MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Inspel i valrörelsen Vi har väntat länge nog! Stat, regioner, landsting och kommuner behöver en rejäl tempoökning för att leva upp till sina mål och åtaganden. Den politiska viljan för att skapa jämlikhet, hälsa och försörjningsmöjligheter för personer med synnedsättning måste rankas högre på beslutsfattares agenda, anser Synskadades Riksförbund och Unga Synskadade. Sverige har anslutit sig till FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stat, regioner, landsting och kommuner har därmed ansvar för att arbeta för allas delaktighet och jämlikhet i samhället. Statistik från Handisam, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och SCB visar tydliga orättvisor. Det är en skarp bild som dagligen bekräftas av våra bägge förbunds medlemmar. Så här är det. Det här vill vi. Vilken väg väljer ditt parti i kommande valrörelse? 2 VI SYNAR PARTIERNA VI SYNAR PARTIERNA VI SYNAR Skärp diskrimineringslagen före valet Så här är det: För synskadade ger ny teknik många möjligheter om den utformas på rätt sätt. Alla förväntas att skanna sina varor och betala med kort. Vardagen blir allt mer besvärlig när ny teknik och internet utestänger den som inte ser. Otillgängliga affärscentra gör det svårt för oss att hitta. Kollektivtrafiken brister i anpassning för oss som ser dåligt. Det här vill vi: Det måste kosta att diskriminera. Enligt utredningen ”Bortom fagert tal” (Ds 2010:20) bör otillgänglighet skrivas in i diskrimineringslagen. Efter flera år har regeringen nu utlovat ett lagförslag. Synskadades Riksförbund och Unga Synskadade utgår från att förslaget, där otillgänglighet klassas som diskriminering, läggs fram före valdagen. Tydliga sanktioner ska finnas för den som bryter mot lagen. Att tillgänglighet lönar sig, visar utredningen Dörrarna stängs innan alla fått plats, från 2012 av LO:s tidigare chefsekonom Dan Andersson. Utredningen gjordes på uppdrag av funktionshinderrörelsen. Bygg bort otillgängligheten genom lokala åtgärdsplaner. Information och personlig service på synskadade resenärers villkor. Vilket är ditt partis konkreta vägval? 3 KRAVLÖS SKOLLAG GER OJÄMLIKA VILLKOR KRAVLÖS SKOLLAG Alla har lika rätt till utbildning Så här är det Elever och studenter med synnedsättning riskerar att få vänta på sina läromedel och böckerna är inte alltid ens desamma som för övriga. Elever med synnedsättning behöver ett samlat stöd från hemkommun, landstingets syncentral och statens pedagogiska resursverksamhet. Många kommuner låter bli att ta fram det särskilda stöd som elever med synnedsättning behöver. Den nya lärarutbildningen och skollagen från 2010 antogs utan att uppmärksamma våra krav på obligatorisk funktionshinderskunskap för lärarstudenter. Inte heller skrevs rätten till punktskrift in i skollagen. Kvar i skollagen blev däremot den enskilda skolans möjlighet att neka plats till elever av ekonomiska skäl. 4 GER OJÄMLIKA VILLKOR KRAVLÖS SKOLLAG GER OJÄMLIKA • • • •• a b c Det här vill vi Läromedel ska vara tillgängliga för alla för att få användas i undervisningen. Klasserna minskas. Ge all skolpersonal och lärarstudenter funktionshinderskunskap. Skärp skollagen både när det gäller rätten till stöd till eleven och skolors skyldighet att ta emot elever med synnedsättning. Rätt till punktskrift måste skrivas in i skollagen. Åtgärdsplaner för elever med synnedsättning ska vara obligatoriska. Utse en ansvarig och samordnande myndighet. Vilket är ditt partis konkreta vägval? 5 50 PROCENTS ARBETSLÖSHET 50 PROCENTS ARBETSLÖSHET Jobbpakt eller fortsatt utanförskap Så här är det Sysselsättningsgraden för personer med synnedsättning har länge legat på endast 50 procent, det vill säga 25-30 procent lägre än för övriga yrkesverksamma. Enligt Arbetsförmedlingen är vi den grupp med lägsta andelen arbetssökande som går vidare till arbete eller utbildning jämfört med övriga personer med funktionsnedsättning. Regeringens politik med sänkta skatter för arbetsgivare och arbetstagare har inte gynnat oss. Den så kallade FunkA-utredningen har sett över åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Enligt utredningen har ansvariga myndigheter stora brister i effektivitet när det gäller åtgärderna. Utredarna i FunkA-utredningen visar vägar till förbättringar, men ännu saknas konkreta initiativ från regering och opposition. 6 50 PROCENTS ARBETSLÖSHET 50 PROCENTS ARBETSLÖSHET Det här vill vi Istället för att fokusera på nedsatt arbetsförmåga, måste parterna se kompetens och möjligheter. Ett markant ökat ansvar krävs av arbetsmarknadens parter. Inför ett nationellt center för arbetsinriktad rehabilitering för personer med synnedsättning. Mer kraftfulla satsningar på ungdomar i övergången från skola till arbetsliv. Ett första steg är en jobbpakt med ett inkluderingsavtal mellan politiken och arbetsmarknadens parter. Vilket är ditt partis konkreta vägval? 7 PILLER ERSÄTTER VARDAGSLIVET PILLER ERSÄTTER VARDAGSLIVET Från ohälsa till hälsa Så här är det Det är nästan tio gånger så vanligt med ohälsa bland personer med synnedsättning än hos övriga befolkningen. Bruket av lugnande medel är avsevärt högre. Den främsta orsaken till ohälsa är lägre försörjningsmöjlighet och stressymtom. Det handlar om brist på stöd för en fungerande vardag med föräldraskap, transporter, inköp, motion och kultur. Statistik visar att personer med synnedsättning många gånger väljer att avstå från resor, därför att vi inte litar på att hela resan fungerar. Under de senaste tio åren har resor med färdtjänst minskat med cirka 20 procent. Det är ofta ekonomi, inte våra behov, som styr den utvecklingen. Barn- och ungdomspolitiken tillåter alltjämt att barn och unga med synnedsättning upplever större ohälsa, i form av nedstämdhet och bristande välbefinnande. Barn och unga motionerar mindre än jämnåriga, trots att fysisk aktivitet är en nyckel till god hälsa och social delaktighet. 8 PILLER ERSÄTTER VARDAGSLIVET PILLER ERSÄTTER VARDAGSLIVET Dubbelt så många personer med synnedsättning har varit i ekonomisk kris jämfört med övriga befolkningen. På grund av höga avgifter avstår vi ofta från för sjukvård, rehabilitering och läkemedel. Det här vill vi Ett försäkringssystem som garanterar goda levnadsvillkor om jobbpolitiken sviktar. Kostnadsfri hälso- och sjukvård samt rehabilitering. Transportsystem som tar hänsyn till individens behov av trygghet och servicebehov. En färdtjänst som garanterar vårt resande. Kostnadsfri och behovsstyrd ledsagning. LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska tillämpas för gravt synskadade. Inom ramen för LSS en ny tjänst, service i boendet, med rätt till läs- och skrivhjälp, och annat synstöd i hemmet. En hjälpmedelspolitik för likvärdiga möjligheter till information, kultur, fritidsaktiviteter, kommunikation och e-tjänster. Vilket är ditt partis konkreta vägval? 9 Makten över våra liv Målet att skapa jämlikhet i hälsa, delaktighet och försörjningsmöjligheter måste högre upp på den politiska agendan. Det finns nog med fakta för att bryta ohälsa i Sverige. Det behövs i första hand politisk vilja och mod att omsätta kunskapen i handling. Folkhälsopolitiken måste styras av konkreta mål för jämlikhet och delaktighet. I kommunerna finns stöd och service som skulle kunna förstärka vår delaktighet och jämlikhet. Synskadades Riksförbund och Unga Synskadade ser ohälsan och ojämlikheten som ett finansieringsproblem. Den offentliga sektorns intäkter behöver förstärkas. Förstärkt lagstiftning är en väg att lägga grunden till ett samhälle där alla medborgare garanteras mänskliga rättigheter på jämlika villkor. Vi väntar med spänning på ditt partis förslag. 10 11 Du som vill veta mer Mer information om Synskadades Riksförbund finner du på www.srf.nu Mer information om Unga Synskadade finner du på www.ungasynskadade.se Du kan också ringa telefon 08-39 90 00 eller skicka e-post med dina frågor till [email protected] eller [email protected] Följ oss! Facebook: synskadadesriksforbund Facebook: ungasynskadade Twitter: @synskadade Twitter: @UngaSynskadade Instagram: synskadade 122 88 Enskede 122 33 Enskede Stöd Synskadade Riksförbunds arbete Plusgiro 90 00 90-2 December 2013 Youtube: synskadade