Sociala investeringar – rätt, fel
och möjligt ur ett ekonomiskt
perspektiv
Tomas Bokström, Modellområdesprojektet,
SKL
Uddevalla 7/11
Disposition
1. Modellområdesprojektet – psykisk hälsa barn och unga
2. SKL om sociala investeringar
3. Modellområdesprojektets arbete med sociala investeringar
4. Internationell utblick
5. Kan man få stöd i sitt utvecklingsarbete?
1. Kort om Modellområdesprojektet
- Överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL
- Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa
- Synkronisering av verksamheter och mellan huvudmän
- Tidiga insatser
- Forskning/utvärdering – mått!
- 2009-2011
- 14 modellområden, Vänersborg & SDF Angered + VGR
- www.skl.se/psynk
BUP
Ungdomsverksamhet
Fritidsgårdar
Elevhälsa
Primärvård
SiS
Tandvård
Socialtjänst
MHV
Öppenförskola
Ungdomsmott
BVC
Vuxenpsykiatri
HVB
Polis
Skola
Frivilligorganisationer
2. SKL om sociala investeringar
- Är sociala investeringar förenliga med kommunala
redovisningslagen, balanskrav och principen om god ekonomisk
hushållning?
- Cirkulär på gång (Stefan Ackerby, bitr. chefsekonom)
- Investering möjligt men kan inte bokföras som en sådan enligt
gällande lag
- Öronmärkning av anslag för investeringar därför enda
möjligheten inom den kommunala budgeten.
- Förebyggande insatser ej skäl för att budgetera underskott
- Reservera ett överskott, sänka resultatmål (Norrköping)
- Reducera utgifter inom övriga områden (Nynäshamn)
- Försäljning av tillgångar, t.ex. aktier (Trelleborg)
Kommunens resultatmål
2.4
Resultat
2.2
2
1.8
1.6
Resultatmål utan satsning
1.4
Resultatmål med satsning
1.2
1
Tid
3. Modellområdesprojektets arbete
med sociala investeringar
Frågeställningar
- Hur kan effekten av tidiga insatser värderas?
- Hur kan incitamenten för tidiga insatser stärkas?
- Hur kan resurser frigöras för införande av nya metoder/insatser
samtidigt som uppföljningen av dess effekt noga utvärderas?
- Hur kan vi få större fokus på resultat, utfallsmått snarare än
processmått?
Aktiviteter
-
Samarbete med Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog
Kartläggning av ”karriärer” i en bättre och sämre process
Metoder, interventioner
Mått för utvärdering av effekt
Samlar erfarenheter, nationellt och internationellt
Potentiella vinster av att göra rätt
- Karriärer, livsförlopp 0-18 år
- ADHD
- Depression
- Skyddsbehov
- Bättre/sämre process
- Vilken variation finns i befintliga insatser – potentiell vinst?
- Vad kostar det man gör i befintlig verksamhet – för vem?
ADHD bättre process
4,500,000
4,000,000
3,500,000
3,000,000
2,500,000
2,000,000
1,500,000
1,000,000
500,000
0
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
ADHD sämre process
10,000,000
9,000,000
8,000,000
7,000,000
6,000,000
5,000,000
4,000,000
3,000,000
2,000,000
1,000,000
0
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Simuleringsverktyg (1)
Simuleringsverktyg (2)
Några resultat av studien
-
Normalbarn ca 3,5 mkr, 0-18 år
-
ADHD bättre ca 3,5+2,3=5,8 mkr, 0-18 år
-
ADHD sämre ca 3,5+4,1=7,6 mkr, 0-18 år
-
Kostnader i vuxenlivet?
- Fullt deltagande på arbetsmarknaden
- Helt eller delvis utanförskap
ADHD - ej i arbete
Investeringspuckel
Primär årskostnad kronologi Asoc WC-BC
300 000
250 000
ÖVRIGA
200 000
RÄTTSVÄSENDET
150 000
LANDSTINGET
100 000
KOMMUNEN
50 000
Hushållsekonomi
0
-50 000
7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
FRIVILLIGSEKTORN
-100 000
-150 000
FÖRSÄKRINGSKASSAN
ARBETSFÖRMEDLING
Ålder
När bör man investera?
-
Bra att investera tidigt – men då kan avkastningen dröja länge
Heckmans kurva
Viktigt att följa upp sin investering
- Utvecklingskurvan
6
5
4
3
2
1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
År
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
Vilka interventioner?
- Olika vid olika åldrar – portfölj?
- Interventioner som förväntas ge avkastning på kort eller lång sikt
Ekonomisk analys
- Kostnader för interventioner?
- Beräknad besparing, vid vilken tidpunkt?
Viktiga bedömningar för social
investering
-
Problem
Utfall
Målgrupp
Interventioner
Värdet av förbättrade utfall
Plan för genomförande av social
investering
- Epidemiologi – vilka riskfaktorer finns hos befolkningen, hur
många kan förväntas beröras av en viss problematik?
- Ex. Barnhälsoindex, Lennart Köhler
- Hur många når vi idag, troligt att man missar/inte når fram
till/saknar effektiv intervention?
- Vilka metoder finns det? Evidens, utomlands eller i Sverige?
- Vad kostar befintlig verksamhet?
- Placeringar
- Extra resurser i förskola/skola
- Icke godkända betyg/IV-program
4. Internationell utblick
Birmingham - Brighter Futures (1)
- Stora sociala problem – hur bryta utvecklingen?
- Bestämde sig för en strategi med stöd av forskningsinstitutet
Dartington Social Research Unit
- Fokuserade på ett antal utfall
- Physical health
- Literacy and numeracy (English and Maths)
- Behaviour
- Emotional health
- Social literacy (getting on with other people)
- Job skills
Brighter Futures (2)
- Genomförde webbenkät för 20 000 skolbarn
- Identifierade behov, riskgrupper etc.
- Identifierade metoder med evidens
- the Family Nurse Partnership (FNP);
- the Incredible Years Parenting Programme;
- Promoting Alternative Thinking Strategies; (PATHS)
- Restorative Justice in Children’s Homes (RJ); and the
- Triple P Parenting Programme.
Brighter Futures (3)
- Effekten av programmen hade inte testats i England
- RCT-studier kopplades till alla programmen, utvärderingsperiod
2 år
- Projektfinansiering: banklån, 40 miljoner pund
- De program som visas ha effekt sprids till hela befolkningen
- För fortsatt finansiering tas s.k. Social Impact Bonds fram
Social Finance
- Fristående organisation som har som uppdrag att konstruera
Social Impact Bonds (SIB)
- Ett finansiellt instrument som ska locka privata investerare att
satsa pengar på sociala insatser
- Kontraktslösning där den som sparar utgifter åtar sig att betala
ut avkastning till investerarna – om interventionen har effekt
- Peterborough Prison
Modell SIB
www.socialfinance.org.uk
5. Kan man få stöd i sitt
utvecklingsarbete?
Utvecklingsprojektet – barn och
ungas psykiska hälsa
- Ny överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL
- Kommer att driva ett antal processer
- Sociala investeringar/tidiga insatser
- Ledning/styrning
- Första linjen
Projektmodell
Snabba processer
Mätbara mål
Kontinuerlig utvärdering
Skapa ny kunskap som alla kan ta del av
Ansökan
- Två ansökningsomgångar under våren 2012
- Kriterier för ansökan, ytterligare information:
www.skl.se/psynk
