Kursguide L3K40G

Preliminär kursguide L6K40G
Ht 2013
I denna kurs ges en möjlighet till överblick och fördjupad kännedom om didaktik och
värdegrund, två centrala områden du måste vara förtrogen med i din kommande
yrkesutövning. Kursen är indelad i fyra delar som binds samman av didaktikens röda tråd med
bland annat frågor kring urval, kommunikation och legitimering av undervisningens former
och innehåll. En del behandlar pedagogiska och didaktiska klassiker, vilken utgör en
fördjupning av kärnkursen L6K10G. En andra del följer ett avsnitt där det didaktiska värdet
av estetiska gestaltningsformer prövas. Det tredje innehållet utgörs av didaktiska aspekter på
digitala tillämpningar för grundskolans yngre åldrar. Slutligen kommer ett avsnitt med
pedagogiska och didaktiska aspekter av skolans värdegrund, vilket är en fortsättning på
kursen L6K20G. Där behandlades statsvetenskapliga och juridiska aspekter av värdegrunden.
Kursen slutar med en sammanfattande examination om didaktik och just värdegrund.
Här presenteras kursens schema, aktiviteter och examination.
SCHEMA L6K40G
HT 13
VECKA
V 49
5-6/12
Tema:
Didaktiska
klassiker
MÅNDAG
TISDAG
ONSDAG
TORSDAG
08.15-09.45
Introduktion
Jörgen
Dimenäs
Sal: KH-salen
AK2 155
FREDAG
09.00-12.00
Föreläsning
”Didaktiska
klassiker”
Silwa
Claesson
Sal: KH-salen
AK2 155
13.00-16.45
Föreläsning
Åsa Möller
AK2 155
1
V 50
09-13/12
Tema:
Estetiska
lärprocesser
13.00-14.30
Workshop
L6 Grp A
Anna Larsson
Nilssonstudion
09.00-10.30
Workshop L6
Grp A Anna
Larsson
Veresstudion
14.45-16.15
Workshop
L6 Grp B
Anna Larsson
Nilssonstudion
10.45-12.15
Workshop L6
Grp B Anna
Larsson
Veresstudion
09.00-12.00
Redovisning
L6 GrpA+B
Anna Larsson
Veresstudion
08.15-12.00
Seminarium A
L6 Grp 1:
B2 214
Grp 2 B2 215
13.00-14.30
Handledning
L6 Grp A
Anna Larsson
Veresstudion
14.45-16.15
Handledning
L6 Grp B
Anna Larsson
Veresstudion
08.15-12.00
L3/L6
Blandade
basgrupper
Tema:Info IKT
rmations- Föreläsning
och
Ann-Marie von
kommunik
ationstekn Otter
BE 036
ik
V51
16-20/12
13.00-16.45
L3/L6
Blandade
basgrupper
Gestaltning
med musik WS
Katharina
Dahlbäck
Sal: A1 338
09.00 - 12.00
Föreläsning
Läroplaner
som
pedagogiskt
styrinstrument
Lars-Åke
Kernell
Sal:Margareth
a
Huitfeldtsalen
C1 22
Inlämning av
IKT-uppgift
på GUL senast
15.00
13.00-16.00
Seminarium B
L6 Grp 1
A1 314
Grp 2 A1 316
2
L3/L6 08.1512.00 Blandade
basgrupper
Gestaltning
med musik WS
Katharina
Dahlbäck
BE 015
13.00-16.45
L3/L6
Blandade
basgrupper
IKT
Ann-Marie von
Otter
Sal: A1 311
V 52
23-27/12
V1
30/12-3/1
V2 6-10/1
Tema:
Värdegrunden
10.15-12.00
Föreläsning
Värdegrunden
Magnus
Hermansson
Adler
KH-salen
AK2 155
L6: 08.1516.45
Sem C
Grp1 A1 311
Grp 2 A1 338
10.15 -12.00
Föreläsning
Värdegrunden
Annika Lilja
BE 014
3
V3
13-17/1
Hemtentamen
läggs ut på
GUL
Hemtentamen
lämnas in på
GUL senast
16.00.
Aktiviteter
Examinationer:
1. 2013 12 12: Examinerande redovisning, gestaltning
2. 2013 12 20: IKT-inlämning
3. 2014 01 17: Hemtentamen
Examination 1-2meddelas betygen som U eller G.
Examination 3 meddelas betygen U, G eller VG.
Fredag 5/12: Kursintroduktion: Jörgen Dimenäs, kursledare.
TEMA: Didaktik och lärande i ett fördjupat perspektiv
Temat fokuserar allmänna didaktiska teorier och företrädare för skilda riktningar inom
didaktikens idéhistoria
I kursen L3K10G fick du en grundläggande orientering om didaktiken. Inom detta tema får du
möjlighet att fördjupa dina kunskaper om didaktikens grundläggande betydelse för
undervisningen. Didaktikens grundläggande frågor och den didaktiska triangeln konkretiseras
genom exempel från de didaktiska klassikerna. Lärarens yrke är långt ifrån nytt, alltifrån
antiken fram till våra dagar finns belagt hur man tänkt sig att undervisning ska gå till. Varje
samhälle har också sin speciella syn på undervisning beroende på vilka kunskaper de styrande
önskat att medborgarna ska ha. Detta gör att undervisning på olika platser och vid olika tider
skiljer sig åt. Men hela tiden handlar undervisning om människors lärande och uppfostran av
nya generationer människor - och människan som varelse har inte utvecklats nämnvärt sedan
antiken. Därför finns det all anledning att som lärare i skolan av idag ha kunskaper om den
variation av idéer om undervisning som finns att tillgå från tidigare generationer.
Inom detta tema kommer du att möta några så kallade klassiker inom det pedagogiskadidaktiska fältet. I en inledande föreläsning kommer du att få möta en rad lärare och idéer om
undervisning i historien och vår samtid. Sedan är det dags att i basgrupper och seminarier ta
sig an olika didaktisk klassiker. De klassiker som vi kommer att arbeta med på djupet är
alltifrån Johan Amos Comenius, som levde på 1600-talet, till John Dewey som får anses som
modern och till ”nutidens klassiker” Det betyder att det är de senaste 400 åren av
västerländska undervisningsidéer som kommer belysas på detta sätt.
4
Föreläsning 6/12 fm: Didaktiska klassiker. Silwa Claesson
Seminarium A, klassiker (basgrupp)
Uppgiften utgör ett delmoment till seminarium B,C, samt utgör en förberedelse för
hemtentamen. Syftet är primärt att du ges möjlighet till att förstå den didaktiska historiens
betydelse för dagens sätt att förhålla sig till undervisning. Basgruppen arbetar med en
didaktiker /grupp. Didaktikerna är Johan Amos Comenius, Jean-Jacques Rousseau, Johann
Friedrich Herbart, Ellen Key och John Dewey. Ni kan utgå från Tomas Kroksmark Den
tidlösa pedagogiken och komplettera vid behov med fakta från annan litteratur och Internet.
Ni får hjälp med att förstå er didaktiker genom att studera Silwa Claesson Lärares hållning.
Där behandlas några didaktiska klassiker på ett särskilt sätt (s. 13-49), vilket kan ställas i
kontrast till nutida forskning om lärare (s. 85-153)
Stödpunkter basgruppen kan ha i arbetet är exempelvis:
- ta reda på fakta och beskriv kort den historiska människan och didaktikern genom att
analysera den kontext hon/han verkade i. Vilka idéer påverkade didaktikern? Hur såg
samhället ut på den tiden? Vilka behov kunde denna nya didaktik tillgodose? Vad i
didaktiken är fortfarande aktuellt, enligt er mening?
- diskuterara hur er didaktiker ställer sig till didaktikens vad-, varför- och hur frågan i
undervisningen
- diskutera hur didaktikern uppmärksammar förhållandet elev-lärar-innehåll (den
didaktiska triangeln)
Fredagen den 13/12 sker redovisningen muntligt där alla i basgruppen förväntas delta aktivt.
Redovisningsupplägget är öppet för kreativt skapande och ni disponerar ca 15 min för
presentationen och 5 min för diskussion.
Framställningen ska präglas av god svenska och vara väl strukturerad. Den ska innehålla
relevanta och sakligt återgivna fakta samt noga underbyggda didaktiska värderingar och
reflektioner och samtliga i basgruppen ska stå för aktiva bidrag i såväl presentation som i
förarbetet.
Exempel på fördjupningslitteratur till uppgiften
Johan Amos Comenius
Comenius, J. A. (1989). Didactica Magna. Göteborg: Daidalos.
Kroksmark, T (1989). Didaktiska strövtåg. Göteborg: Daidalos.
Løvlie, L. & Steinsholt, K. (red.) (2007). Pedagogikkens mange ansikter: pedagogikkens
idéhistorie fra antikken til det postmoderne. (2. opplag.) Oslo: Universitetsforl.
Jean-Jacques Rousseau
Rousseau, J. (1977). Emil eller Om uppfostran. Göteborg: Stegeland.
Løvlie, L. & Steinsholt, K. (red.) (2007). Pedagogikkens mange ansikter: pedagogikkens
idéhistorie fra antikken til det postmoderne. (2. opplag.) Oslo: Universitetsforl.
5
Johann Friedrich Herbart
Herbart, J.F. (1993). Konturer till föreläsningar i pedagogik. ([Ny, moderniserad utg.]).
Partille: Ordmånen.
Løvlie, L. & Steinsholt, K. (red.) (2007). Pedagogikkens mange ansikter: pedagogikkens
idéhistorie fra antikken til det postmoderne. (2. opplag.) Oslo: Universitetsforl.
John Dewey
Dewey, J. (1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Løvlie, L. & Steinsholt, K. (red.) (2007). Pedagogikkens mange ansikter: pedagogikkens
idéhistorie fra antikken til det postmoderne. (2. opplag.) Oslo: Universitetsforl.
Ellen Key
Ambjörnsson, R. (2012). Ellen Key: en europeisk intellektuell. Stockholm: Bonnier.
Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Hackzell, S. (red). (2000) Ny syn på Ellen Key. 32 texter av 23 författare. Nacka: Bembo Bok.
Key, E. (1911). Barnets århundrade. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Lengborn, T. (1998). Ellen Key och barnets rum: några pedagogiska och estetiska
betraktelser. Barnens rum / [Gunnar Berefelt (red)]. (S. 107-118). (artikel)
Sandström, H.E. (2001). Ellen Key och vördnaden för individen: [en reflexion över
undervisningens varför, vad och hur]. [Mölndal]: [H. Sandström].
Översikter
Arfwedson, G & Arfwedson, G. (2002). Didaktik för lärare. En bok om lärares yrke i teori
och praktik. Stockholm: HLS.
Claesson, S. (red) (2011). Undervisning och existens. Göteborg: Daidalos.
Dale, L. E. (1999). De strategiske pedagoger. Pedagogikkens vitenskapshistorie i Norge.
Oslo: Gyldendal.
Egidius, H. (2001). Skola och utbildning i historiskt och internationellt perspektiv.
Stockholm: Natur & Kultur.
Friman, H. m.fl. (1985). Skolbarn. En folkundervisning växer fram. Stockholm: Tiden.
Gustavsson, B. (1996). Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det
moderna samhället. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Landquist, J. & Husén, T. (1973). Pedagogikens historia. (9. uppl.) Lund: Gleerup.
Strømnes, Å.L. (1995). Kunskapssyn och pedagogik: en historisk analys och jämförelse. (1.
uppl.) Stockholm: Liber utbildning.
Söderberg, B. (1995). I döda pedagogers sällskap. Stockholm: Natur och kultur.
Årsböcker i svensk undervisningshistoria under 75 år. (1996). Uppsala: Fören. för svensk
undervisningshistoria.
Seminarium B, ”moderna” klassiker (basgrupp)
Uppgiften utgör tillsammans med den muntliga presentationen i föregående uppgift (sem A)
också underlag för inläsning till hemtentamen i januari. Inför seminarium B arbetar ni i
basgruppen med en ”modern” didaktiker och jämför samtidigt med den didaktiker ni hade i
seminarium A. De moderna didaktikerna utgörs av: Célestin Freinet, Janusz Korczak, Maria
Montessori, Rudolf Steiner och Loris Malaguzzi. Syftet med uppgiften är ni med
utgångspunkt i basgruppernas muntliga presentationer i seminarium A relaterar de två
didaktikerna till den konkreta verksamhetsutövning som sker i skolan (ex iakttagelser under
6
VFU). Ni kan också här utgå från Tomas Kroksmark Den tidlösa pedagogiken och
komplettera med fakta från valfri litteratur och Internet.
Till ytterligare stöd för ert arbete:
Jämför didaktikerna med avseende på
Samhällssyn – Exempel: Hur ser relationen ut till samhället? Ska lärandet anpassas till
samhällets behov eller ska det förändra samhället? Är lärandet en privat angelägenhet?
Människosyn – Exempel: Är eleven aktiv eller passiv i lärandet? Är eleven i grunden
god eller ond? Är eleven ansvarig eller utan ansvar för sitt lärande?
Kunskapssyn – Exempel: Hur utvecklas kunskap? Vilken kunskap är värdefull? Vad är
tro och vad är vetande i lärandet?
Jämför hur dessa tre aspekter av lärande kan relateras till varandra.
Text om max 600 ord skickas innan seminariet till seminarieledare med en korrekt
referenslista. Uppgiften skickas via e-post till din seminarieledare senast 13.00 den
17/12 kl 12.00. Seminarieledaren lägger ut samtliga kursens basgruppsarbeten under
dokument i GUL. Den 18/12 görs en basgruppspresentation utifrån det centrala i
basgruppens text under max tio minuter. Därefter följer är basgruppen beredd att svara
på frågor och att ge respons på kommentarer.
Den skriftliga framställningen ska präglas av god svenska och ska vara tydlig och väl
strukturerad. Den ska innehålla en jämförelse mellan ”klassikern” och den ”moderna
klassikern” samt relateras till den konkreta verksamhetsutövningen i dagens skola.
Den ska innehålla relevanta och sakligt återgivna fakta samt noga underbyggda
didaktiska värderingar och reflektioner.
Exempel på fördjupningslitteratur till seminarieuppgift B
Maria Montessori
Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Montessori, M. (1998). Barndomens gåta. Jönköping: Seminarium.
Signert, K. (2000). Maria Montessori. Anteckningar ur ett liv. Lund: Studentlitteratur.
Løvlie, L. & Steinsholt, K. (red.) (2007). Pedagogikkens mange ansikter: pedagogikkens
idéhistorie fra antikken til det postmoderne. (2. opplag.) Oslo: Universitetsforl.
Célestin Freinet
En bok om arbetets pedagogik. (1981). Stockholm: Kooperativets arbetets pedagogik.
Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Freinet, C. (1976). För folkets skola. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Haggren, P. & Sjöberg, C. (1982). Ett skolexempel. Stockholm: Prisma.
Isaksson, B. (1996). Lust att lära. Stockholm: Utbildningsradions förlag.
7
Nordheden, I. (1995). Verkligheten som lärobok. Freinetpedagogiken i praktiken. Stockholm:
Liber Utbildning.
Janusz Korczak
Korczak, J. (2002) Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur & Kultur.
Korczak, J. (2003) Hur man älskar ett barn. Stockholm: HLS förlag.
Mathiasson, L. (red). (2004) Janusz Korczak och barnens värld. Lund: Studentlitteratur.
Rudolf Steiner
Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Möller, H. (2009). På väg att bli människa: om jagfilosofins och personlighetstankens
utveckling till antroposofi och waldorfpedagogik genom Rudolf Steiner: jagutvecklingen och
framtiden. Stockholm: Carlsson.
Möller, H. (1992). Waldorfskolans kursplan: ett möte mellan yttre och inre verklighet: en
introduktion. (2:a uppl). Spånga: Ellen Key skolan.
Steiner, R. (1986). Konsten att uppfostra: metodisk-didaktisk kurs kring lärometod och
metodlära i waldorfpedagogiken: fjorton föredrag hållna i Stuttgart 21 augusti-5 september
1919 med anledning av den första fria waldorfskolans grundande. Järna: Telleby.
Sveriges utbildningsradio (2006). Skolakuten [Elektronisk resurs]: Waldorfpedagogik.
Utbildningsradion.
Loris Malaguzzi
Barsotti, C. (2005). Möten med Loris Malaguzzi. Exemplet Reggio Emilia: pedagogik för
demokrati och lokal utveckling. (s. 51-57). (artikel)
Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Lind, U. (2010). Blickens ordning: bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och
kunskapsform. Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms
universitet.
Stockholms universitet (2010). Om värden och omvärlden: pedagogik i praktik och teori med
inspiration från Reggio Emilia. (1. uppl.) Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Wallin, K. (1999[1996]). Reggio Emilia och de hundra språken. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Översikter
Arfwedson, G & Arfwedson, G. (2002). Didaktik för lärare. En bok om lärares yrke i teori
och praktik. Stockholm: HLS.
Claesson, S. (red) (2011). Undervisning och existens. Göteborg: Daidalos.
Dale, L. E. (1999). De strategiske pedagoger. Pedagogikkens vitenskapshistorie i Norge.
Oslo: Gyldendal.
Egidius, H. (2001). Skola och utbildning i historiskt och internationellt perspektiv.
Stockholm: Natur & Kultur.
Friman, H. m.fl. (1985). Skolbarn. En folkundervisning växer fram. Stockholm: Tiden.
Gustavsson, B. (1996). Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det
moderna samhället. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Landquist, J. & Husén, T. (1973). Pedagogikens historia. (9. uppl.) Lund: Gleerups.
Strømnes, Å.L. (1995). Kunskapssyn och pedagogik: en historisk analys och jämförelse. (1.
uppl.) Stockholm: Liber utbildning.
Söderberg, B. (1995). I döda pedagogers sällskap. Stockholm: Natur och kultur.
8
Årsböcker i svensk undervisningshistoria under 75 år. (1996). Uppsala: Fören. för svensk
undervisningshistoria.
Seminarium C ”Nutida” klassiker (basgrupp)
Basgruppen har hittills specialiserat sig på en klassiker och en ”modern” klassiker samt
översiktligt tagit del av de andra gruppernas presentationer och texter. I seminarium C
presenterar basgruppen en ”nutida” klassiker och relaterar denna till de två som tidigare
presenterats. Under seminariet kommer ni också få möjligheter att diskutera och lösa problem
utifrån aktuella klassrumskontexter som ger en fördjupad möjlighet att förstå hur elever
metodiskt kan undervisas mot förståelse i relation till olika styrdokument. Det kommer också
att ske input där du får tillfälle att förstå olika undervisningsmetoder i relation till didaktikens
frågeställningar som behandlats i kursens historiska exposé. Seminarieserien utgör också en
förberedelse för den slutliga uppgiften i form av hemtentamen.
Samtliga basgrupper läser texter av Hannah Arendt och Simone de Beauvoir som
bakgrundsperspektiv till
Wolfgang Klafki
Lee S. Schulman
Ference Marton
Roger Säljö
Ni kan också här utgå från Tomas Kroksmark Den tidlösa pedagogiken och komplettera med
fakta från valfri litteratur och Internet. Basgruppen förbereder (lämpligen den 7/1 på em) en
gestaltning av en som ni anser utgör en ”optimal” undervisning för elevers lärande
(undervisningsätt, metod, strategi etc.) d.v.s. gestaltningspresentationen ska tydligt visa
avtryck av hur den tilldelade pedagogens idéer om undervisning kommer till uttryck i praktisk
handling. Basgruppen ska också i efterkommande diskussion vara beredd på att argumentera
utifrån den litteratur kring de klassiker ni studerat.
TEMA: Estetiska gestaltningar i ett didaktiskt perspektiv
Temat möjliggör prövandet av att estetisk gestalta förutsättningar för barns och ungas
lärande inom ramen för ett intersektionellt perspektiv
Under vecka 50 får du fördjupa och vidareutveckla din förmåga till estetiska gestaltningar
utifrån didaktiska val. Att lära barn estetik inom exempelvis drama, musik och dans innebär
inte bara att använda estetiken som ett medel för att utveckla barns förmågor till lärande, utan
estetiken kan också ses som ett pedagogiskt mål i sig. Här får du därför en insikt i en
utvecklingspedagogisk ansats i arbetet med att utveckla barns och ungas estetiska förmågor.
Seminarierna äger rum på HSM under ledning av Anna Larsson (L6) och Göran Omneus
(L3). Under vecka 51 arbetar du tillsammans med Katharina Dahlbäck i en ”work-shop”, där
musik används i gestaltning.
Examination i grupp
9
I grupp om 5-6 ska ni arbeta fram och redovisa en gestaltning på Högskolan för scen och
musik (HSM). Innehållet ska belysa intersektionalitet eller något annat som anknyter till barns
och ungas sociala miljöer. Formen ska vara något/några estetiska uttryck såsom drama, bild
och musik.
Examinationskrav
Godkänt
För att få godkänt resultat i gestaltningen krävs att aktivt bidra i gruppens förberedelsearbete
och redovisning.
TEMA – Informations- och kommunikationsteknik i ett didaktiskt
perspektiv
Temat belyser och värderar användandet av informations- och kommunikationsteknik som ett
didaktiskt verktyg för lärande, däri inbegripet ett intersektionellt perspektiv. Särskild vikt
läggs vid gestaltningar och multimodala uttryckssätt.
Den professionella läraren tar ständigt ställning till nya sätt att utveckla lärande. Under tema
IKT får ni pröva betydelsen av att barn och unga kan använda multimodala (olikartade)
uttryckssätt i en undervisning, som bygger på en didaktisk integration av skapande
verksamheter och digitala medier. Ni får använda och värdera informations- och
kommunikationsteknologi för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till information och
kunskap i undervisningen. Med andra ord får ni utveckla er digitala kompetens.
Enligt EU-kommissionen 2006 innebär digital kompetens en ”säker och kritisk användning av
informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den
underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att
hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att
kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.” Denna digitala kompetens är en av
de åtta nyckelkompetenserna alla EU-medborgare har rätt till.
Förordningen för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1-6 (SFS 2010:541) anger, att studenten ska ”visa förmåga att säkert och
kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av
olika mediers och digitala miljöers roll för denna.”
Den svenska skolan har ännu ingen nationell strategi för hur den digitala kompetensen ska
utvecklas, men i Lgr 11 (s.14) anges bland övergripande mål och riktlinjer, att varje elev efter
genomgången grundskola ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,
kommunikation, skapande och lärande.”
Temats innehåll är tydligt kopplat till de didaktiska frågorna om stoffurval (Vad?),
kommunikationssätt (Hur?) och legitimitet (Varför?). Under temat IKT kommer ni att arbeta
med didaktisk design, där ni genom era didaktiska val skapar villkor för elevernas lärande. Ni
kommer att göra olika val, vilket påverkar både stoffurvalet och kommunikationsformerna.
10
Då spelar även värdegrundsaspekten en viktig roll genom att peka på betydelsen av socioekonomiska förutsättningar när eleverna tillägnar sig digital kompetens.
Tema IKT avslutas med en examination, där ni bland annat visar hur era förslag till
undervisningssekvenser ska främja utvecklingen av elevernas lärande med hjälp av digitala
verktyg. Ni kan då använda er av den didaktiska triangeln till att tolka hur relationerna mellan
lärare – stoff – elev påverkas av de didaktiska ställningstaganden ni gör.
I kursen får ni möjlighet att utveckla och fördjupa era generella digitala kunskaper och
färdigheter inom ramen för didaktiska överväganden kopplade till olika ämnesområden.
Aktiviteter
Föreläsningar: IT i skolan som ett undervisningsverktyg, vilka verktyg som finns och hur
kan man tänka inför ett lektionsupplägg, Ann-Marie von Otter
I Lgr 11 understryks betydelsen av att eleverna utvecklar bestämda lärandeförmågor eller
kompetenser, som under grundskoletiden blir föremål för bedömning och betygssättning.
Elevernas digitala kompetens utgör ett bestående inslag i alla lärandeförmågor som ska
utvecklas. Därför är det viktigt att läraren behärskar informationsteknologi (IT) som ett
undervisningsverktyg.
I detta arbete får läraren ikläda sig en rad olika roller såsom konsult, mentor, handledare och
coach inom ramen för sitt professionella läraruppdrag. Där ingår att skapa didaktiska villkor
för elevernas lärande så att det elevaktiva arbetssättet stimuleras, lärandet struktureras i ett
socialt och meningsfyllt sammanhang samt att fakta, färdigheter och attityder bedöms.
Examination i basgrupp
Att undervisa med digitala verktyg mot en bestämd målgrupp och ämne
Obligatorisk gruppuppgift:
Basgruppen ska designa en undervisningssekvens, som kan fungera som ett
diskussionsunderlag relaterat till ett visst ämnesområde. Ni kan utforma sekvensen i
anslutning till Lgr 11. Målgruppen (årskurs 1-3) definieras utifrån exempelvis kön, ålder,
klass, religion och etnicitet. Här kan ni utgå från socio-ekonomiska fakta i ett bestämt
skolområde, eller själva konstruera de socio-ekonomiska förutsättningarna.




Ange syftet samt beskriv hur ni vill utveckla elevernas förmågor till att lära sig
samarbeta och utveckla ämneskunskaper med IKT som stöd.
Sammanfatta kort det ämnesinnehåll ni vill förmedla för 1-3. Välj, genomför och
motivera ert digitala inslag till en omfattning av cirka 5-6 minuter. Spara!
Testa och utvärdera hela lektionen för er själva. Fick de didaktiska frågorna bra svar?
Hur kan exempelvis den didaktiska triangeln bidra till att förklara ert lektionsförslag?
Har ert arbete väckt lust till lärande genom IKT?
Senast 2013-05-17 klockan 15.00 presenterar ni ert arbete med länkar till era digitala
tillämpningar i inlämningsuppgift IKT på GUL. Omfattning är cirka 2 sidor text med
referenser plus det digitala inslaget.
Inlämning
11
Senast 2013-10-20 klockan 15.00 lägger varje basgrupp in hela textdokumentet tillsammans
med digitala tillämpningar samt en kort sammanfattning av basgruppsdiskussionen under
fliken Inlämningsuppgift IKT.
Examinationskrav
Godkänd
Uppgiften ska innehålla samtliga angivna delar och vara löst på ett självständigt sätt.
Texten ska präglas av god svenska och vara tydlig och välstrukturerad.
Framställningen ska innehålla en text med relevanta och sakligt återgivna fakta samt noga
underbyggda didaktiska värderingar och reflektioner.
Examinator
Ann-Marie von Otter och meddelar kort omdöme med delbetyg senast två veckor efter
inlämning.
Förslag på referenslitteratur
Selander, S och Svärdemo-Åberg, E (red) (2009), Didaktisk design i digital miljö – nya
möjligheter för lärande. Stockholm: Liber.
Inom ramen för ett socio-kulturellt lärande visar forskarna med olika exempel hur villkoren
för elevernas lärande förändras med digitala tillämpningar.
Jämterud, U (2010), Digital kompetens i undervisningen. Handbok för lärare i
samhällsvetenskapliga ämnen. Stockholm: Natur och Kultur.
Författaren och lärarutbildaren Ulf Jämterud ger en mängd konkreta exempel på vad
begreppet digital kompetens i undervisningen kan innebära.
Löfving, Christina (2012), Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen Liber
Några användbara länkar
https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/, http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg
TEMA: Intersektionalitet och värdegrund i didaktik
Temat behandlar läroplanerna som ett pedagogiskt styrinstrument. Här studeras samhällets
värdegrund som en etisk grund till att utveckla demokratiska värden i undervisningen
De klassiska didaktikerna utvecklade en undervisning som svarade mot den tidens behov i det
västerländska samhället. Inom detta tema får du möjlighet att möta nya samhällsfenomen,
som väntar på didaktiska svar i skolans undervisning.
I de svenska läroplanerna finns sedan 1994 en del av Regeringsformen inlagd som en
normerande text under rubriken Skolans värdegrund. Men naturligtvis är skolans värdegrund
detsamma som det svenska samhällets värdegrund. Värdegrundstexten i Lgr 11 anknyter till
en gammal svensk tradition, där staten vill styra och disciplinera det svenska folket genom
skolans verksamheter med att lära och fostra.
12
Värdegrunden består av en samling etiska värden, som utgör en grund för pedagogisk och
didaktisk utveckling av undervisningens innehåll och former. Det innebär att undervisningen
ska präglas av ett moraliskt innehåll som ska främja elevens demokratiska utveckling.
Moralen ska enligt läroplanen bygga på ”kristen tradition och västerländsk humanism”, vilket
är nog så problematiskt i det mångkulturella svenska samhället.
Värdegrunden ska på något sätt synliggöras i all undervisning. Det kan till exempel betyda att
du som lärare tillämpar ett demokratiskt förhållningssätt till eleverna eller att du i
undervisningen gör etiska tillämpningar av principen om människors lika värde.
Temat utgår bl.a. från Göran Linde (red) Värdegrund och svensk etnicitet (2011).
Värdegrunden placeras i sitt historiska, filosofiska och didaktiska sammanhang. Anknytningar
kommer att göras till Mänskliga rättigheter och Barnens rättigheter. En undervisning som
bygger på Värdegrunden låter eleverna arbeta med innebörder och inlevelser av olika
värdegrundsbegrepp. De didaktiska klassikerna ger ju exempel på hur de vill gestalta sin tids
viktigaste värden i undervisningen. Ibland hörs påståendet att undervisningen om
Värdegrunden i alla skolans ämnen bäst lämpar sig genom regeltillämpningar. Men
föreläsningen kommer genom konkreta och nivåanpassade värdegrundstillämpningar att
problematisera detta påstående.
Föreläsningar: Läroplaner som pedagogiskt styrinstrument, Lars-Åke Kernell
Föreläsning: Värdegrunden 1, Magnus Hermansson Adler
I den inledande föreläsningen om värdegrunden ges en kort historisk bakgrund. Olika
definitioner presenteras och didaktiska tillämpningar prövas. Föreläsningens innehåll läggs ut
på GUL v 20.
Föreläsning: Värdegrunden 2, Annika Lilja
Föreläsningen handlar dels om det dagliga värdegrundsarbetet som lärare gör genom att skapa
förtroendefulla relationer med sina elever. Dels handlar den om planerade aktiviteter som
skolor ofta arbetar med för att förankra skolans värdegrund i verksamheten och hos eleverna.
Tentamen
Det som avgör betyget på denna kurs är utöver aktivt bidragande i delexaminationerna och
den avslutande salstentamen. Salstentamen relateras till kursplanemålen och avgör betyget
VG. Kriterierna:
-
VG: Texten kommunicerar väl ett analyserat och kritiskt argumenterat innehåll
G: Texten är beskrivande, analyserande och argumenterande
U: Texten är enbart beskrivande och är inte nämnvärt problematiserad.
13
I texten som skrivs som hemtentamen kan hela kursens innehåll, d.v.s. litteratur,
föreläsningar, seminarier, redovisningar etc. kan användas i argumentation. Seminarierna
utgör ett särskilt viktigt underlag för just uppgiften i hemtentamen. Det innebär dock att man
kan skall referera (ej preciserat och detaljerat) till dessa källor men man kan också referera till
personliga erfarenheter.
Tentamen består av två delar varvid den första består av redogöra för begrepp kring
didaktiken.
I den andra delen får du resonera kring en konkret skolsituation med användning av de
didaktikers perspektiv du stött på under kursen.
Omtentamen sker 2014 02 21
14