Nyemissioner i börsnoterade bolag

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Lars Dragsten
Marcus Ericsson
Nyemissioner i börsnoterade
bolag
- Hur bör en investerare agera?
New share issues in listed companies
- How should an investor act?
Magisteruppsats 15 poäng
Matematikekonomiprogrammet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Termin:
VT 2009
Handledare:
Hans Lindquist
Sammanfattning
Vi har valt att undersöka hur nyemissioner påverkar aktiekursen. Detta
eftersom det den senaste tiden genomförts ett antal nyemissioner på
stockholmsbörsen. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ
eventstudie av ett antal nyemissioner genomförda på stockholmsbörsen mellan
åren 2000-2007.
I undersökningen delades de identifierade bolagen upp efter storlek och
bransch för att därigenom försöka finna eventuella mönster. För att kunna dra
konkreta slutsatser beräknades, med hjälp av ett t-test, konfidensintervall för de
olika kategorierna fram.
Slutsatsen av undersökningen är att en investerare bör försöka investera då
nyemissioner genomförs i stora (Large Cap) bolag och undvika att delta vid
nyemissioner i mindre bolag (Small Cap). Vidare bör en investerare speciellt
undvika att delta vid nyemissioner inom sällanköpsbranschen.
Abstract
We have chosen to study whether a new share issue affecting the stock price.
This, because of a recently implemented number of new share issues on the
Stockholm OMX Exchange. The survey was carried out by a quantitative event
study of a number of new share issues on the Stockholm Stock Exchange
between the years 2000-2007.
The study divided the identified companies down by size and sector in order to
try to find any patterns. In order to draw concrete conclusions we´ve calculated,
by using a t-test, confidence intervals for the various categories presented.
The conclusion of the study is that an investor should invest when new issues
are carried out in larger (Large Cap) companies and avoid participating in new
issues in smaller companies (Small Cap). In addition, investors also should
avoid to participating in new issues in the durable sector.
Innehållsförteckning
1. INLEDANDE KAPITEL ................................................................................................................. 1
1.1 INLEDNING................................................................................................................................... 1
1.2 FRÅGESTÄLLNING .......................................................................................................................... 2
1.3 SYFTE ......................................................................................................................................... 2
1.4 AVGRÄNSNINGAR .......................................................................................................................... 2
2. METOD ..................................................................................................................................... 3
2.1 METODANSATS............................................................................................................................. 3
2.2 KÄLLHANTERING ........................................................................................................................... 4
2.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ..................................................................................................................... 6
2.3.1 Val av nyemissioner att studera ...................................................................................... 6
2.3.2 Insamling och behandling av aktiedata och indexdata ................................................... 6
2.3.3 Undersökningsperioder .................................................................................................... 7
2.3.4. Konfidensintervall ........................................................................................................... 7
2.3.5 Analys & Slutsats ............................................................................................................. 8
3. TEORI ........................................................................................................................................ 9
3.1 NYEMISSIONER ............................................................................................................................. 9
3.2 HUR GÅR DET TILL VID EN NYEMISSION? ............................................................................................. 9
3.3 VARFÖR GENOMFÖRA EN NYEMISSION?........................................................................................... 10
3.4 EMISSIONSKURS OCH TECKNINGSRÄTT ............................................................................................. 10
3.5 SPLIT ........................................................................................................................................ 11
3.6 KURSUTVECKLING EFTER NYEMISSIONER........................................................................................... 12
3.7 KONFIDENSINTERVALL FÖR MEDELVÄRDEN ....................................................................................... 13
4. EMPIRI OCH ANALYS ............................................................................................................... 15
4.1 FÖRKLARING AV TABELLER............................................................................................................. 15
4.2 STORLEK PÅ FÖRETAGEN ............................................................................................................... 16
4.2.1 Large Cap ....................................................................................................................... 16
4.2.2 Mid Cap .......................................................................................................................... 16
4.2.3 Small Cap ....................................................................................................................... 17
4.3 BRANSCH................................................................................................................................... 18
4.3.1 Industri (SX15PI)............................................................................................................. 18
4.3.2 Sällanköp (SX20PI) ......................................................................................................... 19
4.3.3 Hälsovård (SX35PI) ......................................................................................................... 19
4.3.4 Finans (SX40PI) .............................................................................................................. 20
4.3.5 IT (SX45PI) ...................................................................................................................... 20
4.4 SAMTLIGA FÖRETAG..................................................................................................................... 21
5. DISKUSSION OCH SLUTSATS .................................................................................................... 22
6. KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................................. 25
7. BILAGOR .....................................................................................................................................
1. Inledande kapitel
I detta kapitel beskrivs uppsatsens frågeställning och syfte. Även de avgränsningar som gjorts
i arbetet kommer att presenteras i detta kapitel.
1.1 Inledning
I kristider som den vi skådat under hösten 2008 är det inte ovanligt att företag
tvingas be ägarna att skjuta till pengar för att förstärka kassa, klara av sina lån
eller helt enkelt för att kunna övervintra under den djupaste kristiden. Detta kan
göras på flera olika sätt. Ett sätt kan vara att ge ut konvertibler som berättigar
innehavaren att antingen få ett antal aktier eller en summa pengar på ett i
förhand bestämt datum. Ytterligare ett alternativ är att ge ut s.k. warranter vilka
ger innehavaren rätten men inte skyldigheten att på ett förutbestämt datum
köpa aktien till en förutbestämd kurs. Det kanske vanligaste sättet, och
definitivt ett av de sätt som väcker mest uppmärksamhet, är då ett företag väljer
att genomföra en nyemission. En nyemission går i korta drag ut på att företaget
ber sina befintliga aktieägare att skjuta till en summa pengar. I gengäld får
ägarna ett antal teckningsrätter som ger rätten att köpa ett antal nya aktier, ofta
till en kraftigt rabatterad kurs. Om ägaren inte önskar teckna nya aktier kan
denne istället sälja sina teckningsrätter för ett pris som i teorin ska motsvara det
minskade värdet på hans nuvarande aktier.
E24 publicerade tidigare i år en artikel angåenden nyemissioners påverkan på
aktiekursen. Kontentan av artikeln var att majoriteten av nyemissionerna under
2009 (och därmed finanskrisen) har gått positivt för företagen, men att de
normalt sett skulle orsaka sänkta aktiekurser. Johan Hagbarth, aktiestrateg på
SEB, påpekar att några större slutsatser inte bör dras av den undersökningen.
Behrang Nabizadeh fyller i och nämner att kursreaktionerna är beroende på om
det är låg- eller högkonjunktur (E24.se 2009a). Journalisten Tomas Linnala
menar att det är helt logiskt att aktiekurserna stiger, i synnerhet nu i kristiderna
och att det i slutändan ändå handlar om vilken emissionskurs som de nya
aktierna emitteras för (E24.se 2009b).
1
1.2 Frågeställning
 Är en nyemission gynnsamt för en aktieägare utan annat intresse än att
maximera sin egen vinst?
 Finns det skillnader på utgången av en nyemission mellan olika
branscher och storlek på företagen?
1.3 Syfte
Huvudsyftet med den här studien är att undersöka huruvida en nyemission är
lönsam för en mindre aktieägare. I studien ämnar vi även att undersöka om det
finns skillnader i utgången av en nyemission mellan olika branscher samt om
storleken på företagen har betydelse.
1.4 Avgränsningar
I den här studien kommer endast nyemissioner mellan 2000-2007 att
undersökas. På grund av svårigheter att finna aktiedata för avnoterade och
uppköpta bolag kommer i denna studie endast bolag noterade på
Affärsvärldens Generalindex (AFGX) att studeras. Vidare skall information om
bolagets nyemission finnas listad på OMX Nordics webbsida. Företag som
genomfört mer komplicerade nyemissioner där aktieägaren, förutom nya aktier i
bolaget, även erhållit exempelvis optioner eller konvertibler kommer även de att
uteslutas ur undersökningen då ett historiskt värde på eventuella optioner och
konvertibler är svårt att finna. De få nyemissioner som behandlar både a- och
b-aktier tas också bort ur undersökningen på grund av den utökade
komplexiteten i beräkningarna.
2
2. Metod
I kapitlet diskuteras metodansats och källkritik. I metodkapitlet beskrivs även vilket
tillvägagångssätt som används för att genomföra undersökningen och nå närmare målet med
en klar och entydig slutsats.
2.1 Metodansats
Jacobsen (2002) påvisar att det är syftet och problemområdet som ska vara
avgörande vid val av metodansats. Valet av metodansats står dels mellan att
välja arbetssätt såsom deduktion, induktion eller abduktion. En annan del är
vilken metod för datainsamling som används. Där är det kvalitativa och det
kvantitativa perspektiven vanligast även om det finns ett flertal andra perspektiv
att utgå från.
Undersökningen är genomförd helt utan förutfattade meningar eller
förväntningar på resultatet. Utgångspunkt i denna undersökning ligger således i
empirin vilket innebär att arbetet kommer att genomföras med ett induktivt
arbetssätt. Andra metoder som finns att tillgå är den deduktiva metoden, vilken
tar sin utgångspunkt från tidigare teorier, samt abduktion vilken är en blandning
av det deduktiva och induktiva synsättet (Jacobsen 2002).
Både kvalitativa och kvantitativa undersökningar handlar om hur informationen
samlas in, bearbetas och analyseras. En kvalitativ undersökning består oftast av
intervjuer vilket innebär att attityder, värderingar och föreställningar byggs in i
analysen. En kvantitativ studie däremot består av datainsamling och blandar
inte in känslor eller personliga åsikter. En kvantitativ undersökning är till sin
natur mer statistisk och objektiv än den kvalitativa undersökningen. Vid
undersökningar med innehållande ett stort sifferunderlag eller ett stort antal
respondenter är således det kvantitativa arbetssättet att föredra (Jacobsen 2002).
Den här uppsatsen bygger till stor del på stora kvantiteter data som samlats in,
bearbetats och slutligen analyserats kommer vilket innebär att utgångspunkten i
det här avseendet kommer att ligga i det kvantitativa arbetssättet.
3
2.2 Källhantering
Huvuddelen av de källor som använts i detta arbete utgörs främst av böcker,
vetenskapliga artiklar samt data hämtad från främst OMX:s webbsida. För att
avgöra huruvida de källor som använts kan anses vara tillförlitlig eller ej har vi
utgått från de sju kriterier Göran Leth och Thorsten Thurén behandlar i sin
rapport Källkritik för Internet (2000). Dessa sju kriterier presenteras nedan och
följs av en kortare analys av de källor som nyttjats.
Tid – Desto äldre en källa är, desto lägre är dess trovärdighet då information
enligt Leth & Thuren är något av en färskvara. Begreppet tid innebär att vi i
denna studie inte bör använda oss av källor som är alltför gamla. Även om vissa
av de källor som använts i denna uppsats är från 80- och 90-talet så har inte
tillvägagångssättet vid en nyemission ändrats så pass att det borde utgöra något
hinder för trovärdigheten i uppsatsen.
Beroende – Med begreppet beroende avses bland annat att en primärkälla har
högre trovärdighet än information som traderats. Leth och Thurén (2000)
menar att tradering är ett stort problem, särskilt på internet, vilket medför att
det är viktigt att försöka finna primärkällan och använda sig av den. Om
primärkällan ej går att finna bör, enligt Leth och Thurén, den information som
finns på en webbsida gå att verifiera via minst två oberoende källor. Beroende
kan inte anses utgöra något större problem i det här arbetet. Dels för att data till
arbetet är hämtat direkt från primärkällan (OMX Nordic) och övriga källor
utgörs till stor del av studentlitteratur och vetenskapliga artiklar vilka inte kan
anses ha något att vinna på att förvränga informationen.
Äkthet – Äkthet innebär att säkerställa att den källa som nyttjas inte är en
förfalskning. På internet är det vanligt med falska hemsidor eller hemsidor som
inte är vad de utger sig för att vara. Kontroll av äktheten görs enligt Leth och
Thurén (2000) enklast genom att säkerställa att de personer som skrivit de
källor som används verkligen är den de utger sig för att vara samt att kontrollera
att de webbsidor som används inte är förfalskningar. Äktheten i källorna som
använts i den här uppsatsen behöver knappast betvivlas då informationen är
hämtad från studentlitteratur, vetenskapliga artiklar publicerade i kända
databaser samt data från OMX:s webbsida.
Tendens – Tendens innebär att den som är part i målet alltid ska misstänkas
vara otillförlitlig eller med andra ord tendentiös. Tendens kan yttra sig genom
4
rena lögner eller att förvrängning av sanningen så den bättre passar
upphovsmannens syfte. Vi anser inte heller att tendens utgör något problem för
trovärdigheten i vår uppsats då etablerade forskare och författare knappast vill
svarta nere sina namn genom att kraftigt vinkla eller förvränga informationen.
Inte heller OMX kan ha något att vinna på att förvränga data om aktiekurser då
det skulle rasera all deras trovärdighet.
Världsbild och kunskapssyn som tendens - Alla källor har tendens, även de som
ej är part i målet. Det finns således inga otendentiösa källor. Alla källor är
produkter av den kultur de finns och funnits i. Alla källor påverkas av
författarens världsbild. Det finns en västerländsk världsbild, men även andra
världsbilder i andra delar av världen. För att på ett korrekt sett kunna avgöra
trovärdigheten på våra källor enligt detta kriterium skulle vi behöva veta mer
om den bakgrund författarna till de källor som använts har. Vi kan dock utgå
från att författarna så gott det går försöker göra så objektiva undersökningar
som möjligt samt att det framgår klart om författarna har en kritisk hållning till
ett visst problem.
Trovärdighet – Internet är fyllt med mängder av information på mindre erkända
webbsidor. Sållas dessa helt bort finns en stor risk att gå miste om ny, viktig,
eller alternativ information. För att dessa källor ska vara användbara behöver en
bedömning källornas trovärdighet göras. En granskning av källorna för att
fastställa att de är objektiva, opartiska samt saknar dolda motiv bör därför
genomföras. Vidare är det viktigt att vara observant på författarens namn, titel,
ställning, organisationstillhörighet, sidans tillkomstdatum samt att det går att få
kontakt med författaren.
Källans förutsättningar och egenskaper – På internet är det inte ovanligt att det
förekommer felaktigheter. De flesta felaktigheterna beror snarare på slarv än
rena bedrägeriförsök. Upphovsmannen kanske saknar kunskap i ämnet men har
ändå framfört en teori eller liknande. Även källans definitioner är viktiga att
kontrollera då de oftast anpassas för att motsvara författarens syfte.
Ingen är ofelbar och de flesta felaktigheter beror inte på rena bedrägeriförsök
utan på att upphovsmannen begått någon form av misstag eller inte besuttit rätt
kunskap i frågan. Även källans definitioner spelar roll. En källa väljer alltså
troligen att definiera saker på ett för sitt syfte fördelaktigt sätt.
5
2.3 Tillvägagångssätt
2.3.1 Val av nyemissioner att studera
Vi har valt att endast studera nyemissioner gjorda mellan åren 2000-2007.
Förutom att nyemissionerna ska vara gjorda under ovan nämnda tidsperiod
skall de även finnas listade på OMX Nordics hemsida. Företagen som
undersöks ska vidare finnas listade på Affärsvärldens Generalindex (AFGX).
Denna begränsning är gjort dels för att arbetet inte ska bli för omfattande och
därav inte praktiskt genomförbart inom den utsatta tiden, men främst för att
utgången av en nyemission för en aktieägare för 25 år sedan kan ha varit
betydligt annorlunda än vad en utgången av en nyemission de senaste 5-10 åren
har varit.
I undersökning kommer bolagen att delas in vilken bransch de är verksamma i,
samt efter storleken på bolagen. Vid indelningen använder vi oss av grova
branschindex så som IT (SX45) och hälsovård (SX35), etc. För att dela in
företagen efter storlek har vi utgått från vilken av Large Cap, Mid Cap och
Small Cap-listorna företaget finns noterade på.
2.3.2 Insamling och behandling av aktiedata och indexdata
När de nyemissioner som överensstämmer med de begränsningar som gjorts i
arbetet har identifierats återstår insamling och bearbetning av aktiedata och
indexdata. Det innebär att både data för branschindex, OMXS30-indexet, samt
aktiekursen kommer att samlas in för en period som sträcker sig 36 månader
efter den första nyemissionen är gjord. För att undvika att behöva använda oss
av ett teoretiskt framräknat värde på de teckningsrätter som vår investerare ska
köpa för att kunna delta i nyemissionen fullt ut har vi i undersökningen räknat
på att en fiktiv investerare köper aktier för 1 000 000 kronor en månad innan
teckningsrätter byts till aktier. Vi har valt den summan för att den är så pass stor
att eventuella avrundningsfel kommer filtreras bort och inte påverka
undersökningen nämnvärt. Avrundningsfel som vi främst syftar på är att antalet
aktier investeraren köper för exakt 1 000 000 kronor inte ofta går jämnt ut och
det uppkommer i teorin delar av aktier. Anledningen till att vi valt tidsperioden
en månad är att nyemissionen då oftast är känd, men att handeln med
teckningsrätter ännu inte startat. Samtidigt har vi gjort samma beräkningar för
om investeraren istället för aktierna skulle satsa samma summa i tillhörande
branschindex respektive OMXS30-indexet. Sedan har vi ställt dessa
6
utvecklingar mot varandra för att få en övergripande bild över hur aktiekurserna
gått efter nyemissionen. Vi har anpassat våra beräkningar för eventuella splitar
och extra nyemissioner som företagen gjort en tid senare men inom vår
tidsram. Företagen där det förekommer flera nyemissioner inom den aktuella
tidsramen, har vi valt att vår investerare följer med för fullt vid samtliga av
dessa kontra investerar samma summa i nya andelar i indexen.
2.3.3 Undersökningsperioder
I undersökningen kommer bolagens resultat gentemot branschindex och
OMXS 30 indexet att undersökas efter 6, 12, 24 och 36 månader. Med hjälp av
ett T-test kommer ett konfidensintervall kunna tas fram och analyseras för att vi
slutligen ska kunna dra en korrekt och statistiskt bekräftad slutsats.
2.3.4. Konfidensintervall
Det finns ett antal olika slags statistiska tester som kan genomföras för att
analysera resultaten i vår undersökning. Ett test som lämpar sig väl för att
undersöka skillnader mellan aktiekurser och indexkurser och som vi känner oss
förtrogna med är ett så kallat t-test.
Från t-testsberäkningar kan ett konfidensintervall beräknas vilket sedan ligger
till grund för de slutsatser som kommer att dras. Vi kommer beräkna
konfidensintervall för alla de tre storleksindelningarna av företagen (Large Cap,
Mid Cap, Small Cap). Vi kommer även göra det för de olika branscherna (IT,
Sällanköp, Finans, Hälsovård och Industri) som de involverade företagen
representerar. I slutet beräknas konfidensintervallet för samtliga företag.
Anledningen till dessa uppdelningar är för att undersöka ifall det går att hitta
några mönster branscher emellan eller hur pass avgörande det är vilket storlek
företaget är av.
När det gäller signifikansnivån så var målet att kunna arbeta med 95 %
genomgående. Vid de olika uppdelningarna blev det dock så pass få företag
kvar i vardera kategori. Det medförde att vi, för att konfidensintervallen skulle
säga något, var tvungna att sänka den nivån till 90 %.
7
2.3.5 Analys & Slutsats
Analysen kommer att ske utifrån medelvärdena och konfidensintervallen som
beräknats. Vi kommer vara så objektiva som möjligt och söka efter mönster
och trender i kursutvecklingarna för att därigenom minska riskerna för att en
felaktig slutsats dras.
8
3. Teori
Detta kapitel syftar till att ge en god insikt av tillvägagångssättet vid en nyemission. Kapitlet
syftar även till att ge läsaren kunskap om hur emissionskursen och teckningsrätter prissätts.
3.1 Nyemissioner
En nyemission innebär att ett aktiebolag utökar sitt aktiekapital genom att
utfärda och sälja nya aktier. Den vanligaste orsaken till att en nyemission
genomförs är att få in mer pengar (Nyemissioner.se 2009). Det är
bolagsstämman som beslutar om nyemission och oftast har de tidigare
aktieägarna företrädesrätt att delta i emissionen i den proportion de redan är
involverade i företaget. Styrelsen kan alltså inte favorisera några aktieägare vid
en vanlig nyemission. För detta ändamål kan det då istället beslutas med
motivation för en så kallad riktad nyemission då styrelsen kan begränsa
nyemissionen till valfria investerare. Nyemission kan även ske genom att det
betalas med apportegendom, det vill säga annat medel än pengar, till exempel
aktier, varulager, fastigheter, patent. En sådan nyemission kallas apportemission
(Thomasson. J, et. al. 2005).
3.2 Hur går det till vid en nyemission?
 Det börjar med att styrelsen föreslår en nyemission detaljerat med
emissionskurs, teckningstid och inbetalningstid. Bolagsstämman tar
sedan beslutet.
 Teckningstiden tar vid och gamla aktier på börsen noteras exklusive
värdet av teckningsrätter.
 Aktieägarna får uppgift om att de har rätt att teckna ett visst antal
aktier, till viss kurs.
 Om inte teckningsrätterna sålts så sker teckning av nya aktier.
Eventuellt att det köps/säljs fler teckningsrätter vid sådant behov.
 Betalning sker vid teckningen eller senare inom fastställd tidsram och
aktieägarna tillgodoräknas de nya aktierna i VPC (ett
registreringssystem för aktier).
(Hansson S. 1998)
9
3.3 Varför genomföra en nyemission?
 För företagets överlevnad kan ökande likvida medel vara av vikt.
 För börsintroduktion kan ett ökande aktiekapital vara av vikt.
 Inkommande kapital vid nyemission kan användas mer lönsamt än vid
lån.
 Man ökar spridningen av aktierna, kan vara bra för börsintroduktion.
 Vid maktkamp mellan aktieägargrupper kan en nyemission öka
styrelsens andel av rösterna.
 Ökningen av eget kapital-andelen ger en mer stabil finansiell ställning.
(Hansson S. 1998)
3.4 Emissionskurs och teckningsrätt
Om företaget vill öka sitt aktiekapital t.ex. från 300000 kr till 400000 kr så blir
emissionsvillkoret:
Villkoret 1:3 innebär att det krävs tre gamla aktier för att teckna och köpa en
ny. Priset för den nya aktien är vad emissionskursen är satt till. Denna kurs får
inte vara lägre än aktiens nominella värde (pari) enligt aktiebolagslagen, om det
inte är under speciella förutsättningar och då endast för börsnoterade bolag.
Oftast är dock emissionskursen satt till över pari. Det överskjutande beloppet
som då uppstår, överkursen, skall tillföras överkursfonden. Emissionskurs =
Nominellt värde + Överkurs. Emissionskursen brukar hamna mellan det
nominella värdet och börsvärdet på aktien. Det blir då alltså förmånligare att
teckna nya aktier istället för att köpa gamla. (Hansson S. 1998)
Denna skillnad i kurserna gör att det finns ett ekonomiskt värde i själva
teckningsrätten av de nya aktierna. De gamla aktieägarna erhåller vid
nyemissionen ett teckningsrättsbevis som utgör ett bevis för äganderätten av en
eller flera teckningsrätter. Dessa visar i sin tur att en investerare är berättigad till
att teckna de nya aktierna i rätt proportion till sitt tidigare aktieinnehav.
Teckningsrätterna kan även säljas vidare. Aktieägare som kanske inte har
10
tillräckligt med aktier för att teckna en ny får då helt enkelt handla fler aktier
eller teckningsrätter. (Holmström N. 1998)
Holmström (1998) tar upp ett exempel som tydligt visar hur allt detta hänger
ihop ”Ett företag har ett aktiekapital på 5 miljoner kronor motsvarande 50000 aktier med
nominellt värde på 100 kr. Nyemission genomförs med villkoret 1:4 och till emissionskursen
140 kr, dvs. för fyra gamla aktier och 140 kr får man teckna en ny. Börskursen före
nyemissionen ligger på 250 kr och om man då har fyra aktier så är det totala värdet för dessa
1000 kr. Med dessa fyra aktier får man sedan teckna en ny för 140 kr. Det sammanlagda
aktieinnehavet är då värt 1000 + 140 = 1140 kr och varje enskild aktie bör efter
nyemissionen vara värd 1140/5 = 228 kr. Värdet på aktierna har därmed minskat med
22 kr”.
Börskursen brukar också falla med ungefär lika mycket. För den som istället vill
sälja sina teckningsrätter så bör priset för dessa sättas så att det ger full
kompensation för den värdeminskning som de gamla aktierna drabbas av
genom nyemissionen. (Holmström N. 1998)
Om vi nu vill räkna ut värdet för dessa teckningsrätter och tar hjälp av
Holmströms (1998) exempel så har vi ett nyemissionsvillkor som lyder 1:4 till
emissionskursen 140 kr och börskursen före emissionen är 250 kr. Om vi nu
inte har några aktier sen tidigare så behövs det köpas fyra teckningsrätter för att
sedan kunna köpa en ny aktie. Uppställt i ekvationsform blir det 140 + 4x, där x
är priset på en teckningsrätt. Detta ska sedan vara likvärdigt med en gammal
aktie (börskursen) med avdrag för en avskild teckningsrätt, dvs. 250 – x.
Ekvationen lyder nu 140 + 4x = 250 – x och vid utlösning av x får vi x = 22 kr.
Detta är grundprincipen för att räkna ut teckningsrättens värde, men det finns
faktorer som kan påverka värdet som till exempel utbud och efterfrågan på
teckningsrätten (Hansson S. 1998). Det har dock visat sig svårt för en
investerare att kunna köpa teckningsrätter till det teoretiska värdet då det till i
slutändan är marknadens förväntningar som avgör priset för en aktie och
således även teckningsrätten (Lughan & Ritter 1995).
3.5 Split
En split innebär att aktien delas upp i två eller flera aktier. Detta görs främst för
att börskursen har blivit för hög och företaget vill sänka aktiekursen. Företaget
vill här få aktien att uppfattas som billigare och på så sätt öka handeln. Aktierna
11
blir mer tillgängliga för mindre aktieägare vid lägre kurs av förklarliga skäl.
Antalet aktier ökar beroende på hur spliten är utformad, men aktiekapitalet är
detsamma. Vid en split 2:1 delas en aktie upp i två nya aktier. Företaget
aktiekapital blir därmed det dubbla och samtidigt halveras aktiernas nominella
värde och vanligen även börskursen. Enligt finansiella teorier skall en split inte
påverka aktievärderingen alls eftersom den inte tillför företaget något nytt. Men
detta verkar inte marknaden bry sig om, utan småsparare föredrar att äga många
aktier i ett bolag och blir därför villigare att handla när ett företag får fler aktier
till lägre kurs än färre aktier till högre kurs, trots att totalsumman på dess
investering är densamma. (Holmström N. 1998)
Även det motsatta är förekommande, det vill säga en sammanslagning av aktier.
Om ett företag har haft stora förluster och börskursen har sjunkit lågt kan de
välja att slå ihop till exempel tio aktier till en. Det nominella värdet likaså
börskursen blir därmed tio gånger högre. (Hansson S. 1998)
3.6 Kursutveckling efter nyemissioner
Hansson (1998) skriver angående kursutvecklingen att efter att en nyemission
har offentligtgjorts brukar kursen i allmänhet pressas. När ett företags aktiers
utbud ökar skall marknaden absorbera detta, dock stöds samtidigt kursen av
den medföljande publicitet som en nyemission skapar. På lång sikt är det
genomslaget för de nya investeringar som möjliggjorts tack vare emissionen
som påverkar kursen. Företagets vinstutsikter och investeringsplaner drar
därför till sig större intresse.
E24 publicerade den 6:e april 2009 en artikel angående nyemissioners påverkan
på aktiekurserna. Från artikeln framgår det att nyemissioner normalt sett skulle
följas av sänkta aktiekurser, men artikeln är främst inriktad på nyemissioner
under år 2009 och finanskrisens dagar och att de då istället skulle driva upp
aktiekurserna. Nio av tolv bolag som genomfört en nyemission under året har
sedan gått bättre än Stockholmsbörsens index OMXSPI. Johan Hagbarth,
aktiestrateg på SEB, påpekar att det kanske inte ska dra för stora slutsatser
utifrån detta, men att det visats bland annat för banker att i lågkonjunktur att
det är bra att stärka sin balansräkning genom en nyemission. Journalisten
Behrang Nabizadeh fyller i och nämner att kursreaktionerna är beroende på om
det är låg- eller högkonjunktur (E24.se 2009a)
12
En annan journalist på E24, Tomas Linnala menar att det är helt logiskt att
aktiekurserna stiger, i synnerhet nu i kristiderna och att det i slutändan ändå
handlar om vilken emissionskurs som de nya aktierna emitteras för (E24.se
2009b).
Behrang Nabizadeh:s artikel behandlar främst nyemissioner som genomförts
under finanskrisens gång. Men den tar även upp en kvantitativ studie som JP
Morgan genomfört med nyemissioner sedan år 2001. Här framgår det att
företag som lanserar nyemissioner i genomsnitt går sämre än index innan
aviseringen av emissionen för att sedan efter emissionen resa sig och följa
marknaden.
Kursutvecklingen för stora företag där starka finansiella aktörer är delägare
tenderar enligt Filbeck (1996) att gå bättre än andra företag som genomför en
nyemission.
3.7 Konfidensintervall för medelvärden
Konfidensintervall används för att kunna säkerställa med en viss signifikans att
ett slumpmässigt värde ska ligga inom vissa framräknande gränser. Dessa tfördelningstest fungerar bra vid undersökningar av mindre populationer. De
vanligaste signifikansnivåerna att använda sig av är 90 % respektive 95 %. Finns
fördelen av att ha ett stort antal observationer så är 95 % eller en högre
signifikansnivå att föredra, eftersom eventuella extremvärden då påverkar
undersökningen i mindre utsträckning (Montgomery et al. 2006).
Först beräknas stickprovsmedelvärdet (vilket betecknas ) för de värden som
ett konfidensintervall ska tas fram för. Utifrån medelvärdet räknas sedan
stickprovsstandardavvikelsen (s) ut. Formeln för s2 är:
Vilket innebär att kvadratavvikelsen för varje enskilt värde (xi) jämfört med
stickprovsmedelvärdet beräknas. Sen summeras dessa nyss framräknande
värden och divideras med antalet frihetsgrader (n-1, där n är antalet
observationer). Nu har stickprovsvariansen (s2) beräknats och
13
standardavvikelsen fås helt enkelt genom att dra roten ur variansen. Därefter är
det dags att ta fram t-värdet ur t-tabellen som baseras på antalet frihetsgrader
respektive den signifikans som ska användas. Formeln för konfidensintervallet
ser ut som följer:
Härifrån erhålles alltså två värden, vilket väntevärdet (µ) sedan med en viss
signifikans kommer ligga emellan (Lövås 2006).
14
4. Empiri och analys
Detta kapitel syftar till att ge läsaren en överblick över de data som ligger till grund för den
slutsats som kommer att dras i kapitel 5.
Nedan presenteras tabeller med medelvärdet av utgången av nyemissionerna
efter 6, 12, 24 samt 36 månader. Även de konfidensintervall, vilka beräknats
med hjälp av ett t-test kommer att presenteras nedan. De data som ligger till
grund för nedan gjorda beräkningar, information om storleken på företagen,
samt vilket branschindex företagen är noterade på finns presenterade i bilaga 1.
Tyvärr blir vissa konfidensintervall stora beroende på att det i den kategorin av
företag antingen finns få företag eller företag vars aktiekurser rört sig olika efter
nyemissionen.
4.1 Förklaring av tabeller
SMALL CAP
Orensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
-19,63%
-26,63%
-12,63%
Bransch
-14,47%
-25,28%
-3,67%
12mån
OMXS30
-8,25%
-33,61%
17,10%
Bransch
8,92%
-21,64%
39,47%
24mån
OMXS30
-16,01%
-39,13%
7,11%
Bransch
-5,63%
-32,47%
21,21%
36mån
OMXS30
14,26%
-32,79%
61,31%
Bransch
4,89%
-36,47%
46,25%
Ovan visas en tabell som kommer att användas nedan för att analysera
resultatet av undersökningen. I undersökningen har, som tidigare nämnts,
aktiens värde jämförts mot dels OMXS30-indexet samt mot ett branschindex.
Förväntat minimum samt förväntat maximum är resultatet av de
konfidensintervall vi beräknat. Det innebär att om en nyemission med ett bolag
i tabellen ovan, det vill säga ett Small Cap-bolag, skulle genomföras idag så
förväntas aktien med 90 % sannolikhet ligga mellan 26,63 % och 12,63 %
sämre än OMXS30-indexet. Med andra ord så hade en investerare gjort en
bättre affär om denne istället för att delta i nyemissionen investerat i en
OMXS30-fond.
I detta kapitel förekommer även tabeller som istället för orensat kallas för
rensat. Det innebär att vissa företag, vars resultat efter ett antal månader starkt
avviker från övriga bolag, har uteslutits ur undersökningen för att
konfidensintervallet därigenom ska bli mindre och mer tillförlitligt.
15
4.2 Storlek på företagen
I detta kapitel har företagen delats in efter storlek. Det vill säga Large Cap
(bolag med ett börsvärde på över en miljard euro), Mid Cap (bolag med ett
börsvärde mellan 150 miljoner euro och en miljard euro) samt Small Cap (bolag
med ett börsvärde under 150 miljoner euro) har undersökts var för sig. Syftet
med detta är att undersöka huruvida utgången av en nyemission påverkas av
storleken på bolaget.
4.2.1 Large Cap
I undersökningen har vi lyckats identifiera sex bolag som platsar i kategorin
Large Cap-företag vilka genomfört nyemissioner som överensstämmer med de
avgränsningar vi satt upp. Företagen finns presenterade i bilaga 1.
LARGE CAP
Orensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
21,13%
6,30%
35,95%
Bransch
24,52%
7,81%
41,22%
12mån
OMXS30
52,61%
2,27%
102,95%
Bransch
24,00%
9,74%
38,25%
24mån
OMXS30
136,78%
72,12%
201,43%
Bransch
95,54%
46,36%
144,73%
36mån
OMXS30
177,87%
103,99%
251,76%
Bransch
132,23%
55,40%
209,06%
Som synes i tabellen ovan så är en investering i samband med en nyemission i
ett stort företag en lönsam affär. Efter 6 månader kan en investerare med 90 %
sannolikhet förvänta sig en avkastning som är minst 6,3 % bättre än OMXS30indexet och efter 36 månader kan investeraren förvänta sig en avkastning som
slagit index med minst 103,99%. Resultaten i undersökningen tyder, som syns i
tabellen ovan, på att en investering vid en nyemission i ett Large Cap-bolag är
en bra investering som går bättre än både OMXS30- och branschindexet.
4.2.2 Mid Cap
I undersökning har sju företag som är noterade på Mid Cap-listan och uppfyller
villkoren i våra avgränsningar identifierats. I den rensade undersökningen
uteslöts företaget Active Biotech.
MID CAP
Orensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
54,41%
-29,26%
138,08%
Bransch
69,20%
-48,79%
187,18%
12mån
OMXS30
43,58%
-17,96%
105,13%
Bransch
51,53%
-38,98%
142,04%
24mån
OMXS30
33,64%
7,48%
59,80%
Bransch
66,91%
-6,51%
140,32%
36mån
OMXS30
44,01%
-27,92%
115,94%
Bransch
87,79%
-51,03%
226,60%
16
Av den orensade undersökningen ovan är det mycket svårt att dra några
egentliga slutsatser då konfidensintervallen blir mycket stora. Det beror delvis
på att några av bolagen har gått avsevärt bättre respektive sämre än index. En
starkt bidragande orsak till detta är företaget Active Biotech som efter endast 6
månader slog OMXS30-indexet med hela 400 %. Även resterande perioder var
det bolaget mellan 100-400 % bättre än de båda indexen. Om investeraren
istället för att titta på konfidensintervallen väljer att utgå från medelvärdet så
slår Mid Cap-bolagen de båda indexen samtliga mätperioder.
MID CAP
Rensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
16,70%
-1,40%
34,79%
Bransch
13,67%
-33,04%
60,37%
12mån
OMXS30
23,81%
-8,16%
55,78%
Bransch
14,77%
-25,28%
54,82%
24mån
OMXS30
32,75%
12,27%
53,23%
Bransch
43,53%
1,40%
85,67%
36mån
OMXS30
33,90%
-21,98%
89,79%
Bransch
38,44%
-35,52%
112,39%
I den rensade tabellen ovan har alltså bolaget Active Biotech uteslutits. Detta
får som konsekvens att medelvärden blir avsevärt lägre och troligen mer
realistiska. Vidare blir konfidensintervallen betydligt mindre, även om de
fortfarande är för stora och spretiga för att kunna dra några egentliga slutsatser.
Det enda som egentligen går att konstatera är att en investerare efter 24
månader kan förvänta sig att investeringen gått bättre än både OMXS30- och
branschindexet.
4.2.3 Small Cap
I den orensade undersökningen för Small Cap-bolagen har 22 företag vilka
stämmer överens med våra avgränsningar identifierats. I den rensade
undersökningen uteslöts de två företag som i varje period presterat absolut bäst
gentemot index samt de två företagen som presterad absolut sämst gentemot
index. Kvar i den rensade undersökningen finns således 18 företag. Syftet med
detta är att ta bort de mest avvikande resultaten för att därigenom erhålla
mindre men säkrare konfidensintervall.
SMALL CAP
Orensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
-19,63%
-26,63%
-12,63%
Bransch
-14,47%
-25,28%
-3,67%
12mån
OMXS30
-8,25%
-33,61%
17,10%
Bransch
8,92%
-21,64%
39,47%
24mån
OMXS30
-16,01%
-39,13%
7,11%
Bransch
-5,63%
-32,47%
21,21%
36mån
OMXS30
14,26%
-32,79%
61,31%
Bransch
4,89%
-36,47%
46,25%
Resultaten av undersökningen med Small Cap-bolagen tyder på att en
investerare bör vara försiktig då nyemissioner genomförs i Small Cap-bolag.
17
Konfidensintervallen är relativt små och den förväntade minsta avkastningen
ligger ständigt mellan 21 % och 40 % under både OMXS30- och branschindex.
SMALL CAP
Rensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
-21,37%
-26,50%
-16,24%
Bransch
-19,59%
-26,11%
-13,08%
12mån
OMXS30
-26,84%
-36,12%
-17,57%
Bransch
-3,11%
-23,80%
17,58%
24mån
OMXS30
-26,58%
-39,91%
-13,24%
Bransch
-15,79%
-35,73%
4,16%
36mån
OMXS30
-1,05%
-22,96%
20,87%
Bransch
-12,45%
-29,73%
4,82%
Efter att ha rensat undersökningen för Small Cap-bolagen kan konstateras att
en investerare inte bör ha några högre förväntningar på att dennes placering ska
slå vare sig OMXS30- eller branschindexet om han studerar medelvärdena. En
väldigt optimistisk investerare kan dock se en viss potential på 36 månaders
sikt.
4.3 Bransch
I undersökningen har beräkningar av konfidensintervall för olika branschindex
genomförts. Tyvärr blev det allt för få företag i varje bransch och företagens
resultat har varit väldigt varierande. Det har medfört att många
konfidensintervall har blivit stora. Trots detta har vi valt att ta med resultaten av
dessa undersökningar då vissa intervall trots allt ger en viss relevant
information.
4.3.1 Industri (SX15PI)
Av de företag som undersökt finns fem företag klassificerade som
industriföretag.
INDUSTRI
Orensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
-17,38%
-33,59%
-1,17%
Bransch
-6,72%
-40,76%
27,31%
12mån
OMXS30
-6,63%
-50,02%
36,75%
Bransch
-5,91%
-48,24%
36,43%
24mån
OMXS30
48,86%
-41,59%
139,31%
Bransch
42,89%
-34,28%
120,06%
36mån
OMXS30
89,34%
-94,32%
273,00%
Bransch
66,21%
-81,34%
213,76%
Av ovanstående tabell är det svårt att dra några egentliga slutsatser. Det går
dock att konstatera att en investerare inte bör räkna med att slå OMXS30indexet efter 6 månader. Efter det är det helt upp till investerarens marknadstro
att avgöra om det är en bra eller dålig investering. Om medelvärdet på
resultaten studeras, istället för konfidensintervallen, kan det misstänkas att ett
18
bolag levererar ett resultat som med råge slår både OMXS30- och branschindex
efter 24 respektive 36 månader.
4.3.2 Sällanköp (SX20PI)
Till branschindexet sällanköp har fem företag, vilka uppfyller de avgränsningar
som tidigare sats upp, identifierats.
SÄLLANKÖP
Orensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
-23,53%
-49,79%
2,73%
Bransch
-17,07%
-47,49%
13,34%
12mån
OMXS30
-31,94%
-62,68%
-1,21%
Bransch
-30,62%
-60,13%
-1,11%
24mån
OMXS30
-38,64%
-81,59%
4,30%
36mån
Bransch OMXS30 Bransch
-45,70% -37,77% -53,27%
-87,25% -100,00% -100,00%
-4,14%
32,96%
11,79%
I tabellen ovan går att utläsa att medelvärdena för samtliga mätperioder hamnar
långt under med både OMXS30- och branschindexet. Trots de stora
konfidensintervallen bör en någorlunda försiktigt investerare avstå att delta vid
en nyemission i ett sällanköpsföretag. Noterbart är även att det endast är
företaget New Wave (se bilaga 1) som överlag lyckas slå de två indexen efter
dess nyemission.
4.3.3 Hälsovård (SX35PI)
Inom hälsovårdsbranschen har vi identifierat 9 företag som genomfört
nyemissioner och faller innanför ramarna för våra avgränsningar.
HÄLSOVÅRD
Orensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
33,66%
-32,05%
99,36%
Bransch
44,06%
-47,55%
135,67%
12mån
OMXS30
56,39%
-17,77%
130,54%
Bransch
43,09%
-34,86%
121,03%
24mån
OMXS30
22,82%
-23,50%
69,14%
Bransch
40,13%
-25,33%
105,59%
36mån
OMXS30
75,96%
15,39%
136,54%
Bransch
71,33%
-19,88%
162,55%
Återigen är det svårt att dra några direkt konkreta slutsatser av
konfidensintervallet. Det enda som är tycks vara säkert är att en investerare
efter 36 månader kan förvänta sig en avkastning som med 90 % sannolikhet är
minst 15,39 % högre än den för OMXS30. De förväntade maxvärdena är dock
höga rakt igenom så för en riskbenägen investerare kan möjligen
hälsovårdsbranschen te sig lockande.
19
4.3.4 Finans (SX40PI)
Inom finansbranschen har vi lyckats identifiera fyra företag vilka genomfört
nyemissioner som stämmer överens med de avgränsningar vi tidigare ställt upp.
FINANS
Orensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
5,12%
-20,60%
30,83%
Bransch
-1,08%
-18,54%
16,38%
12mån
OMXS30
2,15%
-25,25%
29,55%
Bransch
-2,05%
-25,38%
21,28%
24mån
OMXS30
15,71%
-73,27%
104,70%
36mån
Bransch OMXS30
5,29%
17,54%
-63,12% -100,00%
73,70% 135,13%
Bransch
4,71%
-76,56%
85,98%
Konfidensintervallen i tabellen ovan är väldigt stora beroende på att det är få
företag som företag inom finansbranschen som genomfört nyemissioner under
den tidsperiod som tidigare ställts upp som villkor. Följden av detta blir stora
och intetsägande konfidensintervall. Om en investerare istället väljer att förlita
sig på medelvärdena kan denne, efter 24 respektive 36 månader, förvänta sig en
avkastning som är något bättre än både OMXS30 och branschindexet.
4.3.5 IT (SX45PI)
Vi har identifierat 12 företag inom IT-branschen och som uppfyller de tidigare
avgränsningar som ställts upp. Ett par företag har vid olika tillfällen avvikit
väldigt mycket från snittet vilket medfört att vi i den rensade undersökningen
tagit bort de mest avvikande resultaten vid varje mätperiod.
IT
Orensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
-5,70%
-21,08%
9,68%
Bransch
2,42%
-18,21%
23,05%
12mån
OMXS30
8,43%
-24,30%
41,17%
Bransch
42,32%
-6,12%
90,75%
24mån
OMXS30
11,07%
-34,95%
57,08%
Bransch
26,73%
-14,89%
68,34%
36mån
OMXS30
28,27%
-27,49%
84,03%
Bransch
31,70%
-16,35%
79,75%
Som synes i tabellen ovan är det en ganska stor spridning på
konfidensintervallen, och då i synnerhet vid en jämförelse mot OMXS30indexet. Om en investerare har en god tro på IT-branschen kan denne sannolikt
förvänta sig en avkastning högre än branschindex efter 12 månader. Vid en
studie av endast medelvärden kan en investerare räkna med att slå både
OMXS30- och branschindex efter 12 månader.
IT
Rensat
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
-7,07%
-21,78%
7,65%
Bransch
-0,73%
-19,68%
18,21%
12mån
OMXS30
1,75%
-21,15%
24,65%
Bransch
34,30%
-3,15%
71,74%
24mån
OMXS30
-3,86%
-34,46%
26,73%
Bransch
22,50%
-15,51%
60,52%
36mån
OMXS30
41,90%
-2,33%
86,13%
Bransch
22,11%
-15,48%
59,70%
20
I den rensade undersökningen ovan blir konfidensintervallen avsevärt mindre.
Det påverkar främst resultatet gentemot OMXS30-indexet efter 36 månader.
En investerare kan i princip räkna med att dennes investering även slår
OMXS30-indexet efter 36 månader. Resultaten kan dock vara påverkade av den
kraftiga nedgången bland IT-bolag i början av 2000-talet.
4.4 Samtliga företag
Totalt har 36 bolag vilka genomfört nyemissioner mellan år 2000 och 2007 som
faller innanför ramarna för våra kriterier identifierats.
SAMTLIGA
BOLAG
Medel:
Förväntat min
Förväntat max
6mån
OMXS30
1,56%
-14,70%
17,82%
Bransch
8,29%
-13,53%
30,12%
12mån
OMXS30
11,97%
-9,01%
32,96%
Bransch
19,71%
-4,28%
43,71%
24mån
OMXS30
19,11%
-4,25%
42,46%
Bransch
25,34%
1,09%
49,59%
36mån
OMXS30
51,68%
18,02%
85,34%
Bransch
45,58%
10,04%
81,12%
Även med ett relativt stort antal undersökta bolag är det svårt att erhålla
tillräckligt entydiga konfidensintervall. 36 månader efter en nyemission pekar
dock konfidensintervallen på att en investerare med 90 % sannolikhet kan räkna
med att ett deltagande i en nyemission stigit mot OMXS30-index med mellan
18,02 % till 85,34 % och med mellan 10,04 % till 81,12 % mot branschindexet.
Dock finns det, som vi tidigare visat, stora skillnader mellan olika branscher och
storleken på företagen.
21
5. Diskussion och slutsats
I detta kapitel förs en diskussion av resultaten i empiridelen. Diskussionen tar sin
utgångspunkt i den teori som tidigare presenterats. I kapitlet presentera även den slutsats vi
kunnat dra av studien.
Diskussion & Slutsats
Kritik som vi kan lägga fram mot vårt genomförande är att det till kvarstod för
få företag att undersöka, vilket märks tydligt när de uppdelas på de olika
branscherna. Konfidensintervallen blir alltför breda och säger inte mycket annat
än att det är riskfyllt att investera. För att minimera detta problem borde vi
kanske ha sökt oss utanför Sveriges och kanske även Nordens gränser med
nyemissionerna för att öka antalet observationer.
Bland de olika branscherna så är det sällanköpsbranschen som utmärker sig
mest. Här bör en investerare inte räkna med någon positiv avkastning och
resultaten sjunker tydligt ju längre tiden går. Hälsovårdsbranschen ger ett
väldigt blandat resultat och det verkar vara direkt avgörande huruvida
nyemissionen sker i ett mindre eller större företag för den framtida
kursutvecklingen. Men ingen regel utan undantag och Small Cap-företaget
Artimplant visar överraskande positiva värden. Finansbranschföretagen går
utifrån medelvärdena sakta med säkert uppåt och även industriföretagen
överlag visar på goda vinstutsikter på längre sikt.
När det gäller IT-företagen är det svårt att säga något generellt utifrån
konfidensintervallen. Används istället medelvärdena går det att se en tydlig
uppgång efter nyemissionerna. För vissa företag förekommer det stora
skillnader beroende på om en jämförelse sker mot OMXS30- eller
branschindexet. Dessa skiftningar förklaras till stor av att hela IT-branschen
sjönk kraftigt från slutet av år 2000 och framåt. Samtidigt har vissa företag som
är verksamma inom fler områden än bara IT gått desto mer positivt under
samma period och har alltså inte korrelerat med branschen i övrigt. Ett exempel
på detta är Ericsson som alltså räknas som ett IT-företag och därmed även i
branschindexet som vi utgår från. Detta föranleder stora skillnader mellan
Ericssons aktiekurs och branschindexet som sedan påverkar undersökningen
och främst våra konfidensintervall. Med facit i hand så har det kanske varit bäst
att undvika att blanda Mid Cap och framför allt Large Cap med Small Cap22
bolagen i branschundersökningarna. Undersökningen hade då blivit svårt att
genomföra utan att utöka antalet bolag i undersökningen.
För Small Cap-bolagen så bör, som tidigare nämnts, förväntningarna inte vara
alltför stora på en bra avkastning efter nyemissionen. Undersöks dessa bolag
mer noggrant framgår att, med undantag för 2-3st av 23st, samtliga bolag har en
sämre utvecklingskurva än både OMXS30 och sitt branschindex 6 månader
efter nyemissionen, men sedan efter 36 månader så har 7 respektive 9 företag
en bättre utvecklingskurva än OMXS30 respektive branschindexet. Det tyder på
en viss förbättring i och med nyemissionen, men om det är tillräcklig att kunna
dra några säkra slutsatser utifrån lämnar vi osagt. Vid en nyemission i ett Small
Cap-bolag bör en investerare således vara vaksam.
Mid Cap-kategorin är svåranalyserad. Hälsovårdsföretagen sticker ut och bland
dem övriga är det desto mer osäkert. För Large Cap-bolagen kan slutsatsen dras
att vid en nyemission kommer de med stor säkerhet att stärka sin position,
speciellt efter 24-36 månader. Vinstutsikterna är sedan tidigare klart större för
dessa än i Small Cap-bolag och nyemissioner för mindre bolag känns mer som
desperation i behov av kapital. Större bolag känns nog på förhand som mer
attraktiva att investera i. Sedan skall det tilläggas att Large Cap-bolag går ju
oftast stabilare av den anledningen att de är etablerade och räknas som just
Large Cap. Det blir inte samma risk att investera där.
En faktor som kan ha snedvridit vår undersökning är att företag som vid
eventuella nyemissioner gått i konkurs, inte har kunnat räknas (pga. utebliven
data) med, och i sådana fall tagit bort en del av de negativa utslagen från en
nyemission. En annan faktor med uppdelningarna av företagen efter storlek är
att ett företag kanske var vid nyemissionens gång ett Small Cap-företag för att
sedan med hjälp av nyemissionen bli ett Mid Cap-företag, vilket inte tas med i
våra beräkningar.
För att återknyta till frågeställningarna (om en nyemission är gynnsam för en
aktieägare utan annat intresse i företaget än att maximera sin vinst, samt om det
finns några skillnader mellan branscher och storlek på företagen för utgången
av en nyemission) så vi drar den slutsatsen att det är beroende på vilken storlek
det är på företagen som skall sätta förväntningarna på avkastningen. Large Capföretag tenderar, likt Filbeck (1996) hävdade, att vid en nyemission ha en
positiv kursutveckling. Således bör en investerare, om möjlighet ges, delta vid
nyemissioner i våra största bolag. Skillnader mellan storleken på företagen finns
23
alltså. Det finns även skillnader att uttyda branscher emellan och vissa är mer
stabila än andra. Sällanköpsbranschen bör en investerare, enligt vår
undersökning, hålla sig borta från medan industri- och framför allt
hälsovårdsbranschen förväntas generera goda vinster om investeraren prickar
rätt.
24
6. Källförteckning
E24.se (2009a), Nyemissionerna har eldat på börskurserna [Elektronisk],
Tillgänglig: (http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_1219601.e24)
[2009-05-03]
E24.se (2009b), Nyemissioner – köp på ryktet, sälj på nyheten. [Elektronisk],
Tillgänglig: (http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_1230463.e24)
[2009-05-03]
Filbeck, G. Institutional ownership and share price responses to announcements of new
common stock issues of bank holding companies. Quarterly Journal of Business &
Economics, Vol. 35 Issue 3 (Summer 1996), 66-76.
Finansportalen.se (2009), Svenska Index [Elektronisk], Tillgänglig:
(http://www.finansportalen.se/svenskaindex.htm) [2009-04-24]
Hansson, S. (1998) Finansiering, 10 upplaga, Malmö: Liber Ekonomi
Holmström, N. (2001) Företagsekonomi – från begrepp till beslut, 4upplagan,
Stockholm: Bonniers Utbildning
Jacobsen, DI. (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur
Leth, G. & Thurén, T. (2000) Källkritik för internet, Stockholm: Styrelsen för
psykologiskt försvar
Loughran, T. & Ritter, J. The new issues puzzle, The journal of finance, Volume
50, Issue 1 (Mars 1995) 23-51.
Lövås, G. (2006) Statistik – metoder och tillämpningar, 1 upplaga, Malmö: Liber AB
Montgomery, D. & Runger, G. (2006). Applied Statistics and Probability for
Engineers, 4th edition.. New York: John Wiley and Sons Ltd
25
Nyemissioner.se (2009), Nyemissioner [Elektronisk], Tillgänglig:
(http://www.nyemissioner.se/index.php) [2009-04-29]
OMX Nordic Exchange (2009), Issues Archives [Elektronisk], Tillgänglig:
(http://nordic.nasdaqomxtrader.com/newsstatistics/corporateactions/Stockho
lm/Issues/). [2009-04-16]
Thomasson, J., Arvidson, P., Lindquist, H., Larsson, O., & Rohlin, L. (2005)
Den nya affärsredovisningen, 16 upplagan. Malmö: Liber AB
26
7. Bilagor
Bilaga 1
Bransch
Sällanköp
Hälsovård
IT
IT
Hälsovård
Industri
Sällanköp
Industri
IT
Hälsovård
Sällanköp
Hälsovård
Finans
IT
IT
IT
Sällanköp
Hälsovård
IT
Industri
IT
IT
IT
Bransch
Industri
Hälsovård
Hälsovård
Finans
IT
Finans
Sällanköp
Bransch
Industri
Material
IT
Hälsovård
Finans
Hälsovård
SMALL CAP
Företag
A-com
Artimplant
Aspiro
Beijer Alma
Biotage AB
Bong Ljungdahl
BRIO AB
CTT System
Cybercom AB
Diamyd Medical
Elanders
Kario Bio AB
Ledstiernan AB
Nolato B
Tech Nexus
Pre. Bio.
Ticket
BioPhausia
ProAct IT
Opcon
MultiQ
Softronic
Sigma
MID CAP
Företag
ÅFB
Active Biotech
Bioinvent Inter.
Brinova Fastigh.
IFS
Kungsleden
New Wave
LARGE CAP
Företag
ABB
Boliden
Ericsson
Getinge
Hufvudstaden
Meda
6mån
OMXS30
-44,04%
22,90%
6,91%
-34,97%
-11,13%
-18,83%
-26,95%
-34,50%
23,73%
-46,31%
-45,73%
-15,36%
-21,83%
-40,47%
-3,45%
-11,11%
-23,33%
-6,30%
-42,38%
-27,41%
-29,69%
-8,44%
-12,69%
6 mån
OMXS30
-11,57%
308,15%
-10,77%
-3,39%
39,50%
36,55%
22,40%
6 mån
OMXS30
5,42%
-9,62%
44,66%
31,26%
24,58%
30,47%
Bransch
-42,68%
17,03%
-41,78%
-2,25%
-12,02%
-21,05%
-30,40%
-35,01%
49,43%
-39,60%
9,77%
-4,25%
-20,55%
78,62%
-1,97%
-14,84%
-45,98%
-36,62%
-39,97%
-25,85%
-26,05%
-4,65%
-42,23%
Bransch
2,85%
431,48%
-15,44%
-4,77%
35,49%
10,83%
23,93%
Bransch
45,44%
-3,76%
39,27%
8,13%
10,17%
47,85%
12mån
OMXS30
-56,36%
269,26%
-75,59%
-23,29%
23,48%
-31,47%
-37,70%
-47,88%
13,22%
-21,37%
-52,10%
-56,17%
-31,85%
-25,20%
-35,40%
-7,06%
-37,22%
-53,11%
-48,71%
59,63%
66,92%
-6,58%
24,72%
12 mån
OMXS30
-0,03%
221,74%
-35,70%
6,12%
58,89%
30,41%
23,67%
12 mån
OMXS30
-13,43%
-8,17%
159,25%
65,12%
18,68%
94,21%
Bransch
-54,55%
165,01%
-83,73%
10,68%
24,69%
-42,24%
-39,60%
-49,05%
50,07%
-17,34%
-9,47%
-49,69%
-30,73%
90,68%
-23,43%
-25,72%
-61,22%
-69,99%
-7,63%
46,35%
248,59%
169,31%
-35,94%
Bransch
-2,02%
324,16%
-37,31%
0,71%
55,11%
8,29%
11,74%
Bransch
17,43%
4,95%
59,82%
25,35%
13,53%
22,90%
24mån
OMXS30
-63,99%
66,11%
-65,58%
-20,14%
-19,53%
-51,44%
-47,36%
41,63%
-29,31%
-52,10%
-86,01%
-72,67%
-42,07%
-7,53%
-60,12%
-16,91%
-28,25%
-49,63%
-73,05%
186,63%
10,00%
3,93%
109,15%
24 mån
OMXS30
35,45%
96,03%
41,18%
-24,32%
37,88%
16,85%
32,39%
24 mån
OMXS30
32,03%
222,51%
244,52%
142,72%
125,61%
53,28%
Bransch
-64,28%
39,47%
-77,19%
172,87%
-1,56%
-63,10%
-51,12%
27,69%
-16,04%
-49,32%
-75,95%
-69,00%
-39,61%
8,44%
-56,21%
-45,79%
-67,72%
-46,55%
-32,56%
138,71%
150,78%
73,04%
15,53%
Bransch
39,13%
277,19%
70,74%
-26,51%
79,25%
-2,06%
30,60%
Bransch
72,02%
223,13%
48,57%
93,35%
89,33%
46,87%
36mån
OMXS30
-75,70%
145,95%
-58,77%
6,67%
-8,07%
-55,49%
Bransch
-76,02%
40,49%
-73,85%
77,61%
-19,90%
-65,49%
44,15%
19,28%
-1,87%
17,90%
-50,41%
-46,39%
-11,04%
-73,43%
68,48%
-44,92%
-29,15%
-68,96%
289,76%
126,81%
-34,47%
101,36%
36 mån
OMXS30
27,62%
-62,26%
19,79%
-75,07%
-69,53%
-52,50%
207,25%
223,53%
-17,95%
18,38%
176,74%
127,21%
-48,27%
-4,38%
5,49%
7,30%
36 mån
OMXS30
78,94%
298,94%
258,72%
205,56%
107,35%
117,73%
413,80%
99,89%
-40,83%
74,35%
-11,79%
-8,71%
Bransch
Bransch
103,79%
303,17%
113,95%
163,03%
66,76%
42,68%
27