REPORTAGE | Arbetsmiljö
Arbetsmiljö | REPORTAGE
BRUTEN RYGG, TINNITUS, NEDSATT FINMOTORIK, KRONISK LUNGSJUKDOM ELLER
ÄNNU VÄRRE, ATT DÖ – ATT JOBBA SOM HANTVERKARE INNEBÄR ATT DU OFTA
VISTAS I EN ARBETSMILJÖ SOM KAN VARA FARLIG. VILKA ÄR RISKERNA OCH
VEMS ÄR ANSVARET? DMH HAR TITTAT PÅ ARBETSMILJÖFRÅGOR.
text: miguel guerrero
J
R
Ö
D
R
Å
”VARJE
I
E
R
A
T
E
B
R
A
”
R
O
K
C
Y
L
O
FALL
38
DEN MODERNA HANT VERKAREN [7 2014]
R
A
R
A
V
S
N
A
VEM
N
I
D
T
S
U
J
FÖR
?
Ö
J
L
I
M
S
T
E
ARB
obb på höga höjder, en skadlig bullernivå
och fint partikeldamm som invaderar
lungor och gör dem obrukbara för all
framtid – riskerna för hantverkarna är
betydligt större än för många andra
yrkesgrupper. Därför finns också många föreskrifter
som i grund och botten är till för att skydda
arbetstagarna. Trots det struntar många i att följa
dem. I vissa fall handlar det om okunskap, i andra
om en tuff verklighet där pressen att leverera i tid till
en billig kostnad gör att man tummar på säkerheten.
Det är ett av skälen till att Arbetsmiljöverket, vars
uppgift är att se till att föreskrifterna följs, nu får
möjlighet att införa sanktionsavgifter i ärenden som
tidigare skulle brottsutredas.
– Det blir en differentierad avgift som går mellan
femtusen kronor och en miljon. Den senare siffran
är i och för sig mycket specifik och rör gravida som
jobbar med dykning. Annars bestäms avgiften
för de flesta paragrafer av hur många sysselsatta
ett företag har den dagen överträdelsen sker. Det
spelar ingen roll om du har flera hundra i Skåne
och två inhyrda i Stockholm över dagen som
bryter mot föreskrifterna, det räknas ändå över
hela företaget, förklarar Anna-Carin Nordlund på
Arbetsmiljöverket.
Inom byggbranschen råder ofta diskussioner
om vem som bär huvudansvaret i arbetsmiljöfrågor, men för Arbetsmiljöverket är den diskussionen irrelevant.
– Enligt lagen finns inte något som heter
huvudentreprenör definierad utan varje arbetsgivare har ansvar för sina anställda. Det kan sammanfalla med att den största entreprenören också
är huvudentreprenör och i vissa fall även byggherre, men det spelar ingen roll utan varje arbetsgivare är ansvarig för sina anställda och inhyrda.
Generellt är det problem med den psykosociala
arbetsmiljön och ergonomi som är de stora bovarna,
men inom hantverksbranschen är även fallskydd,
damm och vibrationer problemområden.
– Fallrisk är totalt dominerande i våra nedslag
och ändå är det inga nya regler. Från två meter
ska det finnas vid byggnads- och anläggningsarbete. Där kan vi snart både utfärda
sanktionsavgifter och lägga ett förbud på att fortsätta jobba innan bristen är åtgärdad. Det är
viktigt att förstå att inspektören dokumenterar
handlingen, vad de sett, och att det går vidare till
våra jurister och chefer som tar beslut om saktionsavgift, säger Anna-Carin Nordlund.
För att inte riskera att företag fastnar i moment
22-liknande situationer tillåter lagen, och därmed
Arbetsmiljöverket, vissa avsteg från reglerna.
– Vi medger vissa undantag till exempel för
att kunna sätta upp den första fästpunkten för
personlig utrustning. Vi har försökt göra det så
enkelt som möjligt och kommer till hösten att
släppa en vägledning där vi ska utveckla mer information om just reglerna om sanktioner för fall
39
S
T
E
B
R
A
N
E
V
Ӏ
TAGARE HAR
ETT ANSVAR”
REPORTAGE | Arbetsmiljö
som gäller vid byggnads- och anläggningsarbete. Den blir
inte juridiskt bindande och går inte ut på remissrunda utan
det är ett nytt koncept där vi försöker ge några typfall, säger
Anna-Carin Nordlund.
För att undvika sanktionsavgifter vid de här undantagsfallen finns miniminivåer för företagen, exempelvis vid fallskydd. Så långt det är möjligt förespråkar Arbetsmiljöverket
till exempel kollektiva fallskydd som trappor, räcken med
mera, men miniminivån för att undvika sanktionsavgift är
personlig fallskyddsutrustning. Däremot kan Arbetsmiljöverket komma med krav på kollektiva fallskydd i ett förbud.
När det gäller damm är ventilation och i sista hand personligt andningsskydd med rätt filter bra hjälpmedel. Gällande
utvecklingen av nya material så krävs noggranna riskbedömningar av vilka förebyggande åtgärder som kan krävas ur ett
arbetsmiljöperspektiv.
– Vi vet att det finns stora problem med damm och därför kommer det ut en ny föreskrift om kvartsdamm i höst.
Dammbegränsande åtgärder ska beskrivas i arbetsmiljöplanen som måste finnas vid byggnads- och anläggningsarbeten
40
Arbetsmiljö | REPORTAGE
där damm uppstår. Det är viktigt att tänka på hur man
förlägger olika typer av arbeten för att minska exponeringen. Idag förlägger man ofta olika yrkesgrupper sida
vid sida. Det är då särskilt viktigt att vara medveten om
de olika risker de kan utsätta varandra för så att olika
arbeten separeras i tid och rum. Nya billiga material
kan senare visa sig vara skadliga. Ta bara asbest, det
var ju ett fantastiskt material när det kom, säger AnnaCarin Nordlund.
Även vibrationer och höga ljud är riskområden för
hantverkarna. En hantverkare som använder sig av
tryckluftsverktyg kanske använder hörselskydd men
gör alla i omgivningen det? Längre exponering kan ge
irreparabla skador som tinnitus och hörselnedsättning,
och du behöver inte vara precis bredvid ljudkällan för
att ta skada. Plötsliga ljud som tappade rör och hammarslag mot metall kan också skada hörsel.
Generellt är de stora företagen bra på att ta ansvar
för arbetsmiljön. Däremot har en förändrad marknad
där det blivit fler småföretag gjort det krångligare,
enligt Anna-Carin Nordlund.
– För oss i Sverige är det en ny situation där
många små entreprenörer samsas på samma
bygge, och flera kanske dessutom kommer från andra länder. Det är viktigt att poängtera att många
hantverkare från andra länder har minst lika bra,
och ibland bättre, tänk kring arbetsmiljö. Men
komplexiteten kan göra att ansvarsfrågan studsar
mellan olika parter och ingen känner ett riktigt
ansvar. Nya små entreprenörerna kanske själva
tidigare har varit anställda och inte hunnit skaffa
sig de kunskaper som de borde om arbetsmiljö.
Även om ansvaret ligger på företaget menar Anna-Carin
Nordlund att arbetstagarna också har ett ansvar.
– Det handlar om ens egen överlevnad, det är ju arbetstagaren som sätter livet på spel. Vill man klättra på hög höjd utan
fallskydd? Som arbetstagare bör du fundera på exempelvis
exponering för damm. Där har man en egen skyldighet att
faktiskt försöka påverka sin arbetsgivare. Sedan finns den
andra sidan av myntet när det är arbetstagaren som struntar i
skyddsutrustning trots att det finns. Att bryta mot instruktioner är faktiskt ett skäl för uppsägning.
Att tänka på och planera för en säker arbetsmiljö behöver
dock varken kosta pengar eller ta särskilt mycket tid. En skadad anställd kostar ofta betydligt mer än vad korrekta åtgärder skulle ha gjort. Mycket av slarvet med arbetsmiljön kan
härledas till en arbetskultur, tror Anna-Carin Nordlund.
– Vi har sett brister vid inspektioner på gymnasieskolor,
och det är avgörande för hur man formas i sitt yrkesliv. Om
eleverna matas med en kultur där man slarvar med arbetsmiljön kommer det att prägla dem senare. Vad som är positivt är
att arbetsgivarorganisationerna har börjat kraftsamla på att
informera redan på gymnasiet. Skapar man en säkerhetskultur där kommer de att ta med sig det ut i arbetslivet.
DEN MODERNA HANT VERKAREN [7 2014]
FAKTA OM
ARBETSMILJÖ
FALLSKYDD
Den 1 januari 2015 träder reglerna om sanktionsavgifter för fallskydd vid bygg- och anläggningsarbete i kraft. Vid allt bygg- och
anläggningsarbete som sker två meter upp eller högre, eller om
det finns andra försvårande faktorer (armeringsjärn, vatten med
mera) ska det finnas fallskydd. I första hand ska kollektiva fallskydd användas, som liftar, arbetsplattformar, skyddsräcken och
ställningar. När det av olika skäl inte är möjligt kan personlig fallskyddsutrustning accepteras. Det personliga fallskyddet består
av sele och säkerhetsvajrar som bromsar upp ett eventuellt fall.
Precis som i många andra fall kostar kvalitet men det kan det
vara värt. En billig sele kan till exempel sakna vaddering och
ha smala remmar som både kan bli obekvämt under ett pass
och ge onödiga skador vid fall. Testa selarna. En bra sele ska ha
breda, lättjusterade vadderade remmar som sitter bekvämt under
arbetspasset och skyddar dig vid fall. Se till att du väljer en sele
med tillhörande utrustning som är avsedd och passar för just ditt
arbete.
Var också noga med din fästpunkt. En fallande kropp utvecklar
snabbt stora krafter och en underdimensionerad fästpunkt gör
din personliga utrustning värdelös. En ideal fästpunkt låter dig
också gå omkring på ställningen utan att behöva koppla om utrustningen. Det finns sällan en sådan punkt så försök jobba med
så kort lina som möjligt för att få så liten fallrisk som möjligt.
Ny teknik och nya metoder och rutiner har gjort att fallolyckorna minskat stadigt sedan 1980-talet men fortfarande dör flera
personer varje år i fallolyckor. 2013 skedde de flesta fallolyckor
som föranledde en arbetsskadeanmälan på mark- eller golvplan,
med trappor, fallstegar och stegar som tvåa. Fall från höjd var den
tredje vanligaste olyckan med sjukfrånvaro som följd.
Vill du läsa mer om fallskydd kan du läsa Arbetsmiljöverkets
föreskrift 2013:4 om ställningar och Byggnads- och anläggningsarbete 1999:03 med tillägg 2014:26.
Vanliga filter för att förbättra arbetsmiljön är HEPA-filter
som står för High effiency particulate air-filter. Dessa har en
betydligt bättre filtreringsgrad än vanliga filter och kan fånga
partiklar som inte syns med blotta ögat. Beroende på vilken nivå
av HEPA-filter fångar det upp mellan 85 och 99,995 procent av
partiklar så små som 0,3 mikroner. För asbestjobb har Arbetsmiljöverket beslutat att minst nivå H13, som tar upp 99,95 procent
av partiklarna måste användas om frånluft från dammsugare ska
återföras.
En ny remiss om arbete där det finns kvartsdamm kommer att
komma under hösten och träda i kraft vid årsskiftet 2015/2016.
Även där kommer sanktionsavgifterna att bli kännbara för den
som negligerar föreskrifterna.
Förutom olika former av andningsskydd, som ofta kräver noggrann rakning för att sluta riktigt tätt, finns det flera andra hjälpmedel för att rena luften.
Föravskiljaren ansluts till en dammsugare och tar hand om
det grova dammet för att det ska bli lättare för stoftavskiljaren
att göra sitt jobb. En luftrenare renar luften från det damm som
är kvar när föravskiljaren och stoftavskiljaren gjort sitt. Många
verktygstillverkare har dessutom gjort det möjligt att ansluta
olika former av utsug för att fånga upp dammet redan vid källan,
det vill säga verktyget.
DAMM
En bov som ligger bakom mången arbetares sjukdom, och tyvärr även död, är små fina dammpartiklar. Silikos, mer känt som
stendammslunga, och KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är
två obotliga byggrelaterade sjukdomar som länge varit utanför
radarn på grund av sin långa latenstid (decennier). Silikos är resultatet av att inandas kvartshaltigt damm varvid lungorna bildar
silikosknutor i lungorna med försämrad funktion som följd. Eftersom framför allt silikos troddes vara utrotad under trettio år har
många inom byggbranschen antingen på grund av okunnighet
eller slarv brustit i hanteringen av skyddsutrustningen.
Hur man hanterar filter i utrustningar är en av de viktigaste
förebyggande åtgärderna. Undersökningar gjorda av Arbetsmiljöverket visar att det är vanligt att man antingen slarvar med att
byta filter i de utsugssystem som finns eller skadar dem genom
felaktig hantering.
41
REPORTAGE | Arbetsmiljö
BULLER
Ingen skulle väl frivilligt ställa sig vid en bilningsmaskin
en hel dag utan hörselskydd. Men är det lika självklart
för snickaren tio meter längre bort? Att ofta och länge
utsättas för buller över 85 dB kan ge permanenta skador
på de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat. En sådan
skada går inte att reparera och resultatet kan bli allt
från sämre hörsel till tinnitus. Känsliga personer kan få
skador redan vid en ljudvolym på 75 till 80 dB varvid
ljud alltid ska försöka minskas så mycket som möjligt.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter 2005:16 stipuleras att
det är arbetsgivarens skyldighet att se till att arbetstagarna använder hörselskydd.
Andra sätt att minska bullernivån är att avskärma arbetsplatsen med bullerdämpande skärmar.
Genom att på olika sätt isolera exempelvis betong
och andra material kan ljudet dämpas ytterligare.
Framför allt lågfrekventa ljud mellan 20 och 200
Hz kan vara svåra att dämpa. Även infraljud, ljud
under 20 Hz som bland annat kan skapas av stora
generatorer, ventilationsanläggningar och fordon,
kan inducera sömnighet och påverka reaktionsförmågan trots att örat normalt inte förmår att
uppfatta ljudet.
Idag finns många hörselskydd på marknaden, inte minst
med aktiv dämpning av både konstant buller och starka
plötsliga ljud. Många av dem erbjuder dessutom medhörning
med mikrofoner som förstärker exempelvis prat för att man
lättare ska kunna prata i en bullrig miljö. Det viktigaste är att
hörselskyddet sitter bekvämt över tiden. Ett hörselskydd som
sitter illa och trycker ger huvudvärk och kommer förmodligen att tas av innan arbetsdagen är slut.
Mer information om buller och vad som gäller runt det hittar du i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:16 - Buller
A
G
N
U
L
S
M
M
A
”STEND
A”
K
A
B
L
L
I
T
G
Ä
V
ÄR PÅ
VIBRATIONER
Precis som för andra ackumulerande sjukdomar glöms vibrationsskador ofta bort. Ändå anmäls uppemot 500 vibrationsrelaterade skador varje år, och förutom till exempel mc-poliser är
det hantverksbranschen som är mest utsatt. Dagligen utsätts
runt en halv miljon svenska arbetare för hand-arm-vibrationer
av vinkelslipar, borrhammare och bilningsmaskiner. Andra yrkesgrupper som till exempel förare av grävmaskiner, dumprar
med flera utsätts ofta för helkroppsvibrationer.
I längden ger vibrationer skador på nerver, vävnad och blodkärl i händer, handleder och underarmar. Några symptom är
smärta, stelhet, sämre motorik, känselbortfall, kraftlöshet och
domningar/stickningar.
Vibrationer kan vara svåra att skydda sig mot. Det handlar
framför allt om planering av arbetet med exempelvis arbetsrotation och frekventa pauser. Vibrationsdämpande eller isolerande handskar är ett annat sätt att minska risken för onödiga
skador. Vid inköp av verktyg bör du titta på vibrationsvärden;
en bra produkt har lägre vibrationsvärden och idag satsar
många tillverkare på olika dämpningar som balansaxlar, gummikuddar och gummerande grepp för att reducera vibrationerna. Korrekt användning av verktyget – att låta verktyget göra
det faktiska jobbet och använda minimalt med muskelkraft – är
också viktigt i förebyggande syfte.
Vill du läsa mer om vad som gäller kring vibrationer finns
till exempel Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:15
42
SANKTIONSAVGIFTER
Ett par exempel på de nya saktionsavgifterna listas nedan.
Avgifterna är redan införda eller kommer att införas de kommande åren.
Asbest, AFS 2006:1 med ändring i AFS 2014:27
Paragraf 10, 11 15 000 - 150 000 kronor
12
40 000 - 400 000 kr onor
33
15 000 - 150 000 kronor
36
50 000 kronor/person
Ställningar, AFS 2013:4
Paragraf 47
Min 10 000 kronor/arbetstagare
Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 med ändring
i AFS 2014:26
60a, 92a 40 000 - 400 000 kronor ✖
DEN MODERNA HANT VERKAREN [7 2014]
