What it takes to keep children in
school - A research review
presentation vid den
specialpedagogiska konferensserien ”Perspektiv
på mångfald
– forskning och praxis”
ht 2015
Britten Ekstrand
[email protected]
Det finns svenska grundskoleelever som inte
varit i skolan på flera år (Springe, 2009)
Ökat intresse för ogiltig
skolfrånvaro
Skolverket, SKL, EU – prioritet, US (ex 50% dropout)
Ett starkt politiskt intresse…världen över:
skolan ses som en förutsättning för
Individens: välfärd, framtid, arbetssituation
samhällets utveckling: socialt, ekonomiskt et cetera
Att kunna läsa och skriva bedöms som en
förutsättning för DEMOKRATI
Det är väl dokumenterat att långvarigt skolk är en väg till
dropout, ungdomskriminalitet, tidig tonårsgraviditet, sämre
hälsa, drogmissbruk, gängbildning o s v
Men den mörka bilden…kan bemötas…av
forskning
Tonårsmammor och dropouts har visat sig lyckosamma på
arbetsmarknaden med lönen långt över fattigdom
Individer återvänder till “post-secondary schooling”
Skolkare (som inte upplevt sig utmanade i skolan) kan
länkas till hög akademisk potential
Syfte och frågeställningar
En kommun i Sverige: ”Gå till botten…” !
Frågor:
Hur kan skolfrånvaro förebyggas och närvaro stimuleras
genom
interventioner i skolan och den lokala kommunen?
Vad “säger” forskningen på området?
Avgränsning: obligatorisk skolgång
Kindergarten
Elementary - 5,6
Middle school 6,7-8
High school 9-12
Primary - 5
Secondary 5-9
High school
Som vi alla vet…skolans
legitimitet är ifrågasatt
Skola och utveckling går inte nödvändigtvis hand i hand/
skolan ökar segregation, ojämlikhet, klasskillnader,
könsstruktur…enligt forskning
Men…i detta projekt…
Det var nödvändigt att ta utgångspunkt i föreställningen
att skolan är en förutsättning for demokrati och att
framtida generationers förmåga att läsa och skriva
förväntas vara skolans ansvar
…
Sökarbetet och Sökprocessen
Nyckelord i Libris: skolk, hemmasittare, korridorvandrare
Keywords in Academic Search Elite, ERIC, DOAJ, IngentaConnect
and partly Google Scholar: Truancy, absenteeism, dropout AND
prevention or attendance
Tillvägagångssätt/Review Method
En enorm mängd forskning som fokuserar på individen,
avvikande beteende och risker – ofta korrelationsstudier
Urvalet, hårt nedskuret for review och som fokuserat
prevention och attendance/förebygga och stimulera
= 155 peer-reviewed forskningsartiklar (US, UK, Sverige,
Finland, Nederländerna, Norge, Skottland, Tyskland,
Irland, Unger, Rumänien, Turkiet, Australien, Japan,
Korea, Nya Zeeland, Ryssland)
Geografiska, kulturella och sociala skillnader, men
likheterna överskuggar
I granskningen söktes svar på undersökningarnas:
Frågeställningar/frågor/problem
(prevention/attendance)
Forskningsmetod/metoder
Resultatet (ev. vad krävs/rekommenderas)
Allt publicerat på 2000-talet... Med bara ett par undantag
består materialet av omfattande kvantitativa studier och
evidensbaserad forskning, meta-analyser och några metameta-analyser = vilket innebär att materialet täcker betydligt
mer i allmänhet och historiskt material i synnerhet än vad
som refereras till
Ett historiskt perspektiv
Forskning om skolk
Sedan tidigt 1900-tal i USA
”The importance of giving every
citizen the best thinkable
education makes it necessary
to find ways and means to
handle truancy” (Hiatt, 1915).
Del I
Ett historiskt perspektiv
Del II
I Sverige sedan 1950-talet
”Skolan och Disciplinen” (Husén & Carlson, 1974)
”Skolk; en forskningsresumé” (Jönsson, 1990)
Pedagogiskt skolk
IRL
Samtidens support internationellt
(Rutter, 1987; Fraser 1987)
Vilka är skolkarna och varför?
Två skilda synsätt bland de involverade/vem skyller på vem
Två skilda synsätt i forskning (vad är problemet/hur formulera
problemet)
Forskning där fyra områden stakas ut som interagerande: Individ, familj,
skola, samhälle
Dock: en än mer komplex bild (cf Harakeh et al, 2012) …Vi ser bl a:
Att det inte längre är en homogen grupp (kön, socioekonomiska
faktorer…) – vilket kräver nyanserade interventioner (det finns inga
enkla lösningar)
Och nota bene…
”Most young people do not attend school at some point during their
school years”
Interventioner i program –
ganska ineffektiva
Omfattande orkestrerade program (TRDP-straff och
belöning)
Kid-catchers (exemplet: cultural backlash)
Out of school suspension (OSS)
Prosecution against care-givers
Penalty payment (böter i Sverige också enligt
handlingsprogram i kommuner)
…för och nackdelar med de
skolvida programmen
Mentor-program (TIP, SW-PBIS, NDPC, RAMP) - mentorer
tycks kunna göra skillnad - en mentor från skolpersonalen
eller en student
Avslutningsvis om alla interventionsprogram:
Enskilda interventioner är mer effektiva än hela program;
en mentor, efter-skol-insatser, extra utbildningsmöjligheter
Men bortom detta visar det sig att ANDRA FAKTORER…
utanför de sökta i forskningssammanhangen...visar positiva
effekter…
dessa var kopplade till sådant som
self-reflection, attitudes,
results in school, communication
Det finns rapporter som talar om för oss att…
-tillfälliga skolkare ursäktas av lärare…sopas under mattan
-statistiken i skolan är (därför) ofta missvisande
-lärare är lättade när problembarn är borta eller gruppen är
mindre
Legitimitet? Amoralitet?
-”the charming rebels” finner mening i t ex uppgifter som
”care-givers” (ex Afrika-USA)
-”to get them back are doomed to fail” (Levy, 2008)
• Föräldrar håller barnen hemma från skolan av skolrelaterade orsaker
• Barn undviker “unattractive instructional qualities”,
meningslösa lektioner, rädsla, oro och ängslan av en
mängd skäl – de reagerar på det
• Studenter uppskattar bra lektioner, utmaningar, lärare som
gör sitt jobb…uppskattar lärare med höga förväntningar
(Sälzer et al.2012)
Flera av politikerna i Uppsalas kommunfullmäktige skolkar…
[email protected]
Behov av strukturella förändringar
Samarbete över alla gränser
Organisatoriska förändringar
Attityder och kapacitet hos all personal
och en kultur som gynnar
skolframgång
Den betydelsefulla läraren
Stödjande vuxna och ett positivt skolklimat
Stärka kärnkompetenser
Succé i skolan ”springer ur”
känslan av att vara kapabel att
klara skolarbetet
Självkänsla
Självkontroll
Beslutsförmåga
Moral
Social förankring…är kärnkompetenser…
As transformers to enhanced Learning Outcomes
…behovet av perspektivskifte…
still exists…
I över ett sekel= misslyckas att tackla roten/skälen
“The possibility that the biggest single cause of truancy is the schools
themselves has never been adequately explored” (Harvey, 2003)
Healthy? Nej, men en protest-reaktion-motstånddemonstration mot klassreproduktion, traditionell skolkultur, dåligt bemötande
Skolan måste ha en mening, måste utmana
Lyfta styrkor snarare än svagheter
Lärares medvetenhet om möjligheterna att komma
tillbaka/possibilities to bounce back
Avslutande kommentarer
Mer forskning – med nya perspektiv
Perspektivet måste förändras från att fokusera
individkarakteristika till skolframgång/fokusera skolarbete
•
•
•
•
En känsla av att lyckas i skolan
Positivt skolklimat – en ny skolkultur – ny organisation
Möjligheter att ”bonda” med vuxna
Stärka kärn-kompetenser (core competencies)
Jfr politik och retorik
IRL? Om en studie över
interventioner i skolan skulle
genomföras idag
• Mer av regler och reglering, mer av
statistik och bokförd frånvaro, mer av
disciplinära åtgärder
New Public Management Era/
Governing-by numbers-discourse
• I kontrast med allt vi vet i enlighet med decennier och åter
decennier av internationell forskning
Thank You for Your Attention!
