Ex. åtgärdstrappa för skolfrånvaro

Hälsokällan
Möter du hemmasittare?
26 nov 2014
carianne.lundvallkarlsson@
vanersborg.se
BUP
Ungdomsverksamhet
Fritidsgårdar
Elevhälsa
Primärvård
SiS
Tandvård
Socialtjänst
MHV
Öppen
förskola
Ungdomsmott
BVC
Vuxenpsykiatri
HVB
Polis
Skola
Frivilligorganisationer
Psynk – att möta barn, unga och deras familjer med en helhet
2 miljoner barn
2-3%
behöver omfattande insatser
20-30 %
behöver särskilt stöd
i skolan, av första linjens
hälso- och sjukvård, socialtjänst
Alla behöver en bra skola,
bra föräldrar och uppväxtvillkor
Specialiserad nivå
Första linjen nivå
Generell nivå
Vänd frånvaro till närvaro
www.psynk.se
Upplägg
 Bakgrund och Psynks utgångspunkter, exemplet Vänersborg
 Pyramiden (främja, förebygga och åtgärda)
 Varför ska vi öka skolnärvaron?
 Riskfaktorer
 Systematiskt skolnärvaroarbete
 Samverkan
 Elevhälsans roll
 Framgångsfaktorer
 Gemensam närvarorutin
 Långvarig skolfrånvaro
Psynks utgångspunkter
• Skolfrånvaro är en indikation på psykisk ohälsa
• Elever med skolfrånvaro löper högre risk att
drabbas av psykosociala problem
• Det är viktigt att förebygga skolfrånvaro och att
göra tidiga insatser
Fr
Långvarig skolfrånvaro
 Kommuner behöver arbeta mer strategiskt med elever med
långvarig skolfrånvaro
 …utan att slarva med det hälsofrämjande och förebyggande
arbetet eller de tidiga insatserna
 Annars riskerar toppen i pyramiden att växa
 Att bryta långvarig skolfrånvaro (filmad workshop)
Problematisk skolfrånvaro
Långvarig skolfrånvaro
 Giltig och ogiltig frånvaro…,
 ströfrånvaro & långvarig frånvaro..
…som kan leda till problem för
individen
Begrepp kan betyda mycket
Förhållningssätt
Betrakta återkommande ogiltig frånvaro
som ett akut problem med risk för
allvarliga konsekvenser!
Det går inte att vänta med att agera och inte
vänta på att andra ska agera först.
Varför ska vi öka skolnärvaron?
 Lagen
 Skolan som skyddsfaktor för barn och
unga
 Lägre kostnader för samhället
Skolfrånvaro, studieavbrott,
arbetslöshet…
 Skolfrånvaro i grundskolan – risk att inte bli behörig till
nationellt program i gymnasieskolan
 Skolfrånvaro i gymnasieskolan – ökad risk för studieavbrott
 Utan avslutad gymnasieutbildning – 51 % högre risk för
arbetslöshet vid 20 års ålder
 … och ökad risk för upprepade arbetslöshetsperioder
Utan avslutad gymnasieutbildning…
 Risken för ekonomiskt bistånd vid 20 års ålder är 5 gånger högre
 Risken för ekonomiskt bistånd vid 25 års ålder är 6 gånger högre
 Risken för ekonomiskt bistånd vid 29 års ålder är 7 gånger högre
Riskfaktorer
 Inte en förklaring utan FLERA olika faktorer som SAMVERKAR
 Vilka faktorer och hur de samverkar varierar från person till
person
 Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron
av andra faktorer
 Implikation:
- Bred men systematisk bedömning av utlösande och
vidmakthållande faktorer i det enskilda fallet
- Finns inte EN metod för all skolfrånvaro
Malin Gren Landell
Riskområden
 Skola
 Individ
 Sociala faktorer – familj och kompisar
Riskfaktorer överensstämmande i
nationella och internationella studier
Exempel på riskfaktorer
 Socialt:
-
svagt stöd för skolgången från föräldrarna
sociala och/eller psykiska problem hos förälder
ensamstående förälder
kompistryck
kränkande behandling
-
depression
ångest
neuropsykiatriska problem
somatisk sjukdom
 Individ:
 Skola:
- bristande uppmärksamhet på närvaro och frånvaro
- bristande anpassning till funktionsnedsättning
Orsakerna och faktorerna är
många och individuella
 Mobbning, socialt
utanförskap
 Brist på pedagogiskt stöd i
skolan
 Vuxna som inte bryr sig
 Dåligt bemötande i skolan
 Bristfälligt pedagogiskt
stöd i skolan efter en
långvarig frånvaro
 Behov av mer praktik och
mindre teori
 Stökig skolmiljö
 Fel programval
 Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
som inte upptäcks under
utbildningen
 Dåliga hemförhållanden
Källa: Ungdomsstyrelsen (2013:2) 10 orsaker till avhopp –
379 unga berättar om avhopp från gymnasiet
Ex. på negativ spiral
Sårbarhet för
internaliserande
symptom t ex
separationsångest
Höga krav
på sig själv
Sårbarhet
Frånvaro pga
fysisk skada
eller sjukdom
Pinsamt
komma
tillbaka efter
frånvaro
Utlösande
faktor
Vidmakthållande
faktorer verkar
tillsammans
med sårbarhetsfaktorer
Fortsätter va
hemma för att ha
kommit efter i
skolan. Tryggt va
hemma hos
mamma.
Skolkontakt
blir aversiv för
föräldrarna
Föräldrar går
med i barnets
rädsla
Skolan tycker
att föräldrarna
gör fel
Malin Green Landell
Erfarenheter från Vänersborg
Fem steg i skolnärvaroarbetet
1) Skaffa en bild av läget
2) Säkerställ samsyn och förankra
3) Ta fram en närvarorutin
4) Implementera närvarorutinen
5) Följ upp och dra lärdomar
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete
För vem ska vi göra vad
för att uppnå vilket resultat?
Samverkan kan vara avgörande
Nyckelgrupper för att förebygga och åtgärda
 Politiker
 Förvaltningschefer/verksamhetschefer
 Rektorer
 Elevhälsan
 Lärare
 Socialtjänst och BUP
 Andra samverkansparter?
Framgångsfaktorer









Goda relationer
Kunskapsfokus
Samverkan
Att lyssna på eleverna
Tydligt ledarskap
Allas engagemang
Rutiner och systematiskt förbättringsarbete
Samarbete med vårdnadshavarna
Tekniska förutsättningar
Elevhälsan
 Samarbeta med lärarna för att främja, förebygga och åtgärda
 Rutiner för elevhälsans arbete
 Rutiner för frånvaro av giltigt skäl
Elevhälsan forts.
 Åtgärder
- Hälsosamtal
- Skolsocial kartläggning
- Vardagsstrategier
 Samarbete med familjen
 Handledning av ex. lärare
 Dokumentera och följa upp åtgärder
Ex. åtgärdstrappa för skolfrånvaro
Fortsatt ogiltig
frånvaro
Rektor kallar vårdnadshavare och elev till möte på skolan.
Samverkande socialsekreterare bjuds in.
7:e ogiltiga
frånvarotillfället
Klassföreståndare anmäler till Elevhälsogrupp, EHG.
Rektor kan besluta om skolsocial kartläggning
4:e ogiltiga
frånvarotillfället
Klassföreståndare kallar
vårdnadshavare och elev till möte
1:a ogiltiga
frånvarotillfället
Klassföreståndare
ringer hem
Skolsocial kartläggning
Syfte:
Få fram elevens syn på sin skol- och livssituation, med fokus på
skolsituationen.
Metod:
Samtal med elev.
Samtalet skrivs ner och eleven godkänner vad som får berättas
vid ESK, elevstödjarkonferensen.
Skolsocial kartläggning
Frågor/områden som diskuteras i samtalet med eleven

Hur upplever du din situation i skolan, pedagogiskt och socialt?
(skolarbete, vad har fungerat/fungerar idag, svårigheter, orsak till
frånvaron, relation/samspel med skolpersonal och elever under lektioner
och raster)

Hur mår du känslomässigt?
(självförtroende, självkänsla, identitet, stress, sömn, mat, framtidsbild,
magont och huvudvärk)

Hur ser din hem- och fritidssituation ut?
(familjebild, hemförhållanden, nätverk och fritid)

Vad tycker du att du behöver för stöd för att frånvaro skall bli
närvaro?
(vad kan skolan göra, du själv, föräldrarna)
Samverkande soc.sekr
framgångsfaktorer
 Familjer har EN kontaktperson via ESK (en väg in)
 Förskolor/ skolor har EN kontaktperson (en väg in)
 Tidig information om ärendet (vid förhandsbedömningar)
 Nära samarbete med övriga i mottagarfunktionen
 Anställd av två förvaltningar (samverkan mellan förvaltningar)
 Arbetsbeskrivning revideras årligen (efter behov)
 Informationsarbetet till förskolor och skolor (fortlöpande)
Fortsatt arbete…..
Diskussion pågår på alla nivåer, från tjänstemän till politiker
 Rutiner även F-6, förskolan, Kunskapsförbundet Väst
 Långvarig skolfrånvaro, arbetsgrupp, handlingsplan
 Minska den giltiga frånvaron
 Samköra olika mätningar såsom frånvaro, betyg och elevenkäter
i form av Beckstudien och likabehandlingsenkäter
Vänersborgs arbete
 Rapport om Modellområdesarbetet kring
ökad skolnärvaro (Yvonne Midshult)
 På kommunens hemsida ligger material, manualer,
artikel om arbetet med närvaro i förskolan osv
 Usb-kort med filmer och bildspel som beskriver arbetet
 Artikel ur Skolportens tidning Magasin 360, april 2013
 SKL:s bok Vänd frånvaro till närvaro –
guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner
Att hålla sig i…
 Skollagen
 Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda
och åtgärda frånvaro i skolan (Skolverkets allmänna råd)
 Skolinspektionens granskningar
 Vägledning för elevhälsan (2014)
 Samordnad individuell plan (SIP)
 Vänd frånvaro till närvaro
Glöm inte…
De elever som far illa i skolan men som inte
stannar hemma.
”Men hur bra skolan och kommunen än arbetar
för att öka skolnärvaron är bemötandet av varje
elev och dess vårdnadshavare det allra
viktigaste.”
Tack för mig!
Carianne Lundvall Karlsson
[email protected]