Psynkronisering
S
Y
K
I
K
H
Ä
L
S
A
Specialiserade insatser
Första linjens insatser
Tidiga insatser
Riskgrupper
Hälsofränjande
Eslöv2013
[email protected]
www.skl.se/psynk
Våra viktigaste samhällsfrågor
Klimat
Hälsa
Hållbart samhälle
Förväntningar
Fysisk hälsa
Psykisk
hälsa
Stämning i
samhället
Arbete
BUP
Ungdomsverksamhet
Fritidsgårdar
Elevhälsa
Primärvård
SiS
Tandvård
Socialtjänst
MHV
Öppenförskola
Ungdomsmott
BVC
Vuxenpsykiatri
HVB
Polis
Skola
Frivilligorganisationer
www.skl.se/psynk
Mera skyddsfaktorer
mindre riskfaktorer
Förstalinje med bra
bedömningsfunktion
Specialiserade insatser
Första linjens insatser
Tidiga insatser
Riktigt bra och effektiva
samlade insatser när det behövs
Riskgrupper
Hälsofränjande
Jag bryr mig
om alla
www.skl.se/psynk
Vilka människor passar in i dagens
informationssamhälle?
Vilka människor passar in i dagens
samhälle - alla ?
Vilka människor passar in i dagens
samhälle - vilka gör inte ?
Det är inte så lätt att vara
ung barn eller ungdom ……..
Vad händer med vår hjärna i
dagens samhälle?
Vad har hänt med oss människor?
Jordbruks samhället
Industrisamhället
Utveckla dig!
Tänk rätt!
Var social!
COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken
som uppmanar dig att ta reda på vad du
verkligen vill med ditt liv – både på
arbetet och hemma. Att reflektera är en
sak, att förändra sitt beteende en annan.
Boken uppmuntrar dig att våga ställa de
jobbiga frågorna och att lita på framtiden
och dig själv. Använd den som din egen
coach eller tillsammans med din chef eller
affärspartner. Bestäm dina egna delmål
och milstolpar och skapa den struktur
som passar dig bäst.
Eller…?
Vad händer med vår hjärna i
dagens samhälle?
Varför mår vi inte bra?
Hjärnan påverkas …………
”Allt vi är med om förändrar kopplingarna mellan
våra hjärnceller, det skapar nya kopplingar,
förstärker eller försvagar dem. Det blir som en stig
genom skogen, som blir allt lättare att vandra ju fler
som har gått upp den.”
Jan Norberg ur OBS P1 Sveriges Radio 21 sept 2012
Utmattningssyndrom syns i
hjärnan
DN 2010-11-15
Avhandling av Agneta Andersson,
Umeå
Hennes önskemål är att dagens
arbetsgivare börjar tänka lite mer
"hjärnergonomiskt". Öppna
kontorslandskap och inglasade
grupprum går bort, menar hon.
Stora förändringar:
Skolan, skolmiljön, krav och förväntningar
där och i samhället i stort …
Vilka diagnoser kommer att bli stora ….?
KÖP EN UPPLEVELSE!
Alla är inte lika….
”de tystas revolution”
Samhället och hjärnan
Akta hjärnan!
Samhället och hjärnan
Nya strategier, hjälpmedel, insatser……
….. synsätt och inställning
Insatserna anpassas:
Skolan som förebyggande arena
www.skl.se/psynk
Vad påverkar
Skolresultat
Psykisk hälsa
Barn och ungdomar
Jobb och liv i samklang med
förmåga och egna önskemål
Hur ska det gå
för Anod i livet?
Jobb och liv
under förmåga
och egna
önskemål
Sjukskrivning
Psykisk sjukdom
Missbruk
Kriminalitet
Generella insatser
Individualiserade
Vi behöver ett dubbellyft
Mitt budskap:
Gör en ordentlig analys av vad ni behöver göra
Se till att från början skapa system som gör att ni
kan följa upp vad ni gör.
Samhällsfaktorer
Arbetslöshet
Fråga:
Tidsanda
Psykisk
ohälsa
Trauma
Livsstil
Individfaktorer
Livssituation
Kan vi minska någon av dessa riskfaktorer?
Ligger vi ovanligt högt på någon faktor?
Vet vi vad som orsakar vår förhöjda risk?
Är det något vi kan påverka?
Ärftlighet
Problem:
För stor ungdomsarbetslöshet
(högre i vår kommun jmf med riket, eller tidigare år)
Fråga A:
Vad är orsaken till detta?
Svar:
1. Brist på arbetstillfällen
Lågkonjunktur
Dåligt företagsklimat
Ensidigt utbud
2. Ungdomarna inte anställningsbara
Låg eller fel kompetens hos ungdomarna
Ungdomarna inte friska nog att
3. Dålig matchning
Ungdomarna hittar inte jobben
Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte
ungdomarna
Problem 1:
För stor ungdomsarbetslöshet
Problem 2:
För många icke anställningsbara ungdomar
Problem 3:
För låg eller fel utbildningsbakgrund.
Problem 4:
Inte är friska nog att klara jobba.
Fråga A: Vad är orsaken till detta?
Svar:
1. För få med rätt
högskoleutbildning
2. För få som avslutat
gymnasiet
3. Många som inte klarat
målen i årskurs 9
Fråga A:
Svar:
1. Psykisk sjukdom
2. Psykisk
funktionsnedsättning
3. Kroppslig sjukdom eller
funktionsnedsättning
Vad är orsaken till detta? Hur mycket påverkar problem
varandra? När startar respektive problem?
Problem:
För stor ungdomsarbetslöshet
Orsakas av:
1. Brist på arbetstillfällen
Lågkonjunktur
Dåligt företagsklimat
Ensidigt utbud
2. Ungdomarna inte anställningsbara
Låg eller fel kompetens hos ungdomarna
Ungdomarna inte friska nog att
3. Dålig matchning
Ungdomarna hittar inte jobben
Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna
Fråga B:
Hur viktig är respektive orsak?
Fråga C:
Vad kan man göra, vad fungerar?
Fråga D:
Vad kostar respektive insats?
Vad vill du åtgärda?
Med vilka medel?
Fråga E:
Vad kan vi vinna på olika åtgärder ?
Fråga F:
Hur kostnadseffektiv är respektive insats?
Fråga G:
Kan man mäta och följa upp insatserna i praktiken?
Fråga H:
Vilka resurser utöver ekonomiska har vi till förfogande?
Personal, lokaler, utbildningskapacitet, krismedvetande,
förändringsbenägenhet osv
Fråga I:
Var är det mest att vinna, mänskligt och
ekonomiskt, (politiskt) ?
Fråga J:
Vad vill vi prioritera? Hur mycket orkar vi
göra i första steget, andra osv?
Checklista för politiker och
beslutsfattare
www.politikerchecklistan.se
Priofrågan - Bättre stöd till utsatta barn
- Processtöd och nyckeltal
År
Team
Förskola
Skolfrånvaro
Läs– och skriv Program
svårigheter
BUP
Familjestöd
Hemma lösning
Arbetsintro
År
Team
Förskola
Skolfrånvaro
Läs– och skriv Program
svårigheter
BUP
Arbetsintro
Familjestöd
Hemma lösning
Kort tid få vinst men sena insatser
Fem processteg för tidiga insatser:
Vad ska förbättras?
Vem bestämmer och ansvarar?
Kommer kräva engagemang från olika nivåer
Vad ska vi göra?
Vad ska vi börja med?
Hur kollar vi att det fungerar ?
Det är nu det svåra börjar…
…det finns nog inga genvägar
Socioekonomiska kalkyler ger:
•
•
•
•
•
•
•
•
möjliga utfall
möjliga vinster
argument för förändrade arbetssätt
ökad förståelse för att alla våra insatser
kostar
ökad förståelse för relationer mellan olika
kostnader
säger inte hur det blir i verkligheten
ger inte tillräckligt underlag för att
omfördela pengar
räcker inte för att styra arbetet
Fördubbla antalet skolkuratorer
-2
Extra hembesök
-1
Fritidsgård
-2
Minskade grupper i förskolan
-1
Ökade antal ADHD behandlingar
-2
Antal färre narkotika missbrukare
8
Socioekonomisk utvärdering
Kostnad och effekt utvärdering
Innebär mätning av:
• Kostnad
• Resultat, effekt (uppfyllelse av önskat mål)
• verksamhetens bedömning,
• individens
• Sidoeffekter
• Givna insatser
• Metod och programtrogenhet
”Gör registreringen till en del i det
vardagliga arbetet”
Förbered organisationen och skaffa rutiner
för registerarbetet.
”Jag kan inte inteckna årets budget med
kommande vinster”
”Jag vet att det skulle vara lönsamt för samhället
men det är inget som jag vågar satsa på.”
”Vi behöver inte mäta för vi vet att det fungerar”
”Man kan faktiskt inte mäta barn, lycka det
viktigaste i livet”
”Det är oetiskt att bara satsa på det som är
lönsamt”
+ kostnader
Extra stöd i skolan
Föräldrastöd
Utredning och
behandling
- kostnader
Frisk och arbetar
Socialinvesterings
fond
Resultatmått
Insatser
Metoder,
tillgänglighet,
genomförande
Ekonomi
Bokföring,
uppföljning
Uppföljning
individ,
grupp
Stora vinsterna med projekten hittills är att
det uppmärksammar vad som egentligen
görs och inte görs.
1. Mäta den ordinarie verksamheten att den
ger förvänta resultat.
2. Om vi gör en extra satsning vad ger den
för extra effekt och extra kostnad
3. Vi måste kolla att vi gör det vi ska och får
de resultat vi förväntar oss av både
ordinarie verksamhet och den extra.
Liten kommun med en ekonomisk situation
som inte gett överskott.
Vill omfördela från sena till tidiga insatser…
Hedemora modellen
1. Ekonomisk genomlysningar?
2. Analysera era verksamheter – var har ni
förbättringsområden?
3. Vad tror verksamheten att man kan göra?
(info till alla)
4. Hur ska ni se till att allt det vanliga görs så
bra som möjligt? (Hålla koll – mäta)
5. Var kan ni jobba smartare.
6. Var skulle ni kunna frigöra resurser?
7. Vad kan ni göra i befintliga resurser?
8. Vad behöver ni extra pengar till
Insatser till barn och unga, skola, socialtjänst , hälsooch sjukvård - kostnad eller investering?
Många olika arbetssätt
- Social investeringsfond
- Återföringsmodell
- Avsatta medel som fördelas
- Prioriteringar i ordinarie budget till tidiga insatser
- Specifikt arbete med tidiga insatser
- Uppmärksamhet kring hälsofrämjande insatser
Psykisk hälsa
Kultur
Fritid
Hälso- och sjukvård
Arbete
Socialtjänst
Förskola – skola
Familj – Vänner- Samhälle
www.skl.se/psynk
För att bry sig om att städa
Måste man finnas i samma värld
Som skiten
Ur Klinisk blick av Pia Dellson
Tidigare hjälp till de barn och
unga som behöver det!
www.skl.se/psynk
Vi måste göra något?
Vi måste veta vad som fungerar?
Vi måste veta vad som är effektivt?
Är det samma för alla människor,
kommuner…
Engagera hela samhället…
... Vi kan klara det
Vi kan
tillsammans
www.skl.se/psynk
