VRBK 2013 05 15
Detta är vattenrådets utkast till yttrande
Dokumentet kommer att hanteras av den tillträdande styrelsen i
anslutning till årsmötet som är den 23/5
Har ni som medlemmar några synpunkter på detta dokument så
måste det vara oss till handa senast den 26/5
Mvh
Magnus Jacobsson
Ordf. VRBK
Särskilda utmaningar
Rättvisande bild?
Väldigt övergripande men inga skarpa förslag, vilket gör att en vag verklighetsbeskrivning troligtvis
leder till vaga åtgärdskrav.
Dokumentet har ett allt för stort fokus på det söta vattnet. I havsmiljön finns problem och
intressekonflikter runt inomskärs sjöfart (inkl. Vänersjöfart), fritidsbåtars miljöpåverkan,
kommersiellt fiske, hamnars placering, havsbruk, energiproduktion i havet. Rovfiskens betydelse för
den biologiska mångfalden samt konsekvenserna av jord- och skogsbruk för havet.
En annan fråga som vi saknar är en analys av tekniska effekter av allt fler hårdgjorda ytor vilket i sig
leder till en allt snabbare vattenrörelse, detta i kombination med ett ökande VA-behov leder med
jämna mellanrum till breddningsproblem. Dokumentet nämner inte heller de problem som uppstår
när förorenat dagvatten via separerade vattensystem går direkt ut i havsmiljön. Ytterligare så saknar
vi ett resonemang om biologiska åtgärder för att bromsa de negativa effekterna som finns när
vattnet från vägar och städer alltför snabbt kommer ut i havet.
Man behöver även förtydliga samt resonera runt bruniferingen i våra sjöar och hav. Ytterligare så bör
man lyfta frågan om marint skräp.
Vad saknas?
Det vi har nämnt i stycket ovan
Bör något nedprioriteras?
NEJ
Samverkan
Vilka frågor saknas?
Skall samverkan fungera förutsätts att det existerar en långsiktig strategi för hur den lokala
samverkan skall fungera. I dokumentet finns inte ett ord om hur vattenråden skall stödjas samt
finansieras. Detta är inte ett seriöst arbetssätt. Myndigheten måste ta fram ett ramverk för vad som
skall innefattas för att ett vattenråd skall definieras som vattenråd (stadgar, medlemmar,
samarbetspartner, ekonomisk förvaltning m.m.)
Utöver den organisatoriska bristen som finns måste vattenmyndigheten bli tydligare med vad ett
vattenråd ”skall” bidra med (samråd avseende EUs åtgärdscykel) och vad ett vattenråd ”bör” jobba
med (information till medborgarna) samt vad vattenråden ”kan” jobba med (konkreta förbättringar).
Myndigheten måste också tydliggöra att kommunerna/landsting/regionen måste ta sitt ansvar om
vattenråden skall fungera. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att myndigheten tydliggör för
primärkommunerna att vattendelegationens åtgärdsplan enbart kan ålägga åtgärder som berör
myndigheter och primär kommunerna. Genom att tydliggöra detta kommer kommunerna få en
större förståelse för att de måste vara aktiva i de olika vattenråden. Det behövs även en tydligare
skrivning avseende samverkan över nationsgränserna.
Lägre prioritering?
NEJ
Fungerar samverkan?
Vi har nu existerat i två år och vi kan konstatera att samverkan med de statliga myndigheterna
fungerar även om den tyvärr har blivit sämre/otydligare sedan HaV bildades. Samverkan med
kommunerna har brister såtillvida att vi inte upplever ett tillräckligt starkt engagemang ifrån
kommunerna. Vi kan också konstatera att en del av medlemskommunerna bygger upp en
parallellorganisation där enbart kommuner deltar (Fiskekommunerna). Detta leder till en otydlighet
som gör att det är svårt att engagera nya medlemmar då dessa inte riktigt vet hur starkt det
kommunala engagemanget är.
För att bryta detta moment 22 har vi som vattenråd tillsammans med Bohusläns vattenvårdsförbund
rekommenderat de kommunala medlemmarna att i framtiden låta tjänstemän sitta i Bohusläns
vattenvårdsförbunds styrelse och politiker i vattenrådet. Vi har också försökt att få regionen att bli
medlem i vattenrådet men även här finns problem då de signalerar att de i första hand vill samverka
med en politisk organisation vilket i sig är ett brott med själva vattenråds tanken (se tidigare
resonemang avseende myndighetens ansvar att definiera vad ett vattenråd är).
Det är också en brist att Göteborg väljer att inte vara delaktiga i Vattenrådet för Bohuskusten då det
gör att en av de stora kommunerna ställer sig utanför det gemensamma arbetet för att förbättra
kustvattnet. Ytterligare så saknar vi att myndigheten arrangerar separata dagar där man träffar de
stora vattenråden. Som vi ser det måste man ha en egen strategi för de vattenråd som täcker en
mycket stor yta och de mindre vattenråd som enbart rör sig över en eller ett par kommuner.
Övervakning
Vad saknas?
Underkapitlet övervakning sidan 39 står det BÖR avseende ”principen förorenaren betalar”,
vi anser att myndigheten skall byta ut ordet BÖR mot SKALL. Vi delar uppfattningen att
lagstiftningen måste ses över.
Vi anser att det är en brist att ”ingen” har en överblick över alla de undersökningar som
faktiskt sker. Det är också så att man har olika metoder i västerhavets område. Ex vis så
sköter länsstyrelsen recipientkontrollen i Halland medan den ekonomiska föreningen
Bohusläns vattenvårdsförbund sköter densamma i Bohuslän. Vid sidan av detta sker
mätningar ifrån universitet, SMHI m. fl. Myndigheten bör ta ett helhetsgrepp samt stödja de
som ansvarar för ex recipientkontrollen och/eller forskning så att de mäter rätt saker vilket
underlättar för forskningen och de kommuner samt företag som använder sig av ex
recipientkontrollen.
Lägre prioritering?
NEJ
Fungerar den?
Enligt vår mening kan den förbättras genom bättre samverkan/samordning
Tydligt ansvar. Saknas någon aktör?
-
Kartläggning och Analys
Saknas?
Även om det finns de som vill nöja sig med att mäta ”enbart” i vattnet så är det vår
bestämda uppfattning att även sediment skall vara med vid mätning och analyser. Vi anser
också att man skall genomföra biologiska mätningar i levande biomassa (ex. musslor, fisk) för
att på så sätt få en bättre bild på hur havet mår.
Lägre prio?
NEJ
Aktörers ansvar
Viktigt att de som har ansvar för en enskild verksamhet tar ansvar för att mäta och analysera
eventuell påverkan utifrån den egna verksamheten.
