’
Flygets ekonomiska betydelse
Ekonomiska fördelar
av
för Sverige
lufttransporter i Sverige
FÖRENINGEN
Svenskt Flyg
Konferens Arlanda 15 november 2011
Regionala flygplatsers betydelse för tillväxt
Sveriges luftfartssektor
Luftfartssektorn delas in i:
1. Flygbolag som transporterar människor och gods.
2. Markbaserad infrastruktur som inkluderar flygplatser, bagagehantering,
incheckning, butiker och serveringar, flygtrafikledning och frakthantering.
3. Flygindustri som utvecklar, bygger och underhåller flygplanssystem, flygskrov och
motorer.
Luftfartssektorn bidrag till BNP och sysselsättning:
1. Direkta – produktionen och sysselsättningen hos företagen.
2. Indirekta – produktionen och sysselsättningen som skapas av luftfartssektorns
svenskbaserade försörjningskedja.
3. Inducerade – produktionen och sysselsättningen som skapas av utgifterna från de
som är direkt eller indirekt sysselsatta inom flygsektorn.
4. Katalytiska – spridningseffekter associerade med luftfartssektorn. Ex intäkter från
utländska besökare som reser till Sverige via flyg, och den handelsvolym som
direkt möjliggörs genom transport av varor.
Svenska arbetstillfällen och produktion som stöds av luftfartssektorn
Sammantaget sysselsätter luftfartssektorn 44 000 personer och de
skatter som genereras direkt av branschen uppgår till 26,2 mdr årligen.
Svenska arbetstillfällen och produktion
som stöds av luftfartssektorn
Luftfartens bidrag av produktion och arbetstillfällen i
Sverige
Direkta
Indirekta
Inducerade
Summa
% av hela
ekonomin
Bidrag till BNP (mkr)
Flygbolag
Flygplatser och marktjänster
Flygindustri
5 438
14 900
5 893
2 745
8 806
3 370
2 322
6 732
2 581
10 505
30 438
11 845
0,3
1,0
0,4
Summa
Katalytiska (turism)
Summa inkl. katalytiska
26 230
26 175
52 406
14 922
28 499
43 421
11 635
12 995
24 630
52 788
67 669
120 457
1,7
2,2
3,9
6
31
7
44
37
81
4
14
5
23
45
68
3
10
4
17
19
36
13
54
16
83
102
185
0,3
1,2
0,4
1,9
2,3
4,1
Bidrag till arb.löshet (tusental)
Flygbolag
Flygplatser och marktjänster
Flygindustri
Summa
Katalytiska (turism)
Summa inkl. katalytiska
FÖRENINGEN
Svenskt Flyg
Förbindelser inrikes och utrikes
Luftfartssektorn betalar
årligen 26.2 mdkr i skatter
Under 2009 transporterade
flygbolag registrerade i Sverige till
från eller inom Sverige 8 miljoner
passagerare & 47 000 ton gods.
Totalt sett under 2009 fraktades 25
miljoner passagerare och 141 000 ton
gods till, från och inom Sverige 2009.
Mer än 89 000 reguljära internationella flygningar
avgår från Sverige årligen, med 137 flygplatser i 45
länder som destination.
Över 57 000 inrikesflygningar innebar att 4,7
miljoner säten var tillgängliga för passagerare årligen,
med cirka 40 flygplatser som destination
Flygbolagen
Sammantaget bidrar svenska flygbolag med 5,4 mdkr och har ca
6000 anställda i Sverige.
Regional fördelning av reguljära resor som utgår
från Sverige
Asien och Stillahavsområdet, 4 %
Afrika och
Mellanöstern,
2%
Nordamerika,
4%
Central- och
Sydamerika,
1%
Inrikes,
26 %
Europa, 63 %
Svenska arbetstillfällen och produktion som stöds
av flygbolag
Flygplatserna och markbaserade tjänster
Totalt över 31 miljoner passagerare anländer till eller avreser från svenska
flygplatser varje år. Flygets markbaserade infrastruktur sysselsätter 31 000
människor och bidrar direkt med cirka 14,9 mdkr till den svenska ekonomin (BNP).
Regional fördelning av svenska passagerarflyg
Övriga, 12 %
Umeå, 3 %
Luleå, 3 %
MalmöSturup, 5 %
StockholmBromma, 6 %
StockholmSkavsta, 8 %
GöteborgLandvetter,
12 %
StockholmArlanda, 51 %
Svenska jobb och produktion som stöds av
flygplatser och markbaserade tjänster
Flygindustrin
Flygindustrin sysselsätter 7 000 personer, många i högkvalificerade
ingenjörsroller och relaterade tekniska roller. Flygindustrin bidrar direkt med
cirka 5,9 mdkr till den svenska ekonomin (BNP).
Flygindustri som andel av total
tillverkningsindustri
Svenska arbetstillfällen och produktion
som stöds av flygindustri
Möjliggör besöksnäring och ett globalt näringsliv
Turismen, både för affärs- och fritidsändamål, bidrar mycket till ekonomin. Cirka 64
procent av de utländska besökarna i Sverige anländer med flyg, vilket är högre än
genomsnittet för Europa . Utländska besökare spenderar ca 93 mdkr i Sverige och
Passagerare som anländer med flyg spenderar uppskattningsvis 59,7 mdkr.
För att besöksnäringen ska nå sina mål behöver flyget öka med 33%.
Utländska besökares ankomster till
EU per färdsätt under 2009
Sjö, 4,1 %
Luft, 42,7 %
Väg, 50,5 %
Järnväg, 2,6 %
Resandets och turismens bidrag till
Sveriges BNP och sysselsättning
Flygfrakt möjliggör svensk handel
Medan flygfrakt står för mindre än 1 procent av tonnaget för EU:s
handel utgör flygfrakt 22 procent av värdet för EU:s handel med
resten av världen. 2009 fraktades 141 000 ton gods till, från och
inom Sverige 2009.
Andel av EU:s handel med övriga
världen som transporteras med flyg
Regional fördelning av svensk flygfrakt (ton)
Mellanöstern
och Afrika, 9 %
Asien och Stillahavsområdet, 24 %
Nordamerika,
15 %
Europa,
51 %
Luftfart möjliggör ekonomisk tillväxt
Tillgång till bra förbindelser med omvärlden genom flygtransporter är avgörande
för långsiktig ekonomisk tillväxt.
Långsiktig ekonomisk tillväxt kräver:
Lägre transportkostnader, särskilt över långa avstånd, vilket bidrar till att
öka konkurrensen eftersom leverantörer kan serva ett större område.
Tillgång till nya marknader.
Ökad flexibiliteten i utbudet av arbetskraft.
Möjlighet att satsa på sina komparativa fördelar.
Möjlighet till nya affärsmetoder, t.ex. just-in-time-lagerhantering som är
beroende av snabb och pålitlig frakt av varor.
Ökad tillgängligheten som direkt skulle generera miljarder i ökade intäkter
till den svenska ekonomin.
Slutsatser
Luftfarten har en betydande påverkan på svensk ekonomi. Den lämnar ett
bidrag på 1,7 procent till Sveriges BNP. Luftfartsektorn sysselsätter 44 000
personer och generera 26,2 mdr i skatter årligen.
Tillgängligheten mellan städer och marknader är direkt kopplat till
produktivitet. Tillgänglighet för företagen och mobilitet för människor är helt
avgörande för långsiktig tillväxt.
Produktiviteten hos de som jobbar i flygsektorn mer än dubbelt så hög som
genomsnittet i Sverige.
Luftfarten är en investeringsintensiv sektor som genererar spinn-off effekter
till samhället inom många områden.
Det uppskattas att en 10-procentig förbättring av förbindelsegraden i
förhållande till BNP skulle medföra en årlig ökning av Sveriges BNP på 2,0
mdkr på lång sikt.
