Flyget finansierar sin infrastruktur

Flyget finansierar sin infrastruktur
Flygskatt snedvrider konkurrensen
Bakgrund
Flyget har under lång tid betalat för hela sin infrastruktur genom avgifter till flygplatser och myndigheter. Detta innebär bland annat:
»» att man inte kan beskatta transportslagen på
samma sätt
»» att man inte kan jämföra avgifter och prissättning
rakt av mellan transportslagen
»» att ytterligare skatter på flyget skulle diskriminera
flyget jämfört med andra transportslag
Det här med bränsleskatt
Ett vanligt missförstånd är att flyget, i och med att
man inte betalar skatt på bränslet, är subventionerat
jämfört med andra transportslag. Här beskriver vi
varför det inte stämmer:
På grund av flygets globala karaktär är det svårt att
beskatta flygets bränsle och finansiera flygets infrastruktur via nationella skatter. I stället har man under
ca 70 år valt en internationell lösning där flyget i stället får betala för sin egen infrastruktur (flygplatser,
flygtrafikledning m.m.) via biljettpriset. Det innebär
att användarna betalar fullt ut för drift, underhåll och
utveckling av flygplatser och flygtrafikledning.
I gengäld tas inga skattepengar in via bränslet för att
finansiera infrastrukturen.
Snedvriden konkurrens
Om flyget både ska betala skatt på bränslet och
bekosta sin egen infrastruktur skulle det uppstå en
snedvriden konkurrens där flyget till skillnad från
andra transportslag skulle bli dubbelt beskattat. Flygnäringen bidrar dessutom med en årlig vinst till
statskassan genom den avkastning som de statliga
verksamheterna inom luftfartssektorn genererar.
Denna vinst täcker mer än väl statliga driftsbidrag till
regionala flygplatser, regionala flygplatsers
underskottstäckning genom kommunala anslag och
statens kostnader för upphandlad trafik. Eftersom
nuvarande konstruktion anses fungera väl och även
är i överensstämmelse med internationell lagstiftning
är det rimligt att flyget, via biljettpriset, fortsätter att
bekosta sin egen infrastruktur men samtidigt inte
dubbelbeskattas via bl.a. en skatt på flygbränslet.
Miljökostnader
Flyget betalar för sina utsläpp dels genom startavgifter och dels genom utsläppshandeln i EU- ETS.
På FN-nivå pågår samtidigt ett intensivt arbete som
innebär att flyget inom några år kommer att omfattas av världens första globala branschövergripande
system för att minska och betala för de utsläpp som
flyget orsakar.
Varje invånares bidrag till transportslagen
via statliga anslag, kommunalskatt och
landstingsskatt i Sverige 2012
Flyg 43 kr
Kollektivtrafik
1 599 kr
Sjöfart 23 kr
Väg
2 840 kr
Järnväg,
1 637 kr
Källa: Statens budget Svensk Kollektivtrafik
Källa: Statens
budget Svensk kollektivtrafik
Vad ingår i flygbiljetten?
Intäkten från en flygbiljett ska förutom flygbolagets
alla egna kostnader dessutom täcka flygtrafikledning
i luften och på marken, sjö- och flygräddningstjänst,
vädertjänst, landningsbanor, uppställningsplatser,
terminaler, incheckningsdiskar, säkerhetskontroller,
snöröjning, bullerisolering av fastigheter, myndighetsavgifter, tillståndsavgifter, tillsynsavgifter, kostnader för handel med utsläppsrätter med mera.
Effektivitet
Att flyget finansierar sin egen infrastruktur via biljettpriset är dessutom en av förklaringarna till flygets
höga säkerhet, punktlighet och regularitet. Eftersom
flygbolag och flygplatser inte får några intäkter om
flygen inte går har man maximala incitament att se
till att varje flyg kan starta och landa i tid. Detta gör
att säkerhet, drift och underhåll har högsta prioritet
inom flyget. Detta är också en bidragande orsak
till att flyg har den allra största utnyttjandegraden
(beläggning av den erbjudna kapaciteten) av alla
trafikslag.
800
Offentliga anslag till luftfarten
Intäkter från luftfarten
600
Anslag till
kommunerna
-100
TS; 100
Offentliga intäkter och kostnader för
luftfarten.
400
LFV; 100
200
Kommunala
bidrag till
flygplatser
-300
Upphandlad
flygtrafik
-80
0
Swedavia;
700
-200
-400
Flyget bidrar med
··
··
··
··
··
185 000 arbetstillfällen i Sverige
270 destinationer
132 miljarder i BNP
24 miljarder i skattebidrag till vår välfärd
2% av de globala koldioxidutsläppen
Förbundets vision är att skapa konkurrenskraftiga förutsättningar för sina medlemmar
och bidra till hållbar utveckling.Vårt mål är att
begränsa kostnadsutveckling och onödig administration för våra medlemmar och därmed
bidra till konkurrens på lika villkor. SFB samarbetar med flera organisationer både nationellt
och internationellt, som har liknande mål för sin
verksamhet.
Svenska Flygbranschen
Box 5384, 102 49 Stockholm
Tel 08 762 71 00
[email protected]
transportforetagen.se/sfb