REMISS 2014-01-24 Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei 1 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 Enligt sändlista Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning med viss symbol (Nyckelhålet) Livsmedelsverket översänder förslag till ändring av rubricerade föreskrifter. Bifogat finns förutom föreskriftsförslaget också ett PM. Livsmedelsverket vill ha Ert yttrande senast den 28 mars 2014 till - Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, eller - [email protected] Magnus Danielsson Avdelningschef Hannes Eintrei Jurist LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 Sändlista Astma- och Allergiförbundet Axfood Sverige AB Bergendahlsgruppen Coop Sverige AB Dagligvaruhandelns Riksförbund Dietisternas riksförbund Expertgruppen för nutrition och folkhälsa Finax Fiskbranschens Riksförbund Fria bröd Gröna Näringens Riksorganisation Hushållningssällskapet ICA Handlarnas AB Kommerskollegium Konsumentföreningen Stockholm¨ Konsumentverket Kött- och Charkföretagen Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Lantmännen Livsmedelsföretagen (Li) Livsmedelshandlareförbundet SSLF LRF Mjölk Näringslivets Regelnämnd (NNR) Regelrådet Semper SNF Swedish Nutrition Foundation Svenska Diabetesförbundet Svenska Celiakiförbundet Svensk Dagligvaruhandel Svensk Fisk Svensk Handel Svenskt Kött Svenska Fiskhandelsförbundet Sveriges Bagare och Konditorer Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Konsumenter i Samverkan Sveriges Konsumenter Visita 2 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 3 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen/motsvarande i följande kommuner: Göteborg Helsingborg Landskrona Lidköping Malmö Skellefteå Solna Stockholm Växjö Örebro För kännedom Landsbygdsdepartementet LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 4 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol 1. Förslaget Livsmedelsverket föreslår – en ny lydelse av 1 och 2 §§ – fyra nya bestämmelser (1 a, 3, 4 och 5 § §) – ändringar i bilagan som får namnet bilaga 2 där bl.a. nya livsmedelsgrupper och ändringar i villkoren införs. – en ny bilaga (bilaga 1) med begrepp. För utförlig kommentar om bestämmelserna, se stycke 2.2 nedan. 2. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2.1 Bakgrund Nyckelhålsmärkning är ett frivilligt märkningssystem inom området mat och hälsa. Den har funnits sedan 1989. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets varumärke sedan dess. Syftet var att symbolmärkningen skulle finnas inom livsmedelsgrupper där konsumenten kunde ha svårt att hitta de näringsmässigt bättre alternativen. Villkoren i Nyckelhålet är ett antal näringspåståenden. Nyckelhålet är till för att hjälpa konsumenter att hitta de hälsosammare alternativen inom olika livsmedelsgrupper. Livsmedelsverket reviderar fortlöpande användningen av nyckelhålsmärkningen vad gäller livsmedelsgrupper och villkor, bland annat mot bakgrund av den ständigt pågående produktutvecklingen på marknaden. Vidare sker den nu aktuella revideringen av villkoren med utgångspunkt i de nordiska näringsrekommendationerna 2012 (NNR 2012). NNR 2012 lyfter bl.a. fram matvanor som kan minska risken för de viktigaste livsstilssjukdomarna, främst hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och benskörhet. Nyckelhålsmärkningen finns även i Danmark och Norge sedan 2009. Under 2012-13 har villkoren för Nyckelhålet diskuterats och reviderats i en arbetsgrupp med deltagare från Danmark, Norge och Sverige. I januari 2013 har även Island gått med i den nordiska arbetsgruppen. Litauen har under 2013 anslutit sig till att använda Nyckelhålet men ingår inte i den nordiska arbetsgruppen. Motsvarande förslag till regler remissbehandlas samtidigt i Danmark, Norge och Island. Hänsyn kan komma att tas också till remissvar i dessa länder. LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 5 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 2.2 Kommentar till föreskrifterna 1§ Nyckelhålet En helt ny bestämmelse som beskriver föreskrifternas tillämpningsområde. I bestämmelsen införs också ett klargörande att föreskrifterna inte avser icke färdigförpackade livsmedel som tillhandahålls på restaurang och i restaurangliknande verksamhet. Sådana livsmedel kommer att kunna omfattas av ett nytt system för ”Nyckelhålet på restaurang” som för närvarande är under utarbetning i en projektgrupp tillsammans med Hushållningssällskapet. 1 a § Nyckelhålets utformning m.m. Bestämmelsen motsvarar i allt väsentligt den nuvarande 1 § i gällande föreskrifter (LIVSFS 2005:9, senast ändrad genom omtryck i LIVSFS 2009:6). 2 § Villkor Möjligheten att märka icke färdigförpackade varor inom vissa livsmedelsgrupper med Nyckelhålet utvidgas till att även omfatta icke färdigförpackat bröd, knäckebröd, kött och ost. Många av dessa livsmedelsgrupper utgör en stor andel av det dagliga kostintaget och livsmedelsbranschen efterfrågar möjligheten att märka eller presentera sådana varor med Nyckelhålet. 3 § Villkor gällande livsmedel avsedda för barn Bestämmelsen finns i 2 § gällande föreskrifter. 4 § Övriga villkor. Nuvarande generella villkor gällande sötningsmedel och godkända nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser med sötande egenskaper behålls. Produkter som innehåller växtsteroler m.m. innefattas av regleringen gällande nya livsmedel. Dessa produkter är avsedda för personer som behöver kontrollera kolesterolhalten i blodet1. Produkterna har tidigare kunnat nyckelhålsmärkas. Denna typ av produkter kan dock vara mindre lämpliga för barn under fem år samt gravida och ammande kvinnor. Därför ska sådana produkter inte kunna märkas med Nyckelhålet, vars målsättning är att nå ut till en så bred konsumentgrupp som möjligt. Det införs en bestämmelse i syfte att tydliggöra att fett, sockerarter och salt endast får tillsättas i de livsmedel där det i bilaga 2 uttryckligen framgår sådana villkor i respektive livsmedelsgrupp. 1 Se artikel 1 i kommissionens förordning (EU) nr 718/2013 av den 25 juli 2013 om ändring av förordning (EG) nr 608/2004 om märkning av livsmedel och livsmedelsingredienser med tillsats av fytosteroler, fytosterolestrar, fytostanoler och/eller fytostanolestrar. LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 6 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 5 § Näringsdeklaration Denna bestämmelse är ny. Eftersom Nyckelhålet är ett antal näringspåståenden ska produkter, där företagen som väljer att använda sig av Nyckelhålet, även förses med en näringsdeklaration. Detta krav gäller färdigförpackade livsmedel och icke färdigförpackade livsmedel med undantag för obearbetade grönsaker i grupp 1, frukt och bär (grupp 2) och fiskeriprodukter, levande musslor och beredda fiskeriprodukter (grupp 20). Vad gäller de icke färdigförpackade livsmedlen ska näringsdeklarationen ges på ett valfritt sätt förutsatt att konsumenten kan ta del av den innan köpet avslutas. På livsmedel som är färdigförpackade för direkt försäljning ska näringsdeklarationen finnas på förpackningen. Bilaga 1 I denna nya bilaga definieras de vanligast förekommande begreppen i förslaget till nya föreskrifter. Det finns önskemål från bl.a. branschen att merparten av begreppen i föreskriften om Nyckelhålet är i överensstämmelse med övrig unionslagstiftning på livsmedelsområdet. Det finns emellertid ett antal begrepp som är specifika för Nyckelhålet och saknar motsvarighet i EU-rättsakter eller andra författningar, det gäller t.ex. spannmål, fullkorn och renframställda sockerarter. Ändringar i bilaga 2 (i nuvarande föreskrift bilagan) Nya livsmedelsgrupper har tillkommit och numreringen är annorlunda jämfört med nuvarande föreskrifter. Följande generella ställningstaganden gällande fett, socker, salt och ligger till grund för ändringarna av villkoren i bilagan. Mängden salt sänks i enlighet med NNR 2012 inom flera livsmedelsgrupper. För mycket salt kan vara en orsak till högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för att man ska drabbas av flera olika livsstilssjukdomar. Omkring tre fjärdedelar av saltintaget kommer från industriellt framställda livsmedel. Med modern teknologi minskar behovet av att använda salt för att öka hållbarheten i livsmedel. Det införs i förslaget nya villkor på mättat fett i ett antal livsmedelsgrupper. Av NNR 2012 framgår att intaget av mättat fett bör begränsas till tio procent av energiintaget. Omättat fett bör bidra till minst två tredjedelar av kostens totala fettinnehåll. Större vikt läggs på kostens fettsammansättning än på den totala mängden fett. Nuvarande villkor om mättat fett skärps. I NNR 2012 rekommenderas att sockerintaget begränsas till under tio procent av energiintaget, vilket är samma nivå som tidigare. Små justeringar av villkoren för socker föreslås i några livsmedelsgrupper. Vidare rekommenderas i NNR 2012 ett dagligt intag av fiber med 25-35 g för vuxna, vilket återspeglas i villkoren för ett antal livsmedelsgrupper. LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 7 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 Livsmedelsgrupperna Nya grupper är Nötter och jordnötter (3) Ris (5) Rågbröd (8b) Soppor, två grupper (28-29) Färdigrätter som inte utgör en komplett måltid (30) Dressingar och såser (31-32). Eftersom saltvillkor införs för fiskeri- och köttprodukter görs en ny indelning (grupp 21 a-e respektive 23 a-d). Den nuvarande gruppen Smaksatta fermenterade mjölkprodukter (2 i LIVSFS 2009:6) föreslås utgå. För grupp 11 ingår laktosfria produkter och i grupp 8, 9 och 10 omfattas även glutenfria produkter. Vissa grupper har bytt namn. Begreppen ”natrium” ersätts med ”salt” och ”kostfiber” ersätts med ”fiber” för att överensstämma med förordning (EU) nr 1169/2011. Salt ska räknas genom att den totala mängden natrium tas 2,5 gånger. Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. (grupp 1-3) Numrering i gällande föreskrifter (LIVSFS 2009:6) är 18-19. I grupp 1 (Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker samt färska kryddor) införs en möjlighet till bearbetning samt nya villkor gällande fett, mättat fett, renframställda sockerarter och fiber. Saltvillkoret skärps. Vad gäller livsmedelsgrupperna 1-2 har villkoren för de aktuella grupperna reviderats för att öka konsumtion av sådana varor. Nötter och jordnötter (grupp 3) är en ny grupp. Mjöl, gryn och ris m.m. (grupp 4-6) Numrering i gällande föreskrifter är 23-24. Grodd föreslås ingå, utöver idag gällande frövita och kli, i begreppet fullkorn (se även bilaga 1). En ny grupp med ris (med krav på fullkorn) införs. För Müsli och frukostflingor är fettnivån höjd från nuvarande 7 g/100 g till 8 g/ 100 g. Villkoren gällande salt och renframställda sockerarter är skärpta. Gröt, bröd och pasta m.m. (grupp 7-10) Numrering i gällande föreskrifter är 20-21 och 25. Nytt är att glutenfria produkter kan nyckelhålsmärkas i livsmedelsgrupperna Bröd (grupp 8a), Hårt bröd och skorpor (grupp 9), där kravet på fullkorn är minst 10 % respektive 15 % fullkorn beräknat på torrsubstans. LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 8 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 En ny grupp införs för Rågbröd (grupp 8b). I grupperna för Gröt och grötpulver (grupp 7) och Mjukt bröd m.m. (grupp 8a) är villkoren för fullkorn höjda. Mjölk, fermenterade produkter och vegetabiliska alternativ (grupp 11-14) Numrering i gällande föreskrifter är 1-5. Nytt är att även laktosfria produkter ingår i denna grupp. Den nuvarande gruppen Smaksatta fermenterade mjölkprodukter föreslås emellertid utgå. Möjligheten till nyckelhålsmärkning av dessa produkter som infördes 2005 har inte bidragit till någon nämnvärd produktutveckling på området. Ost och motsvarande vegetabiliska produkter (grupp 15-17) Numrering i gällande föreskrifter är 6-8. I gruppen Ost (15) har villkoret för salt lättats något. Matfett och oljor m.m.(grupp 18-19) Numrering i gällande föreskrifter är 9-10. I båda grupper skärps saltvillkoren något samt villkoren på mättade fettsyror. Villkoren för fett ändras från högst 41 g / 100 g till 80 g /100 g. Ändringen föreslås mot bakgrund av att man i NNR fokuserar på fettsammansättning snarare än total fetthalt. Fiskeriprodukter och produkter därav (grupp 20-21) Numrering i gällande föreskrifter är 12 och 13 b). Ny indelning av grupperna. I samtliga grupper införs saltvillkor eftersom det saknas i gällande föreskrifter. Kött och köttprodukter (grupp 22-23) Numrering i gällande föreskrifter är 11 och 13 a). Ny indelning som innebär en utökning av antalet grupper inom kategorin. I samtliga grupper, förutom grupp 22, införs saltvillkor eftersom det saknas i gällande föreskrifter. Vegetabiliska produkter (grupp 24) Numrering i gällande föreskrifter är 13 c). Villkor för mättat fett och salt införs. Färdigrätter (grupp 25-30) Numrering i gällande föreskrifter är 14-17. I gällande föreskrifter finns en grupp för soppor (17) . Nya grupper är Soppor med kött och fisk (28) Soppor utan kött och fisk (grupp 29) Färdigrätter som inte utgör en komplett måltid (grupp 30). Salt- och sockervillkoren skärps i alla grupper. Villkoren anpassas till fet fisk. Villkor på högsta andel mättat fett införs i alla grupper. I flera av LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 9 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 grupperna införs villkor med högsta halt av salt per portion. Fullkornskrav finns numera i alla grupper utom soppor. Dressingar och såser (grupp 31-32) Två nya grupper införs: Dressingar av olja och vinäger (31) Såser (32). Det finns en efterfrågan från branschen att kunna nyckelhålsmärka dessa produkter. Toleransgränser, EU-kommissionens vägledning EU-kommissionen publicerade i december 2012 en vägledning2 för att ge livsmedelsföretagare och kontrollmyndigheter vägledning om tillåtna avvikelser i en näringsdeklaration. Det har tidigare saknats EU-gemensamma riktlinjer för hur stor skillnaden får vara mellan deklarerade och analyserade värden fastställda i samband med offentliga kontroller av näringsdeklarationer. Vägledningen gäller vid kontroll av toleransnivåer för näringsdeklaration på en förpackning och överenstämmelsen med EU-lagstiftning. Vägledningen omfattar bland annat tillåtna avvikelser för kontroller av halter av de näringsämnen för vilka halter anges i förordning (EG) nr 1924/20063 om närings- och hälsopåståenden om livsmedel. EU-kommissionens vägledning är inte rättsligt bindande men ska tillämpas vid kontroll av halter av de näringsämnen som kan kontrolleras i näringsdeklarationer på nyckelhålsmärkta produkter i enlighet med vad som gäller för produkter med närings- och hälsopåståenden. Vägledningen har olika tillåtna avvikelser för olika sorters livsmedel. Bland annat finns ett kapitel gällande livsmedel generellt, ett gällande kosttillskott med vitaminer och mineraler samt ett som berör livsmedel med näringsoch hälsopåståenden. 2 Vägledning för behöriga myndigheter vid kontroll av överensstämmelse med EU:s lagstiftning om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 och rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott med avseende på fastställande av tillåtna avvikelser för näringsvärden som deklareras på etiketten. 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 10 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 I bilaga 1 i föreskriftsförslaget ges de värden gällande vissa näringsämnen som livsmedlen får innehålla. I enlighet med de tillåtna avvikelserna i EUvägledningen ska värden som ligger till grund for näringspåståenden anses som fastställda maximi- och minimivärden för näringsämnesinnehåll. I EUvägledningens tabell tre anges att i dessa fall accepteras endast analysosäkerheten som avvikelse. Ikraftträdande av föreskrifterna. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 13 december 2014. Livsmedel som släppts ut på marknaden eller som märks eller presenteras enligt äldre regler får fortsätta att släppas ut på marknaden fram till den 31 december 2015 till dess lagren tar slut. Genom övergångsbestämmelserna medges tid till företagen för anpassning. 3. Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd Att inte göra några ändringar i gällande föreskrifter skulle medföra att kriterierna för Nyckelhålet inte följer med den anpassning till NNR 2012 och den produktutveckling som sker inom livsmedelsbranschen. Det skulle riskera dels att skada förtroendet för varumärket Nyckelhålet, dels att minska Nyckelhålets attraktivitet. I arbetet med att hitta nya grupper livsmedel som skulle kunna komma omfattas av Nyckelhålet har bland annat smoothies, ägg och vatten utvärderats. Eftersom ökad konsumtion av sådana produkter saknar stöd i NNR 2012, samt att det delvis rör sig om produkter som saknar alternativ inom sina kategorier har de förslagen avvisats. 4. Vilka berörs av regleringen? Framförallt berörs företag som tillverkar mjölk-, fiskeri, - och köttprodukter (grupperna 11-17, 21 och 23) färdiglagade rätter (grupp 25-30) samt spannmålsprodukter (grupperna 4-10). 5. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför och jämförelse av konsekvenserna för de övervägda alternativen. Företag som använder eller avser att använda sig av den frivilliga märkningen med Nyckelhålet på sina produkter kan behöva se över sitt produktutbud (recept, råvaror m.m.) för att den ska överensstämma med de nya villkoren. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Nyckelhålsmärkningen är en nationell företeelse som inte har sin grund i EU-rätten. Nyckelhålet är en samling näringspåståenden. Livsmedelverket underrättade i januari 2008 EU- kommissionen om de näringspåståenden LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 11 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 som används vid presentation med Nyckelhålet i samband med tillämpningen av förordningen (EG) nr 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden om livsmedel. Det nu aktuella föreskriftsförslaget ska anmälas i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006 innan det beslutas. Anmälningsproceduren tar minst sex månader. 7. Hänsyn när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Livsmedelsverket bedömer att de övergångsbestämmelser som föreslås ovan är tillräckliga för att företagen ska ha möjlighet att anpassa sig till de nya villkoren. Livsmedelsverket har utförlig information om Nyckelhålet på webbplatsen www.nyckelhalet.se. Det finns också en särskild vägledning (http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/vagledningar/Vagle dning_nyckehalet.pdf) som kan användas av företagen även om den i första hand är framtagen för kontrollmyndigheterna. En ny vägledning kommer att utarbetas i samband med att de nya reglerna antas. 8. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen I Sverige fanns 2013 omkring 1 500 nyckelhålsprodukter på marknaden (Livsmedelsverkets rapport årsredovisning 2012). Nedan redovisas antalet företag i de huvudsakliga branscher som berörs. Bland företagen finns även de som tillverkar livsmedel som inte omfattas av föreskrifterna. Osttillverkning och annan mejerivarutillverkning Enligt Statistiska Centralbyråns företagsregister fanns 2013 inom gruppen ”Osttillverkning och annan mejerivarutillverkning” totalt 74 företag med sammanlagt 235 anställda. Köttprodukter, färdigrätter m.m. Enligt Statistiska centralbyråns företagsregister 2013 finns inom gruppen Charkuteri- och köttvarutillverkning totalt 272 företag med sammanlagt 4 271 anställda. Dessutom finns i gruppen ”Framställning av andra livsmedel” totalt 112 företag verksamma med sammanlagt 915 anställda. Bröd och andra spannmålsprodukter De företag som berörs är bagerier som producerar färdigförpackat bröd för leverans till butiker, storhushåll eller konsumenter. Enligt Statisitiska centralbyråns företagsregister 2013 fanns det 1 312 företag med sammanlagt 11 450 anställda verksamma i gruppen som tillverkar mjukt LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 12 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3 matbröd och färska bakverk. Inom knäckebrödstillverkning finns det 37 företag med sammanlagt 800 anställda. Dessutom finns totalt 45 företag med sammanlagt 1 116 anställda som tillverkar frukostflingor, mixer och andra livsmedelsberedningar av kvarnprodukter. 9. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig och vad den innebär för företagens administrativa kostnader Enligt uppgifter från Livsmedelsföretagen, Li, kan en enklare ändring av ett recept för en färdiglagad måltid ta ett par dagar. Därtill kommer arbetet med att ändra trycket på förpackningen. Under förutsättning att användningen av gammalt emballage kan fasas ut genom långa övergångstider är kostnaden ca 21 000 kr. För en mer komplicerad ändring uppgår kostnaden till 60 000 kr. Eftersom det är frivilligt att använda Nyckelhålet kan företaget dock göra en avvägning av om det är lönsamt att göra de förändringar som behövs, eller om man väljer att avstå från nyckelhålsmärkningen. 10. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Eventuellt kan kostnader för information och utbildning till anställda om de nya föreskrifterna ta viss tid i anspråk. 11. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Genom att utöka antalet livsmedelsgrupper är det Livsmedelsverkets förhoppning att fler företag kommer kunna märka sina produkter med Nyckelhålet. Det kan i många fall vara så att stora företag har större möjligheter att anpassa och ta fram nya produkter. Användning av Nyckelhålet kan i vissa fall vara en förutsättning för att bibehålla eller öka företagets marknadsandel. 12. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Eftersom nyckelhålsmärkningen är frivillig bedöms någon ytterligare utredning av konsekvenserna av förslaget inte vara nödvändig. 13. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Små företag berörs på samma sätt som stora företag men kan ha svårare att hantera produktutvecklingen inom företaget. Sådana tjänster kan dock köpas in. Övergångsreglerna är avvägda för att även gälla små företag. LIVSMEDELSVERKET Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei REMISS 2014-01-24 Kontaktpersoner på Livsmedelsverket Anette Jansson, dietist, tel. 018-17 55 94 Hannes Eintrei, jurist, tel. 018-17 56 45 13 (13) Dnr 3198/2013 Saknr 6.3