Suseåns vattenråd Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Käringasjöbäcken (Slöingebäcken/Klirrebäck) Sandbolet 2013-05-14 Närvarande Markägare: Anna Lisa Bengtsson, Bengt Bengtsson, Nils-E. Andersson, Thomas Johansson, Björn Kristiansson, Björn Sandström, Ulla Sandström, Bengt Nilsson Suseåns vattenråd: Sven-Olov Johansson, Ingrid Lönn, Lars-Anders Måttgård, Agneta Åkerberg, Roland Alexandersson och Ellinor Tjernström. Länsstyrelsen: Jonas Svensson Vad är Suseåns vattenråd? Sven-Olov Johansson, ordförande i Suseåns vattenråd hälsar välkommen till ett första möte om Käringasjöbäcken. Vattenrådets syfte är att föra samman olika intressen kring ett vattendrag för att prata om hur det kan bli bättre. Vattenrådet är ingen myndighet och har inga pengar men verkar ideellt för att informera och stötta positiva initiativ som kan förbättra vattenkvaliteten i Suseån. Styrelsemedlemmarna i Vattenrådet representerar olika intressen, Sven-Olov presenterar medlemmarna i styrelsen: Agneta Åkerberg, LRF Skrea och Bobergs byalag. Ingrid Lönn, Svenska turistföreningen – södra Halland. Lars-Åke Östergren, Susedalens Kraft AB. Lars-Anders Måttgård, LRF Getinge-Rävinge-Steninge Ingvor Johansson, Södra skogsägarna Roland Alexandersson, Naturskyddsföreningen Falkenberg. Sven-Olov Johansson, ordföranden, Kvibille Allförening och Getinge samhällsförening. Politiska representanter är Anders Hellström i Falkenberg och Suzanne Åkerlund i Halmstad. Samordnare är Ellinor Tjernström, Halmstad kommun. Sven-Olov presenterar Jonas Svensson som ska berätta om vattendirektivet och hur miljökvaliteten är i Käringasjöbäcken. Jonas är sötvattensekolog och jobbar på länsstyrelsen. Sedan 2005 har han arbetat med att samordna vattenförvaltningen i Halland. Vattendirektivet och kraven på god vattenkvalitet i Europa Suseåns vattenråd - Jonas Svensson, länsstyrelsen Vattendirektivet antogs år 2000 i EU för att skydda vattnet och säkerställa att vi kommer ha vatten av bra kvalitet i framtiden i hela Europa. Vatten är grunden till allt liv och vårt viktigaste livsmedel och är en förutsättning för en hållbar framtid. Hallands län ingår i västerhavets vattenavrinningsområde. Sverige har mycket vatten och vatten av bra kvalitet. Tillrinningen av grundvatten är god genom rullstensåsar och sanddeltan. Men Sverige har också stora problem med vattnet. Försurningen är fortfarande ett mycket allvarligt miljöproblem och trots att de försurande nedfallet har minskat så är situationen så allvarlig att man måste fortsätta kalka för att ekosystemet ska klara sig. Övergödningen och brunifiering (ökande antal hummuspartiklar i vattnet som gör att det blir brunfärgat) av vattendragen är problem som påverkar ekosystemet negativt både i bäckar, åar och i kustvattnet. Vi har ett gemensamt uppdrag att lösa dessa problem tillsammans, alla kan dra sitt strå till stacken. Vi måste ha långsiktigt hållbara lösningar som inte motverkar samhällsekonomin. Vi kan arbeta inom avrinningsområdet i exempelvis vattenråd och bidra till förbättrad kunskap och bra åtgärder. Länsstyrelsen bedömer miljöstatusen på alla större vattendrag i Halland. Suseån har så kallad ”måttlig status” vilket inte är jättedåligt men inte tillräckligt bra för vattendirektivet. MKN= miljökvalitetsnorm Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Vattenkvaliteten måste förbättras Vattenkvaliteten får inte försämras Godkänd vattenkvallitet ger klassningen hög eller god status. Vattenkvaliteten får inte försämras, vare sig från hög till god status som från otillfredsställande till dålig. Om vattenkvaliteten är sämre än god, det vill säga, måttlig, otillfredsställande eller dålig krävs åtgärder för att förbättra statusen så den kommer upp till god status. Senaste datum för att uppnå god status i Suseån är 22 december 2021. MKN står för miljökvalitetsnorm och berättar om vilken nivå som ska nås för att vattenkvalliteten ska vara godkänd. Det finns sedan ett tag tillbaka MKN för exempelvis luftföroreningar och bullernivåer och nu också för vattenkvalitet. I de flesta vattendragen i Halland måste god status uppnås innan 2021 enligt vattendirektivet. Suseåns vattenråd Om ett vattendrag inte uppnår god eller hög status måste åtgärder vidtas för att förbättra vattenkvaliteten. För att nå upp till god status i de vattendrag som idag är klassade som måttliga, otillfredsställande och dåliga innan 2021 har vattenmyndigheten Västerhavets vattendistrikt, länsstyrelsen och kommunerna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare kring vattendragens avrinningsområden tagit initiativ för att bilda vattenråd. Vattenråden blir en plattform för att diskutera hur man kan uppnå god status på frivillig basis innan 2021 då det blir strängare förhållanden. Käringasjöbäcken Käringasjöbäcken avvattnar ett ca 10 km2 stort område och medelvattenföringen är ca 200 liter i sekunden. Käringasjöbäckens avrinningsområde. Käringasjöbäckens avrinningsområde består till ca 55 % av jordbruksmark, 40 % av skogsmark och 4 % urban mark (Slöinge), och 1 % mosse. Suseåns vattenråd Geologi i avrinningsområdet Områdets geologi består till stor del av sand. I de norra delarna finns det mycket isälvssediment vilket är mycket grundvattenförande. Käringasjön är en ganska klar sjö med ett maxdjup på ca 6 meter. Det finns två dikningsföretag som länsstyrelsen har kännedom om, båda är i södra delen av bäcken, ett norr och ett nordväst om Slöinge. Suseåns vattenråd Dikningsföretag i området. Det finns mycket som påverkar Käringasjöbäcken, både i positiv samt negativ bemärkelse. Dammar och våtmarker ger oftast en vattenflödesutjämnande effekt och minskar utflödet av näringsämnen och grumlande partiklar. I Käringasjöbäcken finns ett antal dammar som troligtvis har mycket positiv inverkan på vattenkvalliteten. Jordbruket och skogsbruket ger ökat näringsläckage till vattnet och övergödningen är ett av de största miljöproblemen. Dikning ger ofta sämre förutsättningar för vattenlevande djur då flödet kan vara ojämnt, rensning av diken eller erosion och ras i dikeskanterna ger grumligt vatten och ökade utsläpp av fosfor som sitter bundet till jordpartiklarna. Käringasjöbäcken blir sällan rensad eftersom det växer bra med träd längs bäcken, den är inte särskilt känsligt för översvämningar och erosionen därmed är låg. Körbroar och kulvertar kan ibland om de är felaktigt placerade utgöra vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. För att öring och lax ska reproducera sig i systemet krävs bra vattenkvalitet, goda vandringsmöjligheter och lekbottnar – grus och mindre stenar för öring och lite större stenar för lax. Inga vandringshinder har observerats i Käringasjöbäcken och det finns gott om fisk i systemet, både gädda, abborre och lekande öring. Vid elfiske i samband med att en våtmark skulle anläggas visade på mycket öring i systemet. Suseåns vattenråd Enskilda avlopp är ett stort problem i Sverige men kring Käringasjöbäcken har tillsyn utförts av Falkenbergs kommun och de avlopp som behövde åtgärder är nu åtgärdade eller på väg att bli det. Jonas har en del pengar för att göra fler provtagningar i Käringasjöbäcken i år. Resultaten kan ge en bättre bild av den faktiska näringsbelastningen i just Käringasjöbäcken istället för de modulerade värdena som använts hittills. Diskussion - Ingrid Lönn och Agneta Åkerberg, Suseåns vattenråd. Markägarna kring bäcken tycker inte att bilden om att bäcken har måttlig status stämmer. De upplever sin bäck som ett mycket fint och välskött vattendrag. Det växer träd intill bäcken längs nästan hela sträckan, det sker inga rensningar i den och det finns gott om fisk i hela systemet. Hela avrinningsområdet är genomgånget för tillsyn av enskilda avlopp och de flesta är åtgärdade. Vad kommer ifrån Slöinge och de hårdgjorda ytorna där? Bäcken går längs med ett industriområde genom byn och många undrar vilken påverkan dagvattnet därifrån kan ha på vattenkvaliteten. Jonas gör under hösten nya provtagningar när flödena är högre för att ge en mer rättvisande bild av näringsbelastningen i bäcken. Vi delger de berörda intressenterna resultaten och vad detta innebär. Eventuellt kan vi träffas igen i höst. Nuläge: • Måttlig status. • Begränsad kunskap om bäcken hos länsstyrelsen. • Modulerade värden för statusbedömning. • Oenighet om statusklassningen. Önskeläge: Hur kan vi komma till önskeläget? • Samarbete för bättre kunskapsunderlag kring bäcken. • Fler mätningar från länsstyrelsen. • Stöd från Suseåns vattenråd • God status! • Mätresultat från bäcken. • God kännedom om vattendraget hos länsstyrelsen. • Ingen försämring av vattenkvaliteten