Instuderingsfrågor Geologi
Jordensuppbyggnad:
1) Beskriv jordens uppbyggnad från centrum och ut till ytan.
2) Vilka källor till kunskap har vi om hur jordklotet är uppbyggt och vad det består av?
- Ytan (skorpan) på vår planet är mycket enklare att undersöka än planetens inre.
Den huvudsakliga kunskapen vi har om vår jords inre är baserad på indirekta
observationer.
Seismiska vågor är en stor informationskälla om jordens inre. På grund av rörelser
i litosfären uppkommer spänningar och ibland även bristningar i berggrunden.
Innan bristningen uppstår har stora mängder energi lagrats i berggrunden och en
stor del av denna energi sänds ut i omgivningen av seismiska vågor. Genom att
studera vågornas utbredning genom jordklotet har man kunnat fastställa
densitetsfördelningen i jordens inre. Utbredningshastigheten är beroende av
densiteten. Det finns även olika typer av vågor. S, och P. P vågen har samma
karaktär som ljudvågor och kan därför fortplanta sig genom både fasta och
flytande material. S vågor däremot fungerar som sinusvågor och kan endast
fortplanta sig i fast material:
Kunskapen om jordens sammansättning kommer till
stor del från meteoriter. Manteln antas ha samma
sammansättning som stenmeteoriter medan kärnans
sammansättning antas motsvaras av
järnmeteoriterna och detta stämmer väl med den
beräknade densiteten hos såväl kärnan som
manteln.
De direkta observationer som gjorts av jordens inre
är endast lokala och är begränsade till tunnlar, schakt och gruvor. Dessa når
dessutom endast ner några hundra meter ner under ytan. Det djupaste hålet som
grävt genom jorden var cirka 12 km (avståndet till jordens centrum är 630 mil).
Genom dessa kan man få reda på material i skorpan samt temperatur.
3) Vilka två huvudtyper av meteoriter finns det och vad består de av?
- Stenmeteorit (Kondriter, Akondriter)
Består av basiska bergarter (silikatmineral)
-
Järnmeteoriter (Järnmeteoriter, Järnstenar)
Består av järn och nickelföreningar
4) Vad består jordskorpan huvudsakligen av för grundämnen?
- Syre och kisel med aluminium, järn, kalcium, och magnesium.
Jorden domineras av syre bundet huvudsakligen i silikatmineral, järn (som mest
förekommer i kärnan) samt kisel.
Plattektonik
5) Vilka endogena och exogena krafter påverkar jordskorpan och vad har de för
resultat på jordytans relief?
- De endogena krafterna- är krafter i jordens inre som påverkar jordytan.
Jordens inre är varmt på grund utav radioaktivitet sönderfall från U, Th, K.
Värmen skapar konvektionsceller i manteln som driver plattornas rörelse. De
uppåtstigande strömmarna benämns mantelplym och leder ofta till vulkanism.
Ifall mantelplymen befinner sig under en kontinental skorpa kan det leda till att
plattan bryts upp och bildar ett nytt hav (3 riktningar på riftdalar). Detta kallas
kontinentala riftzoner.
De exogena krafter- de yttre krafter som påverkar jordytan och som orsakas av
solens värmestrålning.
Vittring och erosion är resultatet av de exogena krafterna. Vittring är nedbrytning
av berggrund och mineral genom fysikaliska, kemiska och biologiska processer.
Erosion är nedbrytning och transport av berggrund. Dessa processer bryter ner
berggrunden.
6) Varför bildas enbart basiska bergarter i vissa vulkaniska miljöer medan det i andra
kan vara en mer varierande sammansättning?
- Mantel och oceanisk skorpa ger basiska till ultrabasiska magma (låg kiselhalt). Om
magman smälter kontinental skorpa bildas en intermediär till sur magma (hög
kiselhalt).
7) Ange tre företeelser som stöder teorin om plattektonik och beskriv hur de används
som bevis.
- Man kan se att formerna på plattorna olika passar ihop vilket tyder på att de har
suttit ihop (puzzel). Man kan även se att delarna som passar ihop har liknande
berggrund och att man har hittat fossil på spridda sidor av jorden.
8) Beskriv två plattektoniska miljöer med avseende på magmatiska processer.
Ursprung för magmor och sammansättning (basisk-intermediär-sur).
- Subduktionszon: En subduktionszon är där en oceanisk skorpa åker in under en
kontinentalskorpa. Oceaniska skorpan åker ned i manteln och smälts ner. Detta
leder till hög vilkanisk aktivitet vid subduktionszonerna. ?
- Oceaniska spridningsryggar: Det bildas ny havsbotten vid oceaniska
spridningsryggar då de oceaniska plattorna glider isär. Den bildas genom att smält
material från manteln tränger upp och bildar ny skorpa (lär vara basisk? ).
9) Vilken sammansättning (ultrabasisk-sur) har magmor i en subduktionszon mot en
kontinent och hur bildas de?
- En subduktionszon är när en oceanisk platta dyker ner under en oceanisk eller
kontinentplatta. När den oceaniska plattan värms upp när den närmar sig
manteln smälter den och smältan kan orsaka vulkanism. Eftersom det är en
oceanisk platta som smälter så borde magman vara basisk eftersom denna är
basisk.??
10) Varför är jordens skorpa uppdelad i plattor som rör sig i förhållande till varandra
och vilka geologiska fenomen är knutna till plattgränserna?
- Mantelplymer under kontinental skorpa kan orsaka riftzoner som spräcker upp
kontinenter vilket skapar olika plattor. Det finns tre typer av plattgränser
Kontinentala riftzoner, Transforma förkastningar och Subduktionszoner. De
geologiska fenomen som dessa skapar är jordbävningar, vulkanism och
uppbyggnad av ny berggrund.
11) Jorden är ca 4.6 miljarder år gammal. Hur är det med jordskorpan, är det någon
skillnad i ålder på oceanisk och kontinental jordskorpa: förklara varför?
- Skorpan är yngre än jorden på grund utav att jorden var från början smält och det
dessutom bildas och bryts ner hela tiden. Oceanisk skorpa har en begränsad
livslängd (subduktionszoner) på mindre än 200 miljoner år och är därför yngre än
kontinental skorpa som inte har en begränsad livslängd på samma sätt.
12) Vad är en Wilsoncykel? Beskriv utvecklingen!
- De plattektoniska processerna har verkat under större delen av jordens historia
och kan ofta beskrivas i form av Wilsoncykler som omfattar en sekvens av
plattektoniska händelser som börjar med kontinental riftbildning och avslutas
med kontinent-kontinent kollision.
Om en större kontinentmassa utsätts för ett flertal mantelplymer kan det bildas
kontinentala riftzoner som resulterar i en fullständig uppspräckning av
kontinenten. Därmed bildas en oceanisk spridningsrygg och ett hav öppnas upp
som gradvis växer i storlek. Så småningom medför plattrörelserna att en
subduktionszon skapas ute i havet (oceanisk öbåge) eller mot en kontinentkant
(kontinental vulkanbåge). När subduktionen är snabbare än tillväxten av ny
oceanskorpa längs spridningsryggen börjar havet krympa och kan slutligen
utplånas. När den sista resten av oceanskorpa försvunnit ner i manteln kommer
kontinenthalvorna att mötas i en kontinent-kontinent kollision och då kontinental
skorpa är för lätt för att tryckas ner i skorpan ner i manteln kommer den istället
att tryckas upp till en mäktig bergskedja.
Mineral och bergarter
13) Ange två strukturer-texturer som kan uppträda hos metamorfa bergarter men inte
hos magmatiska bergarter.
- Porfyroblastisk textur, Lineation (avlånga mineral som amfibol som lägger sig
parallellt med minsta tryckriktningen) och foliation (glimmermineral har riktat sig
under högt tryck) struktur
14) Vilka texturer-strukturer skiljer en magmatisk ytbergart från en magmatisk
djupbergart och på vilket sätt?
- Ytbergarter brukar har finare till tätt kornstorlek där djupbergarter är ofta grov till
medelkornig. En vanlig textur hos ytbergarter är porfyrisk där större korn av ett
eller flera olika mineral som förekommer i en finkornigare mellanmassa. Denna
textur är även dock vanlig bland de plutoniska bergarterna också.
15) Nämn fyra mineralegenskaper som är användbara vid mineralidentifiering. Varför
kan vissa mineralegenskaper variera för ett visst specifikt mineral medan de är
konstanta för andra?
- Färg, Hårdhet, Glans, Spaltning, Streckfärg och densitet. Färg kan till exempel
variera då grundämnen kan substituera för varandra, alltså kan mineraler som har
lätt att substituera ofta kunna ha olika färg.
16) Vad är skillnaden i bildningsprocess för porfyrisk respektive porfyroblastisk textur?
- En porfyrisk textur uppkommer genom att visa mineral börjat kristallisera sig i
magman på större djup i skorpan. Om den därefter snabbt stiger högre i skorpan
och särskilt om den når markytan och så kyls magman snabbt och bildar en
finkornig bergart med infrusna sedan tidigare kristalliserade större mineralkorn
vilka kallas strökorn.
En porfyroblastisk textur uppkommer då vissa mineral kan växa till sig som större
korn under metamorfa förhållanden (hög metamorfgrad) och bildar
porfyroblaster (ser ut som knölar i bergarten) (granat)
17) Vad är skillnaden mellan ett mineral och en bergart (definitionsmässigt?)
- En bergart är ett fast sammanhållet kornaggregat av ett eller fler mineral som
utgör en del av jordskorpan och som uppvisar likartade egenskaper över större
volymer.
Mineral är en fast oorganisk kemisk förening som bildats naturligt i jordskorpan.
Den har en bestämd kemisk sammansättning och en ordnad inre struktur, samt
bestämda fysikaliska egenskaper.
18) Nämn två mineralegenskaper som helt bestäms av mineralets kristallina struktur.
- Spaltning, densitet
19) Beskriv ”bergartscykeln”, helst i figur.
20) Ange de mineral som i Moh’s hårdhetsskala har hårdheten 2, 4, 5 respektive 7.
21) I vilka mineralgrupper (kemiska) hittar man flertalet av malmmineralen. Vilka
mineralegenskaper är typiska för malmmineralen?
- Sulfider och oxider. De flesta sulfider är ogenomskinliga och har en karakteristisk
streckfärg, metallglans och hög densitet.
Oxidmineralen är ofta vittringsresistenta och dessutom tunga och har ibland
metallisk glans.
22) I vilken mineralgrupp (kemisk) finns flertalet bergartsbildande mineral? Nämn 4
viktiga bergartsbildande mineral. Nämn även ett bergartsbildande mineral som
tillhör någon annan mineralgruppp.
- Silikater
Biotit, kvarts, pyroxen, plagioklas, muskovit, serpentin, amfibol
????
Magmatiska processer och bergarter
23) Vad påverkar smälttemperaturen hos en magma och vad består en magma
vanligtvis av för komponenter?
- Smälttemperatur beror av ökad kiselhalt och mängd av lösta gaser där ökad halt
av kisel sänker smälttemperaturen från ca 1200ᴼ C i en basisk magma till 800ᴼ C i
en sur magma. I en vattenmättad magma kan smälttemperaturen vara flera
hundra grader lägre än i en vattenfattig magma. Övriga gaser (Koldioxid,
Svavelväte, Svaveldioxid) påverkar magmans smälttemperatur endast i mindre
omfattning.
Magma har mestadels en silikatisk sammansättning och magmor innehåller även
mestadels en del lösta gaser. Det finns även fasta beståndsdelar som osmälta
bergarter och kristaller av mineral (Olivin, Fältspat).
24) Vad innebär magmatisk kristallisationsdifferentiation?
- Magmatisk kristallisationsdifferentiation innebär att bergarter kristalliserar sig vid
olika temperaturer (1200-700ᴼC) och flera olika bergarter kan därför bildas från
en och samma magma som succesivt svalnar. Exempelvis, först kristalliserar olivin
och pyroxen och då bildas ultrabasiska-basiska bergarter därefter basiskaintermediära bergarter innehållande kalciumrik plagioklas, pyroxen och amfibol
och slutligen sura bergarter med kvarts, kalifältspat, plagioklas.
25) Beskriv uppbyggnaden av en stratovulkan (form, produkter). Vad skiljer en
stratovulkan från en sköldvulkan respektive maar? (form, bildningsprocess)
- Orsakerna till olikheterna i vulkanform beror på magmans sammansättning,
viskositet och gashalt, vilket avgör utbrottets karaktär.
En stratovulkan är ett konformat berg med branta sidor och en rykande krater
högst upp. Formen uppkommer genom explosiv vulkanism som bygger upp en
kägla av pyroklastiskt material och där enstaka lavaflöden och ytliga gångar
armerar det lösta materialet så att käglan inte snabbt bryts ner genom vittring
och erosion. Oftast intermediär sammansättning på magman.
Om magman utgörs av lågviskös basalt (basisk sammansättning) blir utbrottet
vanligtvis inte explosiva utan lavan rinner ut från krateröppningen. Denna vulkan
kallas för sköldvulkan och är tillskillnad från en stratovulkan en vulkankedja med
flacka sidor.
En maar är en rent explosiv vulkanisk bildning som uppkommer när magman når
så högt upp i skorpan att den kommer i kontakt med grundvatten som hastigt
värms upp och skapar ångexplosioner. En maar består därför av en
explosionskrater och är ofta ganska rund i formen och med en diameter som
sällan överstiger 1 km. Omgivande blandning av söndersprängd ursprungsbergart
och pyroklastiskt material.
26) Hur klassificeras magmatiska bergarter (vilka kriterier används för att dela in
bergarterna i typer och enskilda bergarter)?
- Klassificeringen av magmatiska bergarter baseras på:
Var den har bildats (djup-, gång- eller ytbergart)
Vilken mineralogisk sammansättning den har (ultrabasisk, basisk, intermediär
eller sur)
Dess färg (bestäms ofta av mineralsammansättningen)
Kornstorlek (fin-, medel-, grovkornig)
Struktur och textur
27) Vulkanism kan ha varierande karaktär med bildandet av olika terrängformer som
resultat. Beskriv två olika ytformer som kan bildas genom vulkanism och ange
orsaken till skillnaden.
- Beroende på lavans viskositet bildas även olika ytformer då den stelnar till en
bergart.
Lågviskös lava kan få en ganska slät överyta men om den fortfarande är i rörelse
kan ett halv stelnat ytlager skrynklas ihop i repliknande strängar vilket ger upphov
till benämningen replava.
När lavan är kallare och har högre viskositet blir ytformerna mer oregelbundna
och uppkommer genom mindre stelnad lava bryts sönder i samband med lavans
rörelse, kallas för blocklava.
Om lavan rinner ut under vatten så bildas ofta runda lavabubblor då det smälta
materialet kyls av vattnet och resultatet kallas då kuddlava. Varje kudde bildas
som en upp till meterstor ballong och den stelnade skorpan sen spricker succesivt
bildas nya ballonger.
28) Varför kan magmatiska bergarter uppvisa en stor variation i
mineralsammansättning och kornstorlek?
- Variationen för kornstorlek beror på att magman kan stelna på olika djup i
skorpan som har olika temperatur. Generellt gäller att djupbergarter som bildats
vid långsam avkylning är relativt grovkorniga eftersom det kan ta tusentals år för
en magma att stelna och kristallerna hinner då växa till i storlek och är väl synligt
för ögat. En ytbergart avkyls däremot snabbt på jordytan och blir därför finkornig
eller i vissa fall glasig då den har stelnat så fort att inga mineralkorn hinner bildas
utan bergarten består av amorft vulkaniskt glas.
Variationen för mineralsammansättning beror på magmans kiselhalt. Kiselhalten
har stor betydelse för vilka mineral som kristalliserar ur magman och bestämmer
därför i hög grad mineralsammansättningen på den bergart som bildas.
29) Vilka är dom två dominerande gaserna som är lösta i magmor och vilken praktisk
betydelse har gaserna i dom bergartsbildande processerna?
- Vatten och koldioxid andra vanliga är svavelväte och svaveldioxid.
Smälttemperaturen på magman beror på mängden vatten (till viss del även andra
gaser) (och även kiselhalt). Viskositeten hos magman beror på kiselhalten samt på
mängden lösta gaser.
30) Vad är en batolit respektive en lagergång?
- Större magmakroppar som stelnar i skorpan kallas plutoner och kan ha formen av
en ballong med längdaxeln orienterad vinkelrätt. Diametern kan variera från
ungefär km till över en mil. Ett större kluster av ungefär likåldriga plutoner som
intruderat i skorpan bildar en batolit med en diameter som kan vara större än 10
mil.
Vanligtvis förekommer gångbergarter som brantstående skivformiga kroppar där
magman trängt in i mer eller mindre vertikala sprickor i skorpan. Magmor kan
även tränga in i flacka svaghetszoner i skorpan och det är särskilt vanligt i
sedimentär berggrund där den lätt spräcks upp efter lagringsplanen. Sådana
flacka gångar kallas lagringsgångar.
Sedimentära processer och bergarter
31) Vittring är ett samlingsbegrepp på flera olika processer. Nämn två exempel och
redogör för processernas verkan-resultat.
- Man brukar dela in vittring i mekanisk, kemisk och biologisk vittring. Ett exempel
på mekanisk vittring är frostsprängning. Frostsprängning sker i kallt klimat då
vatten tränger in i spricksystem, när vattnet sedan fryser ökar volymen och isen
spränger sönder berget.
Kemisk vittring innebär att berg och jord sönderdelas med hjälp av kemiska
processer. Dessa processer kan sättas igång genom att vattenlösningar cirkulerar i
berg och jord. Ett exempel på kemisk vittring är då vatten löser upp kalksten.
Organismer kan ta sig in i poröst material och bryta ner materialet ytterligare,
detta kallas biologisk vittring. Den biologiska aktiviteten ger även en mekanisk
inverkan genom att växternas rötter tar sig in i tunna springor och utvidgar dem.
Detta kallas rotsprängning.
32) Vilka vittringsprocesser dominerar i arktiskt klimat, respektive i tropiskt klimat?
- I arktiskt klimat dominerar fysikalisk vittring (frostsprängning), respektive i
tropiskt klimat dominerar kemisk vittring.
33) Vad är skillnaden mellan ras, skred och jordflytning (rörelseprocess)?
- Ras är att block, stenar, grus och sandpartiklar rör sig fritt. Ras sker i bergväggar,
grus och sandbranter.
Skred är att en sammanhängande jordmassa kommer i rörelse. Skred
förekommer i silt- och lerjordar.
Jordflyttning förekommer i kallt klimat. De fortfarande frusna jordlagren hindrar
smältvatten att tränga djupare ned. Vattnet stannar istället i det tinade lagret
som blir vattenmättat och långsamt börjar flyta nedför sluttningen och bildar
flytjordsvalkar.
34) Vad är skillnaden i bildningsprocess och ursprungsmaterial för en epiklastisk
bergart jämfört med en pyroklastisk bergart? Ge även ett exempel på en epiklastisk
bergart.
- Epiklastiska bergarter bildas genom hopläkning av vittringsmaterial vilket avsatts
från luft, vatten eller is. Ett exempel på en epiklastisk bergart är lerskiffer,
alunskiffer, sandsten och konglomerat.
Pyroklastiska bergarter bildas genom hopläkning av pyroklastiskt material
(fragment som bildats genom explosiv vulkanism). Ett exempel på en pyroklastisk
bergart är slagg.
35) Vid kemisk vittring går vissa komponenter i lösning. Vad blir kvar i olöst form och
vad händer med de upplösta ämnena? Du ska alltså beskriva den sedimentära
differentiationen.
- De komponenter som blir kvar i olöst form kallas resistater (kvarts).
Lättvittrade mineraler kan omvandlas till sekundära mineral (hydrolysat) eller
lösas upp (joner).
Hydrolysaten bildar jordar tillsammans med resistat.
Och jonerna transporteras ut i havet och kan där fällas ut kemiskt som nya
mineral (oxidat, precipitat, evaporat)
36) Förklara följande sedimentära strukturer (gärna i skiss): korngradering,
korsskiktning och ripples.
- Korngradering när sediment avsätts under varierande förhållanden kan
kornstorleken variera inom skikten (ofta årscykler)
-
Korsskiktning är när sediment avsätts i strömmande media (vatten, luft)
-
Ripples är vågliknande former som bildas vinkelrätt mot vinden, strömmens eller
vågornas riktning. Vid vågor blir dessa symmetriska och vid vind och strömmande
vatten blir de assymetriska. Ripples har ofta en sandig sammansättning.
37) Beskriv hur ett delta är uppbyggt (sett i vertikalsnitt), varför saknar vissa floder
deltan?
- När floden närmar sig havet kommer strömhastigheten att sjunka. Detta kommer
att medföra att material avsätts på botten. De grövre materialet avsätts först
medan det mer finkorniga materialet avsätts längre ut. På grund utav att
strömhastigheten kan variera kommer även kornstorleken att variera i
avlagringen.
Materialet avlagras på botten och kommer så småningom att nå upp till
vattenytan vilket tvingar floden att förgrena sig för att hitta nya vägar. Marken
växer därför både uppåt och utåt.
Om floden påverkas av tidvatten kommer denna att sakna ett delta vid dess
flodmynning. Materialet som avsätts på botten kommer på grund av tidvattnets
rörelse inte stanna kvar på samma ställe vilket medför att påbyggnaden av
material inte blir densamma.
38) Vad är en korvsjö, respektive levéer?
- En korvsjö bildas av meandrande vattendrag. Det meandrande mönstret är ett
energieffektivt sätt att transportera vatten, främst i vattendrag med mycket svag
lutning. Det som orsaker den ökade böjningen är att strömhastigheten är högre i
yttersvängen än i innersvängen och detta orsaker erosion i yttersvängen och
avlagring av material i innersvängen. Tillslut kommer krökningen att bli så stor att
två ändar möts och vattnet kommer kunna åka rakt igenom och en korvsjö
isoleras.
39) Det finns fyra huvudtyper av sedimentära bergarter. Hur skiljer de sig vad beträffar
bildningsbetingelserna?
- Epiklastiska bergarter består av fragment av varierande storlek som bildats
genom vittring av berggrund och avsatts som sediment, för att till sist cementeras
till en bergart.
Pyroklastiska består av fragment som bildats genom explosiv vulkanism. Sker
mest i subduktionszoner där de grövre partiklarna avsätts nära krateröppningen
och finkorniga materialet i form av aska kan transporteras långt ifrån vulkanen
med hjälp av vindar.
Kemiska sedimentbergarter består av mineral som fällts ut i havsvatten, saltsjöar
eller heta källor. Kalksten är den vanligaste kemiska sedimentära bergarten som
bildas genom att kalciumkarbonat fälls ut ur havsvatten och lagras på botten.
Evaprotiter uppkommer genom avdunstning av havsvatten i områden som
avskärmat de stora oceanerna i torra och varma klimat.
Organogena sedimentbergarter utgörs av rester av marina organismer (koraller,
växtmaterial) som bäddas in i sediment och bevaras från förmultning. De
viktigaste exemplen på organogena sedimentbergarter är revkalksten och
brunkol-stenkol.
40) Med vilka transportmedia kan vittrat epiklastiskt material förflyttas innan de
avsätts och bildar ett sediment och vilket är det dominerande transportsättet
globalt sett?
- Rinnande vatten (älvar-floder) detta är det dominerande transportsättet globalt
Vågor
Is, glaciärer (Vid istider är detta det dominerande transportsättet, för 635 Ma)
Vind
Gravitation
41) Nämn ett exempel på vindavsatta sediment. I vilka miljöer bildas vindavsatta
sediment huvudsakligen?
- Bildandet av sanddyner. Vindavsatta sediment bildas huvudsakligen vid torra
områden där vegetation inte kan binda jorden. Sanddynerna förflyttar sig i
vindriktningen.
42) Vad är en sedimentär faciesförändring? Ge ett exempel.
- Vid avsättning av partikelmaterial sker en sortering baserad på kornstorlek. Detta
kan exempelvis ske vid variation från djuphav till kust. Sortering sker på grund av
att vattnet har olika strömhastighet och finkornigare material kan transporteras
en längre sträcka då hastigheten sjunker. Ett exempel på detta är avsättning av
material mellan djuphav och kust. Vid kusten ansamlas det grövre materialet när
strömhastigheten sjunker. Det mer finkorniga materialet kan transporteras längre
och ut i djuphaven.
Metamorfa processer och bergarter
43) Vilken metamorfostyp har störst omfattning (volymmässigt) i jordskorpan?
Motivera även varför.
- Regional metamorf är den metamorfostyp som har störst omfattning. Detta på
grund utav att denna process sker storskaligt i rotzonen i bergskedjor.
44) Metamorfa processer kan indelas i fyra kategorier, hur skiljer sig dessa åt vad
beträffar tryck, temperatur och utbredning i jordskorpan?
- Regionalmetamorfos- bildas genom ökat tryck och temperatur oftast relaterat till
rotzonen av bergskedjor. Relaterat till storskaliga geologiska processer.
Dynamometamorfos- bildas i samband med rörelser längs förkastningszoner i
skorpan. Den metamorfa drivkraften är främst orsakad av tryck.
Kontaktmetamorfos- omkring magmatiska intrusioner i skorpan sker en lokal
uppvärmning (Temperatur).
Pålagringsmetamorfos- Uppkommer i tjocka lagersekvenser genom ökat tryck
och temperatur i dess undre del.
45) Vad händer under metamorfos och vad orsakar förändringen hos bergarten?
- Genom ökat tryck och temperatur sker en kornförgrovning och dehydrering
(vattenhaltiga mineral omvandlas till mineral med lägre vattenhalt) av bergarten.
Denna typ av metamorfos kallas prograd metamorfos. Det omvända, retrograd
metamorfos, uppkommer då bergskedjor vittar ner och trycket minskar. Det som
händer då är att vattenhaltiga mineral återskapas.
46) Nämn tre texturer-strukturer som är typiska för just metamorfa bergarter.
Gnejsig- (Gnejs)
Porfyroblastisk- (Glimmerskiffer) uppkommer då vissa mineral kan växa till sig
som större korn under metamorfa förhållanden (hög metamorfgrad) och bildar
porfyroblaster (ser ut som knölar i bergarten) (granat)
Kataklatisk- (Breccia) bildas vid kontaktmetamorfos.
47) Vid metamorfos utsätts en bergart för förändrande tryck och
temperaturförhållande. Hur kan man bestämma omfattningen av metamorfosenmetamorfsgraden?
- Graden av metamorf påverkan kan bestämmas genom att använda metamorfa
indexmineral. Vid låg metamorf grad bildas ofta klorit och vid högre
metamorfosgrad ombildads kloriten till biotit. Därefter vid medel-hög bildas
istället granat och därefter till olika aluminiumrika silikater som sillimanit.
De metamorfa bergarterna kan även indelas i metamorfa facies som
kännetecknas av specifika metamorfa mineralassociationer stabila inom vissa
tryck och temperaturintervall för en viss typ av ursprungbergart.
48) Vid dynamometamorfos bildas olika produkter på olika djup i jordskorpan. Vad är
skillnaden och vad beror den på?
- Närmare ytan (cirka 8 km) är deformationen spröd. Djupare ner i berggrunden
(cirka 15 km) är deformationen plastisk. Detta sker på grund av
temperaturförändringar.
49) Vilka parametrar hos en intrusivbergart påverkar omfattningen av den
kontaktmetamorfos intrusionen skapar i omgivande bergarter?
- Storlek och temperatur på intrusionen är de parametrar som påverkar
omfattningen av kontaktmetamorfos.
50) Vad innebär begreppet ”prograd metamorfos”? Vad är motsatsen?
- Genom ökat tryck och temperatur sker en kornförgrovning och dehydrering
(vattenhaltiga mineral omvandlas till mineral med lägre vattenhalt) av bergarten.
Denna typ av metamorfos kallas prograd metamorfos.
Det omvända, retrograd metamorfos, uppkommer då bergskedjor vittar ner och
trycket minskar. Det som händer då är att vattenhaltiga mineral återskapas.
51) Beskriv vad som händer mineralogiskt och texturellt med en lerskiffer, respektive
en kvartssandsten vid metamorf påverkan upp till amfibolitfacies.
- ??????
52) Vilka är dom metamorfa facies som uppkommer vid regionalmetamorfos vid låg,
medel och hög metamorf påverkan och inom vilka temperaturintervall sträcker de
sig?
- Grönskifferfacies T= 350-500ᴼC, p=2-9kbar
Amfibolitfacies T= 500-700ᴼC, p=2-11 kbar
Granulitfacies T=700-900ᴼC p= 2-13 kbar
53) Vad är ett metamorft indexmineral?
- Graden av metamorf påverkan kan bestämmas genom att använda metamorfa
indexmineral. Vid låg metamorf grad bildas ofta klorit och vid högre
metamorfosgrad ombildads kloriten till biotit. Därefter vid medel-hög bildas
istället granat och därefter till olika aluminiumrika silikater som sillimanit.
Strukturgeologi- Tektonik
54) Vad innebär begreppen stress och strain?
- Riktade krafter i en bergmassa kallas stress och den deformation i form av formeller volymändringar som den skapar i bergmassan kallas strain. Vid en pålagd
kraft sker först en elastisk strain. Om kraften ökar blir deformationen plastisk och
går då inte tillbaka till ursprungsläget då kraften avlägsnas. Deformationen kan
även avslutas med ett sprött brott.
55) Vilka strukturgeologiska bildningar kan uppkomma vid horisontell kompression
(tryck), respektive horisontell tension (dragkraft) av jordskorpan.
- Om en förkastning är orsakad av dragkrafter uppkommer en normalförkastning.
Då sjunker hängväggen ner i förhållande till liggväggen vilket orsakar en
förlängning av skorpan. Det ser ut som trappsteg. Höjden på trappsteget utgör
språnghöjden. Ofta orsakar gravsänkan ett antal mer eller mindre parallella
normalförkastningar. Detta uppkommer ofta i begynnande uppsprickning av
jordskorpan i kontinentala riftzoner. Detta är kallat gravsänka. Ibland uppkommer
ett system av gravsänkor. Då kallas topparna för horst.
Om en förkastning är orsakad av tryckkrafter kommer hängväggen att skjutas upp
i förhållande till liggväggen, revers förkastning. Detta sker vid kontinent kontinent
kollision och särskilt i samband med skållbildning.
56) Rita en principskiss som visar en (a) normalförkastning, (b) isoklinat lutande veck.
Normalförkastning- hängsidan hänger ner. Normalförkastningar är orsakad av
dragkrafter.
Revers förkastning- hängsidan trycks upp över liggväggen. Revers förkastning
uppkommer vid tryckkrafter i jordskorpan.
57) Vad är det som avgör om deformationen av en bergart har en spröd eller plastisk
karaktär?
- Det beror på bergartens mekaniska egenskaper samt bergmassans temperatur.
58) Vad skiljer en spricka från en förkastning? Varför uppträder sprickor ofta som
spricksystem?
- Om det inte sker någon direkt rörelse efter en brottyta uppkommen vid spröd
deformation benämns den spricka. Om de sker en rörelse längs med brottplanet
kallas det för en förkastning.
Sprickor är oftast mera småskaliga bildningar jämfört med förkastningar men de
uppträder nästan alltid i svärmar då krafterna som skapar brotten vanligtvis
verkar över stora områden.
59) Rita en principskiss på ett veck och namnge dom olika delarna. Markera även en
axialplanförskiffring. Hur uppkommer axialplansförskiffringen?
-
Axialplansförskiffring är foliation som är orienterad vinkelrät mot den maximala
tryckriktningen och kommer att ligga parallellt med veckaxeln och axialplanet och
skär därmed veckbenen med halva veckbensvinkeln
Historisk geologi
60) Hur kan man avgöra relativa åldrar mellan bergarter? På vilket sätt kan man få
fram en exakt ålder?
- När man bestämmer relativa åldrar bestämmer man bergarternas ålder relativt
varandra. Detta kan göras genom en metod som bygger på några enkla
grundregler:
1) I en sekvens av ytbergarter har de avsatts så att de äldsta lagret överlagras av
successivt yngre lager (äldsta bergarten underst). Detta kallas
superpositionsprincipen.
2) För plutoniska bergarter (magmatiska gång- och djupbergarter) gäller att en
intrusiv magmatisk bergart alltid måste vara yngre än den berggrund den
förekommer i.
För att kunna få fram den exakta åldern för en bergart använder man sig av att
undersöka mängden radioaktiva isotoper och kunskaper om dess halveringstid. UPb metoden är en metod för åldersbestämning av geologiskt material, vilket är
mest lämpat för magmatiska bergarter
61) Vad är ett fossil och i vilka typer av bergarter hittar man sådana?
- Ett fossil är en lämning eller ett avtryck av en organism som begravt och bevarats
i sedimentära bergarter. Fossilbildning gynnas i lugna avsättningsmiljöer så det
förekommer främst lerskiffer och kalksten.
Tre typer av fossiler:
- Hårddelar som skal och benbitar är bevarade i bergarten.
- Fossilen är fullständigt upplöst men har bevarats som avtryck i den sedimentära
bergarten.
- Fossilen är fullständigt upplöst och hålrummet är fyllt av mineral.
62) Ange ett typiskt ledfossil för var och en av perioderna: kambrium, ordovicium, silur
och krita.
- Kambrium: Triolobit
Ordovicium: Ortoceratit,
Silur: Graptolit
Krita: Ammonit, Belemnit
63) Den geologiska tidsskalan består av olika inledningssteg (eon, era och period). Vilka
eoner finns och över vilka tidsrymder sträcker de sig (i miljoner år)?
- Hadekum 4550-4000 Ma (miljoner år sedan)
Kunskapen om jordens första 500 miljoner år är ganska vag. Troligtvis bildas en
skorpa ganska snabbt. Under denna period var det omfattande mantelkonvektion
samt kraftigt meteoritnedslag som gjorde att en stabil skorpa inte kunde bildas.
Någon gång under den här perioden blev temperaturen så pass låg att vatten
kunde förekomma i flytande form.
Arkeikum 4000-2500 Ma
Från denna period finns det betydande och välbevarade delar av
kontinentalskorpa kvar. Exempelvis är från denna tid som grönstensbältena i
Sverige kommer ifrån. Under arkeikum utvecklade blågröna alger förmågan till
fotosyntes.
Proterozoikum 2500-541 Ma
Syreproduktionen från alger blev tillräckligt hög för att syre skulle kunna
ansamlas i atmosfären samtidigt som koldioxidhalten långsamt sjönk. För ungefär
1.9 Ga utvecklades mer komplexa celler (eukaryota). Under sena proterozoikum
skedde även minst två omfattande nedisningar av jorden (snowboll earth)
Fanerozoikum 541 Ma
Plötslig utveckling av mera komplexa livsformer definierar början av perioden
(kambriska explosionen). De förekom massutdöden och superkontinenten
Pangea bildades.
64) Vad innebär stratigrafisk korrelation, och vilka tre typer av korrelation kan göras?
- Stratigrafisk korrelation handlar om av beskriva karaktären av en sekvens av
ytbergarter. Korrelation innebär att man identifierar och knyter samman
bergarter som skapats i samma tidsperiod men som nödvändligtvis inte
innehåller samma slaggs bergart. Mest grundläggande korrelationen är typen av
bergart och benämns litostratigrafi. Det går ut på att beskriva kornstorlek,
mineralsammansättning, textur, struktur och färg. Man kan även beskriva med
fossilinnehåll vilket kallas biostratigrafi. Den tredje är mer precis datering av
bergarter om möjligt och kallas för kronostratigrafi.
65) Vilken är den nuvarande eran och perioden?
- Den nuvarande eran är Kenozoikum och den nuvarande perioden är Kvartär.
Sveriges berggrund
66) Var i Sverige förekommer Fanerozoiska bergarter och vilka tidsperioder och typer
av bergarter omfattar de?
- Fanerozoiska sedimentära bergarter finns främst i södra Skåne, Öland och
Gotland i Sverige. Detta område sträcker sig söder och österut över Ryssland och
Danmark. Det finns även rester av bergarten bevarad i Västergötland,
Östergötland, Närke och Dalarna.
De Faneroszoiska sedimentära bergarterna består av olika skikt som bildas under
olika förhållanden under vattnet under äldre delen av Paleozoikum (Kambrium,
Ordovicium och Silur). Den består av bland annat sandsten, alunskiffer,
konglomerat, kalksten och lerskiffer.
67) I vilken plattektonisk miljö har de Svekofenniska bergarterna bildats och i vilken
ålder har de?
- Den Svekofenniska provinsen omfattar stora delar av den svenska och finska
berggrunden och utgörs av bergarter med en ålder av 1.9 -1.8 Ga, bildades under
Proterozoikum. Bergarterna bildades av omfattande vulkanisk aktivitet i samband
med subduktion och utgörs av magmatiska yt- och djupbergarter och basisk till
sur sammansättning och sedimentbergarter.
Svekofenniska berggrunden kan uppdelas i flera delprovinser vilka skiljer sig åt i
typ av dominerande bergarter och tektonisk miljö. Dessa utgörs av ArvidsjaurKirunaprovinsen, Skelleftefältet, Bottniska bassängen, Bergslagen samt sydöstra
provinsen med Östergötland och delar av Småland.
68) Beskriv hur den svenska fjällkedjan har bildats (processer) och vilka typer av
bergarter den domineras av (produkter).
- Den svenska fjällkedjan är resterna av en bergskedja som bildades av en
fullständig Wilson-cykel för 600-400 miljoner år sedan, alltså i slutet av
Proterozoikum och början av Fanerozoikum.
Den kontinentala skorpan började spricka upp och en riftzon skapades. När
vattendjupet ökade avsattes stora mängder av sedimentära bergarter, främst
sandsten. Med fullständig uppsprickningen bildades gångar av diabas parallellt
med kusten. Riftzonen övergick till en oceanisk spridningszon och längs kusterna
avsattes sedimentsekvenser av epiklastiskt vittringsmaterial. Därefter uppkom
både kontinentala och oceaniska subduktionszoner då bildades vulkaniska
magmatiska bergarter. När subduktionen började ske snabbare än nybildningen
började havet krympa. Till slut slöts havet helt och de två kontinenthalvorna
möttes igen i en kontinent-kontinentkollision. Resultatet av kollisionen blev att
stora skållor bildades och trycktes iväg österut och byggde upp en mäktig
bergskedja. Bergskedjan utsattes för en snabb erosion under Silur och utplånades
nästan helt. De höjdområde som finns kvar idag skapades huvudsakligen av en
upplyftning av den Norska kusten.
69) Beskriv översiktligt berggrunden i Sverige- geologiska provinser, dominerande
bergarter, åldrar och plattektonisk miljö.
- Berggrunden i Sverige varierar i en ålder från Arkäisk till Paleogen. Den
Fennoskandiska skölden är en urbergssköld med likåldrig berggrund i Finland,
Norge, Sverige och västligaste delar av Ryssland. Bergarterna har utsatts för
omfattande erosion så att en relativt plan vittringsyta har bildats. Den
Fennoskandiska skölden kan delas in i geologiska provinser. Grovt sett blir
berggrunden yngre från nordöst till sydväst (3.2-0.9 Ga).
Arkäiska provinsen: Främst norr om Kiruna, även sporadiskt i närheten av
Jokkmokk, Haparanda, Boden och Luleå. Dominerande bergarter utgörs av
gnejser och bildades av djupmagmatiska bergarter (TTG).
Karelska grönstensbälten: Inom den Arkäiska provinsen förekommer rätt stora
områden med Karelska grönstensbälten (2.5-2.05 Ga). Dessa är bildade i samband
med riftbildning i den Arkäiska berggrunden, under tidiga delen av
Proterozoikum. Dom utgörs av basiska vulkaniska bergarter som påverkats av
metamorfos av grönskifferfacies och består därför av grönaktiga bergarter.
Svekofenniska provinsen: Den svekofenniska provinsen omfattar stora delar av
den svenska och finska berggrunden och utgörs av bergarter med en ålder av
1.9-1.8 Ga, Proterozoikum. Bergarterna bildades av omfattande vulkanisk
aktivitet i samband med subduktion och utgörs av magmatiska yt- och
djupbergarter och basisk till sur sammansättning och sedimentbergarter.
Transskandinaviska Granit-porfyrbältet: Den transskandinaviska granitporfyrbältet bildades genom subduktion. Denna provins sträcker sig från norra
Blekinge över Småland, Östergötland, Värmland, Dalarna, och Härjedalen för att
längre norrut försvinna under vår bergsskedja. Provinsen domineras av oftast
grovt fältspatporfyriska granitiska bergarter.
Svekonorwegiska provinsen: Skapades i samband med upprepade
subduktionshändelser och minst en rifthändelse. Berggrunden sträcker sig från
Halland över Bohuslän, Dalsland och delar av Västergötland och Värmland in över
den södra delen av Norge. 1.66-0.9 Ga (Proterozoikum)
Dessutom finns det några geologiska enheter i form av Rapakivigranit (orsakad av
en mantelplym, djupmagmatiska bergarter huvudsakligen granitisk karaktär, mest
förkommande i mellersta norrland, Nordingrå) Jotniska sandstenar (Förekomster
av sandsten som pålagrar urberget, täckte förut större delen av Fennoskandiska
skölden endast rester kvar, Norra Dalarna), alkalina intrusioner ( Består av
magmatiska bergarter med låg kiselhalt och hög halt av kalium och natrium) och
gångsvärmar av diabas (I södra och mellersta Sverige finns flera generationer av
diabas i form av gångsvärmar med en ålder 1.25-0,93 Ga, det finns nord-sydliga
vertikala gångar, och i norrland finns de som flackt liggande lagergångar).
Inom skölden finns sporadiskt områden av Fanerozoiska sedimentbergarter
bevarade.
Kvartärgeologi
70) Ange två kvartärgeologiska företeelser-bildningar som kan användas för att
bestämma isrörelseriktningen, beskriv även hur de är orienterade i förhållande till
isriktningen.
- En rundhäll som skapas då isen rör sig över en berghåll och bryter loss stenblock
från hällen under färden. Dessa moränblock följer sedan med isen och berghällen
har fått en karaktäristisk form då den är rundad på stötsidan och stupar brant och
ojämnt på läsidan.
En annan bildning som man kan använda för att bestämma isrörelseriktningen är
isräfflor. Dessa skapas genom att grus som satt fast i berget drogs med isen i dess
rörelseriktning och skapade repor.
Drumlin är en landform av morän som skapats då en glaciär rört sig över en
berghäll. Drumlinen bildas under isen (subglacialt) och ligger parallellt med isens
rörelseriktning. Drumliner förekommer ofta i grupper.
Ändmorän (De Geer morän) är moränryggar som bildas under vatten vid isfronten
och ligger parallellt med isfronten. Avståndet mellan två De Geer moräner kan
ibland visa hur mycket isen smälte av under ett år (ca 100-300m).
71) Beskriv en dalglaciär (tillväxt-avsmältning, rörelsemönster, påverkan på
landskapet)
-
En dalglaciär är en glaciär som är begränsad till en dalgång. Glaciärens
rörelseriktning kommer styras av dalens riktning. Genom gravitationens inverkan
på ismassan rör sig denna långsamt nedåt i dalen med en hastighet som kan variera
från någon centimeter till några meter per dygn. Det kan uppkomma isräfflor samt
rundhällar.
72) Hur bestäms kornstorleksfördelningen (metod) i en jordart (från block till lera)
- Det finns två skalor för kornstorleksfördelning, Atterberg och SGFs
korngruppskalor. Halten av grövre kornstorlekar kan bedömas genom jämförelse
med typsamlingar av de olika fraktionerna. För noggrannare bestämning används
siktning och sedimentationsanalys. Vid siktanalys passerar jordprovet olika siktar
av nät. De material som stannar på varje sikt vägs. Kornstorleken svarar mot den
fria maskvidden på nätmaskorna. Viktprocenten för varje fraktion beräknas och
jordartens kornstorleksfördelning kan redovisas.
Sedimentationsanalys används vid bestämning av kornstorlek för de minsta
partikelstorlekarna i en jordart, vanligtvis partiklar mindre än 0,06 mm.
73) Hur indelas jordarter i kornstorleksklasser (korngränser i mm och benämning, från
block till lera)
- Atterbergsskalan:
Block >200 mm
Sten 20-200
Grus 2-20
Sand 0,2-2
Mo 0,2-0,02
Mjäla 0,02-0,002
Ler < 0,002
74) Ange vilken jordart som har högst (mest sorterad) respektive lägst sorteringsgrad
av följande: morän, åskärnan i rullstensås, svallsand.
- svallsand, åskärnan i rullstensås, morän.
75) Rullstensåsar bildar ofta markerade och långsträckta terrängformer. På vilket sätt
har människan praktiskt dragit nytta av denna typ av kvartärgeologisk bildning?
- Rullstensåsar har sorterade fraktioner där man bland annat kan hitta grus och
sand fraktioner.
Man kan även använda rullstensåsar för att efterliknad naturens egna
reningsprocesser.
76) Beskriv jordartsfördelningen från toppen till foten av ett berg som nått strax över
HK (högsta kustlinjen). Vad kallas ett sådant berg?
- Karlottberg- Landområden under HK är påverkad av vågerosion (svalning).
Vågerosionen resulterade i kalspolning av berg. Under kalspolningen av berg har
jordarter avlagrats med de grovkornigaste längst in.
77) Beskriv vad som avsätts vid och utanför mynningen till en isälv som strömmar ut i
havet (produkter, fördelning och eventuella årsvisa variationer)
Större mängder av block sten grus och sand förs fram av isälvar till iskanten. Grovkornig
sammansättning i den proximala delen (närmast mynningen). I distala delar ansamlas silt
och lera. Variation av årstid leder till olika starka vattenflöden. Starkare vattenflöden
leder till att grövre material kan ta sig längre ut. Speciellt i de distala delarna kan detta
fenomen ses tydligt och man kan se ”årsringar” av varierande finkornigt och
grovkornigare material. Ett år motsvarar ett varv.
78) Vad är permeabilitet, respektive kappilaritet hos en jordart?
Permeabilitet hos en jordat definieras som den vattenmängd som per tidsenhet och
ytenhet genomströmmar en vinkelrät tvärsektion av det vattenförande lagret när den
hydraliska gradienten är lika med ett. (Det vi gjorde på labben)
En jordarts kapillaritet anger den maximala kapillära stighöjden av vatten i jordarten.
Beror mycket på porernas storlek och därmed på kornstorleksfördelning packningsgrad,
sorteringsgrad och kornform.
79) Beskriv uppkomsten av två olika typer av terrängformer bestående av morän.
- En drumliner är långsträckta mjukt rundade elliptiskt formade ryggar som stäcker
ut sig i isens rörelseriktning. De har bildats genom att isen har rört sig över
berghällar och brutit ner berget till jordarten morän under sin framfart som den
fört med en bit och sedan avsatt. Det förtjockade lagret av morän kallas för
drumliner. I början av en drumliner kan en bergskärna finnas.
- En ändmorän/De Geer mörän/ moränrygg bildas vid isfronten. Då kan man se vart
isfronten har ledat varje år eftersom mest material har avsatts där eftersom
kalvningen går för snabbt för att jorden ska hinna transporteras till kanten under
sommaren då isen rör sig som mest.
- Dödismorän: Vid glasciärers avsmältning på land sker en uttunning av isfronten
och zoner av stagnerad eller död is avskiljs successivt från den dynamiskt aktiva
glaciären. När dessa block smälter kommer morän att ramla ner mellan blocken
och bildar ett oregelbundet underlag för det utsmälta moränmaterialet vilket
genom gravitationens verkan kommer flytta ner i hålor och svackor. Moräntäcket
blir tjockare i svackorna än moräntäcket uppe på de högre liggande
dödispartierna. När isen smält kommer avlagringarna i svackorna att framstå som
moränkullar.
80) Efter vilka kriteria klassificeras jordarter (indelning i typer och enskild jordart)?
- En jordart klassificeras efter dess kemisk och mekaniska sammansättning. De
indelas i postglaciala och glaciala sediment. Delas även upp i sedentära (ej
transporterade) och sedimentära jordarter (transporterade).
81) Beskriv uppkomsten av bottenmorän respektive ytmorän och vilka eventuella
skillnader som finns mellan dessa två moräntyper.
- Bottenmorän bildas under glaciären och ytmorän bildas i samt ovanpå glaciären.
Bottenmoränen ytform är ofta flacka eller mycket svagt kuperade.
Bottenmoränen är hårt packad. Materialet är ordentligt nedkrossat och utgör en
relativ homogen blandning av i princip alla kornstorlekar. Ytmorän har inte
samma höga packningsgrad som bottenmorän. Ytmoränen är relativt inhomogen
och kan ha stor variation i sin kornstorleksfördelning.
82) Ge ett exempel på en gravitationsjordart respektive en organisk jordart.
- Organiskjordart: Torv
Gravitationsjordart: De jordarter som transporteras och avlagras genom
tyngdkraftens inverkan brukar benämnas gravitationsjordarter. Flytjord är ett
exempel på en gravitationsjordart.
83) Varför varierar höjden för högsta kustlinjen (HK) i olika delar av landet? Var i
Sverige ligger HK på högst höjd över nuvarande havsnivå?
- Variationer i istäckets tjocklek har gjort att landhöjningen varierar i Sverige. HK
ligger på högst höjd över nuvarande havsnivå i norra Sverige på grund av att
istäcket var tjockast i dessa delar av landet.
84) Beskriv tre metoder som kan användas för datering av kvartärgeologiska
bildningar.
- Radiometriska dateringsmetoder: Radioaktiva isotoper sönderfaller med en
konstant halveringstid och därmed kan man undersöka aktiviten i jordarten och
bestämma dess ålder (Absolut dateringsmetod).
Paleomagnetism: På senare år har man börjat använda mätningar för
paleomagnetiska händelser. Man undersöker mineralpartiklarnas orientering i
borrkärnor som beror på de magnetiska polernas vandring (Absolut
dateringsmetod).
85) Beskriv huvuddragen i den senaste istidens utveckling (början, slut, maximal
utbredning). Vad heter den senaste glaciala perioden?
- Den senaste glaciala perioden kallas Weichsel. Under Weichsel var 30% av
kontinenternas yta istäckt.
En glaciär bildas genom att snö anhopas år efter år. Snökristallerna kompakteras
dels av sin egen tyngd och dels på grund av smältning och återfrysning. Isen växer
i de övre delarna (närområdet) där det är ett överskott på snö. Isenmassan
strömmar långsamt ut mot de lägre delarna och ut mot isens kanter. Det område
där avsmältningen under sommarn är större än avsmältningen under vintern
kallas för tärområdet. När klimatet ändras så att tillväxt i närområdet inte kan
hålla jämna steg med avsmältningen i tärområdet kommer isens front att flyttas
bakåt.
86) Vilka faktorer styr långsiktiga och mer kortsiktiga klimatvariationer?
- Långsiktiga variationer beror på jordens banas form, variationer i jordaxelns
lutning och att jordaxeln lutar åt olika håll.
Koldioxidhalt förändringar påverkar också klimatet främst genom vulkanutbrott
och på senare tid genom mänsklig aktivitet.
Ekonomisk geologi
87) Vad är ett industrimineral? Ange även tre exempel på användningsområden för
industrimineral.
88) Malmer utgör koncentrationer av metallhaltiga mineral. Redogör kortfattat för tre
processer (på vilket sätt malmmineralen avsätts-bildas) som kan ge upphov till
malmer.
89) Sverige är en av Europas viktigaste gruvnationer. Namnge två av de tre viktiga
malmdistrikten i Sverige och ange även vilka metaller man bryter där.
90) Vilka malmtyper är dom ekonomiskt viktigaste i Sverige?
91) Varför är koncentrationsfaktorn (halt i ekonomisk fyndighet/genomsnittshalt i
jordskorpan) olika för olika metaller i malmer?
Konstiga frågor:
92) Vilken av följande två jordarter har högst respektive minst kappilaritet: svallsand
och postglacial lera? Hur är permabiliteten för dessa två bergarter?
93) Beskriv uppkomsten av en podsolprofil och hur den är uppbyggd.
94) Hur uppkommer en jordmån (processer, ej produkter) och vilka faktorer har störst
betydelse för vilken typ av jordmån som bildats?
