M edicinsk kommentar
Bengt Vessby, överläkare, adjungerad professor, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, enheten för klinisk
näringsforskning, Uppsala universitet, Uppsala [email protected]
Kostråd skall baseras på evidens
Diabetes kan förebyggas/hållas i schack med balanserat födointag
❙❙ The Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG)
of the European Association for the Study of Diabetes
(EASD) har presenterat reviderade, evidensbaserade
kostråd för att förebygga och behandla diabetes [1].
Även om kostråden också tidigare varit »evidensbaserade« innebär detta arbete, med en formalisering av
rekommendationerna i enlighet med reglerna för evidensbaserad medicin, ett viktigt steg framåt. Den vetenskapliga basen för kostråden redovisas, vilket definierar kunskapsläget och begränsar utrymmet för
»tyckande«, vilket inte sällan karakteriserat diskussionen om
hur folk i allmänhet och personer med diabetes bör äta.
Först skall här poängteras att tidigare vedertagna kostråd i
allt väsentligt står sig, även efter en noggrann och systematisk
genomgång av den vetenskapliga dokumentationen. När det
gäller den flitigt debatterade frågan om »kolhydratrik« eller
»fettmodifierad« kost vid diabetes lämnas det öppet för individualiserade val inom de definierade ramarna. Generellt anges att patienter med diabetes inte skall ha mer fett i kosten än
motsvarande 35 energiprocent och inte mer än 20 procent från
protein. Det innebär att minst 45 procent av energin bör komma från kolhydrater.
Diabetesprevention nytt i årets rekommendationer
Råden kan alltså aldrig tolkas som om de skulle förorda en
»högfettkost«. Tvärtom sägs det här att det sannolikt är en fördel för överviktiga typ 2-diabetiker (vilket ju är det helt överväldigande flertalet) att äta en kost som inte ger mer än 30 procent av energin i fettform, för att underlätta viktnedgång. En
kost med relativt stor andel kolhydratrika livsmedel, med hög
andel fiber och fullkorn och företrädesvis lågt glykemiskt index, är väl förenlig med god metabol kontroll. Hos personer
utan viktproblem och med högre energibehov, inte minst
många typ 1-diabetiker, kan en fettandel inom den övre delen
av det rekommenderade området vara att föredra. Det gäller
också äldre personer med sviktande insulinsekretionsförmåga
och svårigheter att tillgodogöra sig tillräckligt mycket energi.
Den första förutsättningen för viktnedgång är att energiintaget är mindre än energiutgifterna. Detta kan uppnås på olika sätt, men det är inte problemets kärna. Den viktiga frågan
är i stället hur man håller en bra vikt under många år och hur
man skall äta för att i längden undvika de komplikationer som
hotar att drabba diabetespatienter.
Nytt i årets rekommendationer är avsnittet om prevention
vid diabetes. Banbrytande interventionsstudier, i synnerhet
från Finland [2] och USA [3], har klart visat på möjligheterna att minska antalet insjuknanden, eller fördröja insjuknandet, i diabetes hos disponerade personer genom aktiva livsstilsåtgärder inriktade på ändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet. De kostråd som där ges ligger helt i linje med de aktuella rekommendationerna. En ny bearbetning av the Finnish
Diabetes Prevention Study visar dessutom att både viktreduktionen i sig, minskningen av totalt fett och mättat fett samt
Läkartidningen ❙ Nr 50–52 ❙ 2005 ❙ Volym 102
Ett äpple om dagen håller doktorn borta? Nej, det
räcker knappast, men råd om balanserad kost (och
ökad fysisk aktivitet) behövs för att möta läkemedelsindustrins marknadsföring av mediciner mot livsstilsrelaterad ohälsa. Det är dags för bestående livsstilsförändringar! De nya, evidensbaserade kostråden för
att förebygga och behandla diabetes är en bra bas.
ILLUSTRATION: SHEILA TERRY/SCIENCE PHOTO LIBRARY
ökat fiberintag oberoende av varandra signifikant bidragit till
den minskade diabetesincidensen [4].
Dags att skifta fokus – för bestående livsstilsförändringar
Läkemedelsindustrin satsar enorma resurser på att utveckla och
marknadsföra mediciner för att motverka livsstilsrelaterad
ohälsa. Kostnaderna ökar exponentiellt och hotar att bli ett stort
samhällsekonomiskt problem. Effekterna av medicineringen är
inte sällan begränsade, och lika stora effekter är i många fall
möjliga att uppnå om kost- och motionsmönster ändras – med
bredare verkan på riskfaktormönster och sjukdomsrisk. Är det
nu inte dags att skifta fokus och satsa mera kraft och resurser på
att uppnå bestående livsstilsförändringar? Det gäller både hos
patienter med diabetes och hos den övriga befolkning som blir
allt tjockare med åtföljande risk för utveckling av följdsjukdomar, där diabetes bara är en av dessa.
En förutsättning för framgång är dock att de råd vi ger är
samstämmiga och att de baseras på vetenskap och beprövad
erfarenhet. Att under lång tid förorda en kost med högt innehåll av fett och protein har inget vetenskapligt stöd idag och
kan potentiellt vara farligt. Eftersom inga människor, inte heller diabetespatienter, någonsin ätit en kost av den typen under
längre perioder tar man som läkare på sig ett stort ansvar om
man ger sina patienter sådana råd.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren innehar en adjungerad professur vid Uppsala universitet med
ekonomiskt stöd från livsmedelsindustrin samt har erhållit
foskningsanslag från bl a Svensk Mjölk och Stiftelsen Lantbruksforskning.
Referenser
1. Mann JI, De Leeuw I, Hermansen K, Karamanos B, Karlström B, Katsilambros N,
et al; Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the European Association.
Evidence-based nutritional approach to the treatment and prevention of diabetes
mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2004;14:373-94.
2. Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG, Valle TT, Hamalainen H, Ilanne-Parikka
P, et al; Finnish Diabetes Prevention Study Group. Prevention of type 2 diabetes
mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N
Engl J Med 2001;344:1343-50.
3. The Diabetes Prevention Program Research Group: Reduction in the incidence of
type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med 2002;346:
393-403.
4 Lindström J, Peltonen M, Uusitupa M, Tuomilehto J. Dietary composition and development of type 2 diabetes in high-risk subjects – The Finnish Diabetes Prevention Study (DPS). Diabetologia 2005;48 Suppl 1:A 270.
3869
M edicinsk kommentar
3870
Läkartidningen ❙ Nr NN ❙ 2005 ❙ Volym 102
