1
Förekomst och prevention av
psykisk ohälsa hos unga
Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri,
med.dr.
Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och
Samhällsmedicin, SLSO (CES)
[email protected]
2
1. Trender i psykisk ohälsa och
psykiatriska tillstånd på
befolkningsnivå
2. Hur ska man tänka preventivt?
Vilka evidensbaserade metoder finns
för att förebygga psykisk ohälsa hos
unga?
3
1. Trender i psykisk ohälsa och
psykiatriska tillstånd på
befolkningsnivå
- Självrapporterad psykisk ohälsa
- Vårdkonsumtion för psykiatriska
tillstånd och diagnoser som ökar
bland unga
- Suicid och suicidförsök
4
Förekomst av självrapporterad psykisk ohälsa
Samlingsbegrepp för depression, ångest, reaktioner på
svår stress ’’common mental disorders’’
I Stockholms folkhälsoenkät (FHE) har man sen 1990
använt frågeinstrumentet General Health Questionnaire
(GHQ-12)
5
Förekomst av självrapporterad psykisk ohälsa (”common
mental disorders”) bland män
mätt med GHQ-12 i Stockholms län, 1990-2014
(%)
50
40
21-24 år
30
25-44 år
45-64 år
65-84 år
20
10
0
1990
1994
1998
Källa: CES, Folkhälsoenkäter SLL
2002
2006
2010
2014
6
Förekomst av självrapporterad psykisk ohälsa (”common
mental disorders”) bland kvinnor
mätt med GHQ-12 i Stockholms län, 1990-2014
(%)
50
40
21-24 år
30
25-44 år
45-64 år
65-84 år
20
10
0
1990
1994
Källa: CES, Folkhälsoenkäter SLL
1998
2002
2006
2010
2014
7
Besvär av ängslan, oro eller ångest bland män och kvinnor
i Sverige, mätt med intervju SCB, 1989-2015
Källa: ULF-data, SCB
8
Andelen (%) 15-åriga flickor och pojkar som uppgett att de
känt sig nere mer än en gång i veckan under de senaste sex
månaderna, 1985/86–2013/14
Källa: Skolbarns hälsovanor , Folkhälsomyndigheten 2014.
9
Förekomst av självrapporterad psykisk ohälsa,
sammanfattning
• Kvinnor anger mer psykisk ohälsa jämfört med män,
flickor mer än pojkar
• Väldig ökning under 1990-talet och de första åren under
2000-talet- därefter viss stabilisering- senaste mätningen
viss ökning igen
10
Vårdkonsumtion för psykiatriska tillstånd
11
Andel av befolkningen i Stockholms län som får vård inom
psykiatrisk öppenvård; vuxenpsykiatri (>18 år) och barnoch ungdomspsykiatri (0–17 år).
Källa: VAL-databaserna, SLL, bearbetat av CES
12
Andel av den vuxna befolkningen i Stockholms län som får
vård inom psykiatrisk slutenvård.
Källa: VAL-databaserna, SLL, bearbetat av CES
13
Vårdkonsumtion för psykiatriska tillstånd
• Väldig ökning av psykiatrisk vårdkonsumtion
bland barn och unga
• Mindre ökningar eller stabila trender bland äldre
åldersgrupper
14
Ökande vårdkonsumtion bland unga- möjliga
förklaringar
• fler vågar/vill söka vård (minskande mörkertal) bland de
yngre p.g.a. ändrade attityder, minskad stigmatisering,
bättre utbud (unga vuxna mottagningar,
neuropsykiatriska utredningar)
• att samhällets krav ökat så att vid en given problemnivå
är andelen som upplever ohälsa större än tidigare f.f.a.
bland de yngre
15
Vilka diagnoser ökar bland unga 18-24 år?
16
Vilka diagnoser ökar bland unga 18-24 år?
Psykiatriska diagnoser för män i ålder 18-24 år i Stockholms län 2006-2004, i procent
av befolkningen. Källa: VAL
Källa: VAL-databaserna, SLL, bearbetat av CES
17
Vilka diagnoser ökar bland unga 18-24 år?
Psykiatriska diagnoser för kvinnor i ålder 18-24 år i Stockholms län 2006-2004, i
procent av befolkningen. Källa: VAL
Källa: VAL-databaserna, SLL, bearbetat av CES
18
Vilka diagnoser ökar bland unga 18-24 år?
• Depression och ångest utgör den största diagnosgruppen
bland unga, ökat mellan 2006-2014. År 2014 hade 5.9% av
länets 18-24 åringar en ångestdiagnos och 3.6% en
depressions diagnos (totalt 8%)
• ADHD och autism spektrum tillstånd (AST) ökat kraftigt bland
unga. År 2014 hade 1,2 % av länets 18-24 åringar en AST
diagnos och 2,5 % en ADHD diagnos.
• De övriga psykiatriska diagnoserna har legat stabilt bland
unga män under 2006-2014. Bland unga kvinnor har
diagnoserna ätstörning och emotionellt instabil
personlighetstörning ökat.
19
Självmord och självmordsförsök
20
Självmord och självmordsförsök
• Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män 1544 år och den nästvanligaste bland kvinnor 15-44 år
• De starkaste riskfaktorerna för fullbordat självmord är
psykisk sjukdom och tidigare självmordsförsök
• Självmord vanligare bland äldre och bland män,
självmordsförsök vanligare bland yngre och bland
kvinnor
21
Självmord i Stockholms län per 100 000 invånare i olika
åldersgrupper
Källa: NASP
22
Självmordsförsök och självskadehandlingar i
Stockholms län per 100 000 invånare i olika
åldersgrupper. Antal personer som skrivits ut från
slutenvård
Källa: NASP
23
Självmord och självmordsförsök
• Självmorden i Stockholms län har halverats sedan 1980,
nedgången har dock planat ut under det senaste decenniet
• Samma klara trend syns inte i åldersgruppen 15-24 år
• År 2014 var självmordstalet i Stockholms län 18,1/100 000 för
invånare 15 år och äldre, totalt 322 självmord
• Ökning av självmordsförsök/självskadehandlingar i
åldersgruppen 15-24 år sedan slutet av 1990-talet, medan
övriga åldersgrupper har en oförändrad nivå under samma
period
24
1. Trender i psykisk ohälsa och
psykiatriska tillstånd på
befolkningsnivå
2. Hur ska man tänka preventivt?
Vilka evidensbaserade metoder finns
för att förebygga psykisk ohälsa hos
unga?
25
2. Hur ska man tänka preventivt?
Vilka evidensbaserade metoder finns
för att förebygga psykisk ohälsa hos
unga?
26
Prevention
• att förhindra uppkomst av psykiska problem –
primär prevention
• att i tidigt skede påverka förlopp av psykiska
problem – sekundär prevention
27
Psykisk ohälsa/psykiatriska tillstånd
75% har symtom innan 18 års ålder
insatser under barndomen och tonåren bör
prioriteras utifrån ett folkhälsoperspektiv
(Annual Report of the Chief Medical Officer 2012, Our Children
Deserve Better: Prevention Pays)
28
Påverkbara bestämningsfaktorer för psykisk
ohälsa
Obstetriska
komplikationer
Alkohol/Narkotika
Kost
Motion
Uppväxtvillkor
Socioekonomiska
resurser
Psykosocial miljö
Trauma
29
Prevention
• Insatser inriktade mot individ, grupp/befolkning,
struktur
Om ett tillstånd är vanligt lönar det sig med
universella insatser. Om ovanligt; selektiva eller
indicerade insatser (Rose, 1993)
30
Är det möjligt att förebygga? exempel från
forskning
• Bucharest Early Intervention project (barnhemsbarn
jämfördes med fosterhemsplacerade) visar att om man
skapar en bättre omgivning påverkar det barnens
framtida psykiska hälsa (Science, Nelson 2007)
• Adoptionsstudier i Finland och Sverige visar att barn
som växer upp i dysfunktionella/socioekonomiskt utsatta
familjer har ökad risk för psykos jämfört med barn i
välfungerande/välbärgade familjer (Wicks 2010)
31
Är det möjligt att förebygga? exempel från
forskning
Emotionella
problem
Norwegian Mother and Child Cohort Study (MoBa), N=75 296 (Zachrisson & Dearing, 2015)
32
Hur förebygga psykisk ohälsa på
landstingsnivå?
Den perfekta arenan inom vården för selekterad och indicerad
prevention är MVC/BVC - satsa på ökade psykosociala insatser
under foster- nyföddhetsperiod och tidig barndom:
Identifiera föräldrar med psykisk ohälsa och barn med
avvikande anknytningsmönster/beteendeproblem
- psykologer, föräldrastödsprogram ( t.ex. De otroliga åren,
Cope, Komet, Connect)
- stöd till barn till psykiskt sjuka
- ”Det behövs en remissinstans för att orka se”
33
Hur förebygga psykisk ohälsa på
landstingsnivå?
Utveckla omhändertagandet ytterligare inom första linjens psykiatri så
att både barn och vuxna kan erbjudas tidiga insatser.
- Interventioner (KBT, IPT) för barn och unga med subkliniska
depressiva symptom eller vars föräldrar har depression, barn och unga
med missbruk, beteendeproblem, sexuellt riskbeteende (Brown 2016)
- Även ett begränsat antal terapitimmar i tidigt skede kan ha effekt för
personer med subklinisk depression (Smit 2006)
- Stödja andra aktörer, särskilt kommunerna v.g. universell prevention.
Stöd för att förskolan är förebyggande i sig! Skolan är en viktig arena
för förebyggande program (YAM, Good Behaviour Game (SBU 2015)).
34
Evidens för föreslagna preventiva
program
Familj: Indicerade/selektiv prevention, Föräldrastöd program (BUP,
skolan, socialtjänsten): De otroliga åren, Komet, Connect, Cope
(nationell utvärdering, Socialstyrelsen 2014).
Skola: Universella skolbaserade program för att förebygga
självskadebeteende inklusive suicidförsök (SBU 2015)
- Good Behavior Game (GBG) ges på lågstadiet under ett till två år.
Syftar till att förstärka positiva beteenden och attityder mellan
skolelever och lärare.
- Youth Aware of Mental Health (YAM) ges på högstadiet, består
huvudsakligen av interaktiva övningar. (RCT, Wasserman 2015)
35
Evidens för föreslagna preventiva
program
Internet KBT behandlingar för risk grupper: visst stöd för preventiv
effekt (Clarke 2015, Cook 2016)
KBT, IPT för risk grupper (Brown 2016). KBT anonymt på webben:
Mood gym!
Visst stöd för att interventioner mot föräldrar (föräldrarnas psykisk
hälsa, parenting skills, förälder som coach) förebygger depression hos
barn och unga (metal-analys Yap 2016)
Meta-analys av 146 studier (Stockings 2015) visade att såväl
universell, selekterad och indicerad prevention har effekt för att
förebygga depression och ångest hos unga men att man måste ge
booster doser
36
Evidens för föreslagna preventiva
program
Internet KBT behandlingar för risk grupper: visst stöd för preventiv effekt
(Clarke 2015, Cook 2016)
KBT, IPT för risk grupper (Brown 2016). KBT anonymt på webben: Mood gym!
Visst stöd för att interventioner mot föräldrar (föräldrarnas psykisk hälsa,
parenting skills, förälder som coach) förebygger depression hos barn och unga
(metal-analys Yap 2016)
Meta-analys av 146 studier (Stockings 2015) visade att såväl universell,
selekterad och indicerad prevention har effekt för att förebygga depression och
ångest hos unga men att man måste ge booster doser
Upprepad exponering till preventiva insatser!
Förebygga psykisk
ohälsa/psykiatriska tillstånd
Universella insatser
Alla barn
Program på
förskola!
Idrott/gymnastik!
(Mammen &
Faulkner 2013 )
Skolprogram;
(YAM, Good
behaviour game)
37
Förebygga psykisk
ohälsa/psykiatriska tillstånd
Universella insatser
Alla barn
Program på
förskola!
Idrott/gymnastik!
(Mammen &
Faulkner 2013 )
Skolprogram;
(YAM, Good
behaviour game)
Selekterade insatser
Högrisk mödrar under
graviditet;
livsstilscoaching på MVC
för att motverka skadlig
exponering av fostret
Nyblivna föräldrar; BVC,
uppmärksamhet på
föräldrars depressivitet
(screening), tidig
anknytning
Barn till psykiskt sjuka;
Grupper/föräldra-barn
samtal där föräldrarna
har behandlingskontakt.
(40% minskning av risk
Siegenthaler 2012).
38
Förebygga psykisk
ohälsa/psykiatriska tillstånd
Universella insatser
Alla barn
Program på
förskola!
Idrott/gymnastik!
(Mammen &
Faulkner 2013 )
Skolprogram;
(YAM, Good
behaviour game)
Selekterade insatser
Högrisk mödrar under
graviditet;
livsstilscoaching på MVC
för att motverka skadlig
exponering av fostret
39
Indicerade insatser/tidig
intervention
Små barn som är utaggerande
eller har kommunikations
problem
Screening BVC alt förskola
första linjens psykiatri
Nyblivna föräldrar; BVC, föräldrastödsprogram:
(De otroliga åren, Komet,
uppmärksamhet på
Connect, Cope)
föräldrars depressivitet
(screening), tidig
Personer med stress, sömn
anknytning
svårigheter, oro,
Barn till psykiskt sjuka; nedstämdhet,
koncentrationsproblem,
Grupper/föräldra-barn
hyperaktivitet, missbruk,
samtal där föräldrarna
har behandlingskontakt. riskbeteende
Screening skolsköterska
(40% minskning av risk
internetprogram första linjens
Siegenthaler 2012).
psykiatri alt BUP
Selektiv och Indicerad Prevention
”vårdkedjor”
Ålder
0-6 år
”Screening”
MVC, BVC identifiera:
• Föräldrar med psykisk ohälsa
• Barn m. avvikande
anknytningsmönster
BVC/förskola identifiera;
• barn med kommunikationsproblem, utagerande beteende
6-18 år Skolan identifiera:
• Barn med problem
(nedstämdhet, stress, oro,
sömnsvårigheter,
koncentrationsproblem,
hyperaktivitet,
kommunikationsproblem)
• Mobbning
40
Prevention /tidiga insatser
MVC/BVC:
KBT- psykiskt sjuka föräldrar
Psykologkontakt-anknytning
Föräldrastödsprogram (grupp)
Barn 3-8 års ålder
Skolhälsovård:
stödsamtal.
Första linjens psykiatri:
utredningar och tidiga
insatser inkl KBT
behandling (även internet
behandling)
41
Framgångsrik prevention i Island
• Stor minskning av alkoholkonsumtion/andel
rökare bland elever i Island under 1997-2014
(Krinstansson 2016)
• Sen 90-talet, universell primär preventions
program (’’increased parental monitoring,
parental social involvement, participation
in organized sports, and reduced
participation in a party lifestyle’’).(Thorlindsson 1998)
42
Konklusioner
• Stöd finns för att det är möjligt att förebygga psykisk
ohälsa.
• Det finns viss evidens för preventiva program på alla
nivåer: Universell, selekterad och indicerad.
• Första linjens psykiatri håller på att byggas upp. Här
finns chans till tidig intervention/förebyggande insatser.
• Se prevention som en upprepad exponering.
43
TIDIGA INSATSER!
Från 4 livsstilsfaktorer - 4 sjukdomar, till 5 livsstilsfaktorer 5 sjukdomar
Hjärtkärl
Diabetes
Respiratoriska
Cancer
Psykisk ohälsa/
psykiatriska
tillstånd
kost
fysisk aktivitet
alkohol
rökning
psykosocial miljö under uppväxt
13.03.20 43
Evidence-based
44
Tack!
[email protected]
