Seksjon for forebyggende, helsefremmende og
organisatoriske tiltak
Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i
befolkningen?
Eva Denison, forskare, professor
Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten
Vår visjon
God kunnskap bidrar til
gode helsetjenester
Hva gjør vi?
- Innhenter, vurderer og
formidler kunnskap
- Fremmer og måler
kvalitet
Agenda
Varför fysisk aktivitet är ett viktigt tema
Vad är «befolkningen»? Interventionsnivåer
Systematisk kunskap
Effekter av interventioner för att öka fysisk
aktivitet
Varför svaret på frågan för närvarande är «nja»
Varför fysisk aktivitet är ett viktigt tema (1)
Fysisk inaktivitet
– 21-25 % av bröst- og tjocktarmscancer
– 27 % av diabetes
– 30 % av ischemisk hjärt-kärlsjukdom
Fysisk aktivitet
– högre grad av hälsorelaterad ”fitness”
– lägre risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, typ 2
diabetes och cancer
– lägre förekomst av olika kroniska sjukdomar
WHO och US physical activity guidelines
Varför fysisk aktivitet är ett viktigt tema (2)
Når inte upp till rekommenderad miniminivå
– Internationellt (Hallal 2012)
• 30 % av vuxna (17 % - 43 %)
• 80 % av ungdomar (15 år)
– Sverige (FHI 2011)
• 35 % av vuxna
• 89 % av ungdomar (15 år)
– Norge (Helsedirektoratet 2009; 2012)
•
•
80 % av vuxna
50 % av ungdomar (15 år)
Vad är befolkningen – interventioner för de
många eller de få?
Frisk men inaktiv
Har riskfaktorer – sårbarhet
Har en eller flera sjukdomar
Vad är «befolkningen»? Interventionsnivåer
Samhället
– sammansatta interventioner
– «enkla» interventioner
Grupp-/organisationsnivå
– t ex skolan
Individnivå
– i/utanför sjukvården
– Internet
Systematisk kunskap
Besvarar en specifik fråga
– interventionen jämfört med… för… hos…
Klara inklusions- och exklusionskriterier
Baserad på alla tillgängliga studier
Kvaliteten på dokumentationen bedömd
– hur pålitligt är effektestimatet?
Effekter av interventioner för att öka fysisk
aktivitet (1)
Samhällsnivå, sammansatta interventioner
– kombinationer av två eller flera av:
•
•
•
•
•
•
social marknadsföring
andra kommunikationsstrategier
rådgivning av sjukvårdspersonal
samarbete med statliga eller frivilliga organisationer
interventioner i specifika miljöer
ändring av omgivningar
– 26 kontrollerade studier
• inte evidens för ökad fysisk aktivitet
Baker 2011
Effekter av interventioner för att öka fysisk
aktivitet (2)
Samhällsnivå, «enkla» interventioner
– kampanjer i media eller riktade mot specifika grupper
– ändring av omgivningar
– policy, reglering
5 systematiska översikter av hög kvalitet
– skyltar vid trappor och hissar
– lokala kampanjer
– förbättrad tillgång till områden och anläggningar för
fysisk aktivitet
• något ökad fysisk aktivitet
Denison 2010
Effekter av interventioner för att öka fysisk
aktivitet (3)
Grupp-/organisationsnivå
– barn i skolan
•
•
•
•
•
ändring av rutiner
ökad tid för intensiv aktivtet i gymnastiklektioner
tillgång på utrustning
träning av lärare
undervisningsmaterial för lärare, föräldrar och elever
– 44 randomiserade, kontrollerade studier
• längre tid med fysisk aktivitet i skolan: barn och ungdomar
• högre frekvens av fysisk aktivitet i skolan: barn
Dobbins 2013
Effekter av interventioner för att öka fysisk
aktivitet (4)
Individnivå
– primärvård
• hänvisning till fysisk aktivitet eller träning med organiserad
uppföljning
• egenorganiserad träning med eller utan organiserad uppföljning
– 3 systematiska överskikter, 37 RCT (överlapp!)
• liten till moderat ökning av fysisk aktivitet på kort (3 månader) och
meddellång (12 månader) sikt
Pavey 2011; Denison 2012; Orrow 2012
Effekter av interventioner för att öka fysisk
aktivitet (5)
Individnivå
– Internet, t ex
•
•
•
•
•
sätta mål
undervisning
självmonitorering
feedback
påminnelse via e-post
– 34 studier
• något ökad fysisk aktivitet på kort sikt
Davies 2012
Varför svaret på frågan för närvarande är
«nja»
Små effekter – men kan vara viktiga
Metodproblem
– komplexa interventioner
– studiedesign
– mätning av fysisk aktivitet
• självrapportering
• reliabilitet och validitet
• känslighet för förändring
– inte känd!
Tack för ert intresse!
[email protected]
