VRBK 2013 05 28
Vattenrådets yttrande rörande dokumentet ” Väsentliga
frågor” som är ute på remiss från Vattenmyndigheten.
Särskilda utmaningar
Rättvisande bild?
Vi tycker att den bild Vattenmyndigheten ger av de särskilda utmaningarna som finns i vårt
vattendistrikt är väldigt övergripande och saknar konkreta beskrivningar över vad som
behöver göras för att få en bättre vattenmiljö. Denna vaga verklighetsbeskrivning befarar vi
leda till vaga åtgärdsförslag i kommande åtgärdsprogram.
Dokumentet har ett allt för stort fokus på det söta vattnet. I havsmiljön finns problem och
intressekonflikter runt inomskärs sjöfart (inkl. Vänersjöfart), fritidsbåtars miljöpåverkan,
kommersiellt fiske, hamnars placering, havsbruk och energiproduktion i havet. Vi saknar ett
resonemang om rovfiskens betydelse för den biologiska mångfalden och vad avsaknaden av
rovfisk i Västerhavet har för konsekvenser. Vi hade också gärna sett en beskrivning av
konsekvenserna av jord- och skogsbruk för havsvattenförekomsterna.
En annan fråga som vi saknar är en analys av tekniska effekter av allt fler hårdgjorda ytor
vilket i sig leder till en allt snabbare vattenrörelse, detta i kombination med ett ökande VAbehov leder med jämna mellanrum till breddningsproblem. Dokumentet nämner inte heller de
problem som uppstår när förorenat dagvatten via separerade vattensystem går direkt ut i
vattenmiljön. För att förebygga de negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat behövs
också ett resonemang om ekologiska åtgärder i vatten som kan bromsa upp och hålla kvar
vattnet längre i systemet och på så vis jämnar ut vattenflödet. Genom att öka vattnets
uppehållstid minskar risken för stora översvämningar och ökar sedimentation, omvandling
och upptag av föroreningar som annars riskerar att allt snabbare och i ökad mängd spolas ut
i havet.
Man behöver även förtydliga samt resonera runt bruniferingen i våra sjöar och hav.
Ytterligare så bör man lyfta frågan om marint skräp.
Vad saknas?
Det vi har nämnt i stycket ovan
Bör något nedprioriteras?
NEJ
Samverkan
Vilka frågor saknas?
Skall samverkan fungera förutsätts att det existerar en långsiktig strategi för hur den lokala
samverkan skall fungera. I dokumentet finns inte ett ord om hur vattenråden skall stödjas
samt finansieras. Detta är inte ett seriöst arbetssätt. Myndigheten måste ta fram ett ramverk
för vad som skall innefattas för att ett vattenråd skall definieras som vattenråd (stadgar,
medlemmar, samarbetspartner, ekonomisk förvaltning m.m.).
Utöver den organisatoriska bristen som finns måste vattenmyndigheten bli tydligare med vad
ett vattenråd ”skall” bidra med (samråd avseende EUs åtgärdscykel) och vad ett vattenråd
”bör” jobba med (information till medborgarna) samt vad vattenråden ”kan” jobba med
(konkreta förbättringar).
Myndigheten måste också tydliggöra att kommunerna/landsting/regionen måste ta sitt ansvar
om vattenråden skall fungera. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att myndigheten tydliggör
för primärkommunerna att vattendelegationens åtgärdsplan enbart kan ålägga åtgärder som
berör myndigheter och primärkommunerna. Genom att tydliggöra detta kommer
kommunerna få en större förståelse för att de måste vara aktiva i de olika vattenråden.
Många av miljöproblemen är internationella och naturligtvis behövs även internationell och
EU-gemensam samverkan för att komma åt de problemen, detta står det inget om i
Vattenmyndighetens väsentliga samverkansfrågor.
Lägre prioritering?
NEJ
Fungerar samverkan?
Vi har nu existerat i två år och vi kan konstatera att samverkan med de statliga
myndigheterna fungerar även om den tyvärr har blivit sämre/otydligare sedan HaV bildades.
Samverkan med kommunerna har brister såtillvida att vi inte upplever ett tillräckligt starkt
engagemang ifrån kommunerna. Vi kan också konstatera att en del av
medlemskommunerna bygger upp en parallellorganisation där enbart kommuner deltar
(Fiskekommunerna). Detta leder till en otydlighet som gör att det är svårt att engagera nya
medlemmar då dessa inte riktigt vet hur starkt det kommunala engagemanget är.
För att bryta detta moment 22 har vi som vattenråd tillsammans med Bohusläns
vattenvårdsförbund rekommenderat de kommunala medlemmarna att i framtiden låta
tjänstemän sitta i Bohusläns vattenvårdsförbunds styrelse och politiker i vattenrådet. Vi har
också försökt att få regionen att bli medlem i vattenrådet men även här finns problem då de
signalerar att de i första hand vill samverka med en politisk organisation vilket i sig är ett brott
med själva vattenråds tanken (se tidigare resonemang avseende myndighetens ansvar att
definiera vad ett vattenråd är).
Det är också en brist att Göteborg väljer att inte vara delaktiga i Vattenrådet för Bohuskusten
då det gör att en av de stora kommunerna ställer sig utanför det gemensamma arbetet för att
förbättra kustvattnet. Ytterligare, så saknar vi att myndigheten arrangerar separata dagar där
man träffar de stora vattenråden. Som vi ser det måste man ha en egen strategi för de
vattenråd som täcker en mycket stor yta och de mindre vattenråd som enbart rör sig över en
eller ett par kommuner.
Övervakning
Vad saknas?
Underkapitlet övervakning sidan 39 står det BÖR avseende ”principen förorenaren
betalar”, vi anser att myndigheten skall byta ut ordet BÖR mot SKALL. Vi delar
uppfattningen att lagstiftningen måste ses över.
Vi anser att det är en brist att ”ingen” har en överblick över alla de undersökningar
som faktiskt sker. Det är också så att man har olika metoder i västerhavets område.
Ex vis så sköter länsstyrelsen recipientkontrollen i Halland medan den ekonomiska
föreningen Bohusläns vattenvårdsförbund sköter densamma i Bohuslän. Vid sidan av
detta sker mätningar ifrån universitet, SMHI m. fl. Myndigheten bör ta ett
helhetsgrepp samt stödja de som ansvarar för ex recipientkontrollen och/eller
forskning så att de mäter rätt saker vilket underlättar för forskningen och de
kommuner samt företag som använder sig av ex recipientkontrollen.
Lägre prioritering?
NEJ
Fungerar den?
Enligt vår mening kan den förbättras genom bättre samverkan/samordning
Tydligt ansvar. Saknas någon aktör?
-
Kartläggning och Analys
Saknas?
Även om det finns de som vill nöja sig med att mäta ”enbart” i vattnet så är det vår
bestämda uppfattning att även sediment skall vara med vid mätning och analyser. Vi
anser också att man skall genomföra biologiska mätningar i levande biomassa (ex.
musslor, fisk) för att på så sätt få en bättre bild på hur havet mår.
Lägre prio?
NEJ
Aktörers ansvar
Viktigt att de som har ansvar för en enskild verksamhet tar ansvar för att mäta och
analysera eventuell påverkan utifrån den egna verksamheten.
Åtgärdsprogram
Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av de nationella miljömålen från 2012 slutar i
bedömningen att i varje fall 14 av 16 mål inte kommer att uppnås till målåret 2020. Verket
föreslår därför tre fokusområden för politiken som kan leda närmare ett uppfyllande av
målen, ett av dem är att säkerställa att redan fattade beslut genomförs genom tydliga
signaler från högsta nivå och resurser för insatser. Vattenmyndigheten i likhet med
Naturvårdsverket betonar betydelsen av olika former av samverkan där vattenråden
representerar en liten del i ett nästan oöverskådligt landskap av aktörer. Vi saknar ett tydligt
fokus vilket bör vara utgångspunkten för en samverkan som också innebär kraftsamling. För
det är ändå så att de problem som vi kan notera när det gäller havsmiljön, i stor utsträckning
har varit identifierade sedan flera årtionden. Att havsmiljön fortfarande snarast försämras än
tvärtom, att kustfisket i stort sett är utslaget med dess sociala och miljömässiga,
konsekvenser, att det t ex fortfarande finns ett stort antal enskilda avlopp utan
tillfredställande rening trots en tydlig lagstiftning och ansvarsfördelning sedan mer än fyrtio år
måste rimligtvis förklaras inte av bristande kunskap, inte av bristande förståelse, kanske inte
av bristande vilja eller ens av bristande resurser men möjligen av brist på fokus genom
utspädning av ansvar. Säkerställ att redan fattade beslut genomförs! uppmanar
Naturvårdsverket och det kan knappast handla om något annat än ett tydligt politiskt stöd för
en mera kraftfull och målinriktad myndighetsutövning – något utöver Vattenmyndighetens
”förhoppning om att de juridiskt bindande åtgärderna till sist skall ge resultat” (sid 30).
