Vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade

Vårdpersonalens bemötande av
HIV-smittade personer
En litteraturstudie ur HIV-smittade personers
perspektiv
Författare: Aron Lali
Handledare: Erna Törnqvist
Kandidatuppsats
Januari 2017
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal
och sexuell hälsa
Box 157, 221 00 LUND
Vårdpersonalens bemötande av
HIV-smittade personer
En litteraturstudie ur HIV-smittade personers
perspektiv
Författare: Aron Lali
Handledare: Erna Törnqvist
Kandidatuppsats
Januari 2017
Abstrakt
Bakgrund: Det finns evidensbaserad empirisk information som berör
stigmatisering av HIV-smittade personer inom vården. HIV förekommer i
Sverige men få studier fokuserar på hur HIV-smittade patienter i Sverige
upplever mötet med vården. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur
HIV-smittade personer upplever att de blir bemötta inom hälso- och
sjukvården. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 vetenskapliga
artiklar om stigmatisering av HIV-smittade personer. Resultat: I samtliga tio
studier framkom något slags missnöje med vården av HIV-smittade patienter.
Av resultatens analys framkom två huvudteman som var HIV-smittade
patienters upplevelse av särbehandling och HIV-smittade patienters upplevelse
av dålig bemötande och tre subteman som var HIV-smittade patienters
upplevelse av minimal kontakt, HIV-smittade patienters upplevelse av att bli
betraktad som underlägsen samt HIV-smittade patienters upplevelse av brist på
kunskap hos vårdpersonalen.
Nyckelord
AIDS, discrimination, health, healthcare, HIV, stigma, stigmatization, patient
satisfaction, radiography.
Lunds universitet
Medicinska fakulteten
Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal
och sexuell hälsa
Box 157, 221 00 LUND
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................................................. 1
Introduktion………………………...............................................................................................2
Problembeskrivning…………………………………………………………………………………...2
Bakgrund ............................................................................................................................... 3
HIV .................................................................................................................................... 3
AIDS…………………………………………………………………………………………………4
Diagnos av HIV/AIDS…………………………………………………………………………...…4
Behandling av HIV/AIDS…………………………………………………………………………..5
Stigmatisering………………………………………………………………………………………6
Bemötande………………………………………………………………………………………….7
Smittskyddslagen…………………………………………………………………………………..7
Perspektiv och utgångspunkter………………………………………………………………......8
Syfte ...................................................................................................................................... 9
Metod ................................................................................................................................... 9
Urval...................................................................................................................................... 9
Genomförande av datainsamling……….………………………………………………………10
Genomförande av databearbetning.………….………………………………………………...11
Etisk avvägning…………………………………………....……………………………………...13
Resultat…………..……….…………………………………………………………………………..13
HIV-smittade patienters upplevelse av särbehandling……....………………………………..14
HIV-smittade patienters upplevelse av dålig bemötande ...........................................…….15
HIV-smittade patienters upplevelse av minimal kontakt ………………………………..…15
HIV-smittade patienters upplevelse av att bli betraktad som underlägsen……...……….16
HIV-smittade patienters upplevelse av brist på kunskap hos vårdpersonalen…..16
Diskussion ............................................................................................................................17
Diskussion av vald metod ..................................................................................................17
Diskussion av framtaget resultat ........................................................................................18
Slutsats och kliniska implikationer………………………………...……………………………..20
Referenser ...........................................................................................................................21
Bilaga 1 (3) ...........................................................................................................................25
Bilaga 2 (3) ...........................................................................................................................29
Bilaga 3 (3)……………………………………………………………………………………………30
Introduktion
Problembeskrivning
HIV infekterar människans immunförsvar, viruset angriper vita blodkropparnas så kallade Thjälparceller. Om behandling inte sätts in i god tid kan infektionen leda till acquired
immunodeficiency syndrome (AIDS), som slår ut immunförsvaret delvis eller totalt
(Liamputtong, 2013). Liamputtong (2013) betonar att det finns evidensbaserad empirisk
information som bygger på verkliga situationer som berör stigmatisering och diskriminering
av HIV-smittade personer inom vården i världen. Liamputtong (2013) menar att dagens
samhälle har skapat en känsla av att HIV och AIDS symboliserar syndig-, ond-, homosexuelloch drogmissbrukarkaraktär och att människor som har drabbats av HIV räknas som orena
och omoraliska. Generellt lider HIV-smittade personer kanske inte enbart av det medicinska
sjukdomstillståndet utan lider även av stigmatisering och diskriminering.
HIV-smittade personer är ständigt i kontakt med vården, när HIV-smittade personers
immunförsvar försvagas drabbas personerna till exempel av olika kroniska sjukdomar (Vance
& Denham, 2008). Primärvården, vårdavdelningar och vårdenheter skickar HIV-smittade
personer till röntgen för radiologisk diagnostisk av övriga sjukdomar samt kontroll av
hälsotillstånd. På så sätt kommer HIV-smittade personer i kontakt med röntgensjuksköterskor
vid exempelvis datortomografi (DT)-, magnetisk resonanstomografi (MRT)-,
konventionellröntgen- och nuklidmedicinska undersökningar. Frågan är hur HIV-smittade
personer upplever att vårdpersonalen, och då också röntgensjuksköterskor, bemöter HIVsmittade personer.
2
Bakgrund
HIV
Enligt Folkhälsomyndigheten (2015a) rapporterades 450 nya fall av Human
immunodeficiency virus (HIV) år 2015 i Sverige, av dem var nästan 80 % födda utanför
Sverige. Folkhälsomyndigheten (2015a) anger att cirka 12000 fall av HIV har rapporterats
sedan 1983 i Sverige, nästan 7000 av personer lever idag med HIV-smitta
HIV som alla andra virus måste använda sig av värdceller för att föröka sig, i detta fall celler i
människokroppen. HIV sprids inte via luft, handskakning, puss och kram. Inte heller överförs
viruset via insekter till en frisk människa om en insekt bitit någon HIV-smittad person
(Folkhälsomyndigheten, 2015b). HIV sprids med infekterat blod, sekret och sperma, på olika
sätt, så som med infekterad kanyl, oskyddat samlag och från infekterad mamma till foster
under graviditet och förlossning samt via bröstmjölk (Liamputtong, 2013). HIV penetrerar
lättare slemhinnor som finns bland annat i munhåla, näsa, ögon, rektum och könsorgan. HIV
skadar immunsystemet genom att angripa kroppens specialiserade vita blodkroppar som har
viktiga immunologiska funktioner (Liamputtong, 2013). HIV förökar sig själva efter att ha
penetrerat vita blodkroppar, och så småningom förstörs celler, ju fler celler som förstörs desto
svagare blir immunförsvaret. På så sätt kan HIV, som är ett retrovirus, orsaka acquired
immunodeficiency syndrome (AIDS), så patienter med HIV har större risk att drabbas av
opportunistiska infektioner så som tuberkulos, Hepatit och Candida oesofagit (Eriksen et al.,
2016).
Infektionen orsakar ofta ont i halsen och svullna lymfkörtlar utanför halsen. När en frisk
person blir infekterad av HIV, då får personen feber efter cirka två veckor. Nya HIV-smittade
personer kan få övergående fläckiga utslag på kroppen, och en del kan få led- och
muskelsmärta, symptomen kan likna influensa (Liamputtong, 2013). Efter den akuta episoden
är det vanligt att sjukdom lägger sig och inte orsakar symptom (Liamputtong, 2013). Det är
inte ovanligt med en symtomfri period som varar fem till tio år eller mer (Liamputtong,
2013). Inuti T-hjälparceller sker under denna period en tyst förökning av viruset, och så
småningom ökar antalet döda T-hjälparceller. När antalet T-hjälparceller minskar försämras
immunsystemet (Liamputtong, 2013). HIV delas i två typer: HIV-1 och HIV-2. HIV-1 är mer
virulent och har spridit sig över hela världen och finns främst i Nordafrika, däremot är HIV-2
3
mindre smittosam och finns främst i Västafrika (Liamputtong, 2013).
AIDS
AIDS är en svaghet i kroppens eget försvarssystem, som orsakas av HIV. Förkortningen aids
står för det engelska uttrycket Acquired Immune Deficienay Syndrome (Liamputtong, 2013).
Om en person har blivit smittad med HIV, attackeras cellerna, som ansvarar för kroppens
försvar mot patogener. Cellerna kan inte längre uppfylla sin skyddande funktion och kommer
så småningom att bli helt förstörda (Liamputtong, 2013). Då den försvarslösa kroppen
angripas av olika och allvarliga sjukdomar som slutligen kan leda till död (Liamputtong,
2013). Enligt Liamputtong (2013) kan det inte förutses om hur och när infektionen HIV
utvecklas till AIDS. Efter att kroppens immunförsvar har blivit svag, blir kroppen en måltavla
för opportunistiska infektioner så som svampinfektioner, tuberkulos, bältros, herpessår,
lunginflammation och även vissa typer av cancer, då kallas det kroniska tillståndet för AIDS
(Liamputtong, 2013).
Diagnos av HIV/AIDS
Diagnos görs dels med hjälp av laboratorietester, och dels genom att upptäcka ovanliga
infektioner och tumörer. Diagnos av AIDS sätts när antalet T-hjälparceller är för låg och
blodprov bekräftar närvaron av antikroppar mot HIV, vilket innebär att viruset är närvarande i
kroppen (Eriksen et al., 2016). Symtom på AIDS behöver inte uppstå förrän 5 till 10 år efter
att en person har smittats med HIV (Liamputtong, 2013). När en person infekteras med HIV,
producerar kroppen antikroppar mot viruset, testet kan upptäcka både antikroppar och
komponenter av viruset (Eriksen et al., 2016). Testet kan upptäcka infektionen HIV så tidigt
som en till två veckor efter att en person har exponerats av viruset, i vissa fall kan det ta
längre tid innan testet kan upptäcka infektionen (Liamputtong, 2013). Det vanliga och primära
testet är så kallad Enzyme Linked Immuno Sorbent Assay (ELISA) svar (Eriksen et al., 2016).
Testet kvantifierar och detekterar antikropp eller antigen. Ibland kan testet visa falsk positiv
4
resultat på grund av andra omständigheter, så som andra substanser i blodet som testet har
reagerat på. Vid falskt svar kan ytterligare test göras så kallad Western Blot-testet (Eriksen et
al., 2016).
Behandling av HIV/AIDS
Enligt Eriksen et al. (2016), är HIV/AIDS-behandling i Sverige så effektiv att den sänker
virusnivån hos HIV-smittade personer drastisk. På så sätt kan HIV-smittade personer bli
mindre smittsamma, samt leva ett långt liv. HIV-smittade personer behandlas med antivirala
läkemedel. Dessa läkemedel hämmar virusets förmåga att föröka sig, då behandling kan leda
till minskning av viruset i blodet (Eriksen et al., 2016). Efter några års användning av
antiretrovirala läkemedel kan viruset inte längre mätas i blodet med standardmetoder som
används i laboratoriet, men ändå kan viruset fortfarande finnas i kroppen. Kroppen fortsätter
att producera antikroppar, det betyder att den HIV-smittade personen fortfarande är HIVsmittad (Eriksen et al., 2016). Kroppen utvecklar allt mer T-hjälpar celler, som bidrar till
strakare immunförsvar, som kan hindra att AIDS utvecklas (Eriksen et al., 2016). Missbrukare
som delar sprutor, smittar varandra mindre om den HIV-smittade missbrukaren behandlats
rätt samt i god tid med antiretroviral läkemedel (Folkhälsomyndigheten, 2015c). Smittsamhet
minskar avsevärd från en HIV-smittad gravid kvinna till fostret om behandlingen påbörjats i
god tid innan förlösningen (Folkhälsomyndigheten, 2015c).
Dagens behandling av HIV/AIDS drabbade personer är mer än läkemedel i Sverige.
Behandlingen består av olika kombinationer av antiretroviral läkemedel, och terapi så kallad
antiretroviral terapi (ART) (Folkhälsomyndigheten, 2015d). Läkare, sjuksköterskor,
kuratorer, dietister, psykologer och HIV-organisationer är inblandade i HIV-smittad
personens behandling och terapi, allt för att stödja och hjälpa den HIV-smittade personen till
en bra levnads standard (Folkhälsomyndigheten, 2015d). Det finns inget vaccin mot
HIV/AIDS, hittills har forskare inom området inte hittat vaccin som kan skydda
immunförsvaret från HIV (Liamputtong, 2013).
5
Stigmatisering
Enligt Liamputtong (2013) härstammar ordet stigma från antikens Grekland, vilket betyder
märke. Märke pressades på slaver som ett sätt att identifiera deras position i samhället och
uppgav att de var av mindre värde. Den mänskliga stigmatisering var en process som ett
varumärke, en symbol som brändes in i huden på en levande person. Detta utfördes med hjälp
av ett mycket hett järn, med avsikten att det resulterande ärret ska stå kvar som ett permanent
märke (Liamputtong, 2013). Enligt Liamputtong (2013) märktes slavar under tvång, som ett
straff eller för att identifiera förslavade eller på annat sätt förtryckta människor. Stigma är ett
socialt konstruerat koncept, som betyder en negativ inverkan på livet samt hälsa och
välbefinnande av individer och grupper som är märkta (Gardell, 2012).
Stigma har sin grund i skillnader, och dessa skillnader kan vara i utseende, ålder, kön,
personlighet, sexualitet, sjukdom, handikapp, etnicitet och specifika beteenden som kan väcka
missnöje, avsky, panik och avsaknad av sympati från andra (Gardell, 2012). Huvudelementen
av stigmatiseringens strategi är att skapa en princip av ”vi och de”, ”vi som goda och de som
onda”. Målet med strategin är att skapa en fundamental känsla av separation från individer
som uppfattas som mindre värde (Gardell, 2012). Enligt McCann och Sharkey (1997) har
HIV/AIDS setts inte bara som ett medicinskt tillstånd, utan även som en stigmatiserad
sjukdom i samhället. HIV upptäcktes först 1981 och har sedan dess framkallat kraftfulla
reaktioner från andra, på grund av den unika kombinationen av homosexualitet, prostitution,
drogmissbruk, smitta och död (Cole & Slocumb, 1993; Liamputtong, Harivatorn & KiatyingAngsulee, 2009).
6
Bemötande
Enligt Vårdhandboken (2013), är ett bra bemötande grunden för vård och omsorg, som leder
till godhet hos patienter. Godheten är en sorts av energi som ger värme och kärlek, som leder
till välbefinnande, respekt, harmoni och mänsklighet. I ett bemötande räknas verbala ord,
kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck, attityder och röstens ton (Vårdhandboken, 2013). Minimal
ögonkontakt, förnedrande behandling, dålig attityd, ignorering, ironi, respektlöshet, vägra att
ge service etc. räknas som dålig bemötande inom vård och omsorg (Vårdhandboken, 2013).
Vårdpersonalen ska vara rättvis, det ska absolut inte finnas skillnad mellan ras, kön, etnisk
tillhörighet, religion, sexuell tillhörighet, ålder, kroppsliga funktionaliteter, sjukdomstillstånd
och hudfärg (Friberg & Öhlén, 2009). Enligt Karolinska Institutet (2013) räcker det inte bara
med rätt medicin till rätt patient i rätt tillfälle, utan ett gott bemötande är av stor vikt för att
höja kvaliteten i vården.
Smittskyddslagen
Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168) klassas HIV/AIDS som en allmänfarlig sjukdom.
Vid diagnos av HIV/AIDS hos en person anmäls fallet till smittskyddsläkare i landstinget och
till Folkhälsomyndigheten. Om en person gör ett anonymt HIV-test, om testet visar positiv
svar, är den HIV-smittade personen skyldig att uppge sin identitet. Personen är skyldig att
följa regler och rutiner som den behandlande läkaren meddelar. Personen är skyldig även att
hjälpa till att spåra smittkällan (Folkhälsomyndigheten, 2015a). Enligt Smittskyddslagen
(2004:168) är den behandlande läkare pliktig att anmäla cirka 60 smittsamma sjukdomar som
kan inträffa i Sverige. Det gäller även för vårdpersonal som har ansvar för ett laboratorium,
även en läkare som utför obduktion är skyldig att anmäla sådana fall.
7
Perspektiv och utgångspunkter
Att veta när en patient upplever stigmatisering och diskriminering före, under och efter
vårdkontakt är viktig inom hälso- och sjukvården, eftersom välmående hos patienter är av stor
vikt (Vårdhandboken, 2013). Kunskapen om patienters upplevelser av till exempel
stigmatisering och diskriminering kan höja välmående hos HIV-smittade personer
(Liamputtong, 2013). Kunskap om att förebygga stigmatisering och diskriminering inom
radiografi kan förbättra vårdpersonalens bemötande gentemot HIV-smittade personer. Enligt
Röntgensjuksköterskors kompetensbeskrivning (Svensk förening för röntgensjuksköterskor
[SFR], 2012) behöver en röntgensjuksköterska utföra sitt yrke på ett professionellt sätt utifrån
”rättviseprincipen”, för att hindra stigmatisering och diskriminering vid undersökningar av
patienter. En röntgensjuksköterska ska ha ett välorganiserat sätt att arbeta och à jour kunskap
som är baserad på ”peri-radiografiska processen”, en process där en röntgensjuksköterska
observerar, bedömer, planerar, genomför och utvärderar sina uppgifter utifrån patientens
behov (SFR, 2012).
Det ligger ett stort ansvar på röntgensjuksköterskan vid genomförande av radiografiska
undersökningar, när det gäller respekt och sympati till patienter (SFR, 2012).
Röntgensjuksköterska ska informera patienten till exempel om hur undersökning utförs (SFR,
2012). I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) fastställs att patienten skall ges
individanpassad information om bland annat sitt hälsotillstånd de metoder, undersökningar,
vård och behandlingar som finns. Radiografi är influerad av den humanistiska
människosynen, där varje människa är unik, okränkbar, föds fri och har möjlighet att göra fria
val (Lindgärde, Thulin & Östergren, 2009). Röntgensjuksköterskans kunskapsområde kan
utgå från bland annat den humanistiska människosynen som har beskrivits av
interaktionsteoretikern Joyce Travelbee. Travelbees omvårdnadteori beskriver hur en
vårdrelation skapas, samt vilka konsekvenser kan förekomma om vårdpersonalen misslyckas
med att bygga relation med patienter.
Enligt Kirkevold (2000) betonade Travelbee att vårdpersonalen bör förstå omvårdnadens
betydelse, samt veta vilket mål uppnås med den. De viktiga komponenter som ingår i
Travelbees omvårdnadteori är bland annat mening med vård, bemötande, individ,
kommunikation och relation med patienter. Enligt Kirkevold (2000) betonade Travelbee att
varje patient är individ som är oersättlig med andra individer. Travelbee ansåg att
8
vårdpersonalen inte bör stämpla patienten före mötet genom att se en färdig bild av patienten
om hur patienten kan vara, eftersom det kan leda till stereotyp eller stigmatisering (Kirkevold,
2000). Travelbee betonade vikten av relationen med patienten genom att observera
medvetenhet med tanke på de känslor som mobiliseras inför stressande situationer så som
rädsla, tvivel och känslomässiga förändringar (Kirkevold, 2000). Röntgensjuksköterskor bör
bygga mellanmänsklig relation med HIV-smittade patienter, genom att använda sig av
Travelbees omvårdnadteori, en omvårdnadteori som syftar till att öka välbefinnandet hos
patienter med hjälp av gott bemötande.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka hur HIV-smittade personer upplever att de blir bemötta
inom hälso- och sjukvården.
Metod
Litteraturstudie som metod valdes för att kunna kartlägga kunskapen inom området
(Kristensson, 2014). En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga originalartiklar,
publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område (Backman, 2008; Kristensson,
2014).
Urval
Sökningar genomfördes för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar i databaser Public
Medline (PubMed) och Cumulative Index to Nursing and Allied Health (Cinahl). Databaserna
valdes eftersom de inriktar sig på medicin och omvårdnad (Backman, 2008). Sökningarna
begränsades till språket engelska och tidsramen begränsades till högst tio år i början av
sökning, men eftersom inte tillräckligt många relevanta vetenskapliga artiklar påträffades
utökades tidsramen ytterligare med 7 år. Endast ”Peer reviewed” artiklar inkluderades, detta
innebär att artiklarna har granskats av forskare och godkänts för publicering (Friberg, 2012).
9
Både kvinnliga och manliga vuxna patienter var inkluderade, liksom både kvalitativa och
kvantitativa studier. Tabell 1 och 2 visar antal påträffade artiklar i databaser PubMed och
Cinahl Complete via Lunds universitets biblioteks söktjänst (LUBsearch). Specifika och
relevanta termer valdes ut och en sökning i Medical Subject Headings (MeSH) genomfördes
för att hitta lämpliga MeSH-termer. För att sammanställa resultat i en litteraturstudie krävs det
relevanta studier av höga kvalitéer, annars blir resultaten och slutsatsen av låg kvalité i en
litteraturstudie (Kristensson, 2014).
Genomförande av datainsamling
En sökstrategi planerades för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar utifrån begränsade
sökord (Friberg, 2012). De mest relevanta artiklarna inom området inkluderades i resultatet
och slutsatsen, men däremot icke relevanta artiklar exkluderades. Artikelgranskningar och
urvalsprocess gjordes i två faser. Den första fasen var baserad på att välja ut artiklar utifrån
titel, sedan genomläsning av abstrakten, då artiklarna som ansågs lämpliga valdes ut för
vidare granskning. Sammanlagd 108 abstrakt lästes in, varav 23 artiklar valdes ut i första
hand, artiklarna lästes noggrann. Av 23 artiklar valdes 10 relevanta artiklar, varav 6 stycken
var kvalitativa och 4 stycken var kvantitativa, till resultatet (se Tabell 1och 2). Artiklarna som
ingick i resultatet är refererade med en asterisk * i referenslistan i detta arbete.
Huvudsökord var HIV, AIDS, stigma. Först börjades med att söka i databaser på HIV, AIDS
och stigma (se Tabell 1 och 2), då gav sökningarna träffar som utgick från hälso- och
sjukvårdspersonalens perspektiv, istället för patientens perspektiv. Då utökades sökorden med
patient satisfaction och så vidare. Eftersom litteraturstudiens forskning inom området var
begränsade användes olika kombinationer av sökord för att kunna hitta relevanta artiklar
(Friberg, 2012).
10
Därefter genomfördes en systematisk granskning av artiklarna för att identifiera relevanta
artiklar av hög kvalité som kunde besvara syftet. Granskningsmall användes för att bearbeta
val av relevanta kvantitativa (se Bilaga 2) respektive kvalitativa artiklar (se Bilaga 3) enligt
Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Granskning gjordes genom att sätta 1 poäng för
positiv svar, respektive 0 poäng för negativ svar, max poäng var 12 som motsvarade 100 %
procent. 80 -100 % gav hög kvalité, 70 - 79 % gav medel kvalité och 60 - 69 % gav lågt
kvalité. Utifrån poängsättningen erhölls 8 artiklar av hög kvalité och två artiklar av medel
kvalité.
Genomförande av databearbetning
Materialet bearbetades genom att likheter och skillnader i jämfördes och analyserades för att
identifiera gemensamma teman (Kristensson, 2014). Pennor med olika färger användes för att
underlätta processen, genom att markera samma tema med samma färg i de olika artiklarna.
De utvalda vetenskapliga artiklarnas resultat lästes upprepade gånger, det som var relevant för
denna studies syfte togs ut och jämförelse gjordes mellan artiklarna.
Tabell 1. Sökta artiklar i databasen pubMed, Peer reviewed, (2000/01/01 - 2017/12/31).
Databas
Sökord
Antal
träffar
Lästa
titlar
Granskade
abstrakt
Granskade
artiklar
Utvalde
artiklar
PubMed
HIV
213525
0
0
0
0
PubMed
HIV or AIDS
252608
0
0
0
0
PubMed
(HIV or AIDS)
AND (Stigma)
3966
0
0
0
0
PubMed
(HIV or AIDS)
AND (Stigma
and healthcare)
AND (Patient
satisfaction)
58
58
58
10
1
11
PubMed
HIV or AIDS)
AND (Stigma
and healthcare)
AND (Patient
satisfaction)
AND
(Radiography)
0
0
0
0
0
PubMed
(HIV or AIDS)
AND
(Stigmatization)
AND
(Discrimination)
234
234
12
2
2
Tabell 2. Sökta artiklar i Cinahl Complete vis LUBsearch, Peer reviewed, (2000/01/01 2017/12/31).
Databas
Sökord
Antal
träffar
Lästa
titlar
Granskade
abstrakt
Granskade
artiklar
Utvalde
artiklar
Cinahl
Complete via
LUBsearch
HIV
61360
0
0
0
0
Cinahl
Complete via
LUBsearch
HIV or AIDS
73445
0
0
0
0
Cinahl
Complete via
LUBsearch
HIV or AIDS
AND (Stigma)
2748
0
0
0
0
Cinahl
Complete via
LUBsearch
(HIV or AIDS)
AND
(Stigmatization
or
discrimination)
AND health
802
802
10
5
2
Cinahl
Complete via
LUBsearch
HIV AND
Nursing AND
Experience
259
259
15
3
3
Cinahl
Complete via
LUBsearch
HIV AND
Patient AND
Stigma AND
Healthcare
71
71
5
3
1
Cinahl
Complete via
LUBsearch
(HIV or AIDS)
AND (Stigma
and health)
AND (Patient
satisfaction)
40
40
8
1
1
12
Cinahl
Complete via
LUBsearch
HIV or AIDS)
AND (Stigma
and health)
AND (Patient
satisfaction)
AND
(Radiography)
0
0
0
0
0
Etisk avvägning
I denna litteraturstudie var forskningsetik av stor vikt när det gällde val av artiklar som var
inkluderade i litteraturstudiens resultat. Enligt Friberg (2012) är det av stor vikt att undersöka
om alla forskningsartiklar har blivit godkända av en etisk kommitté innan studien påbörjas.
Samtliga artiklar var baserade på forskningsetiska regler. I forskningsetiska regler kan finnas
till exempel att samtliga deltagare har rätt till information om studien, ska vara frivilliga och
har rätt att avbryta deltagandet när som helst (Friberg, 2012; Kristensson, 2014).
Resultat
I samtliga tio studier framkom att HIV-smittade patienter upplevde något slags stigmatisering
från vården. Av analysen framkom två huvudteman och tre subteman:

HIV-smittade patienters upplevelse av särbehandling

HIV-smittade patienters upplevelse av dålig bemötande
-
HIV-smittade patienters upplevelse av minimal kontakt
-
HIV-smittade patienters upplevelse av att bli betraktad som underlägsen
-
HIV-smittade patienters upplevelse av brist på kunskap hos vårdpersonalen
HIV-smittade patienters upplevelse av särbehandling
I fem studier (Hekkink, Wigersma, Yzerman & Bindels, 2005; Ion & Elston, 2015; Webb,
13
Pesata, Bower, Gill & Pallija, 2001; Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen, 2007; Surlis &
Hyde, 2001) framkom att HIV-smittade patienter kände sig särbehandlade gentemot andra
patienter i sin kontakt med sjukvården. I en studie av Hekkink et al. (2005) beskrevs att HIVsmittade patienter upplevde att de särbehandlades i ett sjukhus i Holland. HIV-smittade
patienter hade upplevat diskriminering och annorlunda behandling och bemötande. I den
tvärsnittsstudien deltog 226 HIV-smittade patienter och 128 reumatiska patienter. Patienter
med reumatiska sjukdomar var mer nöjda med vården än HIV-smittade patienter var. Enligt
Hekkink et al. (2005) framgick av resultatet att särbehandling av HIV-smittade patienter inom
vården i olika sammanhang hade orsakat distans mellan patienterna och vården. Enligt Webb
et al. (2001) framkom i en intervjustudie med 10 HIV-smittade patienter att de var mer
frustrerade under vården på sjukhuset på grund av särbehandling, jämför med 20 icke HIVsmittade patienter.
I en kvalitativ studie av Rintamaki et al. (2007) framkom att sjuksköterskorna ändrade sin
attityd så fort de hade fått veta om sjukdomstillståndet hos majoriteten av 50 HIV-smittade
amerikanska militärveteraner. Enligt Rintamaki et al. (2007) var sjuksköterskorna extra
känsliga för sjukdomen. De använd sig av skyddsmaterial överdrivit mycket jämför med när
de behandlade patienter med annan blodsmitta. Dubbla handskar förekom endast vid
behandling av HIV-smittade patienter och detta framför andra patienter, på så sätt att patienter
med andra sjukdomar kunde förstå att personen var HIV-infekterad. Enligt Rintamaki et al.
(2007) menade deltagande patienter i studien att det hade varit bättre om vårdpersonalen
behandlat alla lika. En deltagare beskrev det så här i studien av Rintamaki et al. (2007): ”Even
today, there was a girl down there who took my blood. There was a guy in there before me
whose blood she took—she didn’t put on gloves. I never would have thought about that
before, except I had somebody else there who had AIDS, who was saying, “Oh that’s
discrimination, because then they should do it [use consistent precautions] with everybody .”
(Rintamäki et al., 2007, s. 962). Majoriteten av 10 HIV-smittade patienter som deltog i
studien av Surlis et al. (2001) i Dublin, berättat att de kände sig permanent stämplade då röda
klistermärken på sängen, dörren och patientjournalen användes för HIV-smittade patienter på
sjukhuset och vårdcentraler. Patienter med övrig blodsmitta var inte märkta med
klistermärken, detta hade påverkat självkänslan hos HIV-smittade patienter negativt (Surlis et
al. 2001). Enligt Surlis et al. (2001) hade deltagarna förståelse om rutiner gällande skydd av
smitta, men de kände sig ändå stämplade ”i pannan”. Deltagarna var också missnöjda med
14
sekretessen gällande HIV (Surlis et al. 2001). Enligt Ion et al. (2015) ville HIV-smittade
patienter inte behandlas annorlunda än andra, en deltagare beskrev det så här i studien av Ion
et al. (2015): ”I don’t expect to be treated any differently that anybody else, I don’t expect to
be treated better I don’t expect to be treated worse, you know.” (Ion et al., 2015, s. 414).
HIV-smittade patienters upplevelse av dålig bemötande
Dålig bemötande förekom i olika proportionalitet, i olika form och på grund av olika aspekter
varför huvudteman ”vårdpersonalens dåliga bemötande av HIV-smittade patienter” delas in i
tre subteman.
HIV-smittade patienters upplevelse av minimal kontakt
I en nationell studie av Schuster, Collins, Cunningham, Morton, Zierler och Kanouse (2005)
hade 26 % av 2466 amerikaner som hade vårdats för HIV, upplevt något slags dåligt
bemötande inom vården. Dessutom uppgav HIV-smittade patienter att vårdgivare hade
upprätt som om de var obekväma (18 %). Konsekvenserna hade lett till att HIV-smittade
patienter saknade stöd och kände sig ensamma i sin sjukdom. Enligt Schuster et al. (2005) när
de HIV-smittade patienterna tillfrågades om vilka yrkeskategorier som hade undvikit dem,
uppgav de läkare (54 %), tandläkare (32 %), sjuksköterskor (39 %), sjukhuspersonal (31 %),
socialarbetare (8 %), och övriga (2 %). Enligt Ion et al. (2015) hade vårdpersonalen minimal
kontakt med HIV-smittade kvinnor, en av deltagare hade beskrivit så här: ”I had… a doctor ...
he came in and checked me out but he was treating me like, ‘Oh my god I’m gonna catch this
disease,’ like he was even scared to touch me you know and he just see me for 5 minutes and
let me go.” (Ion & Elston, 2015, s. 414). Enligt Webb et al. (2001) hade vårdpersonalen
minimal kontakt med de 10 HIV-smittade patienterna jämför med 10 hepatit- och tuberkulos
infekterade patienter, genom att ignorera och undvika dem.
15
HIV-smittade patienters upplevelse av att bli betraktad som underlägsen
Enligt Webb et al. (2001) som genomfört en intervjustudie, hade patienterna berättat hur dålig
de mår på grund av känslor av underlägsenhet och försummelse. Enligt Schuster et al. (2005)
kände sig de HIV-smittade patienterna i deras studie behandlade som att de var underlägsna
patienter (17 %). I en studie av Elford, Ibrahim, Bukutu, och Andersson (2007) uppgav en
tredjedel av 1385 HIV-smittade patienter att de hade behandlats som om de var underlägsna
på grund av sin HIV-infektion. Av dem som hade upplevat HIV-relaterad diskriminering hade
hälften (49,6%) diskriminerats av sjukhuspersonal och ungefär en femtedel av
primärvårdspersonal (17,4%) (Elford et al., 2007).
HIV-smittade patienters upplevelse av brist på kunskap hos vårdpersonalen
Hekkink et al. (2005) kom fram till att HIV-smittade patienter var nöjda med bemötande av
högutbildade vårdpersonal med specialitet inom området. Enligt Hekkink et al. (2005) var
kunskap och attityder från den professionella vårdpersonalen mycket viktig för de HIVsmittade patienternas välmående. I en kvalitativ studie av Haile, Landrum, Kotarba, och
Trimble (2002) upplevde HIV-smittade patienter brist på kunskap hus vårdpersonalen. Enligt
Haile et al. (2002) uppfattade kvinnorna HIV-relaterade stigman när vårdgivare saknade
grundläggande HIV-kunskap och att personalen misslyckats med att upprätthålla etiska
principer, vilket resulterade i kvinnors tillbakadragande från hälso- och sjukvården. De HIVsmittade kvinnorna beskrev att de hade tagit kontroll över sitt sjukdomstillstånd genom att
öka sin kunskap och använda sig av inre styrka, när personalen hade brist på kunskap inom
området (Haile et al., 2002). Enligt Ion et al. (2015) uppfattade HIV-smittade kvinnor HIVrelaterade stigman. Det framgick dessutom av författarnas resultat att vårdpersonalen, så som
sjuksköterskor, hade brist på kunskap inom området (Ion et al., 2015). Enligt Ion et al. (2015)
var brist på kunskap en viktig aspekt till att vårdpersonalen hade misslyckats med att
tillfredsställa 17 HIV-smittade patienter på detta sjukhus.
I en kvalitativ studie av Sherman och Oullette (2001) hade majoriteten av 17 HIV-smittade
patienter upplevat att hälso- och sjukvårdspersonalen uppvisade lite professionalitet, kunskap
16
och kompetens inom området. Enligt deltagande patienter vårdpersonalen som lade stor vikt
på professionalitet, kompetens och lyhördhet, kunde genomsyra också vägen till acceptans
och öppenhet inom området (Sherman et al., 2001). I en kvantitativ studie av Tsasis, Tsoukas
och Deutsch (2000) var majoriteten av 193 HIV-smittade patienter mer nöjda med
bemötandet av specialistutbildade vårdpersonal inom området, jämför med icke
specialistutbildade vårdpersonal som saknade förståelse inom området enligt deltagande
patienter.
Diskussion
Diskussion av vald metod
Syftet, med vald metod som litteraturstudie, var möjligheten att studera både kvantitativa så
som kvalitativa studier. Eftersom denna studie var ur HIV-smittade personers perspektiv hade
en empirisk studie baserade på intervjuer med HIV-smittade personer i Sverige besvarat syftet
mer noggrann jämför med en litteraturstudie. Eftersom det inte är sannolik att genomföra en
sådan studie i hänsyn till tidsramen, var en litteraturstudie ett bra val för att besvara syftet
(Kristensson, 2014). Nackdelen med vald metod var att flera av de inkluderade artiklarna var
mer än tio år gamla, eftersom inte tillräckligt många nya relevanta artiklar påträffades på
databaser. Vårdpersonalens syn på HIV-smittade personer kanske har ändrats, eftersom både
kunskap och bromsmedicinering har effektiviserats markant inom området jämför med för 15
år sedan (Liamputtong, 2013).
En annan nackdel med vald metod var att majoriteten av påträffade artiklar var ur
vårdpersonalens perspektiv, som inte kunde besvara syftet. En styrka med litteraturstudien var
att det var studier från olika länder, en svaghet var emellertid att ingen studie från Sverige
påträffades. Synen på HIV kan vara olika i olika länder, beroende på kunskap, kultur och
religion, då valdes relevanta artiklar endast från västvärlden. En annan nackdel med
litteraturstudie är att i denna studie inkluderades endast tio vetenskapliga artiklar, vilka kanske
inte representerar helheten av vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade personer.
17
Diskussion av framtaget resultat
Syftet med studien var att undersöka hur HIV-smittade personer upplever att de blir bemötta
inom hälso- och sjukvården. Detta presenterades i resultatet som två huvudteman och tre
subteman. I tio studier (Elford et al., 2007; Haile et al., 2002; Hekkink et al., 2005; Ion et al.,
2015; Rintamaki et al., 2007; Schuster et al., 2005; Sherman et al., 2001; Surlis et al., 2001;
Tsasis et al., 2000; Webb et al., 2001) framkom att HIV-smittade patienter kände sig
stigmatiserade och diskriminerade på grund av deras HIV-status, i en av studierna så sent som
år 2015 (Ion et al., 2015). Under rubriken ”Perspektiv och utgångspunkter” förklarades att
vårdpersonalen så som röntgensjuksköterska behöver utföra sitt yrke på ett likvärdigt sätt
utifrån ”rättviseprincipen”, för att hindra stigmatisering och diskriminering vid
undersökningar av patienter (SFR, 2012). I enlighet med Diskrimineringslagen (SFS
2008:567) får inte vårdpersonalen utsätta patienter för diskriminering på grund av deras
sjukdomstillstånd så som HIV/AIDS. Av resultaten framkom att HIV-smittade patienter
upplevde bristande kunskap om HIV/AIDS hos vårdpersonalen (Hekkink et al., 2005; Haile et
al., 2002; Ion et al., 2015; Sherman et al., 2001; Tsasis et al., 2000). Detta kan styrkas
ytterligare av Vance et al. (2008) som betonar att sjuksköterskor har för lite kunskap om
HIV/AIDS.
Enligt World Health Organization (2014) borde varje sjukhus och primärvård satsa på att
sprida kunskap bland vårdpersonalen inom området så att behandling av HIV-smittade
personer görs på ett tillfredställande sätt genom att hindra diskriminering av HIV-smittade
personer. I flera studier framkom att HIV-smittade patienter upplevde att sjukvårdpersonal
särbehandlade de gentemot andra patienter i sin kontakt med sjukvården (Hekkink et al.,
2005; Ion et al., 2015; Webb et al., 2001; Rintamaki et al., 2007; Surlis et al., 2001). En sådan
behandling kan räknas som diskriminering av HIV-smittade personer. För att eliminera
stigmatisering och diskriminering av HIV-smittade personer, behöver vårdpersonalen så som
röntgensjuksköterskor ha ett välorganiserat sätt att arbeta och à jour kunskap som kan vara
baserad på ”peri-radiografiska processen” en process där röntgensjuksköterskor använder sig
av evidensbaserad kunskap (SFR, 2012). Joyce Travelbee hade en dröm, en dröm som
präglade den humanistiska människosynen inom vården, där vårdpersonalen ska kunna sätta
18
sig in i patientens tankar och känslor och ha medkänsla (Kirkevold, 2000).
Enligt Hekkink et al. (2005) är resurser så som skyddsmaterial begränsade inom vården, så
det betyder skyddsmaterialen ska inte användas i onödan. Att inte överdriva med
skyddsmaterial betyder inte att vårdpersonalen ska slarva med att skydda sig, utan göra det på
ett likvärdigt sätt så att HIV-smittade personer inte känna sig kränkta (Elford et al., 2007;
Haile et al., 2002; Hekkink et al., 2005; Ion et al., 2015; Rintamaki et al., 2007; Schuster et
al., 2005). Enlig Liamputtong (2013) smittas en person inte av handskakning med en HIVsmittad person, och inte heller av kropps beröring. Enligt Eriksen et al. (2016) är dagens
antiretroviral medicinering så effektiv att HIV-smittade personer är mindre smittsamma än
tidigare. Så behöver sjukvårdpersonalen inte vara rädd om att bli smittade av HIV-smittade
personer, med endast kropps beröring så som handskakning. Enligt Karolinska Institutet
(2013) räknas minimal kontakt med patienter, som ett icke gott bemötande. I tre studier (Ion
et al., 2015; Schuster et al., 2005; Webb et al, 2001) framkom att sjukvårdspersonalen hade
minimala kontakter med HIV-smittade personer, vilket betyder att HIV-smittade personer
hade inte bemöts på ett gott sätt.
Enligt Vårdhandboken (2013) bör sjukvårdpersonalen bemöta patienter på ett värdigt sätt så
att patienter inte känna sig betraktade som underlägsna. I tre studier (Webb et al., 2001;
Schuster et al., 2005; Elford et al., 2009) angav författarna att majoriteten av patienter kända
sig betraktade som underlägsna. En upplevelse av underlägsenhet hos HIV-smittade patienter
kan leda till depression (Liamputtong et al., 2009). Enligt Vance et al. (2008) är HIVsmittade personer sårbara. Stigmatisering och diskriminering kan förvärra välmående hos
HIV-smittade personer (Vance et al., 2008), sjukvården finns för att patienterna ska känna sig
trygga och likvärdigt behandlade. Hänsyn till Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) om respekt
för patientens självbestämmande och integritet; har patienten rätt att anmäla stigmatisering
och diskriminering till Patientnämnden (Region Skåne, 2015). En röntgensjuksköterska är inte
bara ansvarig och skyldig att ta bästa möjliga bilder av hög kvalité med den minsta möjliga
stråldosen, utan även ansvarig för att respektera patientens integritet och värdighet (SFR,
2012). En röntgensjuksköterska behöver utföra sitt yrke på ett professionellt sätt utifrån
”rättviseprincipen”, en princip där alla patienter behandlas likvärdigt (SFR, 2012).
19
Slutsats och kliniska implikationer
I samtliga artiklar betonade författarna att det förekom något slags av missnöje hos HIVsmittade personer, från ett dåligt bemötande till grov kränkning. Det kan påverka HIVsmittade personers välmående negativt. För att förbättra sjukvården bör vårdpersonalen
betrakta alla patienter från en human vinkel, oavsett kön, etnicitet, sjukdomstillstånd och
sexuell tillhörighet. Alla patienter bör betraktas som individer på ett likvärdigt sätt utan att
fara illa inom sjukvården. Vård ska ges på lika villkor (HSL 1982:763). För att tillhandahålla
god vård och främja hälsa bör därför röntgensjuksköterskan ha kunskap om inte bara Hivsmitta i sig utan också kring hur dessa personer bör bli bemötta. Röntgensjuksköterskorna bör
ge individanpassad vård till HIV-smittade personer. Röntgensjuksköterskor bör ha förståelse
om att HIV-smittade personer är sårbara och påverkas oerhört lätt av dålig bemötande så som
negativa verbala ord, kroppsspråk, gester, ansiktsuttryck och attityder. För att fördjupa sig
inom stigmatisering och diskriminering av HIV-smittade personer inom hälso- och sjukvården
i Sverige behövs flera empiriska studier från HIV-smittade personers perspektiv.
20
Referenser
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Cole, F. L., & Slocumb, E. M. (1992). Nurses attitudes toward patients with AIDS. Journal of
Advanced Nursing. 18, 1112-1117.
*Elford, J., Ibrahim, F., Bukutu, C. & Andersson, J. (2007) Hiv-related discrimination
reported by people living with hiv in London, UK. AIDS and Behavior, 12, 255-264.
Eriksen, J., Albert, J., Blaxhult, A., Carlander, C., Flamholc, L. Gisslén, M., … Josephson, F.
(2016). Antiretroviral treatment for HIV infection: Swedish recommendations 2016. Informa
Healthcare. Doi: 10.1080/23744235.2016.1247495.
Folkhälsomyndigheten. (2015a). Statistik för hivinfektion. Hämtad 2016-11-13, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-ochvisualisering/sjukdomsstatistik/hivinfektion/
Folkhälsomyndigheten. (2015b). Sjukdomsinformation om hivinfektion. Hämtad 2016-11-13,
från, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsammasjukdomar/hivinfektion/
Folkhälsomyndigheten. (2015c). Smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Hämtad 2016-1208, från, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publiceratmaterial/publikationsarkiv/s/Smittsamhet-vid-behandlad-hivinfektion/
Folkhälsomyndigheten. (2015d). Hiv idag/behandling. Hämtad 2016-12-08, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/hividag/behandling/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och kultur.
21
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F., & Öhlén, J. (2009). Omvårdnadens Grunder. Perspektiv och förhållningssätt.
Lund: Studentlitteratur.
Gardell, J. (Manusförfattare), Kaijser, S. (Regissör) & Nordenberg, M. (Producent) (2012).
Torka aldrig tårar utan handskar [TV-serie]. Stockholm: Sveriges Television.
*Haile, B. L., Landrum, P. A., Kotarba, J. A., & Trimble, D. (2002). Inner Strength Among
HIV-Infected Women: Nurses Can Make a Difference. Journal of the Association of Nurses
in AIDS Care. 13(3), 74-80.
*Hekkink, C. F., Wigersma, L., Yzerman, C. J. & Bindels, P. J. (2005). HIV nursing
consultants: patients’ preferences and experiences about the quality of care. Journal of
clinical nursing. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.01061.x
*Ion, A. & Elston, D. (2015). Examining the Health Care Experiences of Women Living with
Human Immunodeficiency Virus (HIV) and Perceived HIV-Related Stigma. Women's health
issues. 25, 410–419. DOI: 10.1016/j.whi.2015.0
Karolinska Institutet. (2013). Forskning/vårdvetenskap. Hämtad 2016-12-10, från
http://ki.se/forskning/ratt-medicin-racker-inte-gott-bemotande-ocksa-viktigt
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier, analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för hälso- och
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Liamputtong, P. (2013). Stigma, Discrimination and Living with HIV/AIDS: A CrossCultural Perspective. Netherlands: Springer.
Liamputtong, P., Haritavorn, N., & Kiatying-Angsulee, N. (2009). HIV and AIDS, stigma
and AIDS support groups: Perspectives from women living with HIV and AIDS in central
Thailand. Social Science & Medicine. DOI:10.1016/j.socscimed.2009.05.040.
22
Lindgärde, F., Thulin, T., & Östergren, J. (2009). Kärlsjukdom - Vaskulär medicin. Lund:
Studentlitteratur.
McCann, T. V., & Sharkey, R. J. (1997). Educational intervention with international
nurses and changes in knowledge, attitudes and willingness to provide care to patients
with HIV/AIDS. Journal of Advanced Nursing, 27, 267-273.
Region Skåne. (2015). Rgler och rättigheter i vården. Hämtad 2016-11-19, från
http://www.skane.se/Halsa-och-vard/Regler-och-rattigheter-i-varden1/Om-du-inte-ar-nojdmed-varden/
*Rintamaki, L. S., Scott, A. L., Kosenko, K. A., & Jensen, R. E. (2007). Male Patient
Perceptions of HIV Stigma in Health Care Contexts. AIDS Patient Care and STDs. 21(12),
956-969.
*Schuster, M., Collins, R., Cunningham, W., Morton, S., Zierler, S., Wong, M., Tu, W., &
Kanouse, D. (2005). Perceived discrimination in clinical care in a nationally representative
sample of HIV-infected adults receiving health care. Journal of general internal medicine, 20,
807-813.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2004:168. Smittskyddslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Riksdagen.
*Sherman, D. W., Oullette, S. C. (2001). Patients tell of their images, expectations, and
experiences with physicians and nurses on an AIDS- designated unit. Journal of association
of nurses in AIDS care. 12(3), 84-94.
SFR. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjukskörska. Svensk Förening för
röntgensjuksköterskor. Stockholm: Vård förbundet.
*Surlis, S., & Hyde, A. (2001). HIV-Positive patients ́ experiences of stigma during
23
hospitalization. Journal of the association of nurses in AIDS care. 12(6), 68-77.
*Tsasis, P., Tsoukas, C. & Deutsch, G. (2000). Evaluation of patient satisfaktion in a
specialized HIV/AIDS care unit of a major hospital. AIDS Patient Care and STDs. 14(7),
347-349.
Vance, R., & Denham, S. (2008). HIV/AIDS related stigma: Delivering appropriate nursing
care. Teaching and Learning in Nursing, 3(2), 59-66.
Vårdhandboken. (2013). Bemötande i vård och omsorg, patientperspektiv. Hämtad 2016-1210, från http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorgpatientperspektiv/Patientperspektiv-pa-halsa-och-sjukdom/
*Webb, A., Pesata, V., Bower, D. A., Gill, S & Pallija, G. (2001). Dimensions of quality care.
Perceptions of patients with HIV/AIDS regarding nurse care. The journal
of nursing administration. 31(9), 414-417.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2014). HIV/AIDS. Hämtad 2016-12-27, från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs360/en/
24
Bilaga 1 (3) Matris över urval av artiklar till resultat
Nr
Författare
Titel
År,
land,
tidskrift
2005,
Hollan
d,
Journal
of
clinical
nursing
1
Hekkink,
C. F.,
Wigersma,
L.,
Yzerman,
C. J. &
Bindels, P.
J.
HIV
nursing
consultants
: patients’
preference
s and
experience
s about the
quality of
care
2
Surlis, S.
& Hyde,
A.
HIVPositive
Patients´
Experience
s of Stigma
During
Hospitaliza
tion
2001,
Irland,
Journa
l of the
associ
ation
of
nurse
in aids
care
3
Sherman,
D. W.,
Oullette, S.
C.
Patients
tell of their
images,
expectatio
ns, and
experience
s with
physicians
and nurses
on an
AIDSdesignated
2001,
USA,
Journa
l of
associ
ation
of
nurses
in
AIDS
Syfte
Metod
Resultat
Kvalitet
Att utforska
HIV-smittade
personers
upplevelser av
vårdens
kvalité. Samt
att jämföra
HIV-patienters
yttrande med
reumatiska
personers
yttrande.
Kvantitativ
tvärsnittsstudie. Urval:
HIV-smittade och
frivilliga personer som
hade fått behandling från
allmän- och
specialistläkare i fyra
olika HIV-kliniker. 446
HIV-smittade personer
erbjuds frågeformulär,
varav 250 HIV-smittade
personer hade tackat ja,
varav 226 personer hade
fyllt QUOTEfrågeformulär. 128
reumatiker hade deltagit.
Patienter med
reumatiska sjukdomar
var mer nöjda med
vården av sin
omvårdnads konsult än
HIV-smittade.
Samtidig författare
betonar att HIVsmittade personer var
nöjda med
högutbildade
vårdpersonal med
specialitet inom
området. Ett hundra
femtiotre av 226 HIVsmittade personer hade
kontakt med HIV
nursing consultants
(HNC). 32 % hade inte
kontakt med
vårdkonsulter, en av
anledning var rädsla
pga. stigmatisering
enligt författare.
Hög
Att utforska
HIVsmittade
personers
relationer
med
vårdpersonal,
i samspel
med deras
vårderfarenet
er om
sjukdomen
HIV under
sjukhusvistel
se.
Att utforska
HIVsmittade
personers
relationer
med
vårdpersonal,
i samspel
med deras
vårderfarenet
er om
Kvalitativ studie.
Urval:
Semi- strukturerade
intervjuer med 10
HIV-smittade personer
i Dublin.
Deltagare hade
upplevat
stigmatisering inom
vården, särskilt hos
sjuksköterskor som
hade brist på
kunskap inom
området.
Hög
Kvalitativ studie.
Urval:
Semi- strukturerade
och inspelade
intervjuer med 17
HIV-smittade
personer. Män (n =
14), kvinnor (n = 2)
och transsexuell (n =
1).
Viktiga aspekter som
ingick inom teman
var att
vårdpersonalen ska
lägga stor vikt på
professionalitet,
kompetens och
lyhördhet för att
skapa acceptans och
öppenhet inom
området.
Hög
unit
care
sjukdomen
HIV i sin
helhet.
Att utforska
HIVsmittade
kvinnors (n =
17)
upplevelser
av
stigmatiserin
g inom
vården.
4
Ion, A. &
Elston, D.
Examining
the Health
Care
Experience
s of
Women
Living
with
Human
Immunode
ficiency
Virus
(HIV) and
Perceived
HIVRelated
Stigma
2015,
Canad
a,
Wome
n's
health
issues
5
Schuster,
M. A.,
Collins, R.,
Cunningha
m, W. E,
Morton, S.
C., Zierler,
S., Wong,
M., Tu,
W., &
Kanouse,
D. E.
Perceived
discriminat
ion in
clinical
care in a
nationally
representat
iv e sample
of HIVinfected
adults
receiving
health care
2005,
USA,
Journa
l of
genera
l
interna
l
medici
ne
Att utforska
om HIVsmittade
personer
upplevt
diskriminerin
g från läkare
och andra
vårdpersonal.
6
Elford, J.,
Ibrahim,
F., Bukutu,
C. &
Andersson,
J.
HIVrelated
discriminat
ion
reported by
people
living with
hiv in
London,
UK
2007,S
torbrit
annie,
AIDS
and
Behavi
or
Att utforska
om HIVsmittade
personer
upplevt
diskriminerin
g i London.
Kvalitativ studie.
Urval:
Semi- strukturerade
och inspelade
intervjuer. HIVsmittade och frivilliga
kvinnor. Projektet
hade genomförts i två
faser: Fas 1 från
januari till maj 2010,
djupintervjuer med
vårdpersonal som
arbetade på kliniken (n
= 12). Fas 2 från mars
2011 till februari 2012.
Detta dokument
fokuserar på resultaten
från djupintervjuer
med kvinnor som fick
vård.
Tvärsnittsstudie.
Urval: HIV-smittade
personer som hade fått
behandling i allmänt
sjukhus i USA, mellan
1996 och 1997,
intervjuats. 2466
deltog, 14 % var
bortfall.
Kvantitativ studie.
Urval:
Mellan juni 2004 och
juni 2005, HIVsmittade personer i
åldern 18 år och äldre,
fick svara på
frågeformulär. Under
studieperioden, 2680
enskilda patienter
deltog i HIV
polikliniker i de sex
26
Kvinnor uppfattade
HIV-relaterat stigma
när vårdgivare
saknade
grundläggande HIVkunskap och
misslyckats med att
upprätthålla etiska
principerna, vilket
resulterade i kvinnors
tillbakadragande från
hälso- och
sjukvården.
Hög
Tjugosex procent av
amerikanska vuxna
som hade vårdads för
HIV, hade upplevt
något sorts av
diskriminering inom
vården. Dessutom
HIV-smittade
personer medger: Att
vårdgivare hade varit
obekväma (20 %), att
vårdgivare
behandlade HIVsmittade personer
som underlägsna (17
%), att föredra att
undvika HIVsmittade personer (18
%) och att vägra ge
tjänst (8 %).
Av de 1,687 personer
som hade återvänt ett
frågeformulär var
data från 1385
respondenter som
ingick i denna
analys; 448
heterosexuella
kvinnor och 210
heterosexuell män av
afrikanskt ursprung,
727
Hög
Medel
7
Rintamaki,
L. S.,
Scott, A.
M.,
Kosenko,
K. A. &
Jensen, R.
E.
Male
patient
perception
s of HIV
stigma in
health care
contexts
2007,
USA,
AIDS
patient
care
and
STDs
Att utforska
om HIVsmittade
amerikansk
militärvetera
ner upplevt
stigmatiserin
g inom
vården.
8
Webb, A.,
Pesata, V.,
Bower, D.
A., Gill, S
& Pallija,
G.
Dimension
s of quality
care
perception
s of
patients
with
HIV/AIDS
regarding
nursing
care
2001,
USA,
The
Journa
l of
Nursin
g
Admin
istratio
n
Att utforska
källor till
stigmatiserin
g av HIVsmittade
personer,
gentemot
icke HIVsmittade
personer på
samma
sjukhus.
9
Haile, B.
L.,
Inner
strength
2002,
USA,
Tvåfaldigt
syfte, det
deltagande sjukhusen;
2299 var berättigade
till studien och 1687
avslutade och
återvände ett
frågeformulär.
Deltagarna ombads att
svara på: ”Har du
någonsin blivit
orättvist behandlad
eller annorlunda på
grund av din HIVstatus (med andra ord,
diskriminerade)?". Om
de svarade ja, ombads
''av vem?". De kunde
kryssa något av
följande: min partner,
min tandläkare, HIVklinik etc.
homosexuella/bisexu
ella män (621 vit,
106 etniska
minoriteter). Totalt
sett nästan en
tredjedel av de
svarande (29,9%,
414/1385) uppgav att
de hade blivit
diskriminerad på
grund av sin HIVinfektion. Av dem
som rapporterade
upplevde HIVrelaterad
diskriminering,
nästan en halv
(49,6%, 200/403)
sade att detta hade
inneburit en
sjukvårdspersonal
inklusive deras
tandläkare (n = 102,
25,3%) eller
primärvårdsläkare (n
= 70, 17,4%).
Kvalitativ studie.
Urval:
Semi- strukturerade,
individuella och
inspelade intervjuer
med 50 HIV-smittade
militärveteraner som
rekryterades genom tre
stora infektiösa
sjukhus i USA.
Kvalitativ studie.
Urval:
Semi- strukturerade
och inspelade
intervjuer med 30
deltagande, HIVsmittade personer (n =
10), hepatit- och
tuberkulos infekterade
personer (n = 10)
övriga (n = 10).
Olika beteende hade
beskrivits, som
vårdpersonal hade
utfört så som
minimal
ögonkontakt, även
till uppenbar
diskriminering.
Hög
Jämför med icke
HIV- smittade
personer var HIVsmittade personer
mer frustrerade under
sina behandlingar i
sjukhuset. Teman
bestod av stigma,
försummelse och
sårbarhet på grund av
brist på kunskap
inom området hos
sjuksköterskor.
Av resultatet
framgick att
Hög
Kvalitativ studie.
Urval:
27
Medel
10
Landrum,
P. A.,
Kotarba, J.
A. &
Trimble, D
among
HIVinfected
women:
nurses can
make a
difference
Journa
l of
The
Associ
ation
of Nur
ses in
AIDS
Care
Tsasis, P.,
Tsoukas,
C. &
Deutsch,
G.
Evaluation
of atient
satisfaction
in a
specialized
HIV/AIDS
care unit of
a major
hospital
2000,
Canad
a,
AIDS
Patient
Care
and
STDs.
första var att
utforska
känslan av
sammanhang
hos HIVsmittade
kvinnor,
kvinnor som
hanterade sitt
liv med inre
styrka. Det
andra var att
utforska inre
styrkans
påverkan av
vårdpersonal
en.
Att utforska
och
analysera
kvaliteten på
vården i
samband
med
patienttillfred
sställelse av
HIVsmittade
personer i ett
sjukhus.
Semi- strukturerade,
djupgående och
biografiska intervjuer
med 19 HIV-smittade
kvinnor. Ålder mellan
19 och 54 år.
vårdpersonal,
särskild
sjuksköterska, hade
lite kunskap inom
området, därav
misslyckande med att
tillfredsställa HIVsmittade kvinnor på
detta sjukhus.
Kvantitativ studie.
Urval:
193 HIV-smittade
personer fick svara på
frågeformulär, mellan
1996 och 1997.
Majoriteten med åldrar
mellan 30 och 49.
Patienterna var
signifikanta nöjda
med bemötande av
specialist utbildade
vårdpersonal inom
området.
28
Hög
Bilaga 2 (3)
Kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod
Beskrivning av studien
Forskningsmetod
RCT CCT (ej randomiserad)
multicenter, antal center
Kontrollgrupp/er
Patientkarakteristika
Antal
Ålder
Man/Kvinna
Kriterier för exkludering Adekvata exklusioner Ja Nej
Intervention
………………………………………
……………………………………………………………………….
Vad avsåg studien att studera?
Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått……..
………………………………………………………………
Urvalsförfarandet beskrivet?
Ja Nej
Representativt urval?
Ja Nej
Randomiseringsförfarande beskrivet? Ja Nej Vet ej
Likvärdiga grupper vid start?
Ja Nej Vet ej
Analyserade i den grupp som de
randomiserades till?
Ja Nej Vet ej
Blindning av patienter?
Ja
Nej
Vet ej
Blindning av vårdare?
Ja Nej
Vet ej
Blindning av forskare?
Ja Nej
Vet ej
Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven?
Bortfallsstorleken beskriven?
Adekvat statistisk metod?
Etiskt resonemang?
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida?
Ja Nej
Är instrumenten reliabla?
Ja Nej
Är resultatet generaliserbart?
Ja Nej
Huvudfynd (hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT,
konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, powerberäkning)
………………………………………………………………………
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bra
Medel
Dålig
Kommentar
……………………………………………………………………..
Granskare sign: …..................
29
Bilaga 3 (3)
Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av
studier med kvalitativ metod
Beskrivning av studien
Tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Vet ej
Patientkarakteristika
Antal
Ålder
Man/kvinna
Är kontexten presenterad?
Ja Nej Vet ej
Etiskt resonemang?
Ja Nej Vet ej
Urval
– Relevant?
Ja Nej Vet ej
– Strategiskt?
Metod för
– urvalsförfarande tydligt beskrivet?
Ja Nej Vet ej
– datainsamling tydligt beskriven?
Ja Nej Vet ej
– analys tydligt beskriven?
Ja Nej Vet ej
Giltighet
– Är resultatet logiskt, begripligt?
Ja Nej Vet ej
– Råder datamättnad?
Ja Nej Vet ej
– Råder analysmättnad?
Ja Nej Vet ej
Kommunicerbarhet
– Redovisas resultatet klart och tydligt?
Ja Nej Vet ej
– Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram?
Ja Nej Vet ej
Genereras teori?
Ja Nej Vet ej
Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/
analys adekvat?
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bra Medel
Dålig
Kommentar ……………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………
Granskare (sign) …………………………..
30
31