Från nyfiket barn till hemmasittare - och tillbaka!

Från nyfiket barn till hemmasittare
‐ och tillbaka!
Malin Gren Landell, BUP Linköping
Mikael Färnkvist, BUP Kungälv
Catharina Winge Westholm, BUP Göteborg
Angela Sämfjord, BUP Göteborg
Moderator: Aslak Iversen, BUP Halland
Problematisk
skolfrånvaro
En fråga för skola + BUP + föräldrar + socialtjänst
Vad vet vi?
Vad bör vi göra?
Malin Gren Landell
leg psykolog, leg psykoterapeut, MD
BUP-kliniken, Linköping
Forsknings- och kunskapsläget
 Saknas gemensamt begrepp och definition ---
splittrade forskningsresultat
 Det finns studier från resp berörd disciplin
(psykologi, sociologi, pedagogik) men behövs
tvärdisciplinära studier, longitudinella studier och
studier på prevention och behandling.
 Forska och agera på problematisk frånvaro -både
giltig och ogiltig, ströfrånvaro & långvarig
frånvaro som kan leda till problem för individen
Vilka frågor är mest och bäst
beforskade?
 Riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro
 Konsekvenser av skolfrånvaro
 Skolfrånvaro som riskfaktor för oavslutad skolgång
 Prevention av studieavhopp (drop-out)
 Prevention av skolk och interventioner mot skolk
 Behandling med KBT för ångestrelaterad skolfrånvaro
Några svenska undersökningar
•
Karlberg & Sundell (2004), Sundell, El-Khouri, Månsson (2005)
Skolk
•
Flakierska-Praquin, Lindström & Gillberg (1988; 1997)
Långtidsuppföljning av BUP-patienter med skolvägran
•
SiS, ”Skolverksamhet inom SiS” (2009)
•
Skolverket (2008; 2010), Kommuner/skolans kännedom om
förekomst + orsaker till frånvaro
•
Skolinspektionen (2009) gymnasieavhopp; skolpliktsbevakning
(2011)
•
Gren Landell, Hemmasittare – en deskriptiv studie; Lärares syn
på skolfrånvaro - webbenkätstudie
Riskfaktorer
 Inte en förklaring utan FLERA olika faktorer som
SAMVERKAR
 Vilka faktorer och hur de samverkar varierar från
person till person
 Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls
frånvaron av andra faktorer
 Implikation:
 1) bred bedömning av varje enskilt ärende
 2) finns inte EN metod för all skolvägran
Exempel på riskfaktorer
 Socialt: Svagt stöd för skolgången från
föräldrarna, sociala och/eller psykiska problem
hos förälder. Grupptryck från kompisar,
mobbning
 Skola: bristande uppmärksamhet på närvaro
och frånvaro, bristande anpassning till specifik
funktionsnedsättning,
 Individ: depression, neuropsykiatri, somatisk
sjukdom, ångeststörning, antisociala problem
 Faktorer överensstämmande i nationella och
internationella undersökningar
Exempel på negativ spiral
Sårbarhet
Utlösande
händelse
Vidmakthållande
faktorer verkar
tillsammans med
sårbarhetsfaktorer
Höga krav på sig själv
Sårbarhet för internaliserande
symtom
Frånvaro p.g.a.
fysisk skada,
sjukdom, lov ”Får smak” på att
vara hemma
Föräldrar går med i
barnets undvikande
Skolkontakt blir avsersiv
för föräldrarna
Pinsamt komma
tillbaka efter frånvaro
Skolan tycker
föräldrarna
gör fel
Utredning
Undersök utlösande och vidmakthållande
faktorer i det enskilda ärendet
Kärnfrågor från alla riskområden
Inhämta information med flera verktyg
(formulär, intervju, observation) och från olika
källor
Föräldrar
Skola
Social miljö
Individ
Utredningsverktyg

Formulär/frågor

Barnet - t.ex. SDQ, SCARED, depression, smärta,
mobbning, rädslotermometer/visuell analogskala
(VAS) av känslor inför att gå till skolan/vara i skolan

Föräldrarna - psykisk ohälsa, familjefunktion,

Skolpersonal – t.ex. SDQ, hypotesriktade frågor om
neuropsykiatrisk problematik
parrelation, syn på skolgång

Intervju med barnet och föräldrar var för sig

Hypotespröva – involvera barnet och familjen

Skaffa omedelbart samtycke att samla dokumentation och
kunskap bakåt i tiden
Förhållningssätt
Jämställ problematisk skolfrånvaro
med självskadande
Betrakta återkommande ogiltig frånvaro
som ett akut problem med risk för
allvarliga konsekvenser!
Det går inte att vänta med utredning och
åtgärder.
Riktlinjer för handläggning
1.
Främja närvaro – huvudmän, skolledning, elevhälsa
2.
Uppmärksamma och rapportera frånvaro omedelbart –
lärare/mentor
3.
Utreda frånvaro – skolan med hjälp av elevhälsa och ev BUP och
Socialtjänst
4.
Åtgärda frånvaro – skolan och ev andra aktörer utifrån
kartläggning i det enskilda ärendet!
5.
Samverka – gemensamt ansvar
6.
Uppföljning – skolan och ev samverkansaktörer
Skolverkets allmänna råd (2012). Arbetet med att främja närvaro och att
uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
Behandling och rehabilitering

Heterogen grupp! Inte bara EN orsaksfaktor i det enskilda ärendet
och inte på gruppnivå
 Implikation: Inte EN metod för alla. Tänka flera
interventioner och olika format i det enskilda fallet. Utgå
från systematisk kartläggning av riskfaktorer från
respektive riskområde.

Jämför långvarig skolfrånvaro med långvarig sjukfrånvaro hos
vuxen som ska tillbaka till arbetslivet – tänk rehabilitering!
 Implikation: Förbered återgång till skola. Ha kvar
stödsystem efter intensiv behandlingsinsats. Beredskap
för återfall t.ex. vid lov och stadieövergång.
Tänk samverkan!
 BUP bör bidra till strukturer för samverkan
 Delar vi visioner med skola och kommun? Har vi
kännedom om varandras verksamheter? Löser vi
gemensamma problem?
 Ser vi varandras verksamheter som tillgängliga och
handlingskraftiga?
 Använder vi effektiva former för samverkan kring
skolfrånvaro? Närvaroteam? Samordnartjänst – t.ex.
samverkande socialsekreterare?
Hopp för framtiden
 Ny skollag - t.ex. utredningsskyldighet för skolor,
skärpning vad gäller skolplikt och närvaroplikt
 Skolverkets allmänna råd (2012)
 Skolinspektionen – regelbunden granskning av skolors
rutiner för bevakning av skolplikten
 Förstärkt elevhälsa på väg och en evidensbaserad
elevhälsa
 SKL’s arbete med modellområden för skolfrånvaro &
för ökad kunskap om psykisk ohälsa hos barn och
ungdomar
 Fokus på samverkan med draghjälp av stimulans-
medel, t.ex. Samordnad Individuell Plan (SIP)
Salutogenes vid långvarig
skolfrånvaro
Mikael Färnkvist
Leg psykolog, specialist i klinisk psykologi
Leg psykoterapeut
Enhetschef BUP Kungälv
Pilotprojekt Hemmasittare i Uddevalla kommun 2007‐2008
• Att upptäcka problematiken tidigt och snabbt sätta in insatser.
• Att ha en genomtänkt struktur för hur samverkan skall ske med gemensamma tider, färdiga team och information till familjerna.
• Att inleda arbetet med en kartläggning som omfattar nivåerna individ, familj och skola.
Skolfrånvaroperiodens omfattning, debutålder samt typ av skolfrånvaro
Intervjuperson
Hannah
Robin
Erik
Malin
Linnea
Emelie
Cecilia
Fredrik
Anna
Skolfrånvaroperiodens
omfattning
Fullständig frånvaro
under 1 månad.
Fullständig frånvaro
under 4 månader.
Hög frånvaro under 3 år,
fullständig frånvaro 1 år.
Mycket hög frånvaro
under 4 år.
Mycket hög frånvaro
under 2 år, fullständig
frånvaro 2 månader.
Mycket hög frånvaro
under 5 år, fullständig
frånvaro några månader.
Fullständig frånvaro
under 1,5 år.
Fullständig frånvaro
under 2,5 år.
Fullständig frånvaro
under 3,5 år.
Debutålder
14 år
Typ av
skolfrånvaro
Skolk
14 år
Skolk
13 år
Skolk
10 år
Skolk och
skolvägran
Skolvägran
och skolk
13 år
14 år
12 år
Skolvägran
och därefter
skolk
Skolvägran
12 år
Skolvägran
11år samt
16 år
Skolvägran
Salutogena processer i gruppen med skolk
Försoningsprocesser:
• Yttre stöd, att bli lyssnad till och tagen på allvar av skola och föräldrar.
• Att möta en gräns.
• Att själv komma till att acceptera och vilja ta ansvar för sin situation.
• Ilska och lust att provocera ersätts av en vilja till delaktighet.
Salutogena processer i gruppen med skolvägran
• Utvecklandet av ökad självkänsla och självständighet betonas.
• Betydelsen av omgivningens stöd framhålls.
• Erfarenheter av psykoterapi lyfts fram.
• Mötet med någon form av gräns har haft betydelse.
• Frånvaro av försoningsprocess.
Salutogena processer i gruppen med blandning av skolk och skolvägran
• Processer med försoning, separationsutveckling och sorgebearbetning i olika sammansättning.
• Mer djupgående inre förändringsprocesser.
• Psykoterapins betydelse lyfts fram.
• Tålmodigt stöd från omgivningen betonas.
• Mötet med någon gräns har varit viktigt.
• En utveckling från ilska och utanförskap mot en vilja till tillhörighet.
Slutsatser utifrån resultatet
• Långvarig skolfrånvaro beror ofta på komplexa orsaker; både utlösande händelser och predisponerande problematik. • Ungdomarna hade genomgående svårigheter gällande självständighetsutveckling. • Uppdelningen skolk/skolvägran/blandad grupp kan vara meningsfull.
• KASAM:s betydelse får stöd i intervjuerna.
Förutsättningar för de salutogena processerna vid långvarig skolfrånvaro
• Att den yttre belastningen den unge personen upplever är på en hanterbar nivå.
• Att den unge har någon form av psykologiskt utrymme.
• Att den unge möter någon form av gräns.
Skolvägrande ungdomar på
Slottis
BUP-kongressen 2013
Angela Sämfjord
Catharina Winge Westholm
Korttidsvårdsavdelning Slottis
Osorterat 179.jpg
Avdelningsstruktur



7 vårdplatser (7-dygnsvård)
Upp till 3 patienter i dagvård
Utredningsplatser (5-6v) &
behandlingsplatser




1 plats avlastar akutavdelningen
1 plats för AB-vård <16år
5 platser för remisser från öppenvård
Vadå korttidsvård????
Personal och kompetens




Personal: Läkare, ev ST-läkare, enhetschef,
psykolog 50% (75%), sjuksköterskor,
mentalskötare, sekreterare, kokerska
KBT-kompetens- exponering i vardagen, MIkompetens, psykoedukation, motion,
massage
Ej familjeterapi men familjemedverkan
Vadå korttidsvård?????
Varför remittera skolvägrare till
slutenvård?





Kommer ej till mottagningen
Dålig kunskap om pt både hos BUP, soc och
skola
Många misslyckade behandlingsförsök –
”sista utposten”
Låg funktionsnivå (inte alltid så stort
subjektivt lidande)
Svårt att bryta pts isolering med bara övinsatser
Styrkor med slutenvård







Bryta isolering
Erbjuda en struktur (sömn, mat, motion mm)
Automatisk beteendeaktivering
Observationer av samspel
Möjligt att knyta bärande kontakter
Anpassad skolmiljö att träna och göra
observationer i
Bryta ev datorspelsberoende
Svårigheter




Pt vill inte vård
Skolgång ett ”för svårt” mål att exponera mot
Överföra kunskap till öv, skola, soc.
Bygga upp strukturer som håller efter vårdtid







Åren 2010-2012
29 ungdomar (22% av vårdtagarna)
Partiell skolfrånvaro 2,1 år (0,5-4 år)
Hel skolfrånvaro 0,9 år (0-2 år)
Vårdtid öppenvård 1,3 år
I 14 av 29 fall kontaktas BUP först i samband
med hel skolfrånvaro
Socialtjänsten inkopplad i stort sett i samtliga
ärenden i ÖV






Könsfördelning
Pojkar: 66% (19/29)
Flickor: 34% (10/29)
Åldersfördelning
Pojkar: 14,5 år
Flickor: 14,2 år
Slottis uppdrag

Utredning: 16 st (55%)
Behandling: 6 st (21%)
Utredning/behandling: 7 st (24%)

Genomsnittlig vårdtid 11v


Komorbiditet




1 diagnos: 7 st (24%)
2 diagnoser: 12 st (41%)
3 diagnoser: 8 st (28%)
4 diagnoser: 2 st (7%)
Således betydande samsjuklighet, 76% har
två eller fler diagnoser
Erhållna diagnoser





Autismspektrum: 9/29 (31%)
ADHD: 12/29 (41%)
Ångest: 18/29 (62%)
Psykisk utvecklingsstörning: 1/29 (3%)
Depression: 4/29 (14%)
Neuropsykiatriskt funktionshinder
hos 19/29 (66%)
Diagnosöverensstämmelse ÖV-Slottis hos
13/29 (45%)
I övriga fall var Slottis uppdrag till stor del
utredningsuppdrag
Exponering Slottis
Duvan: 25/29 varav 1 misslyckades
Hemskola: 12/29 varav 2 misslyckades
Förbättring


Hälften är förbättrade vid utskrivning, varav
hälften av dem bibehåller skolgång över tid
Hälften är förbättrade vid 3 månaders
uppföljning, varav hälften av dem förbättrats
efter utskrivning
Förbättringsgrad avseende skolgång vid
utskrivning respektive 3 månaders uppföljning




Totalt: 50% resp 57%
Utredning: 62% resp 45%
Behandling: 33% resp 60%
Utredning/behandling: 43% resp 80%
Förbättringsgrad Ångest



67% förbättrade vid utskrivning
42% bibehåller skolgång över tid
67% förbättrade vid 3 månaders uppföljning
Förbättringsgrad Autism



Nedslående resultat både vid utskrivning och
3 månaders uppföljning, endast 1 uppvisat
förbättring
Lyckad Duvanexponering hos 67%
Hälften av ungdomarna väntar på
skolhem/specialklass
Slutsatser





Uppmärksammas alltför sent!
Komplex problematik, hög komorbiditet.
Utred tidigt. Skräddarsy behandling.
Behov av tvärprofessionella insatser från
skola, BUP och Socialtjänst. Önskvärt att
BUP och Socialtjänst kopplas in tidigare.
Behov av förbättrad uppföljning avseende
skolform, stöttning från hem till skolan.