Svenska Filminstitutet
Film i skolan
2009-12-31
Rapport om 4 filmprojekt
på Skogstorpsskolan
i Falkenbergs kommun
2009
Innehåll
Om Skogstorpsskolan
3
4 Filmprojekt
3
Filmprojekt 1: ”Newtons återkomst”
4
Filmprojekt 2: ”Soffprogram om 1800-talet”
6
Filmprojekt 3: ”Fiktiv trailer till Falkenbergs museum”
7
Filmprojekt 4: ”1800-talet: en mardröm”
8
Slutsats och diskussion
9
Dokumentation
9
Rapportens författare
10
Kontaktuppgifter
10
Om Skogstorpsskolan
Skogstorpsskolan är belägen 4 km norr om Falkenberg. Hos oss går ca. 600 elever från år 0-9. Inom
0-5 och 6-9 sektorerna arbetar vi i arbetslag. I 6-9 har samarbetet över spårgränserna ökat genom
vår gemensamma ram för lärandet:
Vi använder digital IUP som redskap för dokumentation, bedömning och reflektion.
Alla tre arbetslagen i 6-9 arbetar med gemensamma, ämnesövergripande och helhetskapande
teman i alla ämnen. Teman för ht. -09 är FAMILJEN, MÅ BRA! och 4 SEKLER (1600-t i
6:an, 1700-t i 7:an, 1800-t i 8:an och 1900-t i 9:an).
Vi nyttjar olika lärmiljöer såsom t.ex. En-till-En, Företagsamt Lärande och
utomhuspedagogik
Resultat och måluppfyllelse ökar när arbetet förenklas och hittar nya vägar, tack vare att
varje lärare och varje elev i år 7-9 disponerar personliga datorer dygnet runt, året runt för sitt
arbete.
Tidigare filmarbeten på skolan
A-spåret på 6-9 fick för några år sedan möjlighet att göra film, se film, analysera film och producera
en fiktiv TV-sändning. Fortbildningen var ett samarbete med Halmstad Högskola som delvis var
förlagd till Katrinebergs Folkhögskola. Intresset för film vaknade och en metodik växte fram som
utmynnade i flera intressanta projekt t.ex. animation. Nya lärare anställdes så småningom på skolan.
Det vidgade textbegreppet hade varit i fokus under deras lärarutbildningar och kurser i
filmvetenskap hade sått frön.
Sedan En-till-En projektets start 2007, har arbetet i 6-9 med utveckling inom det
mediepedagogiska området, hållit hög fart. Datorsatsningen en dator/elev har inneburit fantastiska
möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper med nya kreativa grepp. Elevproducerad film i form
av animation, film med dokumentär prägel, film som medel för propaganda och soffprogram har
genomförts och teknisk utrustning har köps in efterhand som budget tillåtit detta t.ex. filmkameror,
digitalkameror och projektorer. Fortfarande finns dock mycket kvar att önska inom detta område
t.ex. en bank av rekvisita.
Spelfilm är återkommande inslag i det tematiska arbetet. Bearbetningen genomförs dels med
traditionella analysmodeller och där till hörande begrepp och dels utifrån berättartekniska och
estetiska aspekter. Reflektion, samtal och diskussion kring de innehållsliga delarna t.ex. budskap
och identifikation, är vidare tacksamma och lättillgängliga delar att lyfta fram - film talar till
eleverna.
4 filmprojekt
Inom ramen för höstterminens sista tema om epoker har det på skolan bedrivits fyra parallella
filmprojekt i 6-9:s samtliga tre spår. Temat innebär att årskurs 7 arbetar med 1700-talet, årskurs 8
med 1800-talet, osv. Två klasser i årskurs 7 har gjort film om 1700-talet. 7A om Newtons fysiklagar
och 7B har gjort ett soffprogram med reportage och gäster ifrån 1700-talet. I årskurs 8 har två
klasser gjort film om 1800-talet. 8A har gjort en fiktiv trailer till Falkenbergs museum och 8C har
filmatiserat hur det skulle vara om en tonåring år 2009 plötsligt vaknade upp och befann sig i 1800talet.
Klasserna i 6-9 är relativt stora (25-28 elever i varje klass) och heterogena med elever från
olika kulturer, och många elever är i behov av särskilt stöd. Tre av filmprojekten har bedrivits av
vardera en enda lärare som har haft hand om en hel klass. Ett av projekten skedde i samverkan
mellan flera lärare i olika ämnen, men även där agerade varje lärare ensam i helklass under sina
pass. Vi har haft tillgång till en IT-pedagog i kommunen som har bistått oss med kunskap om
kamerautrustning och redigeringsprogram.
Filmprojekt 1: ”Newtons återkomst”
I ett samarbete mellan ämnena NO, engelska, svenska och bild fick klass 7A uppdraget att göra en
film om Newtons fysiklagar. Klassen delades in i grupper om 4 elever och fick varsin fysikalisk
princip att beskriva med film. Projektet inleddes således med en genomgång av hävstångseffekt,
lägesenergi, friktion, tyngdkraft, tröghetslagen och rörelselagen.
Därefter fick klassen i uppgift att skriva ett manus till en film. Eleverna hade att förhålla sig till
genren fantasy, som de har god kännedom om. Klassen har även grundläggande kunskaper om
spelfilmers komposition genom enkel analys av olika filmer, både i år 6 och 7. Spelfilm är också ett
stående inslag och väljs utifrån det ämnesområde eller tema klassen arbetar med.
Alla grupper fick skriva ett utkast till en inledning på en story, som klassen sedan röstade om.
Det utkast som klassen valde byggdes det sedan vidare på.
Uppgiften innebar också att eleverna skulle översätta manus till engelska och spela in själva
filmen på engelska.
I bilden fick eleverna kunskaper om hur man ”tänker film” med kameravinklar och rörlig bild.
Innan filmandet kunde starta ritade eleverna storyboards utifrån sina manus och ”kameratänket”.
Filmandet skedde i olika omgångar med hjälp av handkamera, delvis utomhus men främst
framför en ”green screen”, så att alla tänkbara bakgrunder kunde läggas till scenerna i efterhand.
Varje grupp ansvarade för hela processen med sin egen scen, och sedan redigerades samtliga scener
ihop av två elever.
Mål i de olika ämnena
Målen vi arbetade mot i engelska var att kunna skriva ett engelskt manus på ett språk förståeligt för
en engelsman; kunna använda hjälpmedel vid skrivande av manus; kunna i samarbete med andra,
planera, genomföra och dra slutsatser av sitt arbete.
Mål i svenska var att träna på att skriva texttypen manus i interaktion med andra. Ett
strävansmål ur kursplanen i svenska, som beskriver det, är att eleven ska utveckla sin fantasi och
lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra.
Målen i fysik som vi arbetade mot var att eleven: utvecklar kunskap om grundläggande
mekanik, utvecklar kunskap om energi, energiformer och energiomvandlingar; Känner till några av
fysikens rörelselagar; utvecklar sin förmåga att använda fysikkunskaper i diskussioner samt se
fysikens tillämpningar i samhället.
Mål i bild som vi arbetade mot var att eleven skall utveckla sitt kunnande för att främja lust
och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och
tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik.
Genomförandet
Planeringen av filmprojektet oss lärare emellan skedde mycket snabbt. Två lärare planerade upp
uppgiften under en förmiddag under höstlovet och därefter engagerades fler lärare. Under temats
gång har stämde vi av läget med varandra i förbifarten i arbetsrummet, samt via mail. Trots bristen
på samplanering och kommunikation under arbetets gång flöt det på ganska bra. En viktig lärdom är
att ju mindre tid som avsätts för samplanering, desto viktigare att man tillsammans utser en ansvarig
ledare bland lärarna. Nu fick NO-läraren den rollen, mer eller mindre frivilligt, eftersom han var
den som kom med idén till stoffet, inom ämnet fysik.
Christine Henriksson är svensklärare och var den som ledde arbetet med manusskrivande. Hon
beskriver hur tidsbegränsningen under skrivandet visade sig vara nödvändig eftersom idéerna
tenderade att bli allt för ”fantastiska” och oseriösa när de första grupperna fick mer tid. Varje grupp
fick ca. 15 min. - 20 min. på sig att brainstorma sina idéer och skriva ner dem. Kvalitén förbättrades
alltså inte med mer tid i skrivprocessen. Generellt fick grupperna skriva till fler dialoger i efterhand.
De flesta eleverna jobbade sedan med att översätta sitt manus till engelska, under ledning av
engelsklärare Annika Pettersson. Några grupper använde Google translater vid översättningen.
(möjligt pga 1-1 projektet.) På grund av missförstånd mellan lärare så började en grupp elever att
filma på svenska. Då det fanns en tidspress i filmandet så blev det snabbt bestämt att eleverna skulle
fortsätta att filma på svenska. Av den anledningen så följde Annika inte upp översättningsarbetet
ytterligare. I realiteten har de jobbat kanske sammanlagt en lektion med engelska. I efterhand kände
engelskläraren Annika att eleverna ur engelsksynpunkt inte lärt sig särskilt mycket alls.
Flera av lärarna upplevde inledningsvis att klassen var oengagerad och obenägen att arbeta på
det sätt som vi lärare ville implementera. De ville göra film på sitt vis, och ansåg att de hade nog
med kunskaper att skapa film. Deras sätt gick ut på att bara ge sig ut att filma och sedan redigera
ihop klippen i Imovie eller dyl. För att få dem med oss från start kunde introduktionen ha gjorts
annorlunda: vi kunde ha presenterat arbetet gemensamt, dvs att de lärare som skulle jobba mest med
temat hade varit delaktiga i uppstarten allihop. Det finns många sätt att presentera uppgiften som
kanske skulle ha kunnat öka elevernas nyfikenhet, inlevelseförmåga, motivation och kreativitet.
Det tog någon vecka innan de hade accepterat vårt arbetssätt, och när vi hade tröskat oss
igenom förarbetet med storyboards, kamerakunskap och översättning kunde de till slut börja filma.
Klassen förfogade över en egen handkamera och hade möjlighet att boka upp ytterligare två
kameror.
De filmade både utomhus och inne i ett klassrum framför en ”green screen”. Vi använde minneskort
som var tydligt märkta med nummer, men hade ändå otur några gånger då filmade sekvenser blev
överspelade av andra grupper.
En grupp elever hade redan tidigare under elevens val jobbat med filmredigering och när
filmandet var avslutat så tog denna grupp över arbetet tillsammans med en lärare. IT-pedagogerna
besökte skolan och handledde pedagogerna kring tekniskt arbete under en inledande träff, samt
träffade de elever som arbetade med redigeringen av filmen under en eftermiddag. Skolans
datortäthet gör att både personal och elever har bra kunskap om filmredigering och vilka
möjligheter som finns, t ex att använda en ”green screen”. Eleverna har lätt kunnat tanka över film
från kamera till dator.
Arbetet med filmen pågick intensivt ända in i det sista. När vi visade filmen för klassen på
avslutningsdagen var de nöjda, men pratade mer om hur man kunde utveckla vissa partier, vad som
behövdes läggas till och kanske tas bort. Processen fortsätter således även efter att filmen är ”klar”
och kommer förmodligen att påverka kommande filmprojekt i klassen.
Reflektioner kring delaktighet
Vad det gäller delaktigheten så var alla elever med och arbetade med filmen, även om alla inte var
lika engagerade. Elevernas motivation under arbetets gång har varierat från person till person och
under tid. Några av lärarna hade förväntat sig en större entusiasm inför arbetsuppgiften. Vissa elever
har varit mer engagerade i manusskrivande, andra i filmandet eller i redigeringsarbetet. Något som
är lätt att förvänta sig då eleverna har olika styrkor och intressen.
Det uppstod vid några tillfällen besvikelse hos några individer vars förslag inte vann. De
eleverna hade hellre velat fullfölja sin grupps utkast och göra gruppens egen film, och alltså inte en
gemensam. Ibland hade de stora svårigheter med att överge sin egen idé och kasta sig in i att skriva
nytt som utgick från en annan grupps förslag. Det som blev negativt för någon elev i klassen,
smittade av sig på övriga och skapade en nedstämd, tråkig stämning. Denna stämning
avtog/försvann så snart grupperna kom igång med sitt nya skrivande. Det som upplevdes negativt
från några kanske egentligen var precis det som de eleverna behövde öva mer på, att samarbeta,
kompromissa och finna sig i majoritetsbeslut. Möjligtvis var det så att övningen var av godo för de
elever som behöver öva mer på sociala förmågor. Filmarbetet har på så sätt utvecklat möjligheterna
till elevdemokrati, synliggörandet av varandras texter, delaktighet, kreativitet och att träna sig att
kompromissa och samarbeta.
Bedömning
Betyg är inte aktuellt i år 7, men en bedömning av elevernas prestationer och kunskapsinhämtning
sker kontinuerligt i alla årskurser. Johan Törnäng som är NO-lärare berättar att han kunde bedöma
eleverna på vad de gjorde under de rena fysiklektionerna innan filminspelningen drog igång. Själva
filmen blev ett skapande verktyg för eleverna, där de kunde visa hur man i verkligheten hittar
mekanik i vardagliga situationer. Han menar också att man ser ganska tydligt i filmen vilka
smågrupper som lyckades förmedla sina nyvunna kunskaper i sin scen. Vidare tycker han att det
känns skönt att slippa sätta betyg på eleverna på just det här projektet, men ser fram emot nya
kvalitativa presentationer genom just film. Där fanns elever som vanligtvis inte är så starka, och
som tog ett jättekliv med hjälp av redigeringsbiten i filmskapandet.
Christine Henriksson, svensklärare, har lyssnat på varje grupp under deras manusskrivande och
sett olika individers delaktighet. Bedömningsunderlaget blev något snävt: vissa elever som är
duktiga skribenter på egen hand tog inte för sig verbalt i en mindre grupp. Någon satt helt tyst,
andra tog för sig, hade kul och kom med fler idéer än vad som vanligtvis sker vid eget skrivande.
Annika Pettersson, engelsklärare, tyckte att det var svårt att göra en bedömning innan hon sett den
färdiga filmen, men tror utifrån det hon sett att dialogen i filmen och manusskrivandet kan
utvecklas.
Sara Leschner, bildlärare, tittade främst på elevernas förmåga att samarbeta i kollektiva
skapandeprocesser, initiativtagande, självständighet, engagemang, mod att testa nya saker, samt
förmåga att utrycka sig i bild, både i förarbetet med storyboards och i själva filmen.
Filmprojekt 2: ”Soffprogram om 1700-talet”
Klass 7B arbetade med 1700-talet genom att göra ett soffprogram med olika gäster och reportage
från seklet. SO- och svensklärare Louis Bakiras berättar om projektet:
Eleverna fick en tydlig tidslinje kring varför den franska revolutionen uppstod (1300-2000). Vi
diskuterade orsaker och efterverkningar av revolutionen. Vi fördjupade oss även i hur det såg ut i
Sverige under samma tidsperiod och klargjorde hur Sverige utvecklades under perioden. Sedan bröt
vi klassens schema och arbetade med film som utgångspunkt. Vi gick igenom hur Sverige och
världen såg ut på 1700-talet. Vi tittade också på de två stora revolutionerna, och hur de har påverkat
världen, samt de stora filosoferna som var av vikt under tidsperioden.
Eleverna delades in i grupper och filmatiserade, dramatiserade eller på något annat sätt
presenterade händelser från 1700-talet. Vår tanke var att alla grupper skulle göra olika
presentationer, exempelvis soffprogram (en grupp arbetar med att göra ett soffprogram från 1700talet. Bjuda in gäster, ha nyhetsklipp etc.) eller film (möjligen en intervju med någon från denna
tidsperiod, en filosof, kung eller liknande.) Egna förslag var också av vikt.
Betygskriterier
För godkänd kvalitet krävs att eleven genom filmen och filmprocessen visar på kunskaper och
förståelse kring det klassen talat om under lektionstid. Genom filmarbetet skall eleven kunna visa
att han/hon tagit till sig de grundläggande händelserna kring den franska revolutionen samt hur det
förhöll sig i Sverige under samma period.
För hög kvalitet krävs att du genom filmen och filmprocessen visar att du kan reflektera och
göra egna ställningstaganden, jämföra (se likheter och skillnader), se orsaker och följder samt se
samband. Genom medvetna val i nedslagen visar eleven fördjupad kunskap och förståelse.
Reflektera: tänka till, fundera kring det du läser, ser och upplever. Egna ställningstaganden: utifrån
kunskap inom området dra kloka slutsatser. Se orsaker och följder: t ex se hur en händelse påverkat
vår egen tid. Samband: se hur olika saker/händelser hänger ihop.
Koppling till mål
I ämnet historia strävar vi mot att utveckla förståelse av historiska företeelsers och skeendens
bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv, tillägnar
sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker.
I svenskämnet arbetade vi mot att utveckla förmågan att läsa, förstå, tolka och uppleva texter
av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär. Utvecklar
sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra. Får
möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika
tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen.
Hur gick det?
Positivt var att det var lätt som lärare att locka med sig många elever i ett projekt av det här slaget.
Då jag presenterade projektet lade jag stor vikt vid att ge projektet en tyngd. Alla tog till sig
uppgiften och det jag tydligt såg var att alla hjälpte varandra på ett sätt som inte är lika tydligt vid
ordinarie undervisning. Den svaga eleven får chans att visa och stoltsera med kunskap som är
viktigt i ett filmprojekt (ex, samordning, tekniska lösningar etc).
Vi utsåg även två som var ansvariga för ramen av hela projektet dessa fick en insyn i allas
arbete och fungerade som spindlar i nätet. De fick lösa många gruppers problem och jag tror de
lärde sig mycket av sin uppgift. En annan aspekt jag tycker är värd att ta upp är hur viktigt ett
projekt av detta slag är för samhörigheten i klassen. Plötsligt kastas alla normer om och elever
samarbetar på helt andra villkor.
Mindre positivt var att det var svårt att se och hjälpa alla som behöver hjälp. Tekniken blev
ofta ett hinder men läraren bjöd in kommunens IT-pedagoger som var till avgörande hjälp. En
aspekt som är svår är den individuella betygssättningen av alla gruppers arbeten. Det är omöjligt att
veta hur arbetet har fortlöpt i alla grupper och vem som har lagt ner mest tid etc, etc. Vidare hade
läraren svårt att få eleverna att ta till sig betygskriterierna ordentligt. Han gick igenom dem med
hela klassen vid sex tillfällen (1 gång/vecka) för att uppmärksamma eleverna på vad som krävs för
olika betyg. Läraren tycker dock att det är ett fåtal grupper som når upp till VG, inget MVG.
Sammanfattningsvis är jag mycket stolt över projektet och hur det fortlöpte. Vi har enorma
förutsättningar på vår skola eftersom vi har ett 1-1 projekt. Stämningen i klassen var positiv och alla
hjälptes åt, vilket var positivt. De flesta tog ett stort ansvar och utan att läraren sade till, gick
grupper som var klara på eget initiativ och hjälpte andra grupper. Jag tror att eleverna har tagit till
sig de kriterier som sattes upp och jag tror problematiken ligger i hur de skall göra för att nå högre
betyg. Jag försökte diskutera med dem men det finns mer att göra på det området. Möjligen blir det
bättre vid framtida projekt.
Filmprojekt 3: ”Falkenbergs museum”
För klass 8A handlade tema epokerna om 1800-talet. Lars Johnsson, lärare i SO och svenska,
genomförde ett filmprojekt inom ramen för sina ämnen med klassen som består av 27 elever. Så här
såg uppdraget ut, och i det finns även kursplanemålen:
8A på Skogstorpsskolan har av Falkenbergs Museum fått i uppdrag att skapa små filmer på vardera
ca 8 - 10 minuter. De skall handla om 1800-talet. Filmerna skall ingå i en utställning om 1800-talet
på Falkenbergs Museum. Utställningen skall skildra hur stora samhälleliga omvälvningar har
förändrat människors livsvillkor och hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen
lett till samhälleliga framsteg, Utställning kommer att visa på viktiga händelser och gestalter, idéer
och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden, Europa och övriga världen
Genomförande
Eleverna delades in i sex grupper och det blev renodlade kill- och tjejgrupper mest beroende på
balansen. Killgrupperna var fem och tjejerna fyra. Processen startade med marinering, d v s vi
jobbade tillsammans med skeenden, händelser och personer som jag ansåg vara viktiga att känna
till. De fick bl a berätta kring bilder i ett bildspel om industrialismen.
Under fyra veckor, med största delen av arbetet förlagt till tisdag och onsdag förmiddag skulle
research, filmning, redigering och visning genomföras. Efter varje arbetspass skulle varje person
utvärdera arbetet och det gjordes på den egna bloggen på Unikum.
Utvärdering
Uppgiften var svår och flera grupper hade behövt större styrning och ökad konkretisering. För en
del elever var dock det här just en sådan utmaning som de behöver. De förstorade uppgiften och
tänjde på gränserna.
Det var sämre att jobba under få dagar under flera veckor. Det hade varit bättre att vika en
vecka för allt arbete. Det var svårt att hinna med både marineringen, d v s genomgångar,
föreläsningar, diskussioner och det mediepedagogiska arbetet. Det är viktigt att diskutera hur man
gör film, vinklar, manus, ljud och ljus. Men att arbeta med film tar inte slut i och med det här och då
kommer man antagligen att ha lärt sig av misstagen man gjorde nu.
Det går alltid att fundera vad som händer när man homogeniserar grupperna men det är ett
spännande experiment. Tjejerna i klassen är ganska splittrade i olika grupperingar, men filmarbetet
har fört dem närmare varandra. Tjejgrupperna samarbetade mycket mera än killarna och arbetet
utfördes i väldigt demokratisk anda där alla i allra högsta grad var delaktiga.
Få grupper tog chansen att filma i andra miljöer än i eller runt skolan. En grupp spelade in sin
film hemma. För några personer fortsatte film- och samarbetet hemma, men jag hade önskat se
mera av den varan. Det var för stora grupper och nästa gång kommer eleverna att få arbeta ca två i
varje grupp och vid behov låna in andra.
Bedömning
Det är viktigt att inte bara bedöma slutresultatet, det är egentligen ganska sekundärt. Det är dock
oerhört centralt att man som lärare vet vad man vill se utifrån sina ämnen och det som står i
kursplanerna. Det är viktigt att följa hela processen och se saker såsom nyfikenhet, kreativitet,
ansvar och samarbetsförmåga. Saker som kanske inte står i kurs- men väl i läroplanerna. Det är de
förmågorna som sedan ger de kunskaper som anges i respektive kursplan. Jag bedömer enligt
kriterierna godkänd och hög kvalitet. De utarbetar jag tillsammans med eleverna och de börjar
själva se vad som är hög kvalitet på kunskap, förståelse eller förmåga. Skriftliga reflektioner är nog
nödvändiga för att få fram de högre kvaliteterna.
Filmprojekt 4: ” 1800-talet: en mardröm”
Även 8c arbetade med 1800-talet, och syftet med klassens filmarbete var att eleverna skulle
använda och befästa sina kunskaper om personer, gestalter och idéer från 1800-talet.
Ämnessamverkan innebar att skolans samtliga ämnen samverkade i arbetet med ”1800-talet” under
en sexveckors period. De första fem veckorna arbetade eleverna mycket ”stoff-orienterat” dvs de
lärde sig om hur livet tedde sig på 1800-talet. Sista veckan, i sex veckors perioden, har SO-lärare
Per Brattlöv använt till filmproduktion.
Filmens ide/story bygger på att en flicka vaknar och har haft en ”hemsk” mardröm.
Mardrömmen innebär att allt i hennes omvärld har förvandlats till 1800-tal. Exempel på detta är t ex
att Facebook plötsligt innehåller gestalter från 1800-talet (Karl Marx, Garibaldi mfl) istället för
hennes vanliga kompisar, Förvirringen blir total för henne när hon kommer till skolan och upptäcker
att allting har förvandlats till 1800-tal. Eleverna har utifrån denna filmidé själva fritt fått fundera
över hur de kan utnyttja sina kunskaper om 1800-talet och omvandla dem till små ”scener” i filmen
om ”1800-talet - en mardröm”.
Mål och bedömning i SO
För godkänd-kvalitet krävs att eleven kan redogöra för viktiga händelser och känna till gestalter,
idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna
jämföra med andra länder.
För hög kvalitet krävs att eleven visar med bra exempel på hur historiska skeenden påverkat
nutida politiska, ekonomiska och sociala förhållanden.
Genomförande
Introduktion av filmidén i klassen: Två flickor i klassen fick tidigt i uppdrag att spela in en kort
inledningsfas av filmen (En flicka drömmer... och vaknar, kallsvettig... detta utan övriga klassens
kännedom.) Flickornas lilla ”filmintro.” fick därefter fungera som inspiration för övriga klassen.
Hela klassen fick se flickornas filmsnutt. Mängder med idéer på hur de skulle kunna gestalta 1800talet i en tonårings vardag fyllde whiteboardtavlan.
När rapporten skrivs planerar och filmar eleverna för fullt och slutprodukten börjar så smått ta
form.
Slutsats och diskussion
Flera av lärarna anser att filmarbetet har utvecklat elevernas förmåga att samarbeta och
kompromissa. Samma utveckling har egentligen skett i lärarlaget eftersom vi har varit tvungna att
både ge och ta för att kunna ro projektet i hamn. Lärarna säger sig också, trots den frustration som
ofta uppstod i och med den friare formen, vara sugna på att jobba med film igen. Inte minst för att
det har varit ett framgångsrikt sätt att arbeta både ämnesöverskridande och tematiskt. Vi hoppas
kunna bygga vidare på våra nyvunna erfarenheter i kommande filmprojekt på skolan.
Personal från Skogstorpsskolan och representant Birgitta Olsson från film i Halland har haft
två möten angående projektet. Den första handlade mest om utbyte av information och uppdelning
av ansvarsuppgifter i projektet. Det andra mötet fungerade som en uppföljning, då skolans
filmrepresentanter Christine Henriksson och Sara Leschner informerade om partnerskoleträffen på
SFI i september. Skolan blev då erbjudna en animationskurs av Film i Halland, som vi tackade nej
till eftersom det inte var aktuellt för de pågående filmprojekten på skolan. Vi beslöt också att hålla
kontakten löpande via en konferens i First Class, vilket sedan rann ut i sanden. Därmed finns det
tyvärr inget direkt samarbete kring projektet att utvärdera.
Projektet i sig har gett arbetet med film en framträdande roll på skolan under det gångna året,
eftersom alla var införstådda med att vårt bidrag till projektet var att skapa film med eleverna. Det
ekonomiska bidraget har gett oss möjlighet att köpa in ny teknisk utrustning, så som filmkameror,
minneskort och en extern hårddisk. Det har även gett oss mer tid att planera och dokumentera
filmprojekten på skolan, samt förstås att delta i träffarna med de andra partnerskolorna på Svenska
Filminstitutet i Stockholm vid två tillfällen.
Träffen i september gav intrycket av att vara en trevande start på ett nytt typ av samarbete
mellan institutet och partnerskolorna. Det är spännande att få vara med i en sådan uppbyggnadsfas:
att ta del av andra skolors filmarbete, att få inspiration och att få bidra med egna erfarenheter och
kunskap. Vi fick vara med om givande samtal i mindre grupper om hur olika skolor arbetar och
resonerar kring film i skolan, och om hur olika ämneslärare lägger upp undervisningen utifrån sina
kursplaner och mål. Vi talade också en del om bedömning vilket många lärare upplever vara en av
de svåraste aspekterna av filmarbete i skolan.
Dokumentation
Utöver lärarnas planeringar och fortlöpande anteckningar om projekten, finns att betrakta som
dokumentation även de loggboksanteckningar som klass 8A skrev under sitt projekt, samt drivor av
manus, storyboards och råfilm från samtliga projekt. Den här typen av dokumentation som visar
processen är inte av intresse för allmänheten, anser vi, men har spelat en viktig roll för lärarna. Dels
som rent bedömningsunderlag, dels för att utvärdera sitt eget pedagogiska arbete, och dels för att
kunna framställa den här rapporten.
Däremot kan vi stolta presentera fyra färdiga filmer av varierande längd och disposition.
Filmerna kommer att brännas på dvd-skiva när vårterminen drar igång, och skickas in i god tid till
nästa partnerskoleträff i januari.
Rapportens författare
Sara Leschner och Christine Henriksson är skolans filmrepresentanter som båda deltog i
partnerskoleträffen på SFI i september. Vi har tillsammans sammanställt rapporten, som också
bygger på dokumentation från Louis Bakiras, Per Brattlöv, Lasse Jonsson, Annika Pettersson och
Johan Törnäng.
Kontaktuppgifter
Skogstorpsskolans hemsida:
http://www.edu.falkenberg.se/grundskolor/skogstorpsskolan
Adress:
Skogstorpsskolan
Violvägen 10
311 33 Falkenberg
Tel: 0346-88 65 41
E-postadresser till skolans filmrepresentanter:
[email protected]
[email protected]
Film i Hallands representant Birgitta Olsson:
[email protected]
