Guds Kristna Kyrkor
[073]
Simson och Domarna [073]
(Edition 2 19941022-20031011) Audio
Israels handlingar och ondska under Domarna kom att leda till framkomsten av Simson,
Domare i Israel, från Dans stam. Historien undersöks här från en andlig synvinkel, som
visar händelseförloppet så som det gäller för utvecklandet av den Helige Ande inom
individen under ledning av Jesus Kristus samt även inom Kyrkan som en grupp. Denna
historia har vissa intressanta och överraskande lärdomar för nutiden i vår förstörelse av
Messias och om Kyrkan.
Christian Churches of God
PO Box 369, WODEN ACT 2606, AUSTRALIA
E-mail: [email protected]
(Copyright 1994, 1998, 1999, 2003 Wade Cox)
(Tr. A. Binder 2004)
Detta manuskript får kopieras och spridas fritt förutsatt att det kopieras i sin helhet utan ändringar
eller utelämnande. Förläggarens namn och adress, samt upphovsrättinnehavaren måste inkluderas.
Inga avgifter skall läggas på mottagare av distribuerade kopior. Kortare citat får inkluderas i texter
såsom kritiska artiklar och recensioner utan att upphovsrätten bryts.
Detta manuskript finns tillgängligt i original och översättning på Internet på webadress:
http://www.logon.org och http://www.ccg.org
Page 2
Simson och Domarna [073]
Simson och Domarna [073]
Domarna
Herren upprättade Israel under Joshua
(frälsning) sonen till Nun (uthållighet). Israel
tjänade Herren alla Joshuas dagar och under
tiden för de äldste i Israel (de kvarvarande av
De Sjuttio) som överlevde Joshua, som dog vid
etthundratio års ålder (Domarboken 2:7-8).
Hela den generationen samlades inför deras
fäder, med andra ord, de dog (Domarboken
2:10). Israels barn gjorde onda handlingar och
tjänade Baalim eller de andra Herrarna
(Domarboken 2:11). Detta skulle komma att bli
karaktäristiskt för Israel under deras styre. Det
finns sex onda upptecknade i Domarboken
3:7,12; 4:1; 6:1; 10:6; 13:1. Detta tjänande av
andra gudar, inklusive Baal och Ashtoreth,
provocerad Herrens vrede och Han ledde in i
händerna på förstörare och händerna av deras
fiender så att de inte kunde motstå dem
(Domarboken 2:12-14). När helst de gick till
krig så var Herrens hand emot dem
(Domarboken 2:15). De sändes i fångenskap
och Herren födde upp domare som skulle frälsa
dem (Domarboken 2:16).
Domarboken 2:17-23 17 Men de ville inte lyssna till
sina domare heller. De var otrogna med andra gudar
och tillbad dem. Snart lämnade de den väg som
deras fäder hade vandrat. Fäderna hade lytt Herrens
bud, de själva gjorde det inte. 18 När Herren insatte
en domare åt dem var Herren med honom och
räddade dem från deras fiender, så länge domaren
levde, ty Herren kände medlidande när de klagade
över hur de förtrycktes och plågades. 19 Men när
domaren var död återföll de och blev ännu mer
fördärvade än sina fäder. De följde andra gudar, som
de tjänade och tillbad. De upphörde inte med sina
ogärningar och sitt trots. 20 Då blev Herren vred på
Israel, och han sade: ”Detta folk har brutit mot det
förbund som jag befallde deras fäder att hålla, och
de lyssnar inte på mig. 21 Därför skall jag inte
längre driva bort något enda av de folk som fanns
kvar då Joshua dog. 22 Genom dem skall jag sätta
Israel på prov: Vill de följa Herrens väg lika lydigt
som sina fäder eller vill de det inte?” 23 Herren lät
alltså dessa folk vara, han drev inte bort dem med en
gång och gav dem inte i Joshuas våld.
Israel lämnades bland folken som var kvar efter
ockupationen så att Israel kunde prövas bland
dessa folk (Domarboken 3:1-4).
Domarboken 3:1-11 1 Detta är de folk som Herren
lät vara kvar för att alla de israeliter som inte hade
varit med om krigen i Kanaan skulle sättas på prov
genom dem, 2 och det gjorde han med tanke på nya
generationer israeliter, för att de skulle lära sig
kriga, alltså de som inte förut varit med om sådant: 3
filisteernas fem hövdingadömen, alla kanaaneer och
sidonier
samt
hiveerna
som
bodde
i
Libanonmassivet mellan Baal Hermonberget och
Levo-Hamat. 4 Genom dem ville Herren sätta
israeliterna på prov för att se om de skulle lyda de
bud han hade gett deras fäder genom Mose. 5
Israeliterna bodde bland kanaaneer, hettiter,
amoreer, perisseer, hiveer och jevuseer. 6 De tog
deras döttrar till hustrur och gav sina döttrar åt deras
söner, och de dyrkade deras gudar. 7 Israeliterna
gjorde det som var ont i Herrens ögon: de glömde
Herren, sin Gud, och dyrkade baalsgudarna och
asheragudinnorna. 8 Då blev Herren vred på
israeliterna, och han prisgav dem åt Kushan
Rishatajim, kungen av Aram Naharajim. Israeliterna
måste tjäna under Kushan Rishatajim i åtta år. 9 Då
ropade israeliterna till Herren, och han sände en man
som räddade dem, Otniel, son till Kalevs yngre bror
Kenas. 10 Herrens ande kom över honom, och han
blev domare i Israel. Otniel drog ut i strid, och
Herren gav Armas kung Kushan Rishatajim i hans
våld, så att han kunde underkuva honom. 11 Landet
hade nu lugn och ro i fyrtio år. Därefter dog Otniel,
Kenas son.
Varje gång domaren som utsetts av Herren dog
så återvände folket till ondska och
avgudadyrkan. Dessa domare hade den Helige
Ande, kallad Herrens Ande. Exemplet på hur
det verkar visas i historien om Simson, som
kommer att undersökas nedan.
Efter Otniel (betyder Guds kraft) som var son
till Kenaz, broder till Kalev, dog de som igen
syndade.
Domarboken 3:12-15 12 Israeliterna gjorde åter det
som var ont i Herrens ögon. Herren lät då Eglon,
kungen av Moab, få makten över dem, eftersom de
gjorde sådant som var ont i Herrens ögon. 13 Eglon
drog ut tillsammans med ammoniter och amalekiter
och besegrade Israel och intog Palmstaden. 14
Israeliterna måste tjäna under Eglon, Moabs kung, i
arton år. 15 Då ropade israeliterna till Herren, och
han sände en räddare, benjaminiten Ehud, Geras
son, en vänsterhänt man. En gång när israeliterna
skulle erlägga sin tribut skickade de honom till
Eglon, Moabs kung.
Simson och Domarna [073]
Gåvan som de sände till Eglon, kung av Moab,
var i form av en kniv, satt vid Ehud, son av
Gera, benjamitens högra höft (Domarboken
3:16).
Benjamiterna var vänsterhänta, vilket påstods
vara den svagaste handen. Symboliken är att
Gud ger frälsning till de svagaste. Genom
svaghet ger Han styrka.
Detta ges sju gånger i Domarboken vilket pekar
mot Första Korinthierbrevet 1:27; Andra
Korinthierbrevet 12:9. Dessa är:
den vänstra handen (Domarboken 3:21);
oxpiken (Domarboken 3:31);
en kvinna (Domarboken 4:4);
en spik (Domarboken 4:21);
en del av en kvarnsten (Domarboken 9:53);
horn och krukor (Domarboken 7:20); och
käkbenet av en åsna (Domarboken 15:16).
Bullinger (se Companion Bible, fotn. till
Domarboken 3:21) anser att denna sekvens
skulle fortsätta i senare tid med aktiviteterna
hos Luther (en gruvarbetares son), Kalvin (en
tunnbindares son), Zwingli (en herdes son),
Melankton (en vapenslagares son) och John
Knox (en enkel borgares son). Därmed sågs de
fem som kompletterande de sju. Slutsatsen är
kanske mer långtgående än den som ses av
Bullinger.
Ehud flydde efter att ha dödat Eglon och
kallade samman Israel från berget Efraim.
Domarboken 3:27-30 27 När han var framme lät han
stöta i horn i Efraims bergsbygd, och israeliterna
följde honom ner från bergen. Han gick själv i täten.
28 ”Följ mig”, sade han, ”Herren har gett era
fiender, moabiterna, i ert våld.” De följde honom
och spärrade vadställena över Jordan för
moabiterna, så att ingen kunde ta sig över. 29 De
dödade vid detta tillfälle omkring 10 000 moabiter,
alla kraftiga och tappra män. Ingen enda kom undan.
30 Den dagen kuvades Moab av Israel, och landet
hade sedan lugn och ro i åttio år.
Således förlöpte två generationer. Efter Ehud
kom Shamgar, son till Anat, som dräpte
sexhundra filisteer med oxpik (Domarboken
3:31). När Ehud var död, efter Shamgar, begick
folket igen onda gärningar i Herrens åsyn och
Han ledde dem in i kanaaneernas händer under
Page 3
Jabin av Hasor, vilkens ledare var Sisera, och
de kom att förtrycka Israel stort i tjugo år
(Domarboken 4:1-3).
Debora, den kvinnliga profeten i Efraim, som
levde mellan Rama och Bet-el dömde i Israel
vid den tiden. Under ledning av Gud, så kallade
hon Barak att beordra tiotusen av Naftali och
Sebulun att befria Israel.
Israeliterna förråddes till att börja med i sina
försök av Heber (som betyder samhälle eller
gemenskap eller samling och även en
förbannelse eller förtrollning), keniterna, barn
till Hobab, Moses svärfar. Han hade skilt sig
från keniterna och hade läger på slätten vid
Zaanaim (betyder flyttning) nära Kedesh
(Naftali) (Domarboken 4:11-12). Det rådde fred
mellan the folket av Heber, keniterna, och
Jabin, kung av Hasor (Domarboken 4:17).
Sisera flydde till tälten för Heber. Hebers fru
Jael gick ut för att möta Sisera, och ge honom
understöd, dödade honom genom att slå en
tältplugg genom honom in i marken
(Domarboken 4:21-22).
Så underkuvade Gud kanaaneerna och Israel
frodades. Deboras sång tar upp att den
himmelska Värden var inblandade i slagen
(Domarboken 5:20). Slagen vi utkämpar i
denna händelseföljd är inte fysiska slag utan
involverar Värdens krafter.
Marken hade vilat i fyrtio år (eller en andra
generation) och därefter föll de återigen in i
avgudadyrkan och Herren förde dem in i
Midjans händer för sju år. Israel bodde i
klipporna och grottorna i bergen. Midjaniterna
och amalekiterna och barnen från öster kom till
Israel och förstörde deras skörd och lämnade
ingen mat eller djur till Israel (Domarboken
6:1-5). Israel ropade ut till Herren och de fick
sänt till sig Gideon av Manasse. Historien om
Gideon (betyder att fälla ett träd eller hugga
ned och därför, en fällare eller krigare) eller
Jerubbaal (betyder Baal skall strida)
(Domarboken 6:1 to 8:28) behandlas i
uppsatsen Gideons Kraft och de Sista Dagarna
[022]. Kärnan i historien refererar till de sista
dagarna och är historien om borttagandet av
avgudadyrkan och det följande kriget, av det
faktum att Baal strider i de sista dagarna.
Page 4
Betydelsen för de utvalda och fallet från tron
vid slutet kräver studium.
Gideon hade sjuttio söner, vilka symboliserade
de äldstes råd. När Gideon var död så började
Israel återigen hora efter främmande gudar.
Detta skedde varje gång som en domare dog.
Israel lämnade Guds budskap och gav sig in i
avgudadyrkan, tills de ropade till Gud och han
upprättade en ny domare. Varje gång var
domaren av en annan stam och med en annan
auktoritet än den föregående domaren. Aldrig
lyckades sonen till en domare efterträda i gott
syfte, eller med Guds myndighet. Abimelek,
son till Jerubbaal, eller Gideon genom sin
husjungfru (Domarboken 9:18) gjordes till
kung över Shekems män, folket från hans
moders hus. Abimelek regerade över Israel i tre
år (Domarboken 9:22). Abimeleks regering
representerar det första försöken att ta
auktoriteten hos Sanhedrin till monarkin.
Abimelek dödade sina egna bröder, de sjuttio,
för att kunna gripa makten. Abimelek dödades
av en ung kvinna som kastade en bit av en
kvarnsten från tornet i Tebes. Den spräckte
hans skalle och han bad sin väpnare att döda
honom så att det inte skulle sägas att han blev
dödad av en kvinna (Domarboken 9:53-54). På
ett sätt är detta symboliskt för Värden, där
Satan, som för krig mot de sjuttio i den
himmelska Värden, övervinns av en kvinna,
som är Kyrkan.
Efter Abimelek, Israels försvarare, så kom Tola
son till Pua från Issaskar. Han bodde i Shamir
vid berget Efraim och han dömde Israel i
tjugotre år (Domarboken 10:1-2). Efter Tola
kom Jair, gileaditen, som dömde Israel i
tjugotvå år (Domarboken 10:3). Han hade
trettio söner som red på åsnor.
Händelseföljden, kan vi se, den om Frälsning
genom Uthållighet efterföljs av dom av Värden.
Det fanns tolv domare i Israel efter Joshua fram
till upprättandet av kungarna. Joshua var
Befälhavaren för Israel under Moses. Han ledde
Israel in i Palestina och erövrade landet. Efter
honom kan Israels Domare ses inlett styret.
Dessa var:
Otniel, son till Kenaz, brorson till Kalev;
Ehud av Benjamin;
Shamgar, son till Anath;
Simson och Domarna [073]
[Efter att Ehud dog ledde folket in i händerna
på Jabin, kung av Kanaan. På detta sätt var
Shamgar inte direkt en domare som vi ser av
Domarboken 3:31-4:4].
Debora profetissan, hustru till Lapidot av
Efraim (använde Barak av Naftali som
krigsledare) (Domarboken 4:4-7);
Gideon av Manasse;
[Abimelek maktövertagaren, son till Gideon av
Shechemiterna, gjorde sig själv till en falsk
kung. Det är innebörden av ta makten. Han var
inte en av de tolv domarna, utan en falsk kung.]
Tola, son till Pua av Issaskar, tjugotre år
(Domarboken 10:1-2);
Jair av Gilead (Gad och Manasse), tjugotvå
år (Domarboken 10:3-5);
Jefta gileaditen, sonen till en prostituerad
(Domarboken 11:1), sex år (Domarboken
12:7).
Jefta var utslängd av Gileads söner, hans bröder
av Gileads hustru. Makir, son av Manasse, var
fader till Gilead (Josh. 17:1). Således var
Israels befriare här den oäkta sonen till en
Gileads sköka. När Gilead var i trångmål, så
vände sig de äldste till honom och begärde hans
hjälp och gjorde honom till överhuvud över
dem (Domarboken 11:9-11). Jefta kuvade
ammoniterna. Det var Jefta som gav sin dotter
som ett offer till Herren. Companion Bible
antar att, eftersom ett offer var emot lagen,
texten refererar till att hon gjordes till jungfru.
Texten i Domarboken 11:34-40 indikerar inte
detta, och Soncino tar offret på inget sätt säkert.
Enligt Talmud (Taan. 4a) och andra rabbinska
källor inklusive Targum, så var hon verkligen
offrad. Kimchi anmärkte angående texten Jag
kan inte backa att lagligt sett var löftet ogiltigt
och kunde ha upphävts.
Enligt Soncino:
Midrash Rabbah (slutet på Tredje Mosebok)
relaterar till att han skulle ha gått till Fineas, eller att
översteprästen skulle ha gått till honom och fått
löftet upphävt. Var och en stod för sin värdighet och
väntade på att den andra skulle agera, och medan de
två var envisa så led jungfrun. Båda straffades: den
Gudomliga Närvaron lämnade Fineas och spetälska
drabbade Jefta.
(från den engelska översättningen till svenska av
översättaren. övers. anm.)
Lärdomen här är att ingen människa är bunden i
Simson och Domarna [073]
Israel genom ett löfte som bryter mot Guds lag.
Prästerskapets brist i att handla och
individernas brist i att förkasta avfälligheten, är
avlägsnandet av den Helige Ande från
individerna som är inblandade. Shekina
kommer att flytta till de som visar dess frukter.
Argumentet att någon är bunden till
organisationer eller grupper, som strider mot
Bibeln, på grund av att de en gång innehade
Guds myndighet genom den helige Ande, är
helt fel. Mer väsentligt är att den person som
brister i att handla kommer att dö. Sjukdomen
spetälska är en slösande sjukdom, som
representerar förstörelsen av den andliga
kroppen. De nyligen gjorde invändningarna
som rör lojalitet till avfälliga kyrkor eller
företagsstrukturer, är helt fel, av båda prästerna
som yttrar sådana falska uttalanden, och folket
som förledde sig själva med att följa sådana
råd. Båda grupperna, präster och ledare,
kommer att dö.
Jefta upplevde även inre strider på grund av
hans fel. Alla Efraim samlades mot honom och
minst 42,000 av Efraim dödades vid
övergången över Jordan, för de kunde inte
uttala Shibbolet korrekt, utan sade snarare
Sibbolet (Domarboken 12:1-6). Shibbolet
betyder en flytande ström, därav en kanal, och
även en gren eller ett sädesax.
Betydelsen hos misstagen som inte åtgärdades,
visar
kanske
att
den
symboliska
identifikationen av de utvalda är i fråga och det
är en stor förlust i Efraim på grund av deras
brist i att handla. Gud handlar för dem och har
överhöghet över dem. Gileaditerna är flyktingar
bland Efraim och bland Manasse (Domarboken
12:4-5) ändå ska de ges kraft bland dem som en
styrka i Israel. Vi vet att Manasse, Ruben och
Gad erhöll sina arvedelar bortom Jordan, och
Manasse gavs en extra arvedel inom Israel.
Symboliken är att Manasse, Ruben och Gad
fick arvedelar utanför Israel. Gad och Manasse
bebodde båda landet som kallades Gilead, till
öster om Jordan.
Nästa domare var:
Ibsan av Bethlehem, sju år. Han hade trettio
söner och trettio döttrar och tog sig an
trettio döttrar från utlandet till sina söner
(Domarboken 12:8-10). Detta representerar
Page 5
det inre rådet. Elon av Sebulun, tio år
(Domarboken 12:11).
Abdon, son till Hillel, Piratoniten av
Efraim, åtta år. Han hade fyrtio söner och
trettio brorsöner som red på sjuttio åsnor
(Domarboken
12:13-14).
Detta
representerar det totala rådet om de sjuttio
återupprättat.
Efter detta så syndade Israels barn och Herren
ledde dem i händerna av filisteerna för fyrtio år,
så som han tidigare gjort under Moabiterna
(Domarboken 13:1). Under denna period så var
Simson domare. De sista två domarna tas upp i
Första Samuelsboken, där Eli och Samuel var
de sista domarna av Israel. Samuel var profet
och domare i Israel, som utnämnde Saul och
tjänade under honom. Han är tekniskt sett inte
en av de tolv domarna. Vid Elis dödsfall
inleddes kungadömet.
Simson
Domarboken 13:1-7 1 Israeliterna gjorde åter det
som var ont i Herrens ögon, och Herren gav dem i
filisteernas våld i fyrtio år. 2 Det fanns en man i
Sora som var av danitisk släkt och hette Manoach.
Hans hustru var ofruktsam och hade inga barn. 3
Herrens ängel visade sig för henne och sade: ”Du är
ofruktsam och har inga barn, men du kommer att bli
havande och föda en son. 4 Var noga med att inte
dricka vin eller starka drycker och att inte äta
någonting orent. 5 Du skall bli havande och föda en
son. Ingen rakkniv får någonsin vidröra hans huvud.
Pojken skall vara en Guds nasir redan från
moderlivet. Med honom inleds Israels befrielse från
filisteerna.” 6 Kvinnan gick till sin man och
berättade: ”Det kom en gudsman till mig, han såg ut
som Guds ängel och fyllde mig med bävan. Jag
frågade inte varifrån han kom, och han talade inte
om vad han hette. 7 Han sade: Du kommer att bli
havande och föda en son. Du får inte dricka vin eller
starka drycker och inte äta någonting orent. Pojken
skall vara en Guds nasir från moderlivet ända till sin
död.”
Befrielsen av Israel utfärdades av Yahovahs
Ängel. Ängeln identifieras som Kristus (se
uppsatserna De Utvalda som Elohim [001];
Jesus Kristus Pre-existens [243] och YHVHs
Ängel [024]. Simson skildes från födseln som
helig av Herren. Detta är predestinationen för
de utvalda från världens skapelse. Dans arvedel
var att döma hans folk som en av Israels
stammar (1 Mos. 49:16) och Simson var det
Page 6
första och största exemplet på denna aspekt.
Dock fullbordades denna profetia inte med
Simson. Det fanns även en Dans stad i norra
Palestina vid tiden för Abraham. (1 Mos.
14:14) vilken är en annan än Laish som
omdöptes av daniterna. Det gamla området var
norr om Gilead. Domarboken 18:30 refererar
till Dans avgudadyrkan. Inkluderandet av Dan i
Efraim i Uppenbarelseboken 7:4 som Josefs
stam ses ibland som ett straff för den första
stammens inträde i avgudadyrkan (se även 5
Mos. 29:18-21; 3 Mos. 24:10-16; 1 Kung
12:30; 2 King 10:29). Det är ett förenande av
stammen med Efraim i de sista dagarna som
möjliggör för Levi att träda in i de 144,000 som
ett prästerskap.
Upprättandet av domaren som en nasirit från
födseln är ett kännetecken för de utvalda.
Nasiriternas löfte var i praktiken inte längre
nödvändigt efter Messias, som själv inte var
nasirit. Enligt Bibelns anteckningar, så tog
Kristus inte vid något tillfälle ett nasiritiskt
löfte. Simsons utbildning var också under
ledning.
Domarboken 13:8-18 8 Då bad Manoach till Herren:
”Herre, låt gudsmannen du sände komma till oss
igen och lära oss hur vi skall göra med pojken som
skall födas.” 9 Gud hörde Manoachs bön, och Guds
ängel kom till hans hustru igen. Hon befann sig då
ute på åkern, men hennes man Manoach var inte där.
10 Hon sprang genast hem och berättade för honom:
”Mannen som kom till mig häromdagen har visat sig
för mig!” 11 Manoach följde med sin hustru, och när
han kom fram till mannen frågade han: ”Var det du
som talade med min hustru?” – ”Ja”, svarade
mannen. 12 ”När dina ord har gått i uppfyllelse, hur
skall då pojken tas om hand, hur skall vi göra med
honom?” frågade Manoach. 13 Herrens ängel sade:
”Din hustru måste vara noga med allt det jag sagt
henne. 14 Hon får inte äta någonting som kommer
från vinstocken, inte dricka vin eller starka drycker
och inte äta någonting orent. Hon måste rätta sig
efter allt som jag har befallt henne.” 15 Manoach
sade till Herrens ängel: ”Vi vill gärna be dig stanna,
så att vi kan laga till en killing åt dig.” 16 Men
Herrens ängel svarade: ”Även om du ber mig stanna,
kommer jag inte att äta av maten. Men om du
frambär ett brännoffer, skall du offra det åt Herren.”
Manoach visste inte att det var Herrens ängel 17 och
frågade: ”Vad heter du? Vi vill hedra dig när dina
ord går i uppfyllelse.” 18 Herrens ängel sade:
”Varför frågar du vad jag heter? Mitt namn är
ofattbart.”
Simson och Domarna [073]
Termen ofattbart (översatt som hemlighet i
KJV vad det verkar för att dölja någon relation)
är ett namn för Messias från Jesaja 9:6.
Domarboken 13:19-25 19 Manoach tog killingen
och matoffret och offrade det på en klippa som ett
brännoffer till Herren, han som gör det ofattbara. 20
Då lågorna steg från altaret upp mot himlen, steg
Herrens ängel upp i altarlågorna. Manoach och hans
hustru såg det, och de föll ner med ansiktet mot
marken. 21 Herrens ängel visade sig sedan inte mer
för Manoach och hans hustru. Manoach förstod nu
att det varit Herrens ängel, 22 och han sade till sin
hustru: ”Nu måste vi dö, vi har sett Gud.” 23 Men
hans hustru sade: ”Om Herren velat döda oss, hade
han inte tagit emot vårt brännoffer och matoffer, och
inte heller hade han låtit oss se allt detta och höra
något sådant.” 24 Kvinnan födde en son och gav
honom namnet Simson. Pojken växte upp, och
Herren välsignade honom. 25 Herrens ande började
ansätta honom vid Dans läger, mellan Sora och
Eshtaol.
Simson betyder solsken och, genom världens
ljus, är rättvisa given till Israel. Herrens Ande
var det medel genom vilket Simson gavs makt.
Simsons hår var bara det yttre eller fysiska
tecknet, som gavs som en manifestation av den
Helige Andes närvaro.
Daniterna hade läger vid Mahaneh-Dan eller
Dans läger, vilket är i Kirjath-jearim i Juda.
Därifrån gick de in i Efraim och avlägsnade
terafim och avgudabilderna i Mikas hus och
upprättade Laish och satte upp Mikas skurna
bilder i Guds hus under tiden som det var i
Shiloh, och Jonathan, son till Gershom, son till
Manasse Leviten, och hans söner var präster
där (Domarboken 18:12-13, 30-31).
Det första tillfället som Simson omnämns är då
han begär en fru av filisteerna och befaller att
hans föräldrar skall hämta henne. Äktenskap
var arrangerade av föräldrarna, och speciellt
fadern (1 Mos. 21:21; 24:4; 34:8 2 Mos. 21:9;
se Soncino Daath Mikra). Äktenskapet
arrangerat av fadern är representativt för
givandet av de utvalda till Kristus. Enligt
Soncino, menade rabbinerna att innan
äktenskapet skulle kvinnan ha blivit en
konverterad, då det var otänkbart at en nasirit
skulle leva med en hedning (Kimchi i 12:4,
Metsudat David). Verkligheten är att alla de
utvalda var Ofrälse, kallade ut ur ett hedniskt
system och förberedda för äktenskapet genom
Simson och Domarna [073]
den Heliga Ande med Messias som domare,
förkroppsligad här som Domare av Dan som är
domare för Israel som stam, därför fysisk
domare av domarna.
Domarboken 14:1-4 1 En gång gick Simson ner till
Timna. Där såg han en filisteisk kvinna. 2 När han
kom hem berättade han det för sin far och sin mor:
”Jag såg en filisteisk kvinna i Timna”, sade han.
”Ordna så att hon blir min hustru.” 3 Föräldrarna
sade: ”Finns det ingen kvinna i din egen släkt eller i
hela vårt folk, eftersom du måste gå till de
oomskurna filisteerna för att få en hustru?” Simson
sade till sin far: ”Ordna så att hon blir min. Det är
henne jag vill ha.” 4 Hans far och mor förstod inte
att Herren låg bakom alltsammans, att han sökte
strid med filisteerna. Vid den tiden härskade
filisteerna över Israel.
Här har vi det specifika uttalandet att det var
Yahovahs Ängel (kallad Yahweh eller Jehovah)
som använde Simson för att specifikt engagera
och ta itu med filisteerna. Dessa kom att
representera de ofrälse som gavs överhöghet
över Israel den babyloniska fångenskapen, fram
till tiden för de ofrälse kom att bli fullbordad.
Som Herrens Ängel befriade Israel från
filisteernas händer genom Simson, så skall
också Israel befrias i de sista dagarna genom
händelserna i domen av Dan-Efraim (Jer. 4:15)
och vittnena (Upp. 11:1-2) som föregår hans
ankomst som kung Messias (jfr. uppsatserna De
Sista Dagarnas Varning [044] och Vittnena
[1335]).
Domarboken 14:5-11 5 Simson gick ner till Timna
med sina föräldrar. Just när de nådde fram till
vingårdarna utanför Timna kom ett rytande lejon
emot honom. 6 Då föll Herrens ande över honom,
och han slet lejonet i stycken med blotta händerna,
som om det varit en killing. Men han berättade inte
för sina föräldrar vad han hade gjort 7 utan gick
vidare. Han talade med kvinnan, och hon var den
han ville ha. 8 När han efter en tid återvände för att
gifta sig med kvinnan vek han av från vägen för att
se på det döda lejonet. Då fick han se att det fanns
en bisvärm och honung i kadavret. 9 Han skrapade
ut honungen i händerna och gick sedan och åt av den
under vägen. När han kom tillbaka till föräldrarna
delade han med sig av honungen, och de åt av den.
Men han talade inte om att han skrapat ut honungen
ur lejonkadavret. 10 Simsons far gick hem till
kvinnan, och Simson ställde till med en fest, så som
de unga männen brukade göra. 11 När folket såg
honom valde de ut trettio unga män till
bröllopsföljet.
Page 7
De trettio följeslagarna är igen en liknelse till
det inre rådet hos Värden. Tagandet av honung
från lejonets kropp representerar renandet av
det som i sig själv är orent. Gåtan utfördes över
högtidens sju dagar.. Kephiren eller lejonet (av
gur, till kephir, till aryeh till labi och därefter
laish) blir mer aggressiv allt eftersom den växer
sig äldre. Seden att ha bröllopsfestligheter i sju
dagar nämns Första Mosebok 29:27, som ha
praktiserats i Patriarkernas tid i Mesopotamien.
Judarna utövar det idag, på grund av rabbinskt
påbud (se Soncino, sid. 271). Högtiden
representerar Lammets äktenskap vid den
sjunde månaden som kallas Tishri.
Domarboken 14:12-14 12 Simson sade till dem:
”Jag skall ge er en gåta. Om ni gissar rätt på den
under de sju dagar festen varar skall jag ge er trettio
linnerockar och trettio högtidsdräkter. 13 Men om ni
inte kan lösa den skall ni ge trettio linnerockar och
trettio högtidsdräkter åt mig.” – ”Ge oss din gåta”,
sade de. ”Låt höra!” 14 Och Simson sade: ”Från
storätaren kom ätbart, från den starke kom sött.”
Efter tre dagar hade de ännu inte kunnat lösa gåtan.
Det finns en serie möjligheter med denna text.
Det centrala rådets klädnader är förberedda för
den ersättande elohim. Det döda lejonet är
konceptet om det nyligen uppkomna och
krigiska upproret hos Värden. Dess förstörelse
kommer att resultera i nya klädnader och
borttagandet av bitterheten i upproret. Domaren
är väktare av Guds mysterier. De utvalda ges
mysteriet, då de är redo och det är nödvändigt
att avslöja frälsningens plan. De ofrälse förstod
länge mysterierna och tog till våld då de inte
kunde förstå eller kontrollera processen. Det är
därför de söker förstöra bruden då de var
frustrerade.
Domarboken 14:15-20 15 Den fjärde dagen sade de
till Simsons hustru: ”Locka din man att avslöja
gåtans lösning för oss, annars bränner vi inne både
dig och din familj. Bjöd ni kanske hit oss för att
ruinera oss?” 16 Och Simsons hustru låg nu över
honom med gråt och tårar: ”Du måste hata mig”,
sade hon. ”Du älskar mig inte. Du gav mina
landsmän en gåta, men du vill inte avslöja lösningen
för mig.” Han svarade: ”Jag har inte avslöjat den för
min far och mor. Skulle jag då avslöja den för dig?”
17 Hon låg över Simson med sin gråt de sju dagar
festen varade. Och den sjunde dagen avslöjade han
lösningen, eftersom hon aldrig lämnade honom i
fred, och hon förde den vidare till sina landsmän. 18
Innan solen gick ner den sjunde dagen sade männen
i staden till Simson: ”Vad är sötare än honung, vad
Page 8
är starkare än ett lejon?” Och han svarade dem:
”Hade ni inte plöjt med min kviga, skulle ni aldrig
ha gissat min gåta.” 19 Då föll Herrens ande över
honom. Han gick till Ashkelon och slog ihjäl trettio
män. Han tog deras dräkter och gav kläderna till
dem som hade löst gåtan. I vredesmod vände han
hem. 20 Simsons hustru giftes bort med den som
varit ledare för bröllopsföljet.
Heifer är Israels nation, representerad av
Efraims oxe. Den röda heifer helgar
prästerskapet (se uppsatsen Messias och den
Röda Heifer [216]). Den tämjda heifer i Hosea
10:11 liknas också med Egypten i Jeremia
46:20. Efraim och Judah skall sättas i ok enligt
Hosea 10:11. Israel förband sig själva till Gud i
öknen, men vände sig till fruktbarhetens gud
Baal i Kanaan. Det är därför som denna text
refererar till plöjande med Domarens heifer Av
denna orsak Görs Israel barren i Hosea 9:11 ff.
Erhållandet av mysterierna genom vilseledning
innebär, av nödvändighet, förstörelsen av ens
eget folk. De trettios klädnader relaterar till
Guds gåvor, vilka inte kan erhållas under
duress.
Hustrun som hade varit otrogen togs bort i
enlighet med lagarna som hade blivit instiftade
under den fallne Värden, i stället för Guds
lagar. Den lagsamling som var i fråga var
Hammurabis Lag sektionerna 159, 163 och
164. Avlägsnandet av denna kvinna gjordes i
enlighet med den lagen. Den otrogna kvinnan
avlägsnades i enlighet med de lagar som hade
använts för att ersätta Guds lag vilken i sig
hade underkuvat folket i det första rummet.
Således förhindrar de ofrälses traditioner,
kallandet av de utvalda. Detta resulterade i
förlusten av ställningen som Simsons första fru
som vi ser i nästa vers.
Domarboken 15:1-2 1 En tid därefter, under
veteskörden, sökte Simson upp sin hustru och hade
med sig en killing. ”Låt mig få komma in till min
hustru i hennes rum”, bad han. Men hennes far
släppte inte in honom 2 utan sade: ”Jag var
övertygad om att du hade förskjutit henne, så jag gav
henne till ledaren för bröllopsföljet. Men hennes
yngre syster är ju vackrare än hon, ta henne i
stället.”
Detta sätter scenen för nästa fas av
handlingarna i domen. Äktenskapet med de
ofrälse är pågående. Vi har här det första
Simson och Domarna [073]
tillfället för användande av den Helige Ande.
Detta är den första kärleken i denna
händelseföljd. Detta är det efesiska året och
cykeln - varande det första året av
sjuårsperioden och den första cykeln av de sju
cyklerna i jubileet. Stegen i manifestationen av
den Helige Ande i Simson följer stegen i
liknelsen om trädet som gavs av Kristus i Lukas
evangelium 13:8.
Lukas evangelium 13:6-9 6 Och han gav dem denna
liknelse: ”En man hade ett fikonträd i sin vingård,
och han kom för att se om det fanns någon frukt på
det men hittade ingen. 7 Då sade han till sin
trädgårdsmästare: ’I tre år har jag kommit och letat
efter frukt på det här trädet utan att hitta någon.
Hugg bort det! Varför skall det ta upp mark till
ingen nytta?’ 8 Han svarade: ’Herre, låt det stå kvar
ett år till, så skall jag gräva runt det och gödsla. 9
Kanske bär det frukt nästa år. Om inte, kan du hugga
bort det.’”
Händelseförloppet löper över tre år. Därefter är
det fjärde ett av fruktbarhet och forcerad växt.
Det femte är ett av nåd och det sjätte är ett av
prövning. Det sjunde är det för Sabbatsvilan.
Lagen är återinstiftad och följden startar igen på
en högre nivå. Sjuårsföljden åser elimineringen
av den sökande som därför är kallad men inte
utvald. Förlusten av den första följer också som
en klar fara i denna tidiga process. Denna följd
sågs även som de sju stadierna av Kyrkan,
genom
de
sju
Guds
Kyrkor
i
Uppenbarelseboken 2 och 3.
Domarboken 15:3-8 3 Simson sade: ”Den här
gången är jag utan skuld om jag skadar filisteerna.”
4 Simson gick därifrån och fångade trehundra rävar.
Han tog facklor, band ihop svansarna två och två
och fäste en fackla i varje svanspar. 5 Sedan tände
han facklorna och släppte ut rävarna på filisteernas
sädesfält, så att både kärvar och omejad säd stacks i
brand, liksom vingårdar och olivlundar. 6 ”Vem har
gjort det här?” undrade filisteerna, och svaret blev:
”Simson, svärsonen till timniten som gav hans hustru
till ledaren för bröllopsföljet.” Då gav sig filisteerna
i väg och brände inne både kvinnan och hennes far.
7 Simson sade: ”Eftersom ni bär er åt så här skall jag
inte unna mig någon ro förrän jag har tagit hämnd på
er!” 8 Han gick lös på dem och slog dem sönder och
samman. Sedan gick han därifrån och höll till i
bergsklyftan vid Etam.
Här har vi samma historia som med Gideon,
där facklorna används för att förstöra de
ofrälse. De trehundra rävarna är likvärdigt med
Simson och Domarna [073]
de trehundra männen med facklorna i historien
om Gideon. Här är det den Helige Ande i
Kristus händer som använde Dans dom till att
förbereda dem. Referensen till olivlundarna rör
det fortsatta användandet av termen för
prästerskapet. Det falska systemet av de ofrälse
äts upp av Guds ord i händerna på de ofrälse.
Det är därför som Domarens fru förföljs och de
bränns på bål, så också de i deras ättelinje, på
grund av de dolda stammarna från vilka de 144
000 tas. Av denna orsak så attackerade då de
ofrälse Juda.
Domarboken 15:9-13 9 Filisteerna drog ut, de slog
läger i Juda och spred sig mot Lechi. 10 När
judeerna frågade varför de dragit ut mot dem fick de
svaret: ”För att fängsla Simson. Vi skall behandla
honom likadant som han behandlade oss.” 11 Då
begav sig 3 000 man från Juda ner till bergsklyftan
vid Etam och sade till Simson: ”Du vet ju att
filisteerna har makten här. Hur kan du då göra så här
mot oss?” Han svarade: ”Jag har behandlat dem
likadant som de behandlade mig.” 12 Judeerna sade
då: ”Vi har kommit hit för att fängsla dig och
överlämna dig till filisteerna.” – ”Svär på att ni inte
tänker hugga ner mig”, sade Simson, 13 och de
svarade: ”Vi skall fängsla dig och överlämna dig till
filisteerna, men döda dig skall vi inte.” Så band de
honom med två nya rep och förde bort honom från
klyftan.
Vid detta tillfälle gavs dömandet av Israel av
Juda, för de attackerades av ofrälse för att
eliminera stammen från vilken han skulle
komma. Messias tillät dem att binda och
överlämna honom för att bli dödad. Han var
dock återupprättad och återvände i kraft av den
Helige Ande, så som han skall under de sista
dagarna, som kung.
Domarboken 15:14-17 14 När han kom fram till
Lechi, där filisteerna kom emot honom under höga
rop, föll Herrens ande över honom. Repen om hans
armar blev nu som svedda lintrådar, och bojorna
gled av hans händer. 15 Han fick fatt på en färsk
åsnekäke, och med den i handen slog han ihjäl tusen
man. 16 Simson sade: ”Med åsnekäken slog jag en
hop, ja två, med åsnekäken slog jag tusen man.” 17
När han sagt detta slängde han käken ifrån sig.
Platsen kallades sedan för Käkhöjden. (Ra’mathle’hi)
Således, genom detta föremål gavs befrielse.
Skyddandet av de utvalda följer av den
befrielsen.
Page 9
Domarboken 15:18-20 18 Simson hade blivit
mycket törstig, och han ropade till Herren: ”Herre,
du lät din tjänare vinna denna stora seger. Skall jag
nu behöva dö av törst och falla i händerna på de
oomskurna?” 19 Då klöv Gud kratern i Lechi, och
vatten strömmade fram. Simson drack och hans
livsandar återvände. Källan heter än i dag
Roparkällan i Lechi. 20 Under den filisteiska tiden
var Simson domare i Israel i tjugo år.
Här ser vi domens process upprättas. Hans dom
om tjugo år följer av detta händelseförlopp.
Dock är de ofrälses fall också upptaget genom
den trehundraåriga processen som vi ser av
Gideon. Denna process kan uppskattas till de
sista dagarna. Processen är således fortgående
av den upprepade analogin. Liknelsen av
delandet av klippan vid Lechi är också en
kopiering av Moses handlingar. Således ser vi
Messias handlingar, som möjliggör källan av
levande vatten från klippan som är Gud.
Historien om Simson och Delila är väl känd,
men dåligt förstådd. Simsons fall ägde rum vid
slutet av hans period som domare i Israel, då
han skulle, teoretiskt sett, vara starkare genom
växt i den Helige Ande. Hans tjugonde år var i
realiteten det tredje året av prövningar under
jubileumsordningen. Processen inleds från det
nittonde året. Historien tar dock en komplett
cykel att utveckla. I den första fasen kastas han
in i avgudaförhållande med de ofrälse. Detta
förhållande inleddes under ledning av den
Helige Ande som var den första. Syftet var att
bringa ned alla föreskrifter i de ofrälses hus.
Detta är precis samma process som kommer att
upplevas i slutet av det tjugonde jubileet av
Millenniet, då Satan återigen släpps fri och
nationerna underkuvas av den upproriska
värden, som igen upprättar ett falskt system.
representationen behandlar även Kyrkan i de
sista dagarna, då den underkuvas av horan.
Domarboken 16:1-3 1 En gång gick Simson till
Gaza. Där fick han se en hora och gick in till henne.
2 När folket i Gaza fick reda på att Simson var där
omringade de platsen och låg natten lång på lur vid
stadsporten. Men under natten gjorde de ingenting,
de tänkte: ”Vi väntar till gryningen, då dödar vi
honom.” 3 Simson låg kvar till midnatt. Då steg han
upp, grep tag i stadsportens dörrar och dörrposter
och slet loss både dem och bommen. Alltihop tog
han på ryggen och bar det upp till toppen av berget
nära Hebron.
Page 10
Här är den Helige Ande med honom. Simson
börjar bli säker på den kraft som han har blivit
given. De ofrälse avundades kraften som var
närvarande i besittandet av den Helige Ande.
Simsons förberedelse från födseln var
symbolisk för att Kristus kan verka bättre med
en obesudlad eller helig individ.
Domarboken 16:4-12 4 En tid därefter förälskade
sig Simson i en kvinna som bodde i Sorekdalen. Hon
hette Delila. 5 Filisteernas hövdingar kom till henne
och sade: ”Locka honom att tala om var han får sin
väldiga styrka ifrån och hur vi skall få makt över
honom, så att vi kan binda och kuva honom. Du får
elvahundra siklar silver av var och en av oss.” 6
Delila sade till Simson: ”Tala om för mig var du får
din väldiga styrka ifrån och hur man gör för att
binda och kuva dig.” 7 Simson svarade: ”Om man
binder mig med sju färska senor som inte har hunnit
torka, så blir jag lika svag som vem som helst.” 8
Filisteernas hövdingar kom då till henne med sju
färska senor som inte hunnit torka, och hon band
honom med dem. 9 Samtidigt hade hon folk som låg
på lur i rummet innanför. Men när hon ropade:
”Filisteerna tar dig, Simson!” slet han sönder
senorna som om de varit blånor som svetts av eld.
Och ingen visste var hans styrka kom ifrån. 10
Delila sade till Simson: ”Du har lurat mig och ljugit
för mig! Tala om hur man gör för att binda dig.” 11
Simson svarade: ”Om man binder mig med nya rep
som inte varit i bruk, så blir jag lika svag som vem
som helst.” 12 Delila tog nya rep, som hon band
Simson med, och ropade sedan: ”Filisteerna tar dig,
Simson!” Samtidigt låg folk på lur i rummet
innanför. Men Simson slet bort repen från armarna
som om de varit trådar.
Processen utvecklas från bågsträngar till rep.
Prövningen blir hårdare varefter den
fortskrider. Sju är talet för fullbordan. Det finns
sju cykler i jubileet i vilka denna process
upprepas.
Domarboken 16:13-14 13 Delila sade till Simson:
”Du bara lurar mig och ljuger för mig. Tala om hur
man gör för att binda dig.” Simson svarade: ”Om du
väver in mina sju flätor i vävstolens varp och
pluggar fast dem i väggen, så blir jag lika svag som
vem som helst.” 14 Hon vaggade honom till sömns
och vävde sedan in hans sju flätor i varpen och
pluggade fast dem i väggen. Men när hon ropade:
”Filisteerna tar dig, Simson!” for han upp ur sömnen
och ryckte loss både plugg och varp.
Här kommer processen närmare sanningen. De
tre prövningarna som han genomgick var under
gudomligt skydd. Simson började bli säker på
att kraften han hade var hans egen och inte den
Simson och Domarna [073]
av Herrens Ängel, som är Messias, som
kontrollerade den Helige Ande inom honom.
Denna process upptar de fyra åren av tillväxt.
Äktenskapets första år under lagen hindrar en
person från att gå i krig. Det femte året av nåd
förbereder en människa för det sjätte året av
prövningar. Dock börjar prövningsprocessen
under Nådens År och slutar med de dubbla
skördarna under det sjätte årets högtider. Under
Nådens År så påpekas synderna av vår dårskap,
och Gud använder detta året för att inleda
prövningarna och rättandet av individen. Varje
år inleds denna process som leder fram till
tiden för Herrens Påsk, och Herrens Nattvad
och Fottvagningen och Påsksakramenten i vilka
våra synder är förlåtna för ännu ett år. Dock är
det femte året i cykeln speciellt allvarligt och
många människor prövas i denna process.
Synderna som det har översetts med fram till
dess, bringas i ljuset, och, i många fall, så tas
individer bort helt och hållet från Guds Kyrka,
för allvarliga och icke ångrade synder. Gud
kommer även ta itu med folk i aspekter som är
allvarliga i Sabbatscykeln och även de som Han
inte vill lämna orättade till nästa cykel. De sju
lockarna från Simsons huvud symboliserade
följden av sju cykler och änglarna för de sju
Kyrkorna på det huvud som är Kristus.
Domarboken 16:15-20 15 Då sade hon: ”Hur kan du
säga att du älskar mig, när du inte berättar allt för
mig. Tre gånger har du lurat mig, och du har inte
talat om för mig var du får din väldiga styrka ifrån.”
16 Dagarna i ända pinade hon honom med sitt tjat.
Till sist blev han så trött på henne att han kunde dö,
17 och han berättade sin hemlighet: ”Ingen rakkniv
har någonsin vidrört mitt huvud, ty jag är en Guds
nasir ända från moderlivet. Men om man rakar av
mig håret, förlorar jag min styrka och blir lika svag
som vem som helst.” 18 Delila, som förstod att han
hade berättat hela hemligheten, sände bud efter
filisteernas hövdingar och sade: ”Kom hit! Nu har
Simson berättat sin hemlighet.” Hövdingarna kom,
och pengarna hade de med sig. 19 Delila vaggade
Simson till sömns i sitt knä, sedan kallade hon in en
man som skar av hans sju flätor. Så började Simsons
förnedring. Han hade förlorat sin styrka. 20 När
Delila ropade: ”Filisteerna tar dig, Simson!” for han
upp ur sömnen och tänkte: ”Jag lyckas nog göra mig
fri den här gången också.” Han visste inte att Herren
hade övergett honom.
Denna sista fras är nyckeln. Han visste inte att
Herren hade övergett honom indikerar att
medvetenheten om tillståndet för vår egen
Simson och Domarna [073]
andlighet brister i de utvalda. Herrens gav
Simson att upprätta i sitt sinne, helt klart, att
endast genom kraften av Gud i den Helige
Ande så kunde Simson överleva gentemot de
ofrälse. Kraftens hemlighet hölls som ett
mysterie fram till de sista dagarna. Den
uppenbaras för att pröva de utvalda och döma
de ofrälse och att bringa ned deras ordning. De
ofrälse tog makten att döma över Israel, och
därmed förkroppsligandet av den Helige Ande.
De petade ut hans ögon så att han inte kunde se,
så som det gjordes med Juda och huvuddelen
av nationen, fram till de 144 000 bringade sin
och mångfalden prövades i den stora
prövningen. Odjurets kraft är en förlängning av
denna process.
Domarboken 16:21-31 21 Filisteerna grep honom
och stack ut ögonen på honom och förde honom
sedan till Gaza. Han slogs i bojor och blev satt att
mala på kvarnen i fängelset. 22 Men hans hår som
rakats av började växa ut igen. 23 Filisteernas
hövdingar samlades för att fira en stor glädjefest och
offra åt sin gud Dagon. Och de sjöng: ”Vår gud har
överlämnat vår fiende Simson i vår hand.” 24 Och
när folket fick se honom lovsjöng de sin gud: ”Vår
gud har överlämnat vår fiende i vår hand, han som
förhärjade landet och dräpte en mängd av de våra.”
25 De blev alltmer upprymda och sade: ”Hämta hit
Simson, så att vi kan roa oss med honom!” Han
hämtades från fängelset, och de gjorde sig lustiga
över honom. De hade ställt honom bland pelarna, 26
och Simson bad pojken som ledde honom: ”Ställ
mig så att jag kan hålla i pelarna som bär upp huset
och stödja mig mot dem.” 27 Huset var fullt av män
och kvinnor, alla filisteernas hövdingar var där, och
på taket stod omkring 3 000 män och kvinnor som
såg på när man roade sig med Simson. 28 Då ropade
Simson till Herren: ”Herre, min Gud! Tänk på mig,
o Gud, och ge mig styrkan tillbaka denna enda gång,
så att jag i ett slag kan hämnas på filisteerna för
mina båda ögon!” 29 Han sökte stöd mot de båda
mittpelarna som bar upp huset och tog spjärn med
höger hand mot den ena och med vänster hand mot
den andra 30 och sade: ”Må jag dö på samma gång
som filisteerna!” Sedan tryckte han till med sådan
kraft att huset störtade samman över hövdingarna
och allt folket där inne. De han dödade vid sin egen
död var fler än de han hade dödat medan han levde.
31 Hans bröder och hela hans familj kom dit och
hämtade honom. De förde honom till hans far
Manoachs grav mellan Sora och Eshtaol. Där
begravde de honom. Han hade varit domare i Israel i
tjugo år.
Gud Allsmäktiges kraft visades i denna process
av borttagande av de Helige Ande, som
symboliserades av håret. Således, genom en
Page 11
blind man som en gång var seende, skall
världens riken bringas ned. Det är därför som
den sista eran för Kyrkan, den för Laodikeia, är
fattig, ynklig, blind och naken. Den hånas av de
ofrälse för den har tagits fången för sin lust och
sin girighet. Ändå kommer ur det svaga
avfälliga systemet, ett litet antal utvalda som
kommer att bringa ned filisteernas gud och
bryta deras kraft så att kungadömet kan
upprättas. Avgudadyrkan av Guds hus i Shiloh,
under sitt avfälliga prästerskap, skall
återinsättas av Messias nya Tempel i Jerusalem.
Jubileet och sjuårscykeln vid tidens
slut
Vi kan se förhållandet av sjuårscyklerna hos
Simson, tillämpad för den individuella
personen under Jesus Kristus och som Kyrkan
under Kristus och den Helige Ande. Individen
går igenom en cykel av utveckling under de
femtio åren av hans eller hennes liv, som
uttryckt som ett jubileum. Alltså, individen är
vuxen vid tjugo år och går vidare till sjuttio år
eller ett fullt jubileum.
Kyrkan är reglerad som grupp under Jesus
Kristus. Denna grupp regleras enligt
händelseförloppet för de fyrtio jubileerna i
öknen. Vi vet när jubileumssystemet sker, från
de bibliska texterna (se uppsatserna Betydelsen
i Hesekels Vision [108]; Läsa Lagen med Esra
och Nehemja [250]). Det sjunde året för
cyklerna sker år 1998, 2005, 2012, 2019, 2026
med Jubileet år 2027/28, och det första året för
nästa cykel är det heliga året 2028/29.
Det följer således att året för Kyrkan rättegång
löper från, och inkluderar, det femte till det
sjätte året av cykeln och Sabbaterna utgör
Sabbatsvilan och läsandet av Lagen. Således
prövas varje Kyrka och testas och varje folk
prövas på en Sabbatscykelgrund. Så åren
1996/97/98, 2003/04/05, 2010/11/12 och
2017/18/19 och 2024/25/26 är år av prövning
och anpassning för Kyrkan och folken. Med
den följande läsningen av lagen över nästa
trettio år, kommer varje ny cykel se ett hårdare
dömande och dess konsekvenser för Kyrka och
folk, med en allt ökande prövning fram till
världen är helt krossad år 2025. Vid den tiden
skall alla nationer placeras under den
Page 12
Messianska domen och bringas i total
fångenskap till Messias. Det första året av det
nya Jubileet är 2028/29. Messias skall styra en
ny världsordning från Jerusalem, under Guds
lagar från återupprättelsen.
Dagon skall falla på sitt ansikte och Satans
Synagoga skall böja sig inför de utvalda. De
utvalda skall bli pelare i deras Guds Tempel
och de skall aldrig mer lämna det. De skall bära
Guds namn och namnet för Guds Stad och det
nya namnet på Kristus. Håll i vad ni har så att
ingen man kan stjäla er krona (jfr. Upp. 3:813).
Historien om Simson i Dagons tempel är den
sista fasen i Simsons historia, där han tas bort
på grund av sin egen fåfänga, överrumplad och
underkuvad i templet. Historien är egentligen
historien om kyrkan i Laodikeia i de sista
dagarna. Den speglar the upprättelsen av de
inom sin rank som omvändes i den Helige
Ande, för att bringa ned Odjurets ordning.
Simson och Domarna [073]
Återupprättandet sker i de sista dagarna då
kyrkan är övertagen och de utvalda (som Daniel
säger) övertas av odjurets ordning. Dock
reformeras kyrkan och ur den ordningen
kommer Kristus att rädda de som innerligt
väntar honom. Dagons tempel är det falska
systemet av denna värld, och hela det systemet
bringas ned och förstörs.
Simsons sju lockar av de sju Guds andar och de
sju kyrkornas eror, i hans utvecklingsföljd,
leder till den punkt då han är fattig, ynklig,
blind och naken, fångad av filisteerna (denna
världs Gud), överrumplad och bringad in för att
make sport av Dagons Tempel. Det är den sista,
lägsta fasen av Kyrkan, där Kyrkan är i styrka
av den Helige Ande, och nedbringar och förstör
denna världs Gud och hela det religiösa
systemet som försöker förstöra den.
