Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 8 KROPPEN OCH MAT
1.
2.
Manus: Hur mycket vi väger beror på hur mycket näring vi får i oss (IN) och hur mycket av
energin vi gör av med (UT). När IN och UT är i balans håller vi en bra vikt. En vuxen person
som håller sin balans kan ha samma vikt år ut och år in. För barn och ungdomar som växer
ska det dagliga intaget av mat också räcka till själva växandet.
Om man inte känner att man är i balans finns det saker man kan göra:
IN-sidan påverkas av vad, hur mycket och hur ofta du äter.
UT-sidan betyder energi som går åt, näringen som förbränns i kroppen. Främst går det åt
energi för att hålla kroppen igång och lagom varm. Din kropp ska hålla tempen vilken ska
vara 37 grader – du är alltså ett livslevande element och för det går det åt mycket energi!
UT-sidan kan du också påverka genom hur mycket du rör på dig.
Pedagog kan fortsätta diskussionen kring hur vågen påverkas av olika saker t ex om man äter
för mycket eller för litet – vad händer då med balansen?
Om man tränar väldigt mycket – vad händer då och hur kan man få bra balans igen? (alltså
vågen väger över på UT-sidan men kan kompenseras av att personen börjar äta mer så att
balansen ändå nås). Försök få eleverna att förstå vågmodellen.
3.
Manus: Kolhydrater är viktigaste energikällan för hjärnan så att du orkar tänka. Intressant är
att själva hjärnan till största delen består av fett – så fett är viktigt! Protein är viktiga
byggstenar för dina muskler.
Det skrivs och pratas mycket om mat och specialdieter i tidningar och media. Det blir inne att
äta speciella saker av och till. Men människokroppen är gammal och cellerna behöver samma
som de alltid har behövt, nämligen kolhydrater, fett och protein. Det får du i dig om du äter
vanlig mat enligt ”tallriksmodellen”. I Sverige har vi Livsmedelsverket som ger ut kloka råd
kring vad man bör äta. Om du äter vanlig blandad mat i lagom mängd så blir det bra. De
speciella dieterna är ofta besvärliga att följa, är dyra och är sällan bättre än vanlig mat.
Dessutom blir det svårare att äta tillsammans med andra.
4.
Manus: Kanske känner du igen dig när du ser denhär bilden? Såhär har de flesta känt sig
någon gång om man glömt äta eller kanske inte hunnit det. Hjärnan vill ha påfyllning med
näring ungefär var 3-4 timma under den vakna delen av dygnet. Om det går mer än 5-6
timmar börjar sockerhalten i blodet sjunka. Blodsockret är viktigaste energikällan för hjärnan,
så därför påverkas den. Du blir trött, lätt irriterad och får mindre tålamod. Din hjärna funkar
helt enkelt inte lika bra när det är näringsbrist! Du blir även trött i kroppen.
5.
Manus: Här ser du alla de måltider som du behöver på en dag för att må allra bäst.
De stora målen frukost lunch middag är absolut nödvändiga för att du ska vara på
topp. De mindre ringarna är mellanmål. Det på eftermiddagen är alltid bra att äta.
Förmiddagsfikan och kvällsmaten är inte alltid nödvändiga. Det beror på hur du ligger
till i din balans! Om du t ex är en som tränar fotboll flera dagar i veckan kan det vara
absolut nödvändigt att alltid äta kvällsmat.
Pedagog pratar om måltiderna; 6 st, 3 stora och tre mindre (= frukost, lunch middag och
däremellan kanske förmiddagsfika, mellanmål och kvällsmat) och klassen kan prata om vad
man äter. Pedagog berättar: Frukosten är särskilt viktig så att du och din hjärna kommer igång
bra.
6.
Manus: Du ska äta lagom mängd mat på måltiderna så att magsäcken fylls på lagom mycket.
Äter du för mycket känner du dig ”proppmätt” och då töjs magsäcken ut och blir för stor. Äter
du för lite hela tiden krymper magsäcken. Försök att äta en lagom portion för din kropp. Din
magsäck är ungefär så stor som båda dina knytnävar ihop.
(Pedagog kan låta eleverna sätta samman sina knytnävar som på bilden och fundera över hur
stor deras magsäck är.) Så mycket mat ska du ha på din talltik på de stora måltiderna; frukost,
lunch och middag. På mellanmålen kan du äta ungefär så mycket som en knytnäve i mängd.
7.
Manus: Vissa äter för fort och andra kan sitta och peta i maten länge. Magen mår bra och
mättnadskänslan kommer i lagom takt om du äter en portion på 15-20 minuter. Då hinner du
också prata med någon vid bordet och ha en trevlig stund ihop. Äter du ensam kan du läsa
medan du äter i lugn och ro. Gör det till en bra vana att alltid äta vid ett matbord.
Om du är en som äter väldigt fort kan du träna på att sakta ner – man kan ta mindre tuggor,
tugga längre och ibland lägga ner besticken en stund. Äter du väldigt sakta kan du träna på att
äta lite fortare – det går att träna upp det med.
8.
Manus: När du dricker bra vid måltiderna så hjälper det din kropp att hålla ett bra blodtryck.
Det betyder att hjärnan kommer att få en bra blodtillförsel och du blir pigg och kan tänka bra.
Kanske har du någon gång känt att det svartnar för ögonen, om du t ex reser dig hastigt? Det
beror oftast på att du har för lite vätska i kroppen för att hålla ett bra blodtryck. Du behöver
dricka mer.
Vatten är den bästa drycken! Läsk ska du undvika på vardagar eftersom det är dåligt för både
kroppen och tänderna.
9.
Manus: En guldkant i livet vill de flesta människor ha. Något extra gott som man får äta bara
ibland. Du kanske äter godis bara på helgen? Det är bra att undvika godisätande under
veckorna. Man brukar också ge rådet att äta en lagom mängd när man väl äter godsakerna;
cirka 100 g brukar räcka av godis, chips eller choklad. Jättepåsar blir inte så mycket godare,
istället riskerar du att må illa om du äter för mycket.
Om du vill minska ner på ditt godisätande får du bestämma dig och sedan ladda för att stå
emot godis-suget. Som tur är brukar suget avta efter någon vecka. Kroppen ”glömmer”
liksom bort det efter ett tag och då blir det lättare.
10.
Manus: När du tänker efter så har du en hel massa olika vanor, d v s saker du vant dig vid att
göra. Kanske finns det saker som du skulle vilja ändra på – kanske vill du börja äta en riktig
frukost även på skoldagar eller sluta småäta på kvällarna?
Det viktiga är att veta att det GÅR att ändra på vanor som man verkligen VILL.
Det handlar om att bestämma sig och sedan ge sig den på att det ska gå!
Kanske kan någon vuxen därhemma hjälpa dig om det är tufft. Det brukar gå mycket lättare
om man får stöd av någon faktiskt.
11.
Manus: Kanske är skolsköterskan bara där vissa dagar men då kan du beställa en tid. Tveka
inte att prata med henne om de funderingar du har. Det kan handla om kroppen eller känslor –
nästan vadsomhelst. Hon är van vid de flesta frågor och har dessutom tystnadsplikt – så tveka
inte! Du är varmt välkommen dit.
Läs dagens avsnitt i ditt QLeva-häfte och fundera en stund och svara på frågorna. Kanske kan
ni sedan diskutera vidare i klassen.
Pedagogen samlar sedan in häftena igen så finns de på plats till nästa gång ni ska jobba med
dem.
