisar än pojkar enligt en studie.
Biologiska skillnader
Hjärnforskare beskriver att det finns könsskillnader i hjärnans struktur och
funktioner som kan ha inverkan på skillnader i flickors och pojkars
skolresultat.
Flickors hjärnors utveckling når sin topp i genomsnitt två år tidigare än
pojkars. På grund av att flickor generellt mognar tidigare än pojkar har de ett
försprång i språklig utveckling, arbetsminne och uppmärksamhetsförmåga
redan vid skolstarten. På grund av pojkars genomsnittliga eftersläpning i
mognad får de svårare att anpassa sig till skolans krav. Vissa menar att detta
är en bidragande orsak till varför pojkar är överrepresenterade bland dem
som behöver särskilda stödinsatser i skolan.
Betydligt fler pojkar än flickor har läs- och skrivsvårigheter och
störningar i uppmärksamhetsförmåga. Men om det beror på
biologiska faktorer eller sociala normer kring kön är svårt att
avgöra. Pojkars överrepresentation i läs- och skrivsvårigheter
kan bero på att de i högre grad än flickor är utåtagerande och
därmed oftare blir remitterade för till exempel ADHD- eller
dyslexiutredningar.
Forskning visar att pojkar och flickor föds med delvis olika genetiska förutsättningar. Biologiska
faktorer samverkar med faktorer i barns sociala, kulturella och fysiska miljö, och bidrar till skillnader
i pojkars och flickors skolresultat och psykiska ohälsa. Strukturella faktorer, som utvecklingen på
arbetsmarknaden och förändrade utbildningskrav, kan påverka barns och ungas syn på framtiden,
engagemang i skolan och upplevelser av stress.
Förväntningar knutna till kön påverkas av förförståelser av vad det innebär att vara pojke eller flicka
och återskapas genom barns strävan efter att leva upp till de ideal och normer de möter. Normer
relaterade till genus påverkar vilka möjligheter och hinder barn och unga ställs inför i sin vardag,
men också på vilka sätt de reagerar på och hanterar påfrestningar.
Skillnader mellan flickor och pojkar kan förklaras av så väl individuella som strukturella faktorer,
enskilt och i samverkan. Det finns idag ingen konsensus kring olika faktorers relativa betydelse, men
skillnader mellan könen uppstår troligen i en process där både arv och miljö spelar in. I rapporten
återges ett urval möjliga förklaringar till könsskillnader i psykisk ohälsa och skolresultat.
Förklaringarna visar även att hälsa och utbildning är tätt sammanlänkade och beroende av varandra.
Låga skolresultat och höga krav kan bidra till dålig självkänsla och psykisk ohälsa hos barn. Psykiska
besvär kan i sin tur göra det svårt för barn att prestera och uppnå kunskapsmålen.
Forskningen visar att det fortfarande finns stora kunskapsluckor för att kunna förstå orsaken till
könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa. Det är viktigt att också synliggöra och förstå
skillnader inom gruppen pojkar och gruppen flickor. Barn är experter på sin egen situation och bör
betraktas som nyckelaktörer i allt barnrättsarbete. Barns egna perspektiv är viktiga för att kunna
förstå och tolka skillnader inom och mellan grupper av barn, samt för att främja rättigheter på ett
jämlikt sätt.
Flera faktorer samverkar – en komplex bild
Forskningen pekar på att könskillnader i skolresultat troligtvis beror på
flera olika orsaker som samverkar med varandra. Det som exempelvis
framträder i förklaringarna ovan är hur normer kopplade till genus
skapar olika förväntningar på pojkar och flickor, hur skolans
institutionella regler och arbetssätt gynnar vissa grupper av elever samt
betydelsen av sociala relationer mellan lärare och elever för
skolresultaten. En förenklad bild av orsakerna till könsskillnader i
skolresultat kan leda till åtgärder som får negativa effekter för barn och
unga eller till att resurser används ineffektivt. Därför är det viktigt att få
en förståelse för de olika mekanismerna och interaktionen dem
emellan. Utbildningspolitiska insatser kan ha långtgående konsekvenser
som kan vara svåra att åtgärda i efterhand.
Skolpojkarna UR skola
8 avsnitt
http://urskola.se/Produkter/196565Skolpojkarna-Pojkarna-ar-lika-bra#Om-serien
Gamification
• Tydliga kartor, GPS, poäng, motivation, tävlingsmoment…
Skriva sig till lärande med digital teknik och
formativ bedömning
http://skolutvecklingihoor.moobis.se/2015/04/20/sett2015-stl-skriva-sig-till-larande-med-digital-teknik-och-formativbedomning/
Forskare och lärare i Sollentuna kommun och Örebro universitet arbetar med forskning kring hur
elevers läs- och skrivutveckling. Intressanta siffror för pojkar!
• Om man kombinerar formativa nyckelfaktorer och IKT och adderar kamratåterkoppling och
samarbete så händer det spännande saker med resultaten!
• I tre olika test visar det sig genomgripande att eleverna lyckas bättre om de får en undervisning
med STL – skriva sig till lärande än om de får en mer traditionell undervisning, särskilt gäller detta
pojkarna, jämför de blå fälten. De orange fälten är flickornas resultat.
• Den sista gruppen elever har IT-verktyg men inte samarbetet och de formativa verktygen. Teknik,
utan pedagogisk förankring, ger inte per automatik bättre resultat. Vi behöver ta reda på hur vi
kan använda de nya möjligheter som ges med IKT på bästa sätt.
Länk till forskningen
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131513000857
