Biologi, Fysik och Kemi Direkt Lärarmaterial

Lärarmaterial – med prov och bedömningar
Biologi, Fysik och Kemi Direkt
Lärarmaterialet till direkböckerna har allt som stödjer och förenklar
undervisningen. Till alla kapitel finns prov och bedömningsmallar,
kopplade till läroplanens förmågor och kunskapskrav.
Författare:
Kolhydrater
4.1 Hur smakar socker?
Ämnen med söt smak är framför allt organiska molekyler som alkoholer, glykoler och sockerarter. Även salter av bly och beryllium är söta. Man ska naturligtvis inte smaka på dessa föreningar eftersom de är giftiga! Vissa syntetiska
sötningsmedel är förvånansvärt söta. Man känner till exempel smaken av
sackarin vid en halt som är 700 gånger lägre än för vanligt rör- eller betsocker
(sackaros). Man tror att det är främst hydroxigruppen (–OH) i kolhydraterna
som ger sötman. Man tror också att storleken och den tredimensionella orien
orienteringen
hos molekylerna
Kapitel
10 är viktig för att smakreceptorerna ska registrera
sötma.
Bedömning av förmågor och kunskapskrav
¡ planeringsförslag
Namn/klass
Betyg
Matrisen visar vilka förmågor som prövas på vilken nivå i respektive uppgift.
K-beteckningen (t.ex. K10) anger vilket kunskapskrav som prövas. (Se kunskapskraven i kapitel A.)
Markera på vilken nivå eleven klarat uppgiften genom att sätta ett kryss i rutan.
¡ matriser för betygsbedömning
Förmåga
¡ diagnoser med svar och
betygsbedömning
¡ kapitelprov med svar och
betygsbedömning
¡ laborationsprov med svar och
betygsbedömning
E
C
A
Saccarin
1. Eleven ska utveckla sin
förmåga att använda
kunskaper i fysik för att
granska information,
kommunicera och ta
ställning i frågor som
rör energi, teknik,
miljö och samhälle.
Prov. Uppgift 14b: K1
Prov. Uppgift 14b: K1
2. Eleven ska utveckla sin
förmåga att genomföra
systematiska
undersökningar i fysik.
Lab. Planering: K5, K7
Lab. Planering: K5, K7
Lab. Genomförande: K6
Lab. Genomförande: K6
Lab. Utvärdering a: K8
Lab. Utvärdering b: K8
Lab. Utvärdering b: K8
Lab. Utvärdering c: K9
Prov. Uppgift 1: K10
Prov. Uppgift 5b: K12
Prov. Uppgift 14a: K10
Prov. Uppgift 2: K12
Prov. Uppgift 7: K12
Prov. Uppgift 14b: K13
Prov. Uppgift 3: K10
Prov. Uppgift 9b: K12
Prov. Uppgift 4: K10
Prov. Uppgift 11: K10
Prov. Uppgift 5a: K12
Prov. Uppgift 12b: K10
Prov. Uppgift 5b: K12
Prov. Uppgift 13: K14
Prov. Uppgift 6: K10
Prov. Uppgift 14a: K10
Prov. Uppgift 8: K10
Prov. Uppgift 14b: K13
3. Eleven ska utveckla sin
förmåga att använda
fysikens begrepp,
modeller och teorier
för att beskriva och
förklara fysikaliska
samband i naturen och
samhället.
¡ mall för elevsamtal
Prov. Uppgift 14b: K1
Strukturen hos några vanliga sockerarter är:
Lab. Planering: K5, K7
Fruktos
Lab. Utvärdering c: K9
Glukos
Sackaros
Säkerhet
Riskfritt, men försäkra dig dock om att sockerarterna inte förorenats av andra
kemikalier. Återför aldrig överbliven kemikalie till ursprungsförpackningen.
Prov. Uppgift 9a: K12
Prov. Uppgift 10: K10
Prov. Uppgift 11: K10
KEMI Direkt
Prov. Uppgift 12a: K10
©Sanoma Utbildning och författarna
4
Livets kemi
pRoV KapiTEl 3
P
Fysik Direkt
Värme
1.2 Vad är levande?
Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp 1 lägger du bilder på det som
du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder på det som du anser inte är
levande.
Kopiering tillåten.
© Sanoma Utbildning och författarna
10
Atomfysik och kärnfysik
491
Luft består mest av syremolekyler och kvävemolekyler. Vilket av
alternativen A–D beskriver vad som händer med molekylerna när luft
blir varmare?
A. Molekylerna rör sig fortare.
B. Molekylerna kommer närmare varandra.
C. Molekylerna är med i kemiska reaktioner.
1. Har gruppen levande något som är gemensamt för alla i gruppen?
D. Molekylerna delar på sig.
2. Har gruppen inte levande något som är gemensamt för alla i gruppen?
3. Vad är det för skillnad på gruppen levande och gruppen inte levande?
2.
Ett ämne kan finnas i olika former eller faser som det också kallas. För
vatten har vi speciella namn på de tre formerna, is, vatten och ånga.
Vilka är de tre formerna alla ämnen kan befinna sig i?
3.
Moln består av väldigt små vattendroppar.
Var kommer vattnet i molnen ifrån?
4.
Om man värmer upp metallen järn till 1535 grader C så blir den
flytande.
¡ laborationer och arbetsuppgifter
¡ kommentarer och facit till samtliga
laborationer och arbetsuppgifter
b) Vilken av bilderna 1-3 visar partiklarna i järnet när det är i flytande
form?
2.
3.
¡ stöd för riskbedömningar
5.
När det är kallt ute kan det bildas imma på en ruta. Orsaken till imman
är att vatten har kondenserat.
Vilken fasövergång är det som sker när imma bildas?
6.
När luften runt omkring en vätsketermometer blir varmare utvidgar sig
vätskan i termometern och stiger i det tunna glasröret.
¡ exkursionshandledningar
¡ temaförslag
Förklara varför vätskan utvidgar sig i termometern.
7.
¡ utrustningsförslag
Sedan slutet av 1800-talet har SMHI samlat in data för att kunna göra
väderprognoser.
Ge ett exempel på hur möjligheten att göra väderprognoser har påverkat
samhället.
Fysik Direkt
BIOLOGI Direkt
Kopiering tillåten. ©Sanoma Utbildning och författarna
1
Kopiering tillåten. © Sanoma Utbildning och författarna
622-9764-0
Biologi Direkt onlinebok (elevlicens 1år)
523-1719-8
Biologi Direkt Lärarmaterial online (pdf)
523-0922-3
Fysik Direkt – ny upplaga
622-9760-2
Fysik Direkt onlinebok (elevlicens 1år)
523-1463-0
Fysik Direkt Lärarmaterial online (pdf)
523-0920-9
Kemi Direkt – ny upplaga
622-9762-6
Kemi Direkt onlinebok (elevlicens 1år)
523-1718-1
Kemi Direkt Lärarmaterial online (pdf)
523-0921-6
¡ demonstrationer
a) Vad kallas temperaturen där ett ämne blir flytande?
1.
Biolog Direkt – ny upplaga
313
Prov. Uppgift 14b: K13
1.
SUCCÉ
DIREKT!
BIOLOGI
FYSIK
KEMI
DIREKT
Jarmo Kukka – biolog och översättare
Carl Johan Sundberg – läkare och dr. i fysiologi
Andreas Blom – NO-lärare
Lars-Erik Andersson – NO-lärare
Mona Gidhagen – NO-lärare och handledare Universeum Gbg
Svante Åberg – lärarutbildare och ansvarig för Skolkemi
Jerker Bengtsson – lärarutbildare och förlagsredaktör
Kommentarer till laborationer
Lärarmaterialet innehåller
Lgr 11
3
Värme
För mer information, kontakta:
Order/Information
Tel: 08-587 642 10
[email protected]
Anders Pålsson, förlagsredaktör
[email protected]
Biologi med mångfald!
Fysik med förklaringar!
Eva Andersson, marknadsförare
[email protected]
Kemi med hållbar utveckling!
103
Livets former 34
Lärarmaterialet laddas ner från nätet
och kan sparas i din dator.
Kundtjänst tel. 08-587 642 10
[email protected]
www.sanomautbildning.se
Biologi, Fysik och Kemi Direkt utvecklar
elevernas förmågor och kunskaper
Biologi, Fysik och Kemi Direkt passar alla elever
”Mycket bra och genomtänkt lärobok. Fina illustrationer och bra beskrivningar.
Pedagogiskt upplagd och lättläst. Även svåra områden beskrivs på ett sätt som
underlättar för lärandet, utan att för den skull förlora sin skärpa.”
Förmåga 2
Att kunna använda sina
kunskaper för att granska
information, kommunicera och
ta ställning.
Att kunna genomföra
systematiska
undersökningar.
Att kunna använda begrepp,
modeller och teorier för att
beskriva och förklara samband i
samhället, naturen och
människokroppen.
Resonera
Beskriva
Samband
Förmåga 1, 2 och 3
Ja, men vi
har en större
hjärna.
Förmåga 1 och 3
Nej, vi är mycket smartare
och klättrar inte i träd..
Direktböckerna har
¡ uppdaterat innehåll, helt anpassat till Lgr 11
¡ sammanfattningar med redogörande texter
¡ lättlästa texter som passar alla elever
¡ uppslag med frågor på olika nivåer, fördjupningsuppgifter, enkla laborationer, sökuppgifter
och diskussionsfrågor, som svarar mot
kunskapskraven och de tre förmågorna i Lgr 11
¡ layout som underlättar läsningen av texterna
¡ illustrationer och foton som förklarar och
skapar intresse
¡ facit med utförliga och förklarande svar
på frågorna i boken
¡ fakta- och förståelsefrågor i nära
anslutning till texten
¡ inläst text för nedladdning till dator, läsplatta
eller telefon – gratis
¡ plussidor med extra djup och bredd
6
Fundera Mera
1. Förklara hur år, månad och dag hänger ihop
med månens och jordens rörelser.
1. Ibland syns månen mitt på dagen. Kan det
inträffa vid fullmåne?
EVoLution
– LiVEts
utVEckLing
Fokus på
 anpassning
 naturligt och sexuellt urval
 Evolution
 konkurrens och samarbete
 genetisk variation och mutation
 Bevis för evolutionen
 Livets utveckling
 Människans utveckling
Evolution – livets utveckling
6
6
Koldioxid är en färglös gas utan någon lukt. Den är något tyngre än
Evolution – livets
utveckling
309i luften. Koldioxiden i luften kommer bland
de flesta
andra gaserna
annat från förbränningen i organismernas celler, cellandningen.
Trots att det finns så lite koldioxid i luften har den mycket stor
betydelse för livet på jorden. Växter tar upp koldioxid från luften
och omvandlar den till socker vid fotosyntesen. Växterna använder
sedan sockret som näring för att kunna växa, föröka sig och
övervintra.
Text
2. Vilka fyra dagar hör ihop med
årstidsväxlingarna? När infaller de?
2. Inträffar solförmörkelser vid nymåne,
halvmåne eller fullmåne?
3. Hur fungerar ett solur?
3. Hur kan man veta att jorden är rund?
4. Varför kan man använda en pendel när man
vill mäta tiden?
4. Vilken teknisk uppfinning använde Galilei
när han förändrade vår världsbild? Och vilka
uppfinning tror du gjorde det möjligt att
genomföra bemannade rymdfärder i slutet av
1900-talet?
5. Vad är en satellit?
6. Vad menas med ebb och flod?
7. Vad skiljer antikens och medeltidens
världsbild från Kopernikus och Galileis
världsbild?
8. Vad är en meteorit och vad är en meteor?
9. I vilka två grupper kan man dela in
solsystemets planeter?
10. Räkna upp planeterna i vårt solsystem och
nämn något som kännetecknar varje planet.
11. Vad är en komet?
Koldioxid brinner inte. Om man sprutar koldioxid på något som
brinner, hindrar man syretillförseln och då slocknar elden. Därför
används koldioxid i brandsläckare, så kallade kolsyresläckare.
Det som bubblar i läsk och mineralvatten och kallas kolsyra, är
koldioxid löst i vatten. Koldioxid kan också användas för att döda
bakterier. Bakterier behöver syre för att kunna leva. Om man fyller
livsmedelsförpackningar med koldioxid dör bakterierna och maten
håller längre.
kolmonoxid
13. Varför har månen så kalla nätter?
14.
Många sover dåligt
när det är fullmåne.
Det beror på månens
dragningskraft
Cl–
Na+
Cl–
Det finns tre viktiga bindningstyper – jonbindning, kovalent
bindning och metallbindning. Vilken bindningstyp som bildas beror
Cl–
Cl–
Cl–
Cl–
Cl–
Na+
Na+
Na+
Na+
på valenselektronerna. Det är de som bestämmer vilka andra atomer
en atom kan reagera med och
hur den gör när den binder till
sig.
Cl–
Cl–
Na+
Det inte är så
många moln
på sommaren
som skymmer
solen.
Reagerande ämnen
Bildad förening
Kemisk bindning
metall + icke-metall
salt
jonbindning
icke-metall + icke-metall
molekylförening
kovalent bindning
metall + metall
legering
metallbindning
jonbindning
2. Vilket år, månad och dag är det idag enligt den
islamiska kalendern?
3. Vad heter Jupiters månar?
Kovalent bindning – elektronparbindning
Jorden är närmare
solen på
sommaren.
näT oCh BIBlIoTek
1. Vad är klockan just nu i New York, och vad är
klockan i Moskva?
5. Vem var den första kvinnan i rymden?
6. Astronomer kan förutsäga vilka nätter man
kan få turen att se särskilt mycket stjärnfall.
Försök ta reda på när nästa natt med mycket
stjärnfall inträffar.
7. När kommer nästa solförmörkelse att inträffa
i Sverige?
8. När kommer Halleys komet att visa sig nästa
gång? Och hur gammal är du då?
Grundar sig detta påstående på naturvetenskap?
Förklara varför du tycker att påståendet är, eller
inte är, naturvetenskapligt.
Gör eTT FörSök
Vad TyCker du?
Förmörkelser
1. Det amerikanska rymdprogrammet apolloprojektet pågick mellan åren 1961 och 1972
och lyckades genomföra flera bemannade
månlandningar. Kostnaden för programmet
uppgick till ungefär hälften av värdet av
Sveriges samlade utgifter under ett år. Vad
tycker du talar för, och vad talar mot att
använda så mycket pengar till sådan forskning?
Planera, genomför och redovisa din undersökning.
Du behöver:
En kula, en pappskiva och en ficklampa.
Låt kulan föreställa månen och ficklampan solen.
Rita jorden som en cirkel på pappskivan. Tänk på
att jorden är mycket större än månen. Klipp ut
cirkeln.
a) Undersök hur solen, månen och jorden är
placerade i förhållande till varandra vid en
solförmörkelse och vid en månförmörkelse.
b) Vid en månförmörkelse kan man se att jorden
är rund. Hur kan man se det?
Cl–
Atomerna i många ickemetaller är bundna till varandra två och
två, till exempel H2, O2, N2, F2 och Cl2. De kan inte skaffa sig ett
fullt yttersta skal genom att dra till sig elektroner från varandra.
I stället fungerar det så att en del av deras valenselektroner blir
gemensamma för båda atomerna. Elektronerna hör varken till den
ena eller den andra av atomerna, utan till båda.
178
Atomer, joner och kemiska reaktioner
Na+
Cl–
Na+
Cl–
Na+
Cl–
Cl–
Na+
Cl–
Na+
Na+
Cl–
Na+
Cl–
Na+
En koksaltskristall är uppbyggd av
positiva natriumjoner och negativa
kloridjoner, som ligger tätt intill
varandra.
Så är det till exempel med de båda kväveatomerna i kvävgas. De har
vardera fem valenselektroner var i L-skalet. Eftersom elektronerna
är rörliga kan kväveatomerna dela på sex elektroner. På så sätt får
bägge kväveatomerna åtta elektroner i L-skalen och fyllda yttre
skal. Med kolatomen och de fyra väteatomerna i metan är det på
liknande sätt. Varken kolet eller vätet kan dra till sig elektroner helt
och hållet – i stället delar de valenselektronerna.
Kovalent bindning innebär att två atomer delar på två elektroner
– ett elektronpar. Atomer som håller ihop med kovalent bindning
bildar molekylföreningar, till exempel vätgas, klorgas och vatten.
Kolföreningar är också molekylföreningar. När kolatomen delar
åtta valenselektroner, fyra elektronpar, med andra atomer får den
ett fullt yttersta elektronskal. I en diamantkristall är varje kolatom
bunden till fyra andra kolatomer med elektronparbindningar. En
bindning motsvarar ett elektronpar.
+
+
8+
+
+
I ett stycke metall är atomerna omgivna av ett ”moln” av elektroner.
Alla valenselektronerna är gemensamma för alla atomer. Det
är det som är det speciella med metallbindning. Samtidigt som
elektronerna håller samman atomerna rör de sig fritt genom
metallen. Eftersom det finns så många elektroner som inte är
bundna till någon viss atom, flyter en elektrisk ström snabbt och
lätt fram genom hela metallen. Metallbindningen ger metaller
en bra ledningsförmåga. Metallernas typiska blanka yta beror
också på elektronerna. Ljus reflekteras i ”elektronhavet” mellan
atomkärnorna, likt ljusspeglingar på en vattenyta.
I en vätgasmolekyl delar atomerna
på elektronerna. Det gemensamma
elektronparet skapar en bindning
som kallas kovalent bindning, eller
elektronparbindning.
5
Vårt solsystem
1
Resonera och Samband
Förmåga 1
Förmåga 2
Vårt solsystem
21
Förmåga 1
Genom att förbjuda användningen av freoner har man lyckats
bromsa förstörelsen av ozonlagret. Något som annars hade lett till
en katastrof för livet på jorden.
Varje kapitel avslutas med
några korta frågor, Kan du?
Enkla frågor för egenkontroll av
faktakunskaper och förståelse.
Australiens strandvakter vet att man
måste skydda sig mot solens UV-ljus.
marknära ozon
Det bildas också ozon längre ner i atmosfären. Utsläpp från trafik
och industrier leder till bildandet av marknära ozon.
kolmonoxid, co
Kolmondioxid, CO
Marknära ozon bildas också vid elektriska urladdningar,
till exempel intill högspänningsledningar, i äldre solarier,
kopieringsmaskiner och vid blixtnedslag. Det marknära ozonet
orsakar stora skador hos växter och djur. Blad och barr skadas
hos växterna, djur kan få andningsbesvär på grund av skador på
slemhinnor och lungor vid höga halter av ozon
2
2
7+
Plussidor
De två kväveatomerna i kvävgasmolekylen delar på sex elektroner. På
så vis blir bägge atomernas yttersta
elektronskal fullt.
Alla kapitel har Plussidor med
bredd och djup för elever som vill
lära sig mer. Sidorna har också
fördjupande frågeställningar att
arbeta med.
Jonbindning, kovalent bindning
och metallbindning är tre starka
bindningar. Det finns ännu fler
typer av bindningar, till exempel van
der Waalsbindning, vätebindning
och dipolbindning. Läs mer om
olika kemiska bindningar, deras
egenskaper och var de finns.
Tyngd och vikt
Tyngdpunkt
Till vardags betyder orden tyngd och vikt samma sak,
Atomer,
och
reaktioner
men
för enjoner
fysiker
är kemiska
det helt olika
saker. Vikt179
är samma
sak som massa. Det är ett mått på hur mycket materia
det finns i ett föremål.
Varför är det så svårt att hålla balansen om du står på ett ben? Och
varför är det ofta svårt att få en tavla att hänga rakt?
Alla föremål har en tyngdpunkt. Tyngdpunkten ligger mitt i
kroppen eller föremålet. Kanske inte om man räknar centimeter,
men där all massa verkar finnas samlad.
Tyngden är samma sak som tyngdkraften som drar i
föremålet. Astronauter i rymden är nästan tyngdlösa,
men de är absolut inte viktlösa. Då skulle de ju ha
förlorat all materia i sina kroppar! Astronauter som
landar på månen har fortfarande samma vikt som på
jorden, men eftersom månen är mindre än jorden blir
tyngdkraften på månen svagare. Astronauternas tyngd
på månen blir bara en sjättedel av vad den är på jorden.
Vikten hos ett föremål är alltid samma oberoende av var
man är någonstans. Men tyngden kan variera.
2. 1633 dömdes forskaren Galileo Galilei till
livslång husarrest av den katolska kyrkan.
Kyrkan påstod att han hade spridit farliga
irrläror. Tycker du att det finns något som
talade för kyrkans handlande?
1
5
Ozon, O3
På 1980-talet upptäckte man att nästan hälften av ozonlagret hade
försvunnit över Antarktis. Det hade bildats ett hål i ozonlagret.
Det berodde på ett ökat utsläpp av olika gaser, framförallt olika
freoner. Freoner användes förr framförallt i kylskåp och frysar.
Men när skåpen hamnade på soptippen läckte freongaserna
ut i atmosfären. Freonerna steg då genom atmosfären, upp till
ozonlagret och förstörde ozonmolekylerna.
En ”dammsugare” har mycket lång
hållbarhet tack vare att den paketeras
i koldioxid.
Metallbindning
Frågor
20
7+
Luft, vatten, mark, syror och baser
ozon, o3
Ozon bildas när UV-ljus från solen sönderdelar syremolekyler
till ensamma syreatomer. Dessa slås sedan samman med hela
syremolekyler till ozonmolekyler med tre syreatomer. Denna
reaktion är en viktig förutsättning för liv på jorden. Ozonlagret
hindrar det mesta av det skadliga UV-ljuset från solen att nå
jordytan.
De kemiska namnen kolmonoxid och koldioxid beror på hur
molekylerna ser ut. En kolmonoxid har en syreatom på varje
kolatom, mono betyder en. En koldioxid
oxid har två syreatomer på
varje kolatom, di betyder två.
KeMisKA bindninGAr
Solen lyser starkare
på sommaren.
Syreatomer sitter normalt ihop två och två i en syremolekyl,
men de kan också bilda molekyler med tre syreatomer. Sådana
molekyler är en giftig gas med en frän lukt, som kallas ozon. Ozon
finns normalt högt upp i atmosfären, i det så kallade ozonlagret.
Tänk dig att någon bränner en stor hög med löv på hösten. Längst
in i högen är det svårt för luften att komma in ordentligt. Då räcker
inte syret till för att det ska bildas koldioxid. I stället bildas en
annan kemisk förening som heter kolmonoxid, eller bara koloxid.
Positiva och negativa laddningar dras till varandra. Det är det som
är grunden för jonbindningen. Jonbindning finns till exempel i alla
salter. Koksalt, natriumklorid, består av positiva natriumjoner och
negativa kloridjoner. Det finns inga natriumkloridmolekyler, utan
natriumklorid är en jonförening. Natriumjonerna och kloridjonerna
fogas samman en efter en, varannan positiv och varannan negativ,
till en natriumkloridkristall. Formeln för natriumklorid, NaCl,
talar om att det finns lika många natriumjoner och kloridjoner. I en
annan klorid, kalciumklorid, finns det dubbelt så många kloridjoner
som kalciumjoner, eftersom kalciumjoner har två plusladdningar.
Formeln för kalciumklorid är alltså CaCl2.
4. Hur många marsår är du?
12. Vad är det för skillnad på månförmörkelse
och nymåne?
Varför är det
varmare på
sommaren
än på
vintern?
ozon
Men koldioxid är inte bara ett bekymmer. Koldioxid är nödvändig
för fotosyntesen där växter bildar energirika sockermolekyler. Utan
koldioxid fanns det ingen föda för djuren.
En modern form med lugna sidor,
berättande text, korta rader och utan
avstavningar underlättar läsningen av
texten. Foton och illustrationer får gott
om plats, utan att störa läsningen.
¡ online-böcker med flera extrafunktioner
koldioxid, co2
Kolmonoxid, CO2
Det bildas också koldioxid vid förbränningen av fossila bränslen,
som kol, olja och naturgas. De fossila bränslena bildades för flera
hundra miljoner år sedan och har tills nu legat undangömda i
marken. Därför ökar mängden koldioxid i luften när vi förbränner
fossila bränslen och det påverkar vårt klimat.
48
Dagarna är längre och solen
står högre på himlen.
Kolmonoxid är en mycket farlig gas. Det beror på att kolmonoxidens molekyl liknar syrgasmolekylen. Om man andas in
kolmonoxid tar det syrets plats på de röda blodkropparna och
blodet pumpar då ut kolmonoxid i stället för syre i kroppen. Efter
en stund leder det till döden eftersom kroppens organ inte får
något syre.
koldioxid
308
PluS Sidor
VeM har räTT?
Fokus på är en sammanfattning av de
begrepp som tas upp i kapitlet. Kan
också användas som egenkontroll inför
läxa eller prov.
Ja, på långt håll är
vi nog släkt, vi har
samma ursprung.
uppslaget 1
kan du?
Ett spännande foto och en vardaglig
frågeställning, Vad tror du? som lyfter
fram elevernas egna föreställningar
kring naturvetenskapliga frågor.
Nej, människan är
inte släkt med aporna.
Vi är människor.
Kapitel
¡ tydlig struktur som stödjer förståelsen
Kunskapskraven i Lgr 11 bygger på tre perspektiv
Beskriva
Livets utveckling på jorden sid. 320
Josefine Larsson lärare i matematik och NO.
Förmåga 3
Ingress
Tror du att
människan är
släkt med apor?
Bevis för evolutionen sid. 316
Lgr 11 beskriver tre förmågor som eleverna ska utveckla
Förmåga 1
Vad tror du?
Evolution är förändring sid. 310
Men när du står på ett ben blir stödytan mycket mindre. Om du står
på vänster ben måste du luta lite åt vänster för att tyngdpunkten
ska hamna över vänster fot. Då är det lätt att vingla till så att tyngdpunkten hamnar utanför stödytan. En stor stödyta ger alltså bättre
stabilitet än en liten.
Eftersom det är så lätt att förväxla vikt och tyngd,
använder vi ordet massa istället för vikt i fortsättningen.
tyngdpunkt
Astronauterna på rymdstationen ISS
är tyngdlösa, men inte viktlösa!
enheten newton
När man mäter krafter använder man en dynamometer. Krafter mäts
i enheten newton (N), efter mannen som upptäckte tyngdkraften.
Om man hänger en vikt på 1 kg på en dynamometer, visar den
10 N. Med en vikt på 10 kg visar dynamometern 100 N.
Man kan räkna ut tyngdkraften genom att multiplicera massan
med 10. Massan 3 kg har på jorden tyngden 30 N
tyngdpunkt
För att ett föremål ska stå stadig måste tyngdpunkten finnas rakt
över stödytan. När du står på båda fötterna blir stödytan stor. Även
om du skulle råka luta rätt mycket ligger tyngdpunkten fortfarande
kvar över stödytan. Därför står du stadigt.
Massa
tyngdkraft
1 kg
10 N
5 kg
50 N
10 kg
100 N
1.
2.
tyngdpunkt
3.
4.
stödyta
Tyngdpunkten är den punkt som
tyngdkraften verkar dra i.
Var ligger tyngdpunkten?
Står flaskorna stadigt?
Kommer någon att ramla omkull?
stödyta
tyngdkraften = massan · 10
De flesta vågar fungerar på samma sätt. De mäter egentligen
tyngden av ett föremål, men är graderade så att de visar massan.
På jorden fungerar det bra. Men om vi tog med en sådan våg till
månen skulle vi få alldeles fel värde.
Om du i verkligheten väger 60 kg skulle vågen visa 10 kg på månen.
Men i själva verket är massan oförändrad. Det är ju tyngdkraften
som har ändrats.
Kan du?
Vad är massa?
1. i vilken enhet mäter man kraft?
a) massa är samma sak som vikt
2. Vadärdetförskillnadpåtyngdochvikt?
b) massa är samma sak som tyngd
3. Vilkakrafterverkarpåenboksomliggerpåettbord?
c) massa är samma sak som densitet
4. Vadmenasmedettföremålstyngdpunkt?
Alla kapitel har ett eller flera uppslag med frågor, fördjupningsuppgifter, sökuppgifter, Concept Cartoons,
enkla laborationer och diskussionsuppgifter. Här utmanas och tränas elevernas förmågor och kunskaper.
112
Kraft och tryck
6
6
Kraft
113
Luft
49