Beställarkontor Vård
Projekt Vårdgivarval
Handläggare
Telefon
E-post
PROMEMORIA
1 (5)
2004-01-19
Bilaga
Sören Berg, Torsten Ibring
08-737 47 47, 08-737 30 41
[email protected], [email protected]
Att beställa hälso- och sjukvård som vårdkedjor med
vårdgivarval
Grundtankar
Vården bedrivs oftast väl inom ramen för den enskilde vårdgivaren. Men många
problem uppstår vid överföringar mellan vårdgivare.
Ofta är inledningen av vårdkedjan tydlig, men avslutet otydligt. Landstinget/
beställaren får därför mycket begränsad information av vårdinsatsernas slutliga
och sammantagna effekter.
Eftersom vården är komplex skulle det vara värdefullt med mer sammanhållna
beställningar som innebär att vårduppdraget och uppföljningen fokuserar på
helheten mer än på enstaka händelser. Begreppet ”vårdkedja” orienterar mot att
hälso- och sjukvård är en process, och syftar till att säkerställa kontinuiteten för
patienten.
I Stockholmsmodellen har inte annat än undantagsvis, tidigare beställts hela
vårdkedjor. Fördelar skulle kunna finnas för alla aktörer inom hälso- och
sjukvården med mer sammanhållna beställningar:
För patienterna:
En garanterad vårdkedja med tydligt ansvarig aktör.
Valfriheten tydliggörs och blir mer reell genom att patienterna blir mer
välkomna när de tillför resurser till vårdgivaren (pengar följer med).
För vårdgivarna:
Åtagandena har enhetliga och samlade ersättningsnivåer som fokuserar på
helhetsansvar.
Vårderbjudandet kan organiseras och utvecklas fritt inom givna ramar.
Möjlighet finns för den enskilde vårdgivaren att påverka sin andel av den
totala volymen.
För landstinget/beställaren:
Helhetsansvaret för patienterna blir tydligt.
Uppföljningen kan fokusera på resultat och helhet.
På sikt färre avtal att hantera.
Modellen med vårdkedjeavtal och vårdgivarval bedöms kunna ha fördelar inom
betydande delar av vården, men har också begränsningar. Dessa består i att vissa
verksamheter inte på ett enkelt sätt kan beskrivas som en del i en vårdkedja.
Modellen förutsätter vidare att totalvolymerna är relativt kända och avgränsbara.
Bilaga
Samspelet mellan effekter av patienternas vårdgivarval och övergripande
strukturbeslut behöver också hanteras.
Förutsättningar och konsekvenser
Ett samlat vårdkedjeansvar hos producenten behöver kombineras med viss
mångfald och valfrihet för patienten. Detta för att patienten skall erbjudas
alternativ om man inte är nöjd och för att det stimulerar till jämförelser och
innovationer, både av kvalitet och ekonomi.
Många frågor måste beaktas inför genomförandet. T ex att garantera den
medicinska kvaliteten och det solidariska finansieringssystemet. Forskning,
utveckling och utbildning måste också kunna bedrivas under minst lika bra
villkor som tidigare. Inte heller får utvecklingen av beskrivnings- och
analyssystem hindras.
Beställaren av vård har med dagens rutiner för rapportering från den öppna
vården, endast begränsad möjlighet till styrning av vårdkedjan, trots att det idag
är beställaren som har det vårdkedjeövergripande ansvaret. Det kan därför vara
rimligt att beställaren i stället avtalar om vårdkedjeansvar med några vårdgivare
som då bland annat får ta rollen som koordinatorer. Det innebär en
rollförskjutning mellan beställare och producenter, så att en del producenter tar
på sig ett samordningsansvar och beställaren kan koncentrera sig på samlade
resultat och kostnader.
Det innebär sannolikt också att patienternas val mer än hittills kommer att styra
en del strukturella förändringar.
Val av behovsgrupper
Av möjliga behovsgrupper/vårdkedjor har projektet valt att förslå två
försöksområden:
1. Brösttumörer inkl. bröstcanceroperation och rehabilitering
2. Mödrahälsovård – förlossning – eftervård
Urvalet gjordes utifrån att åtagandet är förhållandevis lätt att tydliggöra och
beskriva vad avser volymer och avgränsning. Risken för så kallad
diagnosglidning (att patienter med mindre vårdbehov ”dras in i” kedjan) bedöms
i dessa fall som relativt liten.
Detta är också ett sätt att hantera det beslut HSU fattade den 2 juni 2003:
”att Beställarkontor Vård ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till vårdkedja
runt födelsen med en prioriterad förlossningsplats på den förlossningsklinik
som är knuten till vårdkedjan”.
Urvalet gjordes därutöver utifrån att vårdkedjorna är helt olika och har helt olika
patient-/behovsgrupper. Även utförandet av tjänsterna är idag helt olika
organiserat. Möjligheterna till jämförbarhet av utfallet av vårdgivarvalet blir
därmed bättre.
2 (5)
Bilaga
3 (5)
Projektets dagsläge
De utvalda vårdkedjorna bröstcancer och mödrahälsovård – förlossning –
eftervård, är beskrivna och avgränsade.
Vårdkedjan bröstcancer
Behovsgruppen innefattar omkring 1 300 patienter per år i Stockholms län med
bröstcancer. De tas idag omhand inom ramen för sex bröstmottagningar. De
enheter som bröstmottagningarna tillhör (Karolinska sjukhuset, Huddinge
sjukhus, Södersjukhuset, S:t Görans sjukhus, Danderyds sjukhus och
Sophiahemmet) förfogar också över kirurgisk behandling. Den adjuvanta
(=stödjande) strål-/cytostatika-(=cellgift) behandlingen sker endast vid de
onkologiska klinikerna.
Inom onkologin finns också en 30-årig erfarenhet av att arbeta med
vårdprogram, organiserat av Onkologiskt centrum.
Vårdkedjan mödrahälsovård – förlossning – eftervård
Denna behovsgrupp omfattar omkring 24 000 mammor och 24 400 nyfödda
länsinnevånare varje år. Mödrahälsovården ges vid ett 50-tal
mödravårdscentraler/barnmorskemottagningar och sex förlossningskliniker i
länet (ett antal väljer/hänvisas till att föda utanför länet).
Det första sammanhållna vårdprogrammet i Stockholm för denna vårdkedja togs
fram år 2002 inom ramen för det Medicinska Programarbetet, och revideras/
kompletteras för närvarande.
Riktlinjer för ett genomförande av Vårdgivarval
Det är ett stort och komplext arbete att beskriva vårdkedjor. För att resultatet
skall vara trovärdigt måste arbetet bedrivas integrerat i hela Beställarkontor
Vård. Även de producenter/aktörer som nu finns i de aktuella vårdkedjorna
måste engageras och ges möjlighet att påverka arbetet.
Utifrån de i projektet framtagna och beskrivna vårdkedjorna, prissätts
vårdtjänsterna och kriterier tas fram för att ackreditera vårdgivare. De
ackrediterade producenterna får sedan utföra uppdraget åt landstinget.
Följande behöver göras för att vårdgivarval skall kunna genomföras fr o m år
2005.
2004
1
2
jan febr mars apr
Politiska beslut: x
x
1
3
maj
juni juli
x
2005
5
4
aug
sept okt
nov
dec
jan
Principbeslut i HSU (27 januari)
Ett principbeslut att på två områden förbereda försök med vårdgivarval av hela
vårdkedjor.
Bilaga
1-2
Konkreta förberedelser (februari-mars)
Beställarkontor Vård svarar för den fortsatta driften av projektet, och den
hittillsvarande styrgruppen utökad med några ytterligare producentföreträdare,
blir referensgrupp.
I huvudsak handlar det om att under denna tid arbeta med ersättnings- och
ackrediteringsfrågor såsom att ta fram:
Fullfölja beskrivning och avgränsning av uppdragen.
Beräkna ungefärliga ersättningar med utgångspunkt i beställarens kostnader
idag och uppdragens avgränsningar.
Skiss till krav för att bli ackrediterad att arbeta med vårdgivarvalsuppdrag.
- krav på vårdinnehåll och kvalitet.
- krav på kompetens.
- deltagande i landstingets gemensamma uppföljningsdatabaser.
- ”Spelregelacceptans” (inga garanterade volymer eller volymtak ges från
beställaren, indikationsglidning för behandling accepteras inte av
beställaren och regler för marknadsföring måste finnas och följas).
- Etiska regler.
Genomgång av juridiska förutsättningar.
2
Politisk avstämning (30 mars)
av det framtagna materialet.
2-3 Förberedelser i samarbete mellan beställare och producenter
(april-juni)
Det i projektet framtagna materialet skickas till producenter som en inbjudan
(”remiss”) där beställaren efterfrågar synpunkter och preliminära
intresseanmälningar.
Ett stort antal avtal reglerar idag verksamheterna i dessa områden, och ur dem
måste sådant vårdarbete som nu skall beställas som vårdgivarval, lösas ut.
Det behövs en stor arbetsinsats för att anpassa redan gjorda beställningar till att
övergå till vårdgivarvalsmodellen, eftersom den i sitt upplägg ”går på tvärs” mot
hittillsvarande avtals-/ersättningsmodeller. Bara inom förlossningsvårdkedjan
finns idag ett 50-tal producenter, inräknat mödravårdscentraler och
förlossningskliniker.
Under denna tid förutsätts att Beställarkontor Vård vidareutvecklar det redan
framtagna materialet. Även kopplingen till övriga ersättningssystem och ITsystem måste beaktas, liksom hur ersättningen för insatser till de patienter som
av olika anledningar lämnar kedjan skall lösas.
På motsvarande sätt behöver berörda producenter genomföra ett stort
utvecklingsarbete.
4 (5)
Bilaga
3
Politiskt beslut (15 juni)
Vid en ”kontrollstation” bedöms genomförbarheten och HSU fastställer hur det
fortsatta arbetet läggs upp.
Kraven för åtagandena, ersättningen och ackreditering fastställs. Därefter
inbjuds producenter att söka ackreditering för att arbeta med
vårdgivarvalsuppdraget.
4
Ackreditering klart (30 september)
Ackrediteringsfasen avslutas med att avtal sluts mellan Landstinget och
producenterna och tiden fram till årsskiftet måste också användas för ytterligare
förberedelser för införandet.
5
Ikraftträdande (årsskiftet 2004/2005)
Vårdgivarvalsmodellen genomförs för vårdkedjorna bröstcancer och
mödrahälsovård – förlossning – eftervård den 1 januari 2005.
5 (5)
