Skolan som hälsofrämjande arena- några
viktiga hörnstenar
Örebro 1 dec. 2010.
Bengt Sundbaum
[email protected]
Tfn 0709-980134
Skolans drogförebyggande arbete – en
tillbakablick
• Senare delen av 70-talet:
- stark tilltro till faktakunskaper
- ”skräckpropaganda”
• 80-talet:
- Omfattande fortbildningsinsatser
- Värderingsövningar, rollspel …
• 90-talet:
- Minskat stöd till fortbildning och material
- Allt fler vetenskapliga effektstudier av skolbaserade
insatser
• 2000-talet:
Nationellt stöd, evidens, program/metoder men inga
”quick fix” koppling hälsa – skolans kärnuppdrag
Hur kan vi skapa de bästa förutsättningarna
för en god hälsa hos våra barn och unga?
• Systematiskt och medvetet
arbete för att stärka
.
skyddsfaktorerna och motverka
riskfaktorerna runt barn och
unga
• Insatser av många aktörer på
olika arenor – skolan är en
pusselbit
• Förebyggande/främjande
insatser går hand i hand med
skolans kärnuppdrag
Droger och psykisk ohälsa hänger ihop
(Lilja & Larsson, 2003)
• Bland pojkar har hög aggressivitet i skolåldern
ett starkt samband med senare problematiskt
alkoholbruk.
• För flickor i skolåldern finns
ett samband mellan upplevd
ångest och senare
problematiskt alkoholbruk
Kungliga vetenskapsakademins konferens
”Skola, lärande och psykisk hälsa”
Det finns belägg för att en ond cirkel av
psykisk ohälsa och dåliga
skolprestationer ofta följer barnet från
tidiga skolår och upp i ungdomsåren.
Viktigt att bryta den
cirkeln!
Droger, psykisk ohälsa, kriminalitet har
en stark koppling till skolmisslyckande
/Social rapport 2010, Socialstyrelsen
• Allvarlig kriminalitet efter 20-årsdagen är 12
gånger så vanligt bland dem med låga betyg i åk
9 jämfört med de som har medel/höga betyg
• Alkohol- eller narkotikamissbruk
efter 20-årsdagen är 7-9 ggr
vanligare
• Risken för självmordsförsök
4-5 ggr större
Vad stärker skolframgång?
Kunskapskällor om ”skolor som
lyckas”
Svensk och internationell forskning om
effektiva/framgångsrika skolor (Rutter, Grosin m. fl)
SKL:s analys av framgångsrika skolkommuner
/Konsten att nå resultat: Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner.
SKL 2009
Lyfter bl.a. fram vikten av
• Samsyn och gemensamma visioner
• Tydliga förväntningar
• Bra ledarskap
• Uppföljning/utvärdering
Visible Learning av John Hattie 2008
• Drygt 800 metaanalyser
• Över 52 000
forskningsstudier
• Mer än 83 milj. elever
Vad påverkar
skolprestationer?
Förklaringar till variationer i skolresultat
Lärare
Eleven
Hemmet
Föräldrar
Skolan
Rektor
Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat:
De bästa effekterna…
Faktor
Tillämpa formativ utvärdering (Undervisn)
Träning genom“Mikro-undervisning” (Lärare)
Snabb undervisning för snabba elever (Skola)
Klassrumsbeteende (Skola)
Särskilt stöd (Undervisn)
Tydlighet i undervisningen (Lärare)
“Ömsesidig undervisning” (Undervisn)
Återkoppling (Undervisn)
Goda relationer lärare – elev (Lärare)
Effekt
0,90
0,88
0,88
0,80
0,77
0,75
0,74
0,73
0,72
(0,40 är genomsnittlig effekt, ”medelskolan”)
Visible Teaching – Visible Learning
Exempel på riskfaktorer
Skolan
- Otrivsel
- Låg kunskapsnivå
- Oordning, brist på struktur
- Låga förväntningar från vuxna i skolan
Familjen
- Missbruk
- Brister i anknytning, uppfostran och
tillsyn
- Allvarligare familjkonflikter
- Tillåtande attityd, t ex föräldrar som
bjuder på tobak och alkohol.
Individen/
kamrater
- Tidigt och långvarigt asocialt beteende
- Koncentrationssvårigheter
- Misslyckande i skolan
- Skolk
- Kamrater som har problem
- Tidig debut och positiv attityd till droger
- Biologiska/genetiska faktorer
Många riskfaktorer i åk 7
utvecklat
riskbeteende i åk 8
Elever som hade minst 4 riskfaktorer i åk 7 (ht) var
kraftigt överrepresenterade med avseende på
riskbeteende i åk 8 (vt), t.ex:
• tobaksanvändning
• berusning
• narkotika
• allvarliga brott och våld
• skolk
• psykisk ohälsa (psykosomatik
och depression) hos flickor
/Sundell m fl. Normbrott och psykisk ohälsa bland pojkar och flickor i åk 7 och 8. FoUrapport 2007:4 Stockholms stad
Exempel på skyddande faktorer
Skola
- Tydliga normer/regler och
förväntningar från vuxna
- Att uppmärksammas för positiva
handlingar
- Att känna tillhörighet och anknytning
- Ett gott socialt och känslomässigt
klimat
Familj
- Tydliga normer och förväntningar från
föräldrar
- Goda och kärleksfulla relationer samt en
förtroendefull dialog
- Att uppmärksammas för positiva
handlingar
- God insyn i vad barnet gör utanför
hemmet
Individ
- Social och kognitiv kompetens
- Intelligens
- Skolframgång
- Välanpassade kompisar
Andel elever åk 9 som använt narkotika minst
en månad
(Källa: En grund för att växa/Knut Sundell)
Viktiga hörnstenar i förebyggande och
främjande arbete
• Skolans sätt att möta
föräldrarna
• Lärarledarskapet, dvs
lärarnas sätt att möta
eleverna
• Elevernas sociala och
emotionella kompetens
• Elevhälsans roll
• Motverka skolk
• Reducera förekomst av
mobbning
Insatser riktade till föräldrar
Universella insatser:
• Samarbete mellan skola och föräldrar
•
Strukturerade föräldraprogram, t. ex
- Örebro preventionsprogram (ÖPP)
- Föräldrastödsprogram kring samspel och
kommunikation, t. ex. Familjeverkstan och
Vägledande samspel (ICDP), Active Parenting ..
Selektiva och indikerade insatser, t ex
• Föräldrakomet
• Stöd till enskilda familjer/familjeterapi…
Ledarskap i klassrummet
Mellan 20 och 50 procent av lektionstiden
försvinner på grund av oro och störningar
i klassen.
Lärarna är inte utbildade i att förebygga
eller hantera denna oro.
/Terje Ogden
Prof. psykologi, Atferdssenteret Oslo
Ledarskap i klassrummet
Regler
konsekvenser
Tydliga instruktioner
Uppmärksamma – Ignorera
Struktur
Positiv tid tillsammans;
beröm, belöning, positiv förstärkning
Ledarskap i klassrummet
Beröm, belöning….
Ta eleverna på bar gärning..
- när de gör något bra!
Extra viktigt för dem som ofta får negativ
uppmärksamhet
Social och emotionell kompetens
• Förstå och sätta ord på
känslor
• Hantera och kontrollera
känslor
• Problemlösning
• Fatta bra beslut och överblicka
konsekvenser
• Färdigheter i att hantera
vänskap och relationer etc.
Skolkare har ofta flera riskbeteenden
• Trivs sämre i skolan
• Har sämre föräldrakontakt
och kamratrelationer
• Är oftare mobbare och
mobbade
• Betydligt mer erfarenhet av
alkohol och andra droger
• Högre risk att bli kriminella
• Oftare utsatta för brott
”När barnen faller ut från
skolan, är vägen kort till
äldre, antisociala och
kriminella vänner.”
/David P. Farrington, kriminolog på
Cambridge University
Insatser mot skolk
• Frånvarorapportering
• System för snabb info till föräldrarna (t.ex. sms)
• Skolk har en gång börjat som sena ankomster
• Vid omfattande skolk:
- Långsiktigt arbete med hela miljön runt eleven
- Bygga upp en hållbar relation mellan skolan,
eleven och familjen.
- Den psykosociala skolmiljön
(Läs mer i ”Kraften av samverkan/Skolverket)
Förebyggande insatser mot
mobbning
• Barn som mobbas mår psykiskt dåligt och är
otrygga
• Barn som mobbar och är aggressiva löper
en större risk att senare i livet vara
involverade i andra problembeteenden som
kriminalitet och alkoholmissbruk.
/T.ex. Olweus (1991 ).
Komponenter i framgångsrika
mobbningsförebyggande program
Källa:Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen? /Brå
Viktiga programkomponenter för minskning av
antalet mobbare och mobbade är:
• ökad tillsyn av skolgårdar
• klassrumsregler
• föräldrautbildning
• disciplinära åtgärder
• arbete med elever som kamratstödjare,
• ledarskap i klassrummet
• utbildningsvideor
Elevhälsan
• En viktig länk mellan
pedagogisk personal och
mer specialiserade insatser
• Elevhälsans personal har
viktiga kunskaper om
elevernas hälsa och livsstil
• Hälsosamtalet - ett verktyg i
det förebyggande arbetet
• Motiverande samtal (MI)
Hälsosamtalen
• Resultatet av hälsosamtalet är ett viktigt verktyg
i skolans kvalitetsuppföljning
• Viktig kunskap för skolans ledning och personal
• I en del län sammanställs resultatet av delar av
hälsosamtalet
Fritiden
• Motverka segregerade
fritidsmiljöer där ungdomar
med riskbeteende samlas
• Att umgås med ”antisociala”
vänner på fritiden är en
riskfaktor
Berusning på schemat –
stöd och inspiration för undervisningen om
alkohol, narkotika, dopning och tobak
Fem viktiga skäl för ANDTundervisningen
Ungdomar behöver:
• förstå bakgrunden till gällande lagar och regler
kring ANDT
• kunna värdera reklam och budskap i media om
ANDT
• förstå och kritiskt kunna värdera budskap inom
ungdomsgruppen (bland annat det s.k
majoritetsmissförståndet)
• känna till konsekvenserna för den egna hälsan av
alkohol, narkotika, dopning och tobak.
• få kunskap om hur det kan vara att växa upp i
missbruksmiljöer
Kap. 4 förslag på ämnesfördjupningar och
tema
Samhällskunskap: Hur skulle du döma?
Caroline Johansson som är 19 år köpte en cigarett för 100 kr av en kompis i
närheten av tågstationen. Cigaretten var färdigblandad och innehöll cannabis
och tobak. Hon rökte cigaretten i en park, där hon bjöd en vän som var med
henne att också röka. Hon hade druckit öl vid tillfället. En civil polis, som
fanns i närheten tog Caroline och hennes kompis på bar gärning. Caroline
Erkände gärningen vid förhör och berättade också att hon rökt en liknande
cigarett en gång tidigare men att det var länge sedan. Ett urinprov
bekräftade att hon rökt cannabis.
Åklagaren yrkade vid tingsrätten att Caroline Johansson skulle dömas
för narkotikabrott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eftersom
hon dels olovligen överlåtit cannabis, dels olovligen brukat cannabis som är
narkotika.
Vid rättegången framkom också att Caroline J. inte tidigare blivit dömd för
något brott samt att hon lever under ”ordnade förhållanden”.
Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat:
Negativa, inga eller obetydliga effekter
Faktor
Läxor
Effektstorlek
(Skola)
0,29
Ekonomiska resurser (Skola)
0,23
Minskad storlek på skolklasser
0,21
Problembaserat lärande (Undervisning)
0,15
Begåvningsgruppering (Skolan )
0,12
Lärarens grundutbildning
0,11
(Lärare)
Lärarens kunnighet i det ämne som lärs ut
0,09
Åldersintegrerade klasser (Skolan)
0,04
Gå om ett skolår (Skola)
-0,16
(0,40 är genomsnittlig effekt, ”medelskolan”)
Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat:
Positiva effekter
Faktor
Professionell utveckling (Lärare)
Utmanande mål (Undervisn)
“Klassrumsledning” (skola)
Föräldraengagemang
Undervisning i smågrupper (Skola)
Förväntningar (Lärare)
(0,40 är genomsnittlig effekt, ”medelskolan”)
Effekt
0,62
0,56
0,52
0,51
0,49
0,43
