Brachyopa scutellaris
Asksavblomfluga
NE
NA
LC
DD
Tvåvingar, Flugor
NT
VU
EN
CR
RE
Ej tillämplig (NA)
Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Diptera (tvåvingar), Familj: Syrphidae (blomflugor), Släkte:
Brachyopa, Art: Brachyopa scutellaris - asksavblomfluga Robineau-Desvoidy, 1843 Synonymer:
Kännetecken
En liten art med gråsvart ryggsköld och gul bakkropp. Tredje antennsegmentet har en njurformig sinnesgrop, och
antennborstet är korthårigt. Förekommer sällsynt i Danmark vid savande lövträd.
Längd 6-8 mm. Tredje antennsegmentet med en stor, njurformig sinnesgrop i nedre halvan. Antennborstets behåring
ungefär lika lång som borstets tjocklek vid basen. Ryggsköld - inklusive sidorna bakom skuldrorna (notopleuron) med övervägande svart, utstående behåring; endast mellan skuldrorna ljushårig. Skuldror gula, svagt gråpudrade.
Skutell glänsande gul utan vare sig pudring eller ”tvärfåra” samt med övervägande halvt åtliggande, svart behåring
och svarta borst längs bakkanten. Bakkropp orangegul med blandad svart och ljus behåring, vid bakhörnen på tergit 2
emellertid med enbart svarta hår. Vingar med svagt gultonat vingmärke.
I fält går arten inte att skilja från liknande släktingar som Brachyopa bicolor, B. insensilis och B. pilosa. Hos de två
förstnämnda arterna är emellertid antennborstet naket och skutellen mer eller mindre pudrad framtill. B. pilosa har
dessutom en rund och betydligt mindre sinnesgrop på tredje antennsegmentet, grå skuldror och enfärgat ljus behåring
vid bakhörnen på tergit 2.
Utbredning och status
I Norden förekommer asksavblomfluga endast mycket sällsynt i Danmark. Samtliga fynd är gjorda efter 1966, och de
härrör från södra Jylland, Fyn, Själland och Mön. Artens utbredning är begränsad till Europa. På Irland och i
Storbritannien är det den mest utbredda arten i släktet, och den har sin nordgräns i Skottland. Den förekommer
dessutom genom Centraleuropa till Alperna i söder och åtminstone till Tjeckien i öster.
Ekologi
Asksavblomfluga förekommer i lövskogar med gamla savande lövträd (bl.a. al, alm, ask, asp, björk, ek och lönn) och
även idegran. Intill och i närheten av savflöden och röthål svävar hanarna (ibland i antal) på solbelysta, marknära
ställen eller sätter sig och vilar på stammar eller lövverk. I Danmark besöker flugan blommor av körsbärsplommon
Prunus cerasifera och hägg Prunus padus. Längre söderut besöker den blommor av vita flockblommiga växter (fam.
Apiaceae) samt bräsmor Cardamine spp., hagtornar Crataegus spp., aplar Malus spp., rönn Sorbus aucuparia och
olvon Viburnum opulus. I Danmark varar flygtiden från mitten av maj till början av juni, längre söderut från mitten av
april till slutet av juni. Larven utvecklas i savflöden eller under blöt bark på alm Ulmus glabra och de andra ovan
nämnda trädslagen.
Övrigt
Namngivning: Brachyopa scutellaris Robineau-Desvoidy, 1844. Annls Soc. Entomol. Fr. 2: 39.
Etymologi: scutellaris = fatliknande; scutella (lat.) = en grund panna, fat, kan syfta på sinnesgropens märkliga form;
suffixet -aris (lat.)
Uttal: [Brakyópa skutelláris]
ArtDatabanken - artfaktablad
1
Litteratur
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. Diptera: Syrphidae:
Eristalinae & Microdontinae. 2009. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Författare
Hans Bartsch 2009.
ArtDatabanken - artfaktablad
2
