2013-09-17
Specifikt till Generellt
och alla dessa ord
Förebyggande metoder och
modeller för samverkan.
Unga, sex & nätet
Ulf Axberg
FoU i Väst/GR
[email protected]
Psykologiska institutionen, GU
[email protected]
Om att komma före
Med fokus på mängden
Behandling
Indikerad prevention
Riktad till identifierade
individer
Tertiär prevention
görs för en person som
redan drabbats av
sjukdom eller andra
problem
Sekundär prevention
minska riskerna för att problem
uppstår, eller konsekvenserna av
redan uppkomna problem för en
specifik riskgrupp
Selektiva/Riktade prevention
riktas till ”riskgrupper”
Primär prevention
undvika att problem över huvudtaget uppstår
Universell prevention
riktas till ”alla”
Promotion
främjande arbete
Generella faktorer för promotiva
och preventiva insatser
•
•
•
•
•
•
Anpassat skydd och säkerhet
Utvecklingsanpassad grad av struktur
Starkt socialt stöd från vuxna och kamrater
Inkluderande sociala nätverk och strukturer
Starka sociala normer för positivt beteende
Träna färdigheter som är viktiga för ordinarie
sociala sammanhang
• Utveckla egen motivation och kontroll över livet.
• Möjligheter att göra nytta och vara meningsfull
för andra
(Eccles & Templeton 2002)
Reflektion
o Vilka preventionsbegrepp passar bäst in på
ert utvecklingsarbete?
o Vad kan man tänka sig för insatser inom
ert område av universell, selektiv eller
indikerad natur?
o Vilken är er målgrupp, hur avgränsar den
sig mot andra grupper?
o Vilka generella aspekter av
promotiva/preventivt arbete finns med?
1
2013-09-17
Transaktionell modell
Upptäcka
Förebygga
• Tiden viktig faktor för
utvecklingen
• Förenar systemteorin och
stadieteorier
• Barnets egenskaper kan sägas
vara både orsak till och effekt av
förälderns bemötande och vice
versa.
• Ingen enskild biologisk eller
miljömässig faktor kan urskiljas
som ensam förklaring
• Innefattar "utbyten" på många
olika nivåer
Stödja
Hindra
Skapa
Undanröja
MOTSTÅNDS- OCH
SKYDDSFAKTORER
SÅRBARHETS- OCH
RISKFAKTORER
Anknytningsmönster
Intelligens
Familjestress
Socialt stöd
Uppfostringsbrister
Bra familjerelationer
Individfaktorer
Social kompetens
Genetiskt arv
Bra skolgång
Broberg et al 2003, s.41
Ekvifinalitet
Multifinalitet
Bronfenbrenners
utvecklingsekologiska modell
Övergripande ramar
Symtom/
problem
A
Symtom/
problem
B
Symtom/
problem
A
Symtom/
problem
C
I regel föräldrar
syskon
TIDEN
Olika
mikrosytem
Samhället: möjligheter,
organisering , Socioekonomi
Från Snack till Verkstad s.16
DET SALUTOGENA
PERSPEKTIVET
Områden för att identifiera
risk- och skyddsfaktorer
Skola
Relationer
och kommunikation i
familjen
Föräldrauppsikt
Självkontroll,
Problemlösningsförmåga
Attityder
Stressorer
Belöningssystem
Alkohol,
droger
Känsloliv
Salutogena faktorer
Motivation
Kamratgrupp och
Rollmodeller
Patogena faktorer
Övriga
Individuella faktorer
Hälsa
Ohälsa
2
2013-09-17
Känsla av sammanhang
(KASAM)
EN GLOBAL HÅLLNING SOM UTTRYCKER I VILKEN
UTSTRÄCKNING MAN HAR EN GENOMTRÄNGANDE OCH
VARAKTING MEN DYNAMISK KÄNSLA AV TILLIT ATT:
• BEGRIPLIGHET - DE STIMULI SOM HÄRRÖR FRÅN ENS INRE OCH YTTRE
VÄRLD UNDER LIVETS GÅNG ÄR STRUKTURERADE, FÖRUTSÄGBARAOCH
BEGRIPLIGA
SLUTOGENA FAKTORER
Individnivå
•
•
•
•
• HANTERBARHET - DE RESURSER SOM KRÄVS FÖR ATT MAN SKALL
KUNNAMÖTA DE KRAV SOM DESSA STIMULI STÄLLER PÅ EN FINNS
TILLGÄNGLIGA
God social kapacitet
Positivt självförtroende
Framgångsrik coping
Intelligens och
kreativitet
• Utveckling av speciella
intressen och hobbies
• Inre kontroll (locus of
control)
• Impulskontroll
• Hög aktivitet och energi
• MENINGSFULLHET - DESSA KRAV ÄR UTMANINGAR, VÄRDA INVESTERING
OCH ENGAGEMAN
(Hansson K & Cederblad M 1995)
(Hansson K & Cederblad M 1995)
SALUTOGENA FAKTORER
Familje- och omgivningsnivå
• Hjälpa andra när de
behöver det
• Tillitsfulla och intima
relationer
• Betydelsefull annan
person
• Delade värderingar
• Klart definierade
gränser och subsystem
• Klara regler i hemmet
• Positiv föräldra-barn
relation
SALUTOGEN
KOMMUNIKATION
• Aktivt förhållningssätt
• Positiva omformuleringar
(reattribution)
• Humor
• Positiv hållning
(bekräftande kommunikation, ej utvärderande, ej
bedömande)
(Hansson K & Cederblad M 1995)
DEN SALUTOGENA
INFALLSVINKELN
• Avvisar tanken på människor som
friska eller sjuka
• Hjälper oss att söka efter
människans totala historia
inklusive såväl hälsa som ohälsa
• Vi uppmärksammas på de
faktorer som bidrar till att
upprätthålla ens position, eller
skapa en rörelse mot den friska
polen på kontinumet
• Stressorer finns alltid omkring
oss, ej enbart något som skall
bekämpas. De kan vara positiva
om upplösningen på spänningen
är framgångsrik
• Vi uppmuntras att leta efter
hälsobringande faktorer istället
för magiska lösningar
• Synsättet för oss bortom
resultaten i patogenetiska
undersökningar, då vi blir
uppmärksammade på de
avvikande fallen
Idéer för utveckling
•
•
•
•
Projektorganisering?
Analys/utredning/kartläggning
Risk och friskfaktorer vad medierar dessa?
Kunskapsbaserat/Evidens?
3
2013-09-17
Evidensstödda metoder (EST) ≠
Evidensbaserad praktik (EBP)
Samverkan
• Samverkan är både ett favoritproblem och
ideallösning, men:
Klient
– Det är ett medel, inte mål
Evidensbaserad paktik
(EBP)
Professionella
– Ibland hjälper det, men inte alltid
– Ibland räcker det med samordning
– Alla måste uppleva fördelar
Forskning
(EST)
– Alla måste ”äga” problemet
– Behöver vara förankrat uppåt
Kontext – Organisation och lokalsamhälle
– Behöver få ta tid
Efter Hayes et al 2002
Hinder
•
Uttalade och outtalade revirstrider
–
–
•
•
•
Organisationers strävan efter autonomi
Professioners strävan efter handlingsutrymme,
självbestämmande (diskretion)
Oklart kunskapsfält
Skillnader i mandat, regelverk, sekretessregler,
synsätt, kompetens, oklara vinster – pålaga utöver
ordinarie arbete, organisation, oklara mål,
personliga motsättningar…
Stress och frustration i arbetet med utsatta barn och
unga
Goda skäl till att samverka
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Enda sätt att hantera komplexa problem
Ömsesidigt lärande – överföring av goda exempel
Delade kostnader och risker
Ökad gemensam kompetens
Hanterar konflikt och konkurrens
Tidsbesparing – effektivisering
Tidigt upptäckt av utsatta barn
Bättre hjälpinsatser
Arbetet underlättas och mindre psykiskt påfrestande
Bidrar till en helhetssyn
Kommittén mot barnmisshandel, 2001
Huxham, 2000
Förutsättningar för samverkan
• Samverkan bygger på att det finns strukturella
förutsättningar för samverkan och respekt och
förståelse.
– Ledning
– Mål
– Resurser
– Skillnader identifieras och respekteras
ÖNSKAD
UTVECKLING
ÖNSKAD
UTVECKLING
ÖNSKAD
UTVECKLING
ÖNSKAD
UTVECKLING
ÖNSKAD
UTVECKLING
ÖNSKAD
UTVECKLING
ÖNSKAD
UTVECKLING
4
2013-09-17
Så lätt men ack så svårt
Olika perspektiv/berättelser
Dominerande
berättelser
”Samverkan är när andra gör
som jag vill…..”
Okänd samverkansdeltagare
Berättelser
Mening
Förklaring
Beskrivning
Händelse
Distinktion
ÖNSKAD
UTVECKLING
ÖNSKAD
ÖNSKAD
UTVECKLING
UTVECKLING
ÖNSKAD
UTVECKLING
ÖNSKAD
UTVECKLING
Relation och
kommunikation
” Blanda inte in mig i
vår relation ….”
ÖNSKAD
ÖNSKAD
UTVECKLING
UTVECKLING
Struktur och tillit
•
•
•
•
•
•
•
•
Klart uttalade mål
Gemensamt mål
Upplevt behov av samverkan hos de inblandade
Tydlighet kring vilka problem man vill angripa
Kunskap om varandras verksamhet och regelverk
Tydlighet om roller och ömsesidiga förväntningar
Legitimitet, förankring för samverkan hos ledning
Tydliga samverkansrutiner
Danermark och Kullberg
Kan vi bara få ordning på ”Sam”
ordnar sig nog resten….
• Samverkan - övergripande gemensamt handlande på
organisatoriskt plan för ett visst syfte
• Samarbete – gemensamt bedrivet arbete som gäller
en avgränsad uppgift
• Samordning - koordination av resurser och
arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större
effektivitet
• Samråd - överläggning för att om möjligt enas om ett
gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt
• Samsyn – ser på samma sätt, gemensam värdegrund
5
2013-09-17
Huxhams tio tips om samverkan
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Samverka bara när det är nödvändigt!
Avsätt mycket mer tid än vad ni antar behövs
Kom ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma
som du. Stå upp för dina mål, men kompromissa när det krävs
Sätt upp små, uppnåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt
förtroende.
Lägg tid till att finna fram en fungerande kommunikation, red
ut yrkesjargong
Tro inte att andra organisationer löser saker på samma sätt
som din egen
Se till att de som ansvarar för samarbetet har erforderligt
mandat att handla
8.
10. Uppmärksamma maktspel som finns i
många förhandlingar. Motarbeta
underlägsenhet hos endera parten
9. Att få saker att hända involverar både
stödjande och ”dirigerande” gentemot andra,
alltså:
10. Utgå från att du inte kan bli i fullständig kontroll och
att såväl dina partner som omgivningen förändras
hela tiden. Därefter, med energi, övertygelse,
skicklighet och kontinuerligt understödjande arbete,
kan du åstadkomma vinnande samverkan.
6
