Tillkommande kompletteringar till ansökan
1. Skickades in den 18 oktober 2016
2. Skickades in den 21 oktober 2016
Hej igen!
I programtexten finns angivet på flera platser att målgruppen inom PO2 kan vara
personer som är eller har varit sjukskrivna och är i behov av återgång i arbete.
socialfondsprogra
mmet 2014-2020.pdf
Vi (kansliet) har tidigare efterfrågat en definition på den formuleringen av Svenska
ESF-rådet nationellt.
Det finns ingen definition, varken i tid eller något annat. Vilket innebär att en
person kan ha varit sjukskriven sedan länge (kort eller lång tid oavsett diagnos) och
ändå ingå i målgruppen.
I programtexten finns bland annat nämnt på:
Sida 65, angående målgrupp inom PO2: ”– är eller har varit sjukskrivna och
är i behov av återgång i arbete”.
Sida 81 – 82 står, angående målgrupp inom PO2:
” Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står
särskilt långt från arbetsmarknaden på grund av en sammansatt problematik
och
- är unga (15–24 år),
- är nyanlända invandrare,
- är långtidsarbetslösa (mer än tolv månader),
- är utanför arbetsmarknaden (mer än tolv månader)
- en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, eller
- är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete.”
I er ansökan är målgruppen 15 – 64 år, anställda, är eller har varit sjukskrivna och
har behov av stöd för återgång i arbete.
Det går med andra ord helt hand i hand med programmet och följer således
regeringens vilja.
I separat mail kommer argument hämtade från er regionala plan.
3. Skickades in den 26 oktober 2016
Målgruppen
Ur det nationella socialfondsprogrammet, sidan 64 och 65:
Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt från
arbetsmarknaden och
- är unga (15–24 år),
- är nyanlända invandrare,
- är långtidsarbetslösa (mer än tolv månader),
- har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, eller
- är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete
Personer ska alltså vara arbetslösa eller stå långt från arbetsmarknaden och en
målgrupp är personer som är sjukskrivna eller har varit. Någon ”kvalificeringstid” på
6 månaders sjukskrivning för att vara föremål för insatser inom socialfonden som
var fallet i föregående period, finns inte.
Det är inte längden i ett sjukfall som avgör om Försäkringskassan bedömer att en
person har behov av stöd för att återgå i arbete utan det är behovet; diagnosen och
aktivitetsbegränsningen relaterat till arbetsuppgifterna. Denna bedömning av behov
gör Försäkringskassan från dag 1 i ett sjukfall hos en person som är arbetslös och
från dag 15 hos en person som är anställd och uppburit sjuklön de första 14
dagarna.
Att tänka på är också att en person som precis blivit sjukskriven och bedöms ha
behov av insatser kan ha, och har ofta, ett eller flera långa sjukfall i historiken. Det
kan ha varit en huvudsaklig frånvaro från arbetet under flera år, avbrutet av korta
perioder i arbete, semester, föräldrapenning osv. Ett ”nytt” sjukfall rent statistiskt,
behöver alltså inte vara ”nytt”.
Försäkringskassan kan bedöma att en person per definition står långt från
arbetsmarknaden och behöver insatser även när det föreligger ett
anställningsförhållande.
Sjukpenningtalet
Sjukpenningtalet har ökat sedan 2010. Över 40 procent är sjukskrivna med psykiska
diagnoser. Över 80 procent av sjukfallen har anställning. En ökande grupp
sjukskrivna har varit kvinnor med psykisk ohälsa inom offentlig sektor. Det är också
där Försäkringskassan ser ett stort behov av insatser.
Konsekvenser
Om målgruppen är eller har varit sjukskrivna tolkas på ett annat sätt än vad som
står i programmet påverkas Försäkringskassans möjligheter att vara projektägare
och medfinansiär negativt. Anställda sjukskrivna som står långt från
arbetsmarknaden och har behov av insatser kommer inte att få stöd från
socialfonden.
Att ansöka om ESF-stöd är en lång och tidskrävande process och det är olyckligt att
denna process kompliceras och försvåras av tolkningsdiskussioner som försvårar
eller omöjliggör vissa för Försäkringskassan angelägna utvecklingsprojekt. Projekt
som bland annat skulle kunna vara ett led i att uppfylla regeringens mål om ett
sänkt sjukpenningtal till 9,0 år 2020.
Fördelningsmodellen
Kan nämnas i sammanhanget att i den fördelningsmodell som använts vid
fördelning av medlen till NUTS 2-regionerna så ingår i fördelningsfaktorn sjukskrivna
både anställda och arbetslösa som har behov av samordnade
rehabiliteringsinsatser.
4. Skickades in den 27 oktober 2016
Förslag på aktivitetsplan för individen under projektet 4-ESS
Ett avstämningsmöte bokas med individen samt berörda aktörer så tidigt som
möjligt i sjukskrivningsprocessen. Syftet är att klargöra individens behov av
rehabilitering och utreda vilka förutsättningar som finns för att återgå i arbete.
Tillsammans skrivs en individuell handlingsplan som kommer att revideras
fortlöpande under sjukskrivningsprocessen. Individens behov av olika aktiviteter
styr vad som ska stå i handlingsplanen samt när i tiden aktiviteterna ska äga rum.
Individen får sedan skriva under ett medgivande till att de personer som är med i
planeringen får utbyta information om det som diskuterats.
Vilka kan initiera till ett avstämningsmöte
• Arbetsgivarnas personalspecialister på personalavdelningen har en rutin
på hur de söker ut aktuell målgrupp hos deras anställda som är
sjukskrivna.
• Försäkringskassans personliga handläggare kan vid en telefonutredning
med individen kartlägga om individen tillhör målgruppen.
• Vården kan vid sjukskrivningstillfället kartlägga om individen tillhör
målgruppen.
Vilka deltar på mötet:
• Individen
• HR/individens chef
• Personlig handläggare från Försäkringskassan
• Behandlande läkare/rehabkoordinator
Preliminär dagordning till avstämningsmötet:
Presentation av deltagare
Syftet med mötet
Sekretess
Framtidstankar och möjligheter (arbetstagare och hälso- och
sjukvårdsprofession)
Redogörelse för rehabiliteringsprocessen (arbetsgivare och
arbetstagare)
Ramar (Försäkringskassan)
Hinder och lösningar
Sammanfattning av vilka beslut som tagits under mötet
Skriva en handlingsplan
Bokning av uppföljningsmöte
Avslut
Efter mötet får individen:
Kontaktuppgifter till samtliga berörda medarbetare/aktörer.
En kopia av den individuella handlingsplanen.
En beskrivning av hur och när den individuella handlingsplanen ska
följas upp.
Preliminär dagordning för uppföljningsmöte
Presentation av deltagare
Syftet med mötet
Sekretess
Ramar (Försäkringskassan)
Genomgång av tidigare beslut
Förändringar sedan förra mötet
Eventuellt revidering av nuvarande handlingsplan
Utmaningar
Lösningar
Sammanfattning av vilka beslut som tagits under mötet
Avslut
Vinster med ett tidigt avstämningsmöte:
• Individen får tidigt kontroll över sin sjukskrivningsprocess och ser att
samtliga aktörer samarbetar för individens skull.
• Individen äger sin handlingsplan, samtliga aktörer kan erbjuda stöd och hjälp
men individen själv beslutar vad som i slutändan ska ingå i handlingsplanen.
• Eftersom samtliga aktörer är med och deltar i planeringen av insatserna för
individen så skapar detta en större förståelse om varför de görs och då
upplevs insatserna som meningsfulla.
• De samordnade insatserna bidrar till att parallella processer undviks och det
är tidseffektivt för samtliga, allra främst för individen som förhoppningsvis
kan förkorta sin sjukskrivningsprocess och återgå till sitt ordinarie arbete.
• Respekt, förståelse och lyhördhet bland alla inblandande.
• Förkortad sjukskrivningsprocess är kostnadseffektivt för samhället, läs
Visions senaste rapport: https://vision.se/sjukskrivningskostnader/
Vad samtliga aktörer i nuläget kan erbjuda individen:
Försäkringskassan
•
Personlig handläggare
Försäkringskassans vision är ”ett samhälle där människan känner trygghet
om livet tar en ny vändning”. Vid nya sjukärende som bedöms vara längre än
60 dagar tilldelas individen en personlig handläggare som ska ge stöd till
individen att ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter enligt
reglerna för socialförsäkringen, så att rätt person får rätt ersättning i rätt tid.
Individen ska även ges förutsättningar för att få en överblick, kontroll och
trygghet i alla kontakter med Försäkringskassan. Bedömer den personliga
handläggaren att det finns ett samordningsbehov så ska det initieras ett
avstämningsmöte och/eller en SASSAM-utredning.
•
Avstämningsmöte
För att Försäkringskassan ska kunna samordna de rehabiliteringsinsatser en
individ behöver, är det viktigt att samverkan med övriga aktörer i
rehabiliteringsarbetet fungerar bra. Avstämningsmötet är en metod som
Försäkringskassan använder för att utreda och bedöma det medicinska
tillståndet, arbetsförmågan och möjligheterna till eventuell rehabilitering.
Behovet är ofta stort av att avstämningsmötena sker i början av ett
sjukärende, då samtliga aktörer tidigt kan se om det finns andra faktorer än
det medicinska som påverkar individens oförmåga att arbeta, till exempel
sociala, ekonomiska eller arbetsmarknadsmässiga.
I nuläget finns det ingen möjlighet att samtliga individer som bedöms vara i
behov av samordning erbjuds ett tidigt avstämningsmöte. ESF-projektet
möjliggör tidiga avstämningsmöten som i sin tur bidrar till synkande insatser
så att parallella processer undviks.
•
SASSAM-metoden (Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsutredningar
och samordnad rehabilitering)
SASSAM inriktar sig på kartläggnings-/utredningsfasen, främst för att
bedöma rätten till ersättning, behovet av rehabilitering och
ställningstagande till samordnade rehabiliteringsinsatser för den enskilde
individen.
•
TMU (teambaserade medicinska utredningar)
Utredningarna avser individer som har en sammansatt eller svårbedömd
sjukdomsbild, exempelvis vid sjukskrivning för flera diagnoser
(samsjuklighet) eller där fler faktorer än enbart sjukdom kan påverka
arbetsförmågan.
•
SLU (särskilt läkarutlåtande)
Utredningarna avser individer som får eller ansöker om ersättning på grund
av sjukdom från Försäkringskassan och där det behövs en helhetsbild av hur
sjukdomen påverkar förmågan till aktivitet.
•
AFU (aktivitetsförmågeutredning)
Syftet med utredningen är att få ett underlag som ger en helhetsbild som
inte bara beskriver funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar utan
även belyser individens kvarvarande förmåga till aktivitet.
•
Förstärkta samarbetet med Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har utvecklat sitt samarbete
vad gäller insatser som bidrar till att den som är sjukskriven återfår
arbetsförmågan och kan återgå i arbete. Det innefattar aktiva insatser
som sker så tidigt som möjligt för de individer som bedöms ha förmåga
att tillgodogöra sig aktiva rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan
anmäler ärenden som är aktuella för det förstärkta samarbetet med
Arbetsförmedlingen när och om det blir aktuellt.
Hälso-sjukvård
Vården kan erbjuda adekvata medicinska bedömningar och behandling samt
anpassade rehabiliteringsinsatser:
ReKo (Rehabkoordinator)
Ger stöd till individer som riskerar lång sjukskrivning. Hjälper till med
samordning och kontakt med rehabilitering och myndigheter.
Fysioterapeutisk behandling och rehabilitering
Enskilt och i grupp inriktad efter diagnos (manuell behandling, vattenträning,
gymträning)
FaR (Fysisk aktivitet på Recept)
Enbart för specifika individer arbetar som FaR mottagare.
Stresskurser
Behandling av stressproblematik i grupp med olika inriktning.
KBT (Kognitiv Beteende Terapi)
Individuell behandlingar av till exempel stress, ångest, depression och
sömnproblem.
MMR1 (Multimodalrehabilitering)
För individer med komplex smärtproblematik eller generaliserad smärta och
som inte har blivit bättre av exempelvis medicinering eller sjukgymnastik.
MMR2 (Multimodalrehabilitering)
För individer med mycket komplex smärtproblematik eller generaliserad
smärta, som inte har blivit bättre av exempelvis medicinering eller
sjukgymnastik.
Rehabmöten
Rehabmöten med vården, rehabmöten med vården inklusive arbetsgivaren
och teamarbete i rehabteamen på vårdcentralen.
Arbetsgivaren
Arbetsanpassning och rehabilitering
Arbetsgivaren ansvarar för rehabiliteringsåtgärder på arbetsplatsen.
Arbetslivsinriktad rehabilitering kan vara:
- Arbetsprövning, används under en kortare period för en mjukare
övergång för individen till arbetslivet igen.
- Socialträning, individen besöker arbetsplatsen och personalgruppen
vid kortare tillfällen.
- Arbetsträning, används under en längre period och individen måste
först ansöka om rehabpenning hos Försäkringskassan. En handledare
ska finns på plats på hos arbetsgivaren för individen och det finns
inga krav på produktion då detta är en rehabiliteringsinsats som får
pågå max i 3 månader.
- Ändrade arbetsuppgifter, anpassning av arbetsplatsen och
utbildning.
- Förebyggande sjukpenning. Om individen genomgår en medicinsk
behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom
eller för att förkorta sjukdomstiden så kan man ansöka om
förebyggande sjukpenning hos Försäkringskassan. Det finns
arbetsgivare som erbjuder mindfulness och medicinsk yoga, dessa
aktiviteter kan till exempel vara aktuella för förebyggande
sjukpenning. Behandlingen eller rehabiliteringen måste dock vara
ordinerad av läkare.
Företagshälsovård
Arbetsgivarna använder företagshälsovården i frågor där deras egna
resurser inte räcker till. På så sätt säkrar de upp att medarbetarna får den
hjälp som arbetsförhållanden kräver. Företagshälsovården ska vara inriktad
mot arbetsrelaterad ohälsa där de ska vara en sammanhållande resurs och
ska därmed inte vara till för enstaka tjänster där helhetssynen missas.
Företagshälsovården arbetar också med arbetsanpassning och
arbetslivsinriktad rehabilitering för de individer som är i behov av detta.
Arbetshjälpmedel
För att en individ ska kunna fortsätta arbeta eller återgå i arbete efter en
längre tids sjukdom kan det behövas anpassning av arbetsplatsen eller
arbetshjälpmedel. Arbetsgivare kan få bidrag från Försäkringskassan om det
behövs anpassning av arbetsplatsen eller arbetshjälpmedel. Arbetsgivaren
måste själv ansöka om detta bidrag hos Försäkringskassan innan inköpet
eller ombyggnationen, dock kan bidraget bara betalas ut för sådant som inte
ingår i arbetsgivarens vanliga ansvar för en god arbetsmiljö.
Arbetsmiljön
Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma
och åtgärda riskerna i arbetsmiljön. Då kan man förhindra att arbetstagarna
drabbas av olycksfall, sjukdom eller andra negativa följder på grund av
arbetsmiljön.
När ska projektet/samarbetet avslutas för individen?
• När målet är uppnått i handlingsplanen.
• Individen behöver inte längre vårt gemensamma stöd.
Hur ska projektet/samarbetet avslutas för individen?
• Gemensamt avslutande möte.
• Slutdokumentation.
Interna utbildningsinsatser
Vi vill att samtliga medarbetare i projektet ska ha en gemensam syn och
förhållningsätt samt inblick i varandras uppdrag, eftersom detta gynnar individen i
allra högsta grad. Av den anledningen vill vi anordna interna utbildningsinsatser och
vi kommer enbart använda oss utav interna resurser.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Arbetsmiljö – Ann-Helen Johansson på Arbetsmiljöverket utbildar i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2015:412 om organisation och social
arbetsmiljö samt AFS 2001:13 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Preventivt arbete för att fånga ohälsa – utbildas av t ex beteendevetare
kuratorer, psykologer från vården samt forskningsledare – Birgitta Grahn.
Arbetsmiljö – Ann-Helen Johansson på Arbetsmiljöverket utbildar i
Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2015:445 om organisation och social
arbetsmiljö samt AFS 2001:16 om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Preventivt arbete för att fånga ohälsa – utbildas av beteendevetare
kuratorer, psykologer från vården samt forskningsledare – Birgitta Grahn.
Arbetsrätt – HR-experter i kommunerna eller expert från SKL
Arbetsrätt med Tommy Iseskog – Försäkringskassans webbutbildning
Försäkringsmedicin – Specialist/försäkringsmedicinsk rådgivare från
Försäkringskassan
Stödprogrammet våld i nära relationer – Samverkanansvariga från
Försäkringskassan
Utbildning för chefer, läkare och sjukskrivningskoordinatorer kring arbete
med hälsosamtal – kommunerna delger sina erfarenheter kring preventivt
arbete, t.ex. har Ljungby kommun hälsosamtal efter sex
korttidsfrånvarotillfällen inom ett år.
Utbildning om varandras verksamhet i sjukskrivningsprocessen – Respektive
aktör ansvarar för informationen till övriga t ex i samband med inplanerade
möten.
Samsyn kring sjukskrivningsmetod - Koordinatorernas bedömningar
stämmer inte alltid överens med läkarnas bedömningar. Det behövs
utbildning kring försäkringsmedicin, intyg osv. – influenser från projektet
Upprop i Tidaholm
5. Skickades in den 8 november 2016
Hej!
Vi planerar att Arbetsmiljöverket skall stötta med information och utbildning (vilket
inte ingår i deras ordinarie uppdrag) och att Försäkringskassans lokalt
.
samverkansansvariga skall kunna erbjuda informationer om rehab-kedjan och
sjukförsäkringen.
Syftet med de kompetenshöjande insatserna är att skapa en förståelse och kunskap
för varandras roller kring den sjuke och få till processerna så att de kan leva kvar
över tid, även efter avslutat ESF-projekt. Vi behöver sätta strukturerna tillsammans.
Tidsåtgång under genomförandefasen är följande;
- Arbetsmiljöverket erbjuder Arbetsgivarna, chefer och HR- personal ca 3
timmar/ termin
- Försäkringskassan erbjuder Arbetsgivarna, chefer och HR-personal samt
vårdpersonal ca 3 timmar/termin
- Personliga handläggare från Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket
erbjuds inga kompetenshöjande insatser inom projektet.
Utöver dessa minimala insatser så går all den planerade tiden till den sjuke
individen och att få en bra process för denna.
Nedan inklippt finns Lenas mail om målgruppen som skickades tidigare idag, detta
efterfrågades också så här finns båda kompletteringarna samlade;
Försäkringskassan gör i alla sjukfall en behovsbedömning. I bedömning ingår att
avgöra om en person bedöms vara i behov av rehabilitering och stöd för att kunna
återgå i arbete.
Ur Socialförsäkringsbalken 30 kap (kursiverat):
Försäkringskassans skyldigheter
8 § Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för
rehabiliteringsverksamheten.
9 § Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade se till att
- den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs, och
- de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.
10 § Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, i arbetet med
rehabiliteringen samverka med
- den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation,
- hälso- och sjukvården,
- socialtjänsten,
- Arbetsförmedlingen, och
- andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade.
Försäkringskassan ska verka för att de organisationer och myndigheter som anges i
första stycket, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som
behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.
11 § Försäkringskassan ska se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är
möjligt av medicinska och andra skäl
Det är inte längden i ett sjukfall som avgör om en person har behov av
rehabilitering och stöd för att återgå i arbete utan det är just behovet. En person
kan anses stå långt från arbetsmarknaden och behöva insatser även när det
föreligger ett anställningsförhållande. Det är heller inte sjukfallets längd som i sig
avgör om det finns behov av insatser.
