>> LEDAREN
NNR, kostråd och hälsopåståenden – tre utmaningar
med potentiella synergieffekter
Nu har den femte versionen av de nordiska närings­
rekommendationerna lanserats (läs mer på sid 30-32).
Det flesta nyheter har i och för sig varit kända en
tid, tack vare den transparenta processen med öppna
konsultationer för samtliga kapitel. Men den offentliga
lanseringen är ändå en viktig milstolpe – först nu kan
arbetet med att omsätta rekommendationerna till konsumentnytta på allvar ta sin början. I Danmark har man
redan fått nya kostråd på plats, men för övriga nordiska
länder är nu detta nästa och viktiga steg. Tydliga kostråd
som når konsumenterna är avgörande för att det gedigna
arbete som lagts ner, för att säkerställa att rekommenda­
tionerna baseras på bästa möjliga vetenskapliga grund,
ska få ett inflytande på konsumenternas val och
därmed kunna bidra till folkhälsoarbetet. Jag hoppas
att de nationella myndigheterna nu får de resurser som
behövs för detta arbete, allting annat vore stort slöseri
med resurser. Många andra aktörer, inklusive livsmedels­
branschen, intresseorganisationer och konsument­
föreningar, har också viktiga roller i det arbetet, men
kan knappast förväntas ta ansvaret på egen hand.
För livsmedelsbranschen är det inte heller helt
självklart hur man kan bidra till ökad
konsumentkännedom om kostråden.
För kommersiell kommunikation
av hälsobudskap måste företagen
följa de regler som ges av den
EU-gemensamma förordningen
om närings- och hälsopåståenden (läs mer på sid 33-37).
Som denna lagstiftning har
utvecklats finns i princi­p
endast utrymme
för specifika hälso­
påståenden om enskilda
substanser, medan mer
allmänt hållen information om samband mellan
mat och hälsa riskerar att
vara olaglig. Detta har sina
förklaringar, men är en
helt motsatt utveckling
jämfört med utvecklingen av de nordiska
4 Nordisk Nutrition 3 • 2013
näringsrekommendationerna, där man i den femte
versionen lyfter betydelsen av kostmönster och val av
livsmedel, snarare än av enskilda näringsämnen.
Självklart ska lagar och regler följas, men en viss
pragmatik i tolkningen kan ibland behövas för att
lagens verkliga syfte ska uppnås. Livsmedelsverket
kom i somras med en ny vägledning till förordningen
om närings- och hälsopåståenden, där man vidhåller
sin tidigare tolkning att citat från Livsmedelsverkets
kostråd inte är tillåtna för enskilda livsmedelsprodukter.
Branschstödet för närings- och hälsopåståenden, där
Livsmedelsföre­tagen, Svensk Dagligvaruhandel och SNF
Swedish Nutritio­n Foundation arbetar tillsammans för
att underlätta för f­öretagen att använda närings- och
hälsopåståenden på ett ansvarsfullt vis, har framfört
synpunkter till Livsmedels­verket om att detta är en i vår
mening mycke­t strikt tolkning, som ytterligare begränsa­r
f­öretagens möjligheter att bidra till spridningen av
kostråden. Att på en fiskprodukt skriva ”Ät fisk ofta,
gärna två-tre gånger i veckan” torde varken utgöra ett
hälsopåstående eller riskera att vilseleda konsumenten.
Förutsatt att produkten har ett relevant innehåll av fisk,
förstås! Förhoppningen är därför att Livsmedelsverket
över­väger möjligheten till en tolkning som skapar ett
större utrymme för viss användning av kostråden i märkning och marknadsföring av livsmedel. I till exempel
Storbritannien och Finland har myndigheterna sett
sådana möjligheter.
Näringsrekommendationer, kostråd och hälso­
påståenden är tre viktiga verktyg i arbetet för en förbättrad folkhälsa. Var och en av dem har sina utmaningar
att tampas med, vilket man ska ha respekt för. Men det
vore synd om detta lägger onödiga hinder i vägen för
potentiella synergieffekter, som de tre verktygen skulle
kunna åstadkomma tillsammans.
Susanne Bryngelsson, chefredaktör
P.S. Läs mer om de nya danska kostråden:
www.altomkost.dk/Anbefalinger/De_officielle_
kostraad/Kostraad.htm
